En modernare rättegång

Betänkande 2004/05:JUU29

Justitieutskottets betänkande2004/05:JUU29

En modernare rättegång

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2004/05:131 En
modernare rättegång - reformering av processen i allmän domstol jämte två
motioner som väckts med anledning av propositionen samt tre motioner
från den allmänna motionstiden år 2004.
I propositionen lämnar regeringen förslag till förändringar av det
processuella regelverket. Det övergripande syftet med förslagen är att
skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på
en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden.

Som ett led i moderniseringsarbetet föreslås ett bättre utnyttjande av
modern teknik genom att försöksverksamheten med videokonferens permanentas
och utvecklas. Vidare föreslås att berättelser som vittnen och andra
lämnar i bevissyfte dokumenteras med videoteknik.
För att åstadkomma en ökad flexibilitet och därmed i större omfattning
kunna anpassa handläggningen av ett mål till vad som behövs i det
enskilda fallet föreslås uppmjukningar av kravet på muntlighet samt
enhetligare regler för sammanträden. Ett antal förslag syftar till att
betona parternas ansvar för att målet drivs framåt.
I propositionen lämnas vidare förslag som syftar till en mer ändamålsenlig
hovrättsprocess. Bland annat föreslås att systemet med prövningstillstånd
utvidgas till att omfatta flertalet typer av tvistemål och domstolsärenden
som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Vidare föreslås att hovrätten
i större utsträckning än i dag skall grunda sin prövning på samma
material som legat till grund för tingsrättens avgörande. Därmed tydliggörs
att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans.
I en av följdmotionerna (kd) yrkas avslag på propositionen i vissa delar,
bl.a. rörande förslaget till utvidgning av systemet med prövningstillstånd
till hovrätt. I den andra följdmotionen (m) påtalas bl.a. behovet av
ytterligare budgetmedel till domstolsväsendet som en följd av reformen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
Företrädarna för (m, fp, kd, c) har i ärendet yrkat att riksdagen i
stället skall besluta att lagändringarna skall träda i kraft den 1
januari 2007.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionsyrkandena.
I ärendet finns nio reservationer (m, fp, kd, c).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avvisning av bevisning
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
såvitt avser 35 kap. 7 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131
i denna del och avslår motion 2004/05:Ju43 yrkande 1.
Reservation 1 (kd)

2. Närvaro per telefon i brottmål
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken,
såvitt avser 5 kap. 10 §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131
i denna del och avslår motion 2004/05:Ju43 yrkande 2.
Reservation 2 (kd)

3. Utvidgad användning av systemet med prövningstillstånd till
hovrätt
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i rättegångsbalken,
såvitt avser 49 kap. 12 § och 13 §,2. lag om ändring i äktenskapsbalken,
såvitt avser 18 kap. 3 a §,3. lag om ändring i föräldrabalken, såvitt
avser 20 kap. 11 § och 12 §,4. lag om ändring i miljöbalken, såvitt
avser 23 kap. 1 § och 2 §,5. lag om ändring i brottsbalken, såvitt avser
37 kap. 8 §,6. lag om ändring i utsökningsbalken, såvitt avser upphävande
av 18 kap. 16 a §,7. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med
Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.
m., såvitt avser 27 §,8. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister, såvitt avser 4 kap. 12 §,9. lag om ändring i lagen
(1976:206) om felparkeringsavgift, såvitt avser 10 a §,10. lag om ändring
i lagen (1976:839) om Statens va-nämnd, såvitt avser 21 §,11. lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 15 kap. 7 §,12. lag
om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning,
såvitt avser 58 §,13. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20), såvitt
avser 64 §,14. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), såvitt
avser upphävande av 31 §,15. lag om ändring i lagen (1994:831) om
rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt, såvitt avser 2 §,16. lag om
ändring i marknadsföringslagen (1995:450), såvitt avser 51 §,17. lag om
ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden, såvitt avser 38 § och 39
§ andra stycket.Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131 i
denna del och avslår motion 2004/05:Ju43 yrkande 4.
Reservation 3 (kd)

4. Upptagning av muntlig bevisning i hovrätt
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
såvitt avser 35 kap. 13 § andra stycket, 50 kap. 23 § och 51 kap. 23 §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2004/05:131 i denna del och avslår
motion 2004/05:Ju43 yrkande 5.
Reservation 4 (kd)

5. Ikraftträdande av reformen
Riksdagen antar regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelser i
de i propositionen framlagda lagförslagen.Därmed bifaller riksdagen
proposition 2004/05:131 i denna del.
Reservation 5 (m, fp, kd, c)

6. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till1. lag om ändring i rättegångsbalken,
med den ändringen att i 55 kap. 8 § andra stycket första meningen ordet
"upphävt" skall föras in mellan orden "eller" och "ett",2. lag om ändring
i äktenskapsbalken,3. lag om ändring i föräldrabalken,4. lag om ändring
i jordabalken,5. lag om ändring i miljöbalken,6. lag om ändring i
brottsbalken,7. lag om ändring i utsökningsbalken,8. lag om ändring i
lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge
angående verkställighet av straff m.m.,9. lag om ändring i lagen (1964:167)
med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,10. lag om ändring i
patentlagen (1967:837),11. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar
i fastighetsmål,12. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol
m.m.,13. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),14. lag
om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,15. lag om
ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,16. lag om ändring i
lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,17. lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),18. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning,19. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,20.
lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),21. lag om ändring i
skuldsaneringslagen (1994:334),22. lag om ändring i lagen (1994:831) om
rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,23. lag om ändring i sjölagen
(1994:1009),24. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),25.
lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,26. lag om ändring
i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,allt i
den mån det inte omfattas av beslutet i det föregående.Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2004/05:131 i denna del.

7. Ökad användning av videokonferens i domstol
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju339 yrkande 11.

8. Resurser till domstolsväsendet
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju44 yrkande 2.
Reservation 6 (m, fp, kd, c)

9. Utvärdering av reformen
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju44 yrkande 1.
Reservation 7 (m)

10. Översyn av reglerna om prövningstillstånd i brottmål m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Ju43 yrkande 3, 2004/05:Ju339
yrkande 6 och 2004/05:Ju471 yrkande 5.
Reservation 8 (kd)

11. Fotograferingsförbudet i samband med domstols sammanträde
Riksdagen avslår motion 2004/05:Ju402.
Reservation 9 (m, fp, kd, c)

Stockholm den 31 maj 2005
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Helena Frisk
(s), Peter Althin (kd), Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m),
Göran Norlander (s), Johan Linander (c), Joe Frans (s), Cecilia Magnusson
(m), Kerstin Andersson (s), Leif Björnlod (mp), Christer Erlandsson (s),
Christer Engelhardt (s) och Jan Ertsborn (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
År 1999 tillkallade regeringen en särskild utredare för att undersöka
hur rättegången i tvistemål och brottmål med bibehållen rättssäkerhet
kunde förbättras. Utredaren skulle särskilt uppmärksamma frågor om
muntlighet och omedelbarhet i förfarandet samt frågor om bevisning. I
utredningsuppdraget ingick inte att behandla frågor som enbart rörde
processen i högre domstol eftersom de frågorna var föremål för överväganden
i annan ordning. Utredningen antog namnet 1999 års rättegångsutredning.
I december 2001 lämnade utredningen sitt slutbetänkande En modernare
rättegång (SOU 2001:103). Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanställning av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet
(dnr Ju2001/8661/DOM).
I promemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) lämnas förslag
som syftar till en effektivare och mer ändamålsenlig hovrättsprocess.
Vissa av förslagen har sin grund i Hovrättsprocessutredningens betänkande
Ett reformerat hovrättsförfarande (SOU 1995:124) och en promemoria som
har utarbetats av en av hovrätterna sammansatt processgrupp och som
lämnats in till Justitiedepartementet av hovrättspresidenterna (Effektivare
hovrättsförfarande, dnr Ju1999/4445/DOM). Det gäller bl.a. förslagen om
en utvidgning av systemet med prövningstillstånd, dokumentation av
domstolsförhör genom videoupptagningar och ändringar av de s.k.
tilltrosparagraferna i 50 kap. 23 § och 51 kap. 23 § rättegångsbalken.
Därutöver föreslås en uppmjukning av kravet på muntlighet vid huvudförhandling
i hovrätten. Promemorian har remissbehandlats, och en sammanställning
av remissvaren finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr
Ju1995/4888/DOM).
Regeringen behandlar i propositionen förslagen i betänkandet och i
promemorian. Mot bakgrund av de överväganden som görs i lagstiftningsärendet
anför regeringen att det saknas skäl att genomföra utestående förslag
från Hovrättsprocessutredningen (jfr prop. 1998/99:37 Ändringar i
rättegångsbalken - hovrättsfrågor m.m.).
Lagrådet har yttrat sig över lagförslagen och har i allt väsentligt
godtagit dessa men har haft synpunkter på några förslag. Regeringen har
i propositionen i några avseenden gjort en annan bedömning än Lagrådet
men har godtagit Lagrådets övriga ändringsförslag. Lagrådets synpunkter
har föranlett vissa mindre ändringar och tillägg i propositionen. Det
kan noteras att det förslag till lagstiftning som remitterades till
Lagrådet innehöll förslag till ett specifikt datum för ikraftträdande
av lagstiftningen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen lämnar regeringen förslag till förändringar av det
processuella regelverket. Det övergripande syftet med förslagen är att
skapa en modernare rättegång i allmän domstol som uppfyller kraven på
en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden.

Som ett led i moderniseringsarbetet föreslås ett bättre utnyttjande av
modern teknik genom att försöksverksamheten med videokonferens permanentas
och utvecklas. Vidare föreslås att berättelser som vittnen och andra
lämnar i bevissyfte dokumenteras med videoteknik.
För att åstadkomma en ökad flexibilitet och därmed i större omfattning
kunna anpassa handläggningen av ett mål till vad som behövs i det
enskilda fallet föreslås uppmjukningar av kravet på muntlighet samt
enhetligare regler för sammanträden. Ett antal förslag syftar till att
betona parternas ansvar för att målet drivs framåt.
I propositionen lämnas vidare förslag som syftar till en mer ändamålsenlig
hovrättsprocess. Bland annat föreslås att systemet med prövningstillstånd
utvidgas till att omfatta flertalet slag tvistemål och domstolsärenden
som överklagas från tingsrätt till hovrätt. Vidare föreslås att hovrätten
i större utsträckning än i dag skall grunda sin prövning på samma
material som legat till grund för tingsrättens avgörande. Därmed tydliggörs
att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden
Reformering av processen i allmän domstol
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas lagförslagen i propositionen samt två motioner
som väckts med anledning av propositionen. Utskottet föreslår att
riksdagen antar propositionen och avslår motionerna. Jämför reservationerna
1-7 (m, fp, kd, c).
Allmänna utgångspunkter för reformen
Utskottet vill inledningsvis peka på några grundläggande utgångspunkter
för en reformering av processen i allmän domstol.
Det övergripande målet för förändringsarbetet inom domstolsväsendet är
att domstolarna även i fortsättningen skall kunna leva upp till de krav
som medborgarna har rätt att ställa på rättssäkra avgöranden inom rimlig
tid. Verksamheten måste göras mer flexibel och mindre sårbar, och
domstolarna måste kontinuerligt anpassas till den tekniska utvecklingen.

Utgångspunkten bör även i fortsättningen vara att handläggningen i
domstolarna skall kunna anpassas till behoven i de enskilda fallen.
Samtidigt får kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet inte sättas åt
sidan. Det är också viktigt att reglerna skapar så goda förutsättningar
som möjligt för den som vänder sig till domstol med ett anspråk att få
sin sak prövad inom skälig tid och för den som utsätts för ett oberättigat
krav att så snabbt som möjligt komma ifrån den press som en rättegång
innebär.
I arbetet med att göra processen i allmän domstol så effektiv och
ändamålsenlig som möjligt ligger också att ta till vara den tekniska
utveckling som skett i samhället. Användning av videokonferensteknik i
allmän domstol skulle kunna bidra till att öka tillgängligheten till
domstolarna för såväl parter som andra som deltar i sammanträden och
att åstadkomma en mer flexibel och effektiv handläggning. Teknikutvecklingen
har också givit goda förutsättningar att dokumentera förhörsutsagor med
videoteknik. Med användning av denna teknik skulle t.ex. hovrätterna
ges ett väsentligt bättre underlag än vad ljudupptagningar ger när det
gäller att bedöma bevisvärdet av ett i tingsrätten hållet förhör. Jämfört
med en ljudinspelning kan en videoupptagning förmedla åtskilligt som
kan ha betydelse vid förståelsen och bedömningen av en persons utsaga,
såsom gester, ansiktsuttryck m.m. Denna teknikutveckling bör tas till
vara i processen i allmän domstol.
Dagens samhälle ställer andra krav på handläggningen i domstol än de
krav som ställdes när rättegångsbalken infördes, särskilt i fråga om
muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna. Målen har generellt sett
ökat i komplexitet och omfattning. I en del fall kan det vara så att
ett strikt fasthållande vid framför allt kravet på muntlighet kan leda
till att förfarandet blir tungrott, tidsödande och kostnadskrävande
utan att man därigenom når några rättssäkerhetsvinster. Även den ökade
internationaliseringen ställer nya krav på domstolarna. Mot denna
bakgrund finns det behov av ändringar i uppmjukande riktning av de regler
som bl.a. knyter an till muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna.
Ett effektivt domstolsväsende förutsätter att varje instans ägnar sig
åt det som den är avsedd för. Att tvistefrågorna så långt möjligt kan
lösas redan i första instans av en resursstark och kompetent tingsrätt
bidrar till att stärka rättssäkerheten och öka tillgängligheten till
domstolsprocessen. Det skapar också förutsättningar för en smidig och
rättssäker hovrättsprocess i de fall tingsrättens avgörande överklagas.
Instansordningen bör bygga på en funktionsfördelning mellan de olika
nivåerna i domstolsorganisationen, och tyngdpunkten i rättskipningen
bör ligga i första instans. Hovrättens roll bör i första hand vara att
kontrollera att de tingsrättsavgöranden som överklagas är riktiga och
att rätta till de eventuella felaktigheter som kan konstateras.
Hovrättsprocessen som den ser ut i dag innebär att det stora flertalet mål
som överklagas avgörs efter en ny och fullständig prövning; en omprövning
som ofta inte är motiverad i det enskilda fallet. Processordningen bör
därför reformeras och hovrättsprocessen renodlas för att ge hovrätterna
möjligheter att koncentrera sitt arbete till det som är deras egentliga
uppgift, nämligen just att granska de tingsrättsavgöranden som överklagas.
Om hovrätterna härigenom kan koncentrera verksamheten och resurserna
till sådant som direkt motiveras av hovrättens funktion, kan hovrätterna
bli effektivare och därmed få bättre förutsättningar att hantera sina
uppgifter. I detta ligger bl.a. en utvidgning av systemet med
prövningstillstånd och en reformering av reglerna om framläggande av bevisning
i hovrätt.
De nu redovisade utgångspunkterna bör enligt utskottet ligga till grund
för den reformering av processen i allmän domstol som föreslås i
propositionen och som utskottet har att ta ställning till.
Utskottet anser att lagförslagen i propositionen i allt väsentligt svarar
mot dessa krav, och utskottet välkomnar dessa. Genom lagändringarna
moderniseras och effektiviseras processen i allmän domstol. Det görs en
nödvändig fokusering på prövningen i första instans samtidigt som
hovrättens roll som överprövningsinstans blir tydligare.
Utskottet redovisar i det följande ett antal enskildheter i lagförslagen.

Avvisning av bevisning
I propositionen föreslås att bestämmelsen i 35 kap. 7 § rättegångsbalken
om möjligheter för rätten att avvisa bevisning skall kompletteras med
en ny avvisningsgrund, nämligen att rätten får avvisa bevisning om
beviset trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet
inte bör fördröjas ytterligare.
I motion Ju43 (kd) yrkas avslag på propositionen såvitt avser förslaget
om utökade möjligheter att avvisa bevisning.
Utskottet gör följande överväganden.
En grundläggande förutsättning för en väl fungerande rättsprocess är
att parterna får lägga fram de bevis som har betydelse i saken. Samtidigt
har parterna rätt att få sin sak prövad inom skälig tid. Dessa två
grundläggande rättssäkerhetsprinciper, vilka även kommer till uttryck i
Europakonventionen, kan i vissa fall komma i konflikt med varandra.
Att mål i allmän domstol inte avgörs så skyndsamt som är önskvärt beror
inte sällan på att det är svårt att lägga fram bevisningen på utsatt
tid. Vittnen och andra bevispersoner kan t.ex. vara svåra att delge
kallelse till förhandlingen, och delgivna personer kan vägra inställa
sig till förhandling. När det, trots rättens ansträngningar, visar sig
omöjligt att ta upp viss bevisning, och parten i den situationen inte
återkallar beviset, saknas egentliga möjligheter för rätten att komma
till rätta med problemet, och målet kan i princip inte avgöras.
Det framstår enligt utskottet som rimligt att för dessa situationer
införa en möjlighet att avvisa bevisningen. Att på denna grund avvisa
bevisning bör dock inte komma i fråga annat än i undantagsfall, då alla
andra rimliga försök att göra bevisningen tillgänglig visat sig fruktlösa.
De möjligheter som redan i dag står till buds för att få till stånd en
bevisupptagning, t.ex. editionsföreläggande, vite, hämtning samt
bevisupptagning utom huvudförhandling bör normalt även fortsättningsvis
övervägas och tillämpas innan det blir aktuellt att avvisa bevisning på
denna grund.
Utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del och föreslår att
riksdagen avslår motion Ju43 i nu behandlad del.
Närvaro per telefon vid sammanträde
I propositionen föreslås att olika bestämmelser om formerna för närvaro
vid domstols sammanträden samlas i en ny 10 § i 5 kap. rättegångsbalken.
I första stycket i den nämnda bestämmelsen anges huvudregeln att parter
och andra som skall delta i ett sammanträde inför rätten skall infinna
sig i rättssalen eller där sammanträdet annars hålls. I andra stycket
anges att rätten får besluta att dessa personer i stället skall delta
genom ljudöverföring (i dagsläget i huvudsak närvaro per telefon) eller
ljud- och bildöverföring (i dagsläget i huvudsak närvaro genom
videokonferens). Vid bedömning av om det finns skäl för ett sådant deltagande
skall rätten särskilt beakta de kostnader eller olägenheter som skulle
uppkomma vid personens inställelse i rättssalen och om den som skall
delta i sammanträdet känner påtaglig rädsla för att vara närvarande i
rättssalen. I tredje stycket anges att deltagande genom ljudöverföring
eller ljud- och bildöverföring inte får ske om det är olämpligt med
hänsyn till ändamålet med personens inställelse och övriga omständigheter.

Det kan noteras att samma bedömningsgrunder anges beträffande deltagande
genom ljudöverföring som för deltagande genom ljud- och bildöverföring.
Bestämmelsen i 5 kap. 10 § rättegångsbalken är generell och är således
tillämplig i brottmål och tvistemål samt - genom en ändring i 21 §
ärendelagen - i domstolsärenden. Bestämmelsen är vidare tillämplig i
alla instanser.
I motion Ju43 (kd) yrkas delvis avslag på propositionen såvitt avser
förslaget om att parter och andra skall kunna närvara per telefon vid
domstols sammanträde. Motionärerna anför att misstänkta, tilltalade,
åklagare och offentliga försvararen inte bör kunna närvara vid sammanträde
per telefon.
Utskottet gör följande överväganden.
Det finns ett värde i att regleringen för närvaro genom telefon och
genom videokonferens är enhetlig. Det bör vidare överlåtas till rätten
att i det enskilda fallet bedöma lämpligheten i att part eller annan
deltar i förhandlingen på annat sätt än genom närvaro i rättssalen. Mot
bakgrund av den lämplighetsbedömning som rätten skall göra enligt tredje
stycket i bestämmelsen torde utrymmet för att låta en tilltalad delta
vid sammanträdet endast per telefon vara litet. Det torde nämligen i
allmänhet vara olämpligt att låta parter och offentliga försvarare delta
per telefon vid sammanträden i brottmål. Det kan dock finnas undantagsvisa
situationer då sådan inställelse borde kunna vara möjlig. I propositionen
(s. 99) nämns som exempel åklagares eller offentliga försvarares deltagande
vid en häktningsförhandling som hålls i den misstänktes frånvaro eller
en tilltalads deltagande i mål som annars kan komma att avgöras i hans
eller hennes utevaro. En annan situation som nämns i propositionen är
då t.ex. en tilltalad deltar i ett sammanträde genom videokonferens och
den tekniken av någon anledning slutar att fungera. Utskottet kan ansluta
sig till regeringens bedömning i denna del. Mot den bakgrunden är det
inte lämpligt att uppställa något generellt hinder mot att parter och
offentliga försvarare deltar per telefon vid sammanträden i
brottmål.
Utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del och avstyrker
motion Ju43 i denna del.
Utvidgad användning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt
I propositionen föreslås lagändringar som innebär att systemet med
prövningstillstånd till hovrätt blir generellt tillämpligt men att
undantag från kravet görs för vissa måltyper. I sak innebär förslagen att
systemet med prövningstillstånd utvidgas till att omfatta tvistemål,
med undantag för vissa familjemål, och domstolsärenden. Några ändringar
i kraven på prövningstillstånd i brottmål föreslås inte.
I motion Ju43 (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del.
Utskottet gör följande överväganden.
Som konstaterats ovan i avsnittet med allmänna utgångspunkter för
reformen bör tyngdpunkten i rättskipningen ligga i första instans. Hovrättens
roll bör i första hand vara att kontrollera att de tingsrättsavgöranden
som överklagas är riktiga och att rätta till de eventuella felaktigheter
som kan konstateras. Om hovrätterna kan koncentrera verksamheten och
resurserna till sådant som direkt motiveras av hovrättens funktion, kan
hovrätterna bli effektivare och därmed få bättre förutsättningar att
hantera sina uppgifter.
En utvidgning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt till att
omfatta fler mål- och ärendetyper är förenad med en rad fördelar som
går i denna riktning. Förutom den redan nämnda koncentrationen av
prövningen till första instans och tydliggörandet av hovrättens i första
hand kontrollerande funktion åstadkommer man härigenom ett snabbare
förfarande och en handläggning utan onödiga resursinsatser.
För att så långt möjligt motverka risken för bestående rättsäkerhetsbrister
och materiellt felaktiga avgöranden är det viktigt att dispensgrunderna
är sådana att felaktiga tingsrättsavgöranden så långt möjligt kan
identifieras och ändras. Samtidigt med att tillämpningsområdet för
prövningstillstånd till hovrätt nu föreslås utvidgat, föreslås att det
införs en ny dispensgrund för s.k. granskningsfall. Det innebär att
möjligheterna att bevilja prövningstillstånd till hovrätt blir större
eftersom det i fall då det inte utan beviljande av prövningstillstånd
går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten kommit till skall
meddelas prövningstillstånd. Härtill kommer att den nya ordningen med
ljud- och bildupptagning av den muntliga bevisningen i tingsrätt möjliggör
för hovrätten att i tveksamma fall ta del av den muntliga bevisningen
från tingsrätten på ett kvalitativt bättre sätt än tidigare.
Utskottet tillstyrker lagförslagen i denna del och avstyrker motion
Ju43 i nu behandlad del.
Upptagning av muntlig bevisning i hovrätten
I propositionen föreslås att det i 35 kap. 13 § andra stycket
rättegångsbalken förs in en bestämmelse om att för det fall ett muntligt bevis
kan läggas fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret
från tingsrätten så får beviset tas upp på nytt i hovrätten endast om
ytterligare frågor behöver ställas. Vidare föreslås en ändring i 36 kap.
16 § andra stycket rättegångsbalken som bl.a. innebär att om en ljud-
och bildupptagning gjorts av ett vittnesförhör i tingsrätten skall förhör
i högre rätt inledas med en uppspelning av den upptagningen om det inte
är olämpligt. Genom en hänvisning i 37 kap. rättegångsbalken gäller
bestämmelserna även vid förhör med part eller målsägande som inte för
talan. Det föreslås dessutom ändringar i de s.k. tilltrosbestämmelserna
i 50 kap. 23 § respektive 51 kap. 23 § rättegångsbalken. Enligt dessa
paragrafer får, när det vid huvudförhandlingen i tingsrätten upptagits
muntlig bevisning eller hållits syn, tingsrättens dom i princip inte
ändras utan att beviset tagits upp på nytt vid huvudförhandlingen i
hovrätten, om avgörandet även i hovrätten är beroende av tilltron till
det beviset. Undantag gäller dock ändringar i brottmål som är till den
tilltalades förmån. I propositionen föreslås att dessa bestämmelser
skall kompletteras med en regel som innebär att sådan tilltrosbevisning,
när det rör sig om ett förhör, även kan förebringas i hovrätten genom
en ljud- och bildupptagning från tingsrätten utan att det hindrar
hovrätten från att ändra tingsrättens avgörande.
I motion Ju43 (kd) yrkas avslag på propositionen såvitt avser förslaget
om utvidgade begränsningar i möjligheterna till omhörande i hovrätt av
bevispersoner.
Utskottet gör följande överväganden.
Utskottet vill även i denna del peka på ambitionen att tyngdpunkten i
rättskipningen skall ligga i första instans och återigen betona hovrättens
överprövande funktion. Det är därför en fördel om bevisvärderingen i
hovrätt i större grad kan ske på i stort sett samma material som
tingsrätten grundat sin bedömning. Härtill kommer att kvaliteten på muntlig
bevisning typiskt sett försämras ju längre tid som förflyter från det
att iakttagelser görs till dess att bevispersonen hörs. Det kan i många
fall vara en fördel om tingsrättsförhöret kan läggas fram i hovrätten
genom en videoupptagning i stället för att förhörspersonen hörs på nytt.
Den berättelse som lämnas i tingsrätten avges ju i närmare anslutning
till den aktuella händelsen än den berättelse som lämnas i hovrätten
och kan därför ge ett bättre underlag för bedömningen. Härtill kommer
att tekniken numera ger goda förutsättningar för kvalitetsmässigt bra
ljud- och bildupptagningar av muntlig bevisning. Dessutom kan eventuella
oklarheter som kvarstår efter uppspelning av upptagningen från förhöret
i tingsrätten rätas ut genom ett kompletterande förhör i hovrätten.
Färre omförhör i hovrätten innebär också att hovrättsprocessen kan bli
effektivare. Huvudförhandlingen kan härigenom genomföras under smidigare
former och vissa mål som enligt dagens regler kräver en huvudförhandling
kommer att kunna avgöras på handlingarna. Antalet huvudförhandlingar
som måste ställas in till följd av att vittnen eller andra bevispersoner
uteblir kan antas minska. Härtill kommer att vittnen och andra slipper
inställa sig i flera instanser och att parternas rättegångskostnader i
hovrätten kan begränsas.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avslår motion Ju43
i nu behandlad del.
Ikraftträdande
Regeringen har i propositionen föreslagit att lagändringarna skall träda
i kraft den dag regeringen bestämmer.
Regeringen anför till stöd för att riksdagen bör ge bemyndigande till
regeringen rörande ikraftträdande i huvudsak följande. Reformen bör
träda i kraft snarast möjligt. Införandet av de nya bestämmelserna om
ljud- och bildupptagning förutsätter emellertid att teknisk utrustning
för inspelning av bild och ljud är på plats. Installationen av denna
utrustning måste föregås av ett omfattande inventeringsarbete av frågor
som rör bl.a. behov och val av utrustning, hur lagring skall ske och
hur bild och ljud skall kunna separeras. Även en installation av utrustning
för videokonferens måste föregås av ett på flera sätt liknande
förberedelsearbete. Vidare måste ett upphandlingsförfarande genomföras. Det
är även viktigt att tid reserveras för utbildning och information. Det
är nödvändigt att utrustning för inspelning och uppspelning av bild
finns på plats i domstolarna innan de nya bestämmelserna om dokumentation
av förhörsutsagor börjar gälla. Med hänsyn till att det är osäkert när
tekniken kan vara installerad och klar att användas bör enligt regeringens
uppfattning tidpunkten för ikraftträdandet av lagändringarna överlåtas
på regeringen att bestämma. Regeringen avser att ge Domstolsverket i
uppdrag att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att lagförslagen
skall kunna träda i kraft (prop. s. 219).
Under utskottets handläggning av ärendet har en minoritet av utskottets
ledamöter, bestående av företrädarna för Moderaterna, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centern, väckt ett yrkande om att utskottet skall
föreslå att riksdagen, med ändring av regeringens förslag i denna del,
skall besluta att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari
2007.
Det anses i konstitutionell praxis vara möjligt att ge regeringen ett
bemyndigande rörande ikraftträdandet även om de frågor som lagstiftningen
avser omfattas av det s.k. obligatoriska lagområdet. Konstitutionsutskottet
anförde år 1977 att en till innehållet så obestämd ikraftträdandebestämmelse
som att frågan överlämnas till regeringens avgörande inte är tillfredsställande
från informationssynpunkt. Det var därför enligt konstitutionsutskottet
angeläget att en sådan ordning inte användes annat än i undantagsfall
när det av alldeles speciella skäl var motiverat (bet. 1976/77:KU44 s.
21). Detta uttalande har konstitutionsutskottet hållit fast vid även
vid senare ställningstaganden. I ett yttrande år 2002 till skatteutskottet
(yttr. 2001/02:KU4y) anförde konstitutionsutskottet vidare att när
allmänheten informeras om att en lag beslutats bör det endast i undantagsfall
få förekomma att det fortfarande kvarstår en osäkerhet om när lagstiftningen
skall börja gälla. Det är därför enligt konstitutionsutskottet - som
tidigare anförts - angeläget att en sådan ordning inte används annat än
i undantagsfall och endast när det av alldeles speciella skäl är motiverat.
Dessa skäl skall noga anges i förarbetena. En utveckling mot en vanligare
förekommande användning av sådana bemyndiganden bör enligt
konstitutionsutskottet
undvikas.
När konstitutionsutskottet på senare år har yttrat sig i denna fråga
har utskottet överlämnat till respektive fackutskott att utifrån de av
konstitutionsutskottet angivna utgångspunkterna närmare bedöma om de
skäl som åberopas för ett bemyndigande i det enskilda fallet är så starka
att de motiverar en sådan ordning.
Utskottet delar regeringens bedömning att det är nödvändigt att utrustning
för inspelning och uppspelning av ljud- och bildupptagningar finns på
plats i domstolarna innan de nya bestämmelserna om dokumentation av
förhörsutsagor träder i kraft. Det är även i övrigt önskvärt att reformen
ses i ett sammanhang och att samtliga föreslagna lagändringar träder i
kraft samtidigt. En möjlig väg att tillse detta är att riksdagen sätter
ikraftträdandedatumet så långt fram i tiden att alla förberedelser hinner
slutföras innan ikraftträdandet. I det lagförslag som remitterades till
Lagrådet föreslogs ändringarna träda i kraft den 1 januari 2007. Den
osäkerhet som råder om när tekniken kan vara installerad och klar att
använda talar emellertid mot att ange ett bestämt datum för ikraftträdandet.
Om utrustningen kommer på plats tidigare skulle lagstiftningen, med
ett bemyndigande om ikraftträdandet, kunna börja tillämpas tidigare än
den 1 januari 2007. Om det däremot tar längre tid måste regeringen,
utan ett sådant bemyndigande, återkomma till riksdagen med ett förslag
till lagändring såvitt avser ikraftträndedatumet.
Utskottet kan godta att regeringen ges ett bemyndigande att förordna om
ikraftträdandet. Utskottet ser det dock som angeläget att endast de
skäl som i propositionen angetts motivera ett bemyndigande om ikraftträdandet
läggs till grund för avgörandet när lagstiftningen bör träda i kraft.
Det kan noteras att det i propositionen inte angetts att ikraftträdandet
är beroende av att ytterligare budgetmedel anslås.
Utskottet föreslår således att riksdagen, i fråga om ikraftträdande av
lagförslagen, beslutar i enlighet med förslagen i propositionen.
Lagförslagen i övrigt, m.m.
Utskottet har inget ytterligare att anföra med anledning av lagförslagen
i propositionen. Utskottet finner - utifrån de inledningsvis redovisade
utgångspunkterna - lagförslagen ändamålsenliga och lämpligt utformade.
Utskottet tillstyrker lagförslagen i de delar det inte redan berörts
ovan. Utskottet föreslår dock en smärre språklig rättelse i 55 kap. 8
§ andra stycket rättegångsbalken.
Sammantaget tillstyrker således utskottet propositionen och föreslår
att riksdagen antar samtliga lagförslag, med nyss nämnda språkliga
justering.
I motion Ju339 (fp) förespråkas en utökad användning av videokonferens
i domstol. Motionen får anses i huvudsak tillgodosedd genom förslagen
i propositionen, varför motionen bör avslås av riksdagen.
Kostnader med anledning av reformen m.m.
I motion Ju44 (m) anförs att domstolsväsendet måste tillföras nödvändiga
resurser, bl.a. för att i tid kunna införskaffa för reformen nödvändig
utrustning till domstolarna. I samma motion begärs att reformen enligt
förslagen i propositionen skall utvärderas och att en återrapportering
bör ske till riksdagen senast år 2008.
I propositionen (s. 220 f.) anför regeringen att de presenterade förslagen
kan antas leda till en rad positiva konsekvenser. Domstolarnas verksamhet
kan bedrivas mer effektivt, bl.a. genom att handläggningstiderna kan
förkortas och att risken för inställda förhandlingar minskar. Kortare
handläggningstider innebär tids- och arbetsvinster för såväl parter,
ombud och andra som deltar i en domstolsprocess liksom för domstolarna.
Vidare torde förslagen innebära att parternas rättegångskostnader och
kostnaderna för det allmänna kan minska. Det är dock svårt att göra
några beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna eftersom det är svårt
att bedöma hur stort genomslag förslagen kommer att ha. Beträffande
investeringsbehovet med anledning av den nya tekniken anför regeringen
att det är nödvändigt att utrustning för dokumentation av förhörsutsagor
genom ljud- och bildupptagning vid ikraftträdandet finns tillgänglig i
samtliga domstolar för att bestämmelserna om såväl denna teknikanvändning
som handläggningen i överrätt skall kunna tillämpas. Kostnaderna för
införskaffandet av sådan utrustning skall finansieras inom befintliga
ramar. När det gäller användning av videokonferens har Domstolsverket,
Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens
kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket
i en redovisning till regeringen pekat på de positiva effekter ett
utnyttjande av tekniken enligt deras bedömning kan ge och även kommit
överens om att på ett antal sätt verka för att en användning av
videokonferenstekniken kommer till stånd i framtiden. Det är enligt regeringen
inte nödvändigt att utrustning för videokonferens finns installerad vid
samtliga domstolar vid ikraftträdandet av de bestämmelser som möjliggör
användning av videokonferens. För att uppnå de fördelar som tekniken
kan ge är det dock viktigt att sådan utrustning successivt installeras
i domstolarna.
Vidare anför regeringen i propositionen (s. 220) att reformen bör
utvärderas när den har varit i kraft en tid. En sådan utvärdering bör
omfatta såväl vilka ekonomiska konsekvenser reformen har fått som vilka
övriga effekter förslagen har fått för såväl enskilda som för det
allmänna.
Utskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att investeringarna
i ny teknik i de allmänna domstolarna torde komma att ske genom s.k.
lånefinansiering. Det innebär att kostnaden för investeringarna kommer
att slås ut över ett antal budgetår och att den årliga bruttobelastningen
på domstolsväsendets anslag med anledning av dessa investeringar blir
begränsad.
Utskottet kan konstatera att investeringskostnaderna med anledning av
reformen torde bli hanterbara. Samtidigt innebär bl.a. det förhållandet
att omhörande i hovrätt av bevispersoner skall ske endast när det finns
anledning att ställa ytterligare frågor, att det allmännas kostnader
för processen i hovrätt kan antas komma att minska, bl.a. minskar
kostnaderna för inställelse. De budgetära konsekvenserna av reformen torde
mot bakgrund härav inte bli större än att de kan täckas med befintliga
budgetmedel. Utskottet delar således regeringens bedömning att kostnaderna
för införskaffande av utrustning för inspelning och uppspelning av ljud-
och bildupptagningar torde kunna finansieras inom befintliga budgetramar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att reformen bör utvärderas
när den har varit i kraft en tid, något som regeringen också förutskickar.
Mot bakgrund av att riksdagen bör överlåta till regeringen att bestämma
tidpunkten för ikraftträdandet och då det kan antas att lagändringarna
inte kommer att träda i kraft förrän tidigast någon gång nästa år är
det vanskligt att i nuläget bestämma en tidpunkt för när denna utvärdering
bör slutföras.
Utskottet avstyrker bifall till motion Ju44.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett antal motioner rörande bl.
a. utvärdering av prövningstillståndsreglerna i brottmål samt
fotograferingsförbudet i samband med domstolsförhandlingar. Jämför
reservationerna
8 (kd) och 9 (m, fp, kd, c).
Översyn av reglerna om prövningstillstånd i brottmål m.m.
I motionerna Ju43 och Ju471 (båda kd) anförs att prövningstillståndsreglerna
bör ses över i syfte att helt avskaffa kravet på prövningstillstånd i
brottmål. I motion Ju339 (fp) anförs att möjligheten till överprövning
av domstolsavgöranden i allmänhet bör utökas.
Utskottet har i detta ärende tillstyrkt lagförslag om en utökad tillämpning
av reglerna om prövningstillstånd till hovrätt. Genom lagändringarna
förändras emellertid inte bestämmelserna om prövningstillstånd i brottmål.
I brottmål krävs således även fortsättningsvis prövningstillstånd till
hovrätt när påföljden i tingsrätten stannat vid böter eller då den
tilltalade frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet
svårare straff än fängelse i sex månader.
Utskottet anser att de gällande reglerna om prövningstillstånd i brottmål
är lämpligt avvägda och är inte berett att förespråka att en översyn
med den föreslagna inriktningen görs av dessa. Riksdagen bör avslå
motionerna Ju43, Ju471 och Ju339 i nu behandlade delar.
Fotograferingsförbudet i samband med domstols sammanträde
I motion Ju402 (fp) begärs en översyn av reglerna om fotograferingsförbud
i domstol. Motionären anför bl.a. att det bör klargöras hur långt
förbudet sträcker sig vid fotografering i anslutning till, men inte inne
i, rättssalen, och att en utvidgning av förbudet till att även gälla i
samband med att rätten företar syn i enskilds bostad bör övervägas.
Enligt 5 kap. 9 § rättegångsbalken, i den i propositionen föreslagna
lydelsen, vilken i sak i huvudsak överensstämmer med den äldre lydelsen,
får bildupptagning i eller bildöverföring från rättssalen ske endast
om det följer av lag. Någon sådan lagstiftning till förmån för t.ex.
nyhetsmediernas rapportering eller för enskilda åhörare finns inte. Av
bestämmelsens ordalydelse följer att något fotograferingsförbud enligt
bestämmelsen inte kan uppställas utanför rättssalen.
Justitieombudsmannen (JO) har i ett granskningsärende uttalat att regeln
om fotograferingsförbud rimligen måste tolkas så att den träffar även
situationer då någon, sedan en förhandling har inletts, fotograferar in
genom dörren till rättssalen (JO:s ämbetsberättelse 2001/02 s. 46 f.).

Utskottet kan beträffande fotografering i samband med att syn företas
i enskilds bostad i och för sig instämma i vad motionären anför. Det är
med hänsyn till den enskildes personliga integritet inte helt
tillfredställande att det i dessa fall inte finns några begränsningar i rätten
att fotografera. Redan det förhållandet att en del av en offentlig
förhandling vid sådan syn förläggs till en enskilds bostad innebär ett
stort intrång i den privata sfären. Att den enskilde därtill skulle
behöva acceptera att åhörare fotograferar och möjligen senare publicerar
fotografierna i medierna framstår inte som en rimlig ordning. Syn i
enskildas bostad torde emellertid vara mycket ovanligt förekommande och
fotografering i samband med sådan syn än mer ovanligt. Mot bakgrund
härav är utskottet inte berett att nu ta något initiativ i denna fråga.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju402.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Avvisning av bevisning, punkt 1 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken, såvitt avser 35 kap. 7 §. Därmed bifaller riksdagen
motion 2004/05:Ju43 yrkande 1 och avslår proposition 2004/05:131 i denna
del.
Ställningstagande
Enligt min mening talar starka rättssäkerhetsskäl för att bevis som har
betydelse för bedömningen av målet alltid bör få läggas fram. Att t.ex.
domstolen har svårigheter att delge en förhörsperson kallelse till ett
sammanträde är inte en relevant anledning att vägra en part att få
åberopa denne som vittne. Det är inte acceptabelt att en part kan tappa
sin talan för att domstolen anser att målet måste handläggas snabbare
och därför avvisar svårtillgänglig bevisning. De redan gällande reglerna
i rättegångsbalken är tillräckliga för att komma till rätta med problem
med att handläggningen av målet fördröjs.
Regeringens förslag till ändring i 35 kap. 7 § rättegångsbalken bör
därför avslås av riksdagen.

2. Närvaro per telefon i brottmål, punkt 2 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2
borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken, såvitt avser 5 kap. 10 §, med den ändringen att det
mellan andra och tredje styckena skjuts in ett nytt stycke med följande
lydelse: "I brottmål får dock inte åklagaren, den misstänkte, den
tilltalade eller den offentlige försvararen delta i sammanträdet endast
genom ljudöverföring." Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju43
yrkande 2 och bifaller delvis proposition 2004/05:131 i denna del.

Ställningstagande
Det bör enligt min mening inte införas en möjlighet för misstänkta,
tilltalade, åklagare och offentliga försvarare att närvara vid sammanträde
i brottmål endast genom ljudöverföring. I brottmål är det t.ex. särskilt
viktigt att rätten kan förvissa sig om att det inte är någon annan än
den misstänkte alternativt den tilltalade som deltar i förhandlingen.
Detta går inte att med tillräcklig grad av säkerhet fastställa vid
närvaro vid sammanträde endast per telefon. Att låta åklagaren och den
offentliga försvararen närvara endast per telefon skulle vara ägnat att
undergräva tilltron till den rättsliga prövningen.
Regeringens förslag till lydelse av 5 kap. 10 § rättegångsbalken bör
ändras i enlighet härmed.

3. Utvidgad användning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt,
punkt 3 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken, såvitt avser 49 kap. 12
§ och 13 §,
2. lag om ändring i äktenskapsbalken, såvitt avser 18 kap. 3
a §,
3. lag om ändring i föräldrabalken, såvitt avser 20 kap. 11
§ och 12 §,
4. lag om ändring i miljöbalken, såvitt avser 23 kap. 1 § och
2 §,
5. lag om ändring i brottsbalken, såvitt avser 37 kap. 8 §,

6. lag om ändring i utsökningsbalken, såvitt avser upphävande
av 18 kap. 16 a §,
7. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark,
Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., såvitt
avser 27 §,
8. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i
arbetstvister, såvitt avser 4 kap. 12 §,
9. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
såvitt avser 10 a §,
10. lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,
såvitt avser 21 §,
11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), såvitt avser
15 kap. 7 §,
12. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning, såvitt avser 58 §,
13. lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20), såvitt avser
64 §,
14. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334), såvitt
avser upphävande av 31 §,
15. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa
hyresmål i Svea hovrätt, såvitt avser 2 §,
16. lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450), såvitt
avser 51 §,
17. lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,
såvitt avser 38 § och 39 § andra stycket.
Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju43 yrkande 4 och
avslår proposition 2004/05:131 i denna del.
Ställningstagande
Med hänsyn till grundläggande rättssäkerhetsskäl anser jag att systemet
med prövningstillstånd till hovrätt bör begränsas till endast mer
bagatellartade mål och ärenden. Det finns enligt min mening inte något
utrymme att med bibehållen rättssäkerhet utvidga detta system vare sig
i tvistemål eller i domstolsärenden.
En utvidgning av systemet med prövningstillstånd till hovrätt ökar också
risken för att i sak felaktiga avgöranden står fast. Härtill kommer att
en ökad koncentration till första instans kräver att tillräckliga
resurser tillförs domstolarna. Några sådana budgetmedel kommer emellertid
enligt regeringen inte att tillföras med anledning av reformen.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att regeringens förslag till
lagändringar som innebär utökade krav på prövningstillstånd bör avslås
av riksdagen.

4. Upptagning av muntlig bevisning i hovrätt, punkt 4 (kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4
borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken såvitt avser 35 kap. 13 § andra stycket, 50 kap. 23 §
och 51 kap. 23 §. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju43 yrkande
5 och avslår proposition 2004/05:131 i denna del.
Ställningstagande
Om förslagen i propositionen till ändringar i 35 kap. 13 §, 50 kap. 23
§ och 51 kap. 23 § rättegångsbalken skulle antas av riksdagen, skulle
det medföra att möjligheten till omhörande i hovrätten av vittnen och
andra bevispersoner blir starkt begränsad och att det i princip endast
blir möjligt när ytterligare frågor behöver ställas. Enligt min mening
är det tveksamt om en sådan ordning är förenlig med bestämmelserna om
rätten till en rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen.
Härtill kommer att bestämmelserna är otydligt utformade på så sätt att
det inte ges någon ledning till när det kan anses vara nödvändigt att
hålla ett förnyat förhör i hovrätten.
Regeringens förslag till ändringar i de nyss nämnda bestämmelserna i
rättegångsbalken bör därför avslås av riksdagen.

5. Ikraftträdande av reformen, punkt 5 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe
Johnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Jan Ertsborn
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till ikraftträdandebestämmelser
i de i propositionen framlagda lagförslagen med de ändringarna att
respektive lag skall träda i kraft den 1 januari 2007.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2004/05:131 i
denna del.
Ställningstagande
Vi anser att lagändringarna i propositionen bör träda i kraft ett bestämt
datum och att riksdagen således inte bör ge regeringen ett bemyndigande
att förordna om ikraftträdandet.
Som konstitutionsutskottet har anfört är en så obestämd
ikraftträdandebestämmelse
inte tillfredsställande från informationssynpunkt och bör inte användas
annat än i undantagsfall när det av alldeles speciella skäl är motiverat.

I detta fall är det naturligtvis så att lagändringarna inte bör träda
i kraft förrän den tekniska utrustningen för inspelning av förhör med
ljud och bild har installerats och kan användas. Att det råder en viss
osäkerhet kring när detta arbete kan vara genomfört utgör enligt vår
mening inte ett tillräckligt starkt skäl för att överlämna till regeringen
att besluta om ikraftträdandet. Det är samtidigt sannolikt frestande
att i ett besvärligt budgetläge skjuta på sådana investeringar när inte
lagstiftningen kommer att träda i kraft förrän utrustningen är klar att
använda.
Vi anser att datumet för ikraftträdande lämpligen kan bestämmas till
den 1 januari 2007, vilket var vad regeringen föreslog när ärendet
remitterades till Lagrådet.
Förslagen i propositionen rörande ikraftträdandebestämmelser bör i
enlighet härmed ändras av riksdagen.

6. Resurser till domstolsväsendet, punkt 8 (m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe
Johnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Jan Ertsborn
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att domstolsväsendet måste tillföras tillräckliga
resurser. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:Ju44 yrkande 2.

Ställningstagande
Till följd av reformerna som föreslås i propositionen måste det inom
domstolsväsendet göras stora investeringar i bl.a. utrustning för ljud-
och bildupptagning av förhör. I propositionen anges att investeringarna
skall finansieras inom befintliga budgetramar. Det är enligt vår mening
inte rimligt.
Genom reformförslagen betonas att tyngdpunkten i rättskipningen i ännu
högre grad än i dag bör ligga i första instans. För att en sådan reform
skall bli godtagbar utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv krävs att
tingsrätterna ges tillräckliga resurser för sin verksamhet. Några
ytterligare budgetmedel har emellertid inte anvisats eller utlovats.
Med hänsyn till domstolsväsendets mycket ansträngda ekonomi måste enligt
vår mening ytterligare budgetmedel tillföras för att finansiera reformen.

Det får ankomma på regeringen att beakta vad vi nu anfört i det fortsatta
budgetarbetet inför år 2006.

7. Utvärdering av reformen, punkt 9 (m)
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Cecilia Magnusson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en utvärdering av reformen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:Ju44 yrkande 1.
Ställningstagande
Reformförslagen i propositionen är mycket genomgripande för processen
i allmän domstol. Utvidgningen av systemet med prövningstillstånd till
hovrätt är t.ex. långtgående. Det är därför angeläget att reformen
utvärderas grundligt när den varit i kraft en tid.
I lagförslagen och i propositionen ges endast vaga tillämpningsanvisningar
rörande bl.a. sådant som när det är olämpligt att använda videokonferens
i rättegång. Det är möjligt att det är riktigt att överlämna dessa frågor
till rättstillämpningen. När så nu blir fallet är det dock särskilt
angeläget att en utvärdering sker.
Regeringen bör därför ges i uppdrag att låta utvärdera effekterna av
lagändringarna som föreslås i propositionen. I utvärderingen bör såväl
rättssäkerhetsaspekterna som de praktiska konsekvenserna av reformen
analyseras. Resultatet bör återrapporteras till riksdagen senast år
2008.

8. Översyn av reglerna om prövningstillstånd i brottmål m.m., punkt 10
(kd)
av Peter Althin (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en översyn av reglerna om prövningstillstånd
i brottmål. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2004/05:Ju43 yrkande
3 och 2004/05:Ju471 yrkande 5 och bifaller delvis motion 2004/05:Ju339
yrkande 6.
Ställningstagande
Som jag anfört under reservation 3 talar grundläggande rättssäkerhetsskäl
för att systemet med prövningstillstånd till hovrätt bör begränsas till
endast mer bagatellartade mål och ärenden. Jag anser att man i brottmål
över huvud taget inte bör uppställa krav på prövningstillstånd till
hovrätt. Den som är åtalad för brott bör alltid, även då domen bara
innehåller påföljden böter, ha rätt till en fullständig prövning i två
instanser.
Det får ankomma på regeringen att tillse att en allsidig översyn av
systemet med prövningstillstånd genomförs, bl.a. i syfte att avskaffa
kravet på prövningstillstånd till hovrätt i brottmål.

9. Fotograferingsförbudet i samband med domstols sammanträde, punkt 11
(m, fp, kd, c)
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Peter Althin (kd), Jeppe
Johnsson (m), Johan Linander (c), Cecilia Magnusson (m) och Jan Ertsborn
(fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om en översyn av reglerna om fotograferingsförbud
i samband med domstols sammanträde. Därmed bifaller riksdagen motion
2004/05:Ju402.
Ställningstagande
Offentligheten i våra domstolar är grundläggande och mycket viktig.
Mediernas insyn i processen utgör en garant för rättssäkerhet och
effektivitet.
Ett viktigt och välmotiverat undantag från denna offentlighet är enligt
vår uppfattning förbudet för åhörarna att fotografera i rättssalen.
Enligt vår mening finns det dock brister och inkonsekvenser i dessa
bestämmelser. Som exempel kan nämnas att bestämmelsen om fotoförbud
endast är tillämplig i rättssalen, och t.ex. inte när rätten håller syn
på annan plats. När syn hålls i en enskilds bostad får det orimliga
konsekvenser eftersom media då på ett integritetskränkande sätt kan
publicera fotografier från den enskildes hem. Det är dessutom något
oklart var gränsen går för detta förbud när fotografering sker in genom
dörren till rättssalen eller genom ett fönster.
Det får ankomma på regeringen att låta utreda hur bestämmelserna om
fotoförbud i rättegång bör utformas i framtiden.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:131 En modernare rättegång - reformering av processen
i allmän domstol:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i rättegångsbalken,
lag om ändring i äktenskapsbalken,
lag om ändring i föräldrabalken,
lag om ändring i jordabalken,
lag om ändring i miljöbalken,
lag om ändring i brottsbalken,
lag om ändring i utsökningsbalken,
lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland,
Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,
lag om ändring i patentlagen (1967:837),
lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,
lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.,
lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),
lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
lag om ändring i lagen (1976:839) om Statens va-nämnd,
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning,
lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens
och yttrandefrihetsgrundlagens områden,
lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20),
lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),
lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i
Svea hovrätt,
lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
lag om ändring i marknadsföringslagen (1995:450),
lag om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden,
lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i
brottmål.
Följdmotioner
2004/05:Ju43 av Peter Althin m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att domstolen skall äga
rätt att avvisa bevis om beviset trots rimliga ansträngningar inte kan
tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att låta parter och
ombud delta per telefon vid sammanträden i brottmål.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en översyn av reglerna om prövningstillstånd så att
kravet på särskilt prövningstillstånd avskaffas när påföljden bestäms
till böter.
4. Riksdagen avslår regeringens förslag om en utvidgning av systemet
med prövningstillstånd till att omfatta tingsrättens avgöranden i
flertalet slag av tvistemål och i domstolsärenden som överklagas till
hovrätt.
5. Riksdagen avslår regeringens förslag om att muntlig bevisning
som upptagits i ett mål som överklagas från tingsrätt till hovrätt endast
skall få tas upp på nytt om ytterligare frågor behöver ställas.
2004/05:Ju44 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att reformen av processen i allmän domstol skall
utvärderas med återrapportering till riksdagen senast år 2008.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att domstolsväsendet skall tillföras nödvändiga
resurser.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:Ju339 av Johan Pehrson m.fl. (fp):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om rätten till prövning i två instanser.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en ökad användning av videokonferens i
domstolar.
2004/05:Ju402 av Allan Widman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av rättegångsbalken.
2004/05:Ju471 av Peter Althin m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om
att lagen om prövningstillstånd ändras så att kravet på särskilt
prövningstillstånd avskaffas vid bötesdomar.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag