Ekonomisk brottslighet

Betänkande 1997/98:JuU8

Justitieutskottets betänkande 1997/98:JUU08

Lägesrapport om den ekonomiska brottsligheten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
JuU8

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens årliga skrivelse om den
ekonomiska brottsligheten och en motion som väckts med anledning av skrivelsen.
I betänkandet berörs bl.a. frågor som har att göra med inrättandet av
Ekobrottsmyndigheten från den 1 januari 1998 och handläggningen av miljöbrott.
Utskottet som inte finner anledning till kritik mot regeringen föreslår att
skrivelsen läggs till handlingarna. I ärendet finns två reservationer, (m)
respektive (mp).

Skrivelsen
I skrivelse 1997/98:38 har regeringen (Justitiedepartementet) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad som anförts i en lägesrapport i fråga om den
ekonomiska brottsligheten.

Motionen

Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:38
1997/98:Ju10 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöbrott skall ingå i och samordnas inom Ekobrottsmyndigheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöbrott skall ingå i det nationella Ekorådet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen inom kort för riksdagen redovisar
Ekobrottsmyndighetens organisationsstruktur m.m.

Utskottet

Överväganden
I april 1995 beslutade regeringen om en samlad strategi mot den ekonomiska
brottsligheten. Strategin redovisades för riksdagen i skrivelsen 1994/95:217.
Den innebär sammanfattningsvis att kampen mot den ekonomiska brottsligheten
skall vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Särskild vikt skall
läggas vid att samordna myndigheternas prioriteringar och utveckla
myndigheternas samarbete samt att höja kunskaperna och myndighetskompetensen i
fråga om ekonomisk brottslighet. Åtgärder skall vidtas som innebär en
effektivisering när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra
ekonomisk brottslighet. En huvudpunkt är att också näringslivet måste ta sitt
ansvar, bl.a. genom att utveckla affärsetik och kontroll. Målet är att
påtagligt minska den ekonomiska brottsligheten.
För att underlätta detta arbete inrättades i december 1994 en arbetsgrupp
inom Regeringskansliet. Arbetsgruppen, som kallas regeringens
ekobrottsberedning, består av en politiker som ordförande och i övrigt av
tjänstemän från Justitiedepartementet, Finansdepartementet och
Näringsdepartementet.
Den i detta ärende aktuella skrivelsen innehåller regeringens årliga rapport
till riksdagen om läget beträffande den ekonomiska brottsligheten. I skrivelsen
redovisas översiktligt de åtgärder som vidtagits sedan föregående lägesrapport
i oktober 1996.
Till de åtgärder som behandlas i skrivelsen hör införandet från och med
innevarande år av en ny myndighetsstruktur med Ekorådet, Ekobrottsmyndigheten
samt särskilda skattebrottsenheter inom skatteförvaltningen. I år införs också
en ny organisation för ekobrottsforskningen. - För en närmare redogörelse för
de olika myndigheterna m.m. hänvisar utskottet här till sitt budgetbetänkande
1997/98:JuU1 s. 38 f och 70 f samt, i fråga om de särskilda
skattebrottsenheterna, till utskottets yttrande till skatteutskottet
1997/98:JuU2y. Frågorna behandlades också i utskottets betänkande 1996/97:JuU6
i vilket utskottet behandlade förra årets skrivelse om den ekonomiska
brottsligheten.
I årets skrivelse redovisas också ny lagstiftning respektive utredningar på
en rad områden.
Slutligen tar regeringen upp inriktningen av det fortsatta reformarbetet i
skrivelsen. I denna del betonar regeringen att arbetet med att effektivisera
lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet fortsätter, att näringslivets egna
åtgärder mot ekonomisk brottslighet skall främjas och att det internationella
samarbetet mot ekonomisk brottslighet skall utvecklas.
I motion Ju10 (mp) begärs att regeringen närmare skall redovisa sina
överväganden i fråga om Ekobrottsmyndighetens organisationsstruktur. Vidare
begärs ett uttalande från riksdagen om att miljöbrott skall ingå i och
samordnas inom Ekobrottsmyndigheten samt att betydelsen av att miljöbrotten
omfattas av myndigheternas samverkan om mål och riktlinjer i det nationella
Ekorådet understryks.
Utskottet ser med tillfredsställelse det omfattande arbete som pågår mot den
ekonomiska brottsligheten, och utskottet har förhoppningen att den nya
myndighetsstrukturen skall bli ett verkningsfullt medel i det fortsatta
arbetet. Ett bekymmer är dock de igångsättningssvårigheter som varit för
Ekobrottsmyndigheten. Chefsfrågan har dock nyligen fått sin lösning, och
rekryteringsarbetet i övrigt fortskrider. Det är således möjligt att med
tillförsikt se framtiden an även om starten för Ekobrottsmyndigheten blivit
besvärligare än vad som kunde förutses.
Utskottet som nyligen utförligt behandlat frågan om Ekobrottsmyndighetens
struktur i sitt budgetbetänkande (1997/98:JuU1 s. 38 f) ser ingen anledning att
regeringen nu skulle behöva ytterligare utveckla sina skäl för ett redan fattat
beslut. Inte heller är utskottet berett att frångå sina i samma betänkande
gjorda uttalanden om hanteringen av miljöbrottmålen - där anförde utskottet
sammanfattningsvis att vissa typer av miljöbrott bör kunna betraktas som
kvalificerade ekobrott som bör kunna handläggas av Ekobrottsmyndigheten; i
övrigt borde ett pågående utredningsarbete avvaktas före ett ställningstagande.
I sammanhanget noterar utskottet dock att förordningen (1997:898) med
instruktion för Ekobrottsmyndigheten inte tar upp miljöbrottmål bland de
måltyper som skall handläggas vid myndigheten. Däremot har regeringen i sina
myndighetsgemensamma mål och riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten år 1998, m.m. gett riksåklagaren i uppdrag att utarbeta förslag
till effektivare utredning av miljöbrott. En utgångspunkt skall därvid vara att
Ekobrottsmyndigheten skall ha en central roll när det gäller att utreda brott
mot miljön. Genom det pågående utredningsarbetet kommer t.ex. gränsdragningen
mellan brott som bör falla under Ekobrottsmyndigheten och övriga brott att
belysas.
Enligt utskottets mening är det närmast självklart att utredningsarbetet
först slutförs och beslut om vilka miljöbrottmål som skall handläggas hos
Ekobrottsmyndigheten först därefter fattas. Någon kritik bör alltså inte riktas
mot regeringen i denna del.
Sammanfattningsvis innebär vad utskottet nu anfört att utskottet avstyrker
bifall till motion Ju10.
Med vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens
skrivelse till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer
beträffande lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:Ju10 lägger regeringens skrivelse
1997/98:38 till handlingarna.
res. 1 (m, fp)
res. 2 (mp)

Stockholm den 10 februari 1998

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe
Sörestedt (s), Göran Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Göthe Knutson (m),
Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar (c), Margareta Sandgren (s), Anders G
Högmark (m), Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud
Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd) och Helena Frisk (s).

Reservationer

1. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten
Gun Hellsvik (m), Göthe Knutson (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp) och
Maud Ekendahl (m) anför:
De tidigare av riksdagen fattade besluten om Ekobrottsmyndigheten har grundat
sig på att myndigheten skulle utgöra en myndighet inom åklagarväsendet.
Verksamheten inom myndigheten planeras emellertid nu att ligga delvis direkt
under regeringen. Enligt vår mening står detta i strid med riksdagens tidigare
uttalade uppfattning. Regeringen bör åläggas att redovisa sina skäl för att
frångå den av riksdagen förordade ordningen i en särskild skrivelse till
riksdagen.
Enligt vår mening bör - med den inriktning som regeringen nu avser att ge
Ekobrottsmyndigheten - hela projektet ifrågasättas. Det skulle ha varit bättre
att vidareutveckla det tidigare påbörjade arbetet för en förbättrad samordning
mellan de olika myndigheter som ägnar sig åt ekobrottsbekämpning. Det kan inte
vara en lyckad lösning att dela upp olika brottstyper mellan olika myndigheter
vilket riskerar att minska effektiviteten i det brottsbekämpande arbetet. Ett
sådant exempel är miljöbrott som i många fall kan anses vara ekobrott; detsamma
kan emellertid också sägas om bl.a. grova narkotikabrott som innebär t.ex.
omfattande handel med narkotika och olika brottsliga aktiviteter för att
?tvätta? vinsterna av narkotikahanteringen. Miljöbrotten bör alltså, med den
konstruktion av Ekobrottsmyndigheten som regeringen valt, inte föras över till
denna myndighet. Detta bör beaktas av regeringen i det pågående
utredningsarbetet om handläggningen av miljöbrottsligheten.
Vi anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten
att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Ju10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservation 1, dels lägger
regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna.

2. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten
Kia Andreasson (mp) anför:
Enligt min mening bör regeringen åläggas att för riksdagen närmare redovisa
skälen för att den frångått tanken att Ekobrottsmyndigheten skulle vara en
självständig myndighet inom åklagarväsendet. Såsom verksamheten vid myndigheten
nu planeras kommer den nämligen att delvis vara en myndighet direkt under
regeringen. Detta inger enligt min mening betänkligheter, och regeringen bör
redovisa sina skäl för denna ordning i en skrivelse till riksdagen.
Regeringen har inte heller i tillräcklig utsträckning följt utskottets
anvisningar och planerat för en utredningsenhet för miljöbrott inom
Ekobrottsmyndigheten. Samtidigt utreds miljöbrotten i dag inte på ett
tillfredsställande sätt och mycket få av brotten leder till åtal. Här behövs
alltså ett tydligt uttalande från riksdagens sida med innebörden att det
åligger regeringen att se till att miljöbrotten inordnas i Ekobrottsmyndigheten
och att där avsätts särskilda resurser för miljöbrott. Vidare bör uttalas att
samverkansfrågor om miljöbrott skall behandlas i Ekorådet och de regionala
samverkansorgan som skall finnas i varje län. Det sagda innebär att jag
tillstyrker motion Ju10.
Jag anser att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
beträffande regeringens lägesrapport i fråga om den ekonomiska
brottsligheten
att riksdagen dels med anledning av motion 1997/98:Ju10 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i reservation 2, dels lägger
regeringens skrivelse 1997/98:38 till handlingarna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Skrivelsen............................................1
Motionen..............................................1
Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:38 1
Utskottet.............................................1
Överväganden 1
Hemställan............................................3
Reservationer.........................................4
1. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 4
2. Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 4