Effektreserven i framtiden
Betänkande 2009/10:NU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 29 april 2010
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Effektreserven i framtiden (NU17)
Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist. Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt de nya bestämmelserna ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2010-03-25
Justering: 2010-04-15
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-20
Trycklov: 2010-04-20
Trycklov: 2010-04-21
Justering: 2010-04-15
Trycklov till Gotab och webb: 2010-04-20
Trycklov: 2010-04-20
Trycklov: 2010-04-21
Reservationer: 1
Betänkande 2009/10:NU17
Betänkande 2009/10:NU17
Alla beredningar i utskottet
2010-03-25
Effektreserven i framtiden (NU17)
Den 16 mars 2011 ändras lagen om effektreserven enligt ett förslag från regeringen. En effektreserv finns för att kunna säkerställa att tillförseln av el vid varje tidpunkt är lika stor som uttaget. Om uttaget vid enskilda tillfällen är större än tillförseln finns risk för brist på el vid ett det givna tillfället, det vill säga det uppstår så kallad effektbrist.
Idag är det Svenska kraftnät som har uppdraget att upphandla effektreserven men enligt förslaget ska detta på sikt lösas av marknadens aktörer. Beslutet möjliggör en successiv övergång till att hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder. Övergången ska ske genom en nedtrappning av den upphandlade effektreservens storlek med början 2011 och fram till och med den 15 mars 2020. Regeringen ansvarar för att ta fram föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor del av denna som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2010-04-29
Debatt om förslag 2009/10:NU17
Webb-tv: Effektreserven i framtiden
Dokument från debatten
- 2010-04-29Protokoll 2009/10:112
Protokoll från debatten
Anf. 1 Renée Jeryd (S)
Fru talman! Vi kan konstatera att det i kammaren nu bara är företrädare för oppositionen.
Fru talman! Det finns alltid en risk att elförbrukningen blir så stor att det inte finns tillräckligt med energi. Det är i sådana situationer som effektbrist uppstår, det vill säga brist på el vid ett givet tillfälle. Därför har Svenska kraftnät i uppdrag att upphandla en effektreserv för att både hushållen och industrin i Sverige ska ha en god försörjningstrygghet.
Marknadslösningar förutsätter att priset på el ska visa på knapphet på elmarknaden och på så sätt täcka att det finns tillräcklig produktionskapacitet för el.
Midvinternätterna 2009-2010 var hårda och kyliga. Produktionsbortfallet har varit betydande, och effektreserven har fått användas vid ett flertal tillfällen. Elpriserna har rusat i höjden. I dag lever många svenskar på grund av lågkonjunktur och finanskris på den ekonomiska marginalen. Denna vinter med höga elpriser har gjort att de har fått ännu svårare att klara sin ekonomi.
I detta läge väljer den borgerliga regeringen att lägga fram en proposition om att man helt ska överlåta på marknaden att stå som garant för svensk elförsörjning, även vid ansträngda försörjningslägen och rusande elpriser.
Regeringens analys i fråga om konsekvenserna av en avreglerad effektreserv är undermålig, och det saknas totalt konsekvenser när det gäller att få en tryggad svensk elförsörjning till konkurrenskraftiga priser.
Konsekvenserna för en tryggad elförsörjning behandlas, som sagt var, mycket knapphändigt i propositionen, vilket bland annat Statskontoret i skarpa ordalag noterat i sitt remissvar. Det betyder att regeringens analys av vilka konsekvenser regeringens politik får för en tryggad svensk elförsörjning till konkurrenskraftiga priser är tunn.
Vi vill ha ytterligare analyser av vilka konsekvenser en utfasning av effektreserven kan få för en trygg svensk elförsörjning till rimliga och konkurrenskraftiga priser.
Regeringen driver en kortsiktig energipolitik som lättvindigt bortser från de erfarenheter som den gångna vintern gett oss.
Formerna för att ta bort effektreserven från Svenska kraftnät måste redovisas tydligare. Det är jätteviktigt då regeringen tror att det räcker med föreskrifter för hur nedtrappningen ska ske. Vi måste ha kvar de politiska verktygen, så att vi inte fullständigt hamnar i klorna på marknaden och därmed fri prissättning. Vi måste detta för att säkra elförsörjningen och för att garantera jobben, ekonomin och välfärden.
Därför anser vi att det krävs mer och inte mindre politiska instrument för att ha en trygg och säker elförsörjning. Marknaden är inte i detta fall normen, utan vad vi behöver är initiativ för att ytterligare kartlägga tillsynsfrågorna, konkurrensfrågorna och prissättningsfrågorna på elmarknaden.
Sverige behöver en långsiktig energipolitik som tryggar den svenska energitillgången och ger ett överskott av el. Det krävs investeringar i det svenska energisystemet här och nu.
Det produktionsbortfall vi hade under den gångna vintern var rekordstort. Konsumenterna, både hushåll och industri, har drabbats av kraftiga höjningar av elpriset. Ryckigheten i elförsörjningen kan ha medfört konsekvenser för jobben, ekonomin och välfärden.
Under februari var elpriserna så höga att viss industri drog ned på sin produktion, och som jag sade tidigare uppstår höga priser om tillgången på energi är knapp och efterfrågan är stor. Det är detta vi har fått uppleva denna vinter. Och det är därför vi måste analysera konsekvenserna ännu mer, hur det blir om marknaden ska sköta effektreserven. Detta måste vi för att klara jobben, ekonomin och välfärden. För vad händer med dessa om industrin stänger och elpriserna stiger?
Vi anser också att staten inte får frånsäga sig sitt ansvar för den svenska elförsörjningen, vilket kommer att ske om detta förslag om effektreserven antas av riksdagen. Det behövs en konsekvensanalys när det gäller hur staten kan påverka marknaden innan beslut om en eventuell nedtrappning av effektreserven tas.
För oss socialdemokrater är det självklart att staten måste ta det yttersta ansvaret för svensk elförsörjning. Det är avgörande för sysselsättningen och välfärden. Det är därför vi är mycket kritiska till regeringens kortsiktiga energipolitik och regeringens lättvindiga bortseende från de lärdomar vi kan dra av den gångna vintern. Marknaden måste ha en långsiktig politisk styrning.
En tillförlitlig elförsörjning är oerhört viktig för den svenska samhällsutvecklingen. Den upphandlade effektreserven har fungerat som en garant för försörjningstryggheten i situationer då effektbrist har hotat. Vi måste snarare öka den politiska styrningen för att få en fungerande elmarknad, inte bara fortsätta att avreglera helt utan styrning och konsekvensanalyser.
I en framtid kan kanske även vi tänka oss att effektbristerna kan hanteras av marknaden. Men efter denna vinter kan vi konstatera att marknaden ännu inte är mogen och inte fungerar på det sätt som vi vill för att vi ska kunna låta marknadsmekanismerna ta hand om en situation med effektbrist.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 2 Kent Persson (V)
Fru talman! Sverige behöver en långsiktig energipolitik som tryggar svensk energiförsörjning och som upprätthåller effekten i energisystemet, som dessutom ska ge ett överskott av el. Det är målsättningen för Vänsterpartiets energipolitik.
Det är givetvis också viktigt för näringslivet och för hushållen att det finns tillgång till energi när man behöver ha den.
Avbrutna elleveranser är förenade med stora samhällsekonomiska kostnader och störda industriella processer, vilket leder till produktionsbortfall och påfrestningar i välfärdssystemet. Det är inte jag som har hittat på det, utan det är regeringen som skriver det i den här propositionen, och de har så rätt. Visst är det på det sättet.
Sverige är dessutom, genom EU:s rättsliga regelverk, förpliktat att säkerställa en god elförsörjning med balans mellan utbud och efterfrågan.
Det finns alltså goda skäl för att staten ska garantera att det finns en god försörjningstrygghet när det gäller elleveranser. Det är just mot den bakgrunden som Svenska kraftnät har i uppdrag att säkerställa att det finns en effektreserv att tillgå när försörjningstryggheten är hotad.
Den gångna våren och vintern har på ett påtagligt sätt gjort oss påminda om hur sårbart samhället är när vi får olika störningar i viktiga samhällsfunktioner. De orsakas många gånger av väderförhållanden som vi inte kan styra, och i våras orsakades de av vulkanutbrott på Island.
När det gäller vädrets och naturens krafter är vi människor ganska små. Vi kan faktiskt inte göra så mycket mer än att planera för dem.
Det är viktigt att det finns en beredskap i samhället i händelse av olika störningar som hotar viktiga samhällsfunktioner, till exempel när energiförsörjningen är hotad. Den långvariga kylan i vintras och bortfallet av produktionskapacitet från kärnkraften har visat hur sårbart Sverige är när det finns hot om brist på elenergi.
Produktionsbortfallet från kärnkraften berodde givetvis på kärnkraftsindustrins planeringsmissar. Den har underskattat svårigheterna och överskattat sin förmåga att planera, åtgärda fel och göra det underhåll som ska göras. Det kom att kosta de svenska hushållen och den svenska industrin väldigt mycket.
Mot den bakgrunden såg Svenska kraftnät sig nödgat att vid tre tillfällen aktivera delar av den upphandlade effektreserven. Det visar på ett påtagligt sätt att det fungerar med en centralt upphandlad effektreserv. Försörjningstryggheten hotades aldrig genom att den möjligheten fanns.
Regeringen skriver också i propositionen på s. 8 att systemet med en centralt upphandlad effektreserv fungerar bra. Det fungerar bra. Då blir man förvånad när man läser propositionen. Syftet med den är att man ska gå bort från en centralt upphandlad effektreserv till en marknadsbaserad lösning där marknadens aktörer - vilka de nu är - ska se till att utbud och efterfrågan fungerar.
Från Vänsterpartiets sida kan vi konstatera när vi har läst och funderat över det här att det finns flera brister i den här propositionen. Det skulle behövas analyser av hur det här systemet ska träda i kraft och hur det ska fungera. Vad är det för mekanismer som vi inte har i dag, eftersom vi har en marknad som inte fungerar, och som ska till för att vi ska få den perfekta marknaden en gång i framtiden?
Vem har ansvaret för att det finns en effektreserv även i framtiden när inte Svenska kraftnät längre ska ha det? Propositionen ger inget svar på den typen av frågor.
För Vänsterpartiet är det viktigt att det finns ett tydligt ansvar att utkräva när saker och ting inte fungerar. Den här tilltron till att marknaden ska kunna klara och hantera olika frågor som dyker upp gör att det behövs ett bättre underlag innan riksdagen fattar beslut.
Det här förslaget innebär att under en tioårsperiod ska Svenska kraftnät trappa ned den upphandlade effektreserven. Det innebär att det kommer att bli dyrare för konsumenterna, vilket också regeringen tydligt skriver i propositionen. Det bör riksdagen vara medveten om innan vi går till beslut.
Det kommer att bli dyrare med det här systemet när man ska introducera det för att i en framtid längre bort om 10 eller 15 år det eventuellt ska bli billigare. Det är det som är förhoppningen, och det är det som är problemet med den här propositionen.
Den är alldeles för dåligt underbyggd för att vi ska veta vad det är för något som vi fattar beslut om och vilka effekter det kommer att ha i framtiden. Vem tar ansvaret i framtiden? Jag vet inte.
Jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen.
Anf. 3 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.
En säker och trygg elförsörjning är en förutsättning för välfärd, tillväxt och jobb. Det är det ingen som ifrågasätter.
Att veta att elektricitet alltid finns tillgänglig måste vara en självklarhet, i dag och också i framtiden. Både hushållen och industrin förlitar sig på att lampan tänds när vi behöver den.
Den gångna vintern har visat att vårt beroende av el gör oss sårbara. Störningar i energiproduktion i kombination med hög elförbrukning kräver att vi har en effekt i reserv.
I dag är det Svenska kraftnät som ansvarar för att effektreserven finns. Det har emellertid varit uppe till diskussion vid ett flertal tillfällen om det är den bästa lösningen.
Vid den senaste förlängningen av effektreserven hösten 2007 konstaterades att det inte var läge att fasa ut Svenska kraftnäts ansvar. Den gången reserverade sig Socialdemokraterna mot beslutet, framhöll att kraftföretagen borde ta ett större ansvar och att det nya systemet skulle träda i kraft redan våren 2009.
I dag låter det annorlunda från det hållet. I sin reservation framhåller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att det inte alls är läge att låta kraftindustrin ta ett större ansvar. Argumentet är att elmarknaden inte är mogen ett ansvarstagande.
Fru talman! Även i utskottets ställningstagande uppmärksammas elmarknadens osäkerhet. Det är därför välkommet att regeringen föreslår en stegvis övergång till en marknadsbaserad lösning. Detta är ett förslag med både hängslen och livrem.
Avvecklingen av Svenska kraftnäts centralt upphandlade effektreserv och övergången till ett ökat ansvar för marknaden bygger på en bedömning av elmarknadens utveckling under tiden fram till och med den 15 mars 2020. Tidsplanen som fastställs måste anses vara preliminär. Justeringar måste kunna göras om utvecklingen inte stämmer överens med prognoserna.
Det ska ske en stegvis nedtrappning av den centralt upphandlade effektreservens omfattning. Det ska börja 2011 och vara klart 2020. Under tiden - det är viktigt - ska Energimarknadsinspektionen följa och analysera förändringar som påverkar försörjningstryggheten, och Svenska kraftnät ska även i fortsättningen ha i uppdrag att årligen följa och redovisa utvecklingen av den samlade effekt- och kraftbalansen.
Fru talman! Hur ser effektreservens utformning ut i dag, och vad är det vi vill förändra? I dag upphandlar Svenska kraftnät en effektreserv. Den består dels av reservproduktion av el, dels av avtal med industriföretag som mot en ersättning minskar sin elförbrukning.
Regeringens förslag bygger på att en god försörjningstrygghet kan uppnås med marknadslösningar, där aktörernas beslut med hänsyn till prisutvecklingen på elmarknaden genererar tillräckligt med effekt både generellt och i situationer med hög belastning. Priset kan bli en del av effektreserven, men för att elkonsumenterna ska kunna anpassa sin förbrukning efter priset måste förutsättningarna för flexibilitet förbättras.
Just flexibilitet är en viktig del av det här förslaget. När möjligheterna till flexibilitet ökas kan elkonsumenterna aktivt bidra till att avlasta elsystemet vid hög belastning. För att förbättra flexibiliteten föreslås bland annat timmätning av elförbrukningen och att Sverige länkas samman med andra länder. Vintern 2009-2010 visade också vårt behov av att bredda energiproduktionen till flera kraftslag.
Framtidens effektreserv bör innehålla en ökad andel förbrukningsreduktioner, det vill säga en större del skapas genom avtal om minskad elförbrukning. Detta ger incitament till elhandlare och stora förbrukare att fokusera på förbrukningsflexibilitet.
Energimarknadsinspektionen kommer att följa utvecklingen. Regeringen i sin tur kommer att bevaka konsumenternas anpassning till nya förhållanden - hängslen och livrem.
Fru talman! Svenska kraftnät ingår i dag avtal med elproducenter om att ställa ytterligare produktionskapacitet till förfogande och med elanvändare om rätt att begränsa deras förbrukning mot en ersättning. Nu ska Svenska kraftnät även ges möjlighet att ingå avtal om minskad elanvändning med elleverantörerna.
Elhandelsföretagen kan i sin tur förhandla med sina kunder om minskad förbrukning. Elleverantörerna har ett ansvar när det gäller att ta fram förslag som ökar förbrukningsflexibiliteten. Förbrukningsreduktionen förväntas därför blir den dominerande delen av effektresursen framöver.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiets farhågor om en elmarknad som inte är mogen ansvaret har ingen täckning i denna proposition. Här finns hängslen och livrem. I utskottets ställningstagande framhävs också statens ansvar att garantera en god försörjningstrygghet.
För att ge utrymme för justeringar om utvecklingen inte svarar mot prognoserna, och vi vet att framtiden är osäker, måste det finnas möjligheter att reglera förändringar i förordningar så att vi inte behöver återkomma till riksdagen med lagändringar.
Fru talman! Försörjningstrygghet av el är en förutsättning för tillväxt och det goda livet för människor i Sverige. Jag tror att Sveriges invånare visst är mogna att ta ansvar för effektresurserna i framtiden, men jag är också mycket nöjd med att det i regeringens proposition finns förslag på åtgärder som underlättar övergången från en centralt upphandlad effektreserv till ett marknadsbaserat och ansvarstagande system.
I detta anförande instämde Staffan Anger, Björn Hamilton, Maria Plass, Hans Rothenberg och Marie Weibull Kornias (alla m) samt Eva Johnsson (kd).
Anf. 4 Kent Persson (V)
Fru talman! Ditt anförande var intressant och faktiskt lite tydligare än propositionens skrivningar. Det är jag tacksam för, för den här propositionen har jag verkligen läst.
Bland annat står det på s. 8 i propositionen att systemet med centralt upphandlad effektreserv fungerar bra. Jag hoppas att du håller med mig om det. Däremot skriver ni följande i utskottets ställningstagande: "Den övergångslösning med en upphandlad effektreserv som används för närvarande har vissa sådana brister och det är, enligt utskottets uppfattning, därför välkommet att regeringen nu föreslår en stegvis övergång till en effektiv, marknadsbaserad lösning."
Vad är det för brister med den här upphandlingen som regeringen tydligen inte uppfattar men som utskottets majoritet skriver om?
Anf. 5 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Jag måste säga, Kent Persson, att den vinter som var såg vi att det fanns problem, och det blev högre elpriser. Det här är ju en lösning som på sikt kommer att vara dyr. Den centralt upphandlade effektreserven är en dyrare lösning på sikt.
Kent Persson sade också i sitt anförande att det här kan bli en höjd kostnad för elkonsumenterna på kort sikt, samtidigt som han efterfrågar en långsiktig energipolitik. Jag är övertygad om att det är en bra lösning att ge marknaden ett större ansvar, för på sikt - och vi måste vara långsiktiga och tänka längre än till nästa år eller om två år - är det en bra lösning att låta marknaden ta ansvaret.
Ur ett klimatperspektiv är det väldigt bra, vilket uppmärksammas i propositionen, att en minskad förbrukning av elektricitet ska bli den dominerande delen av effektresurserna i framtiden. Jag tycker att det är mycket positivt.
Anf. 6 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag fick inget svar på frågan. Regeringen påstår ju faktiskt att det här systemet fungerar bra, medan utskottets majoritet har en annan uppfattning - att det inte fungerar bra och att det har visat brister.
När det gäller prissättningen är det marknaden som sätter priserna. Där är tillgång och efterfrågan som är helt avgörande. Det kan ju inte vara det som har varit motivet. Att vi hade de här prischockerna i vintras beror ju helt enkelt på att det är den sista producerade kilowattimmen som sätter priset, och det var då man satte in de här effektreserverna. Att det blir dyrare beror helt enkelt på att det är billigare för staten om man har en mindre effekt, men det kostar mer om man ska kompensera brukarna för bortfallet av produktionskapacitet, som förslaget faktiskt innebär.
Var ligger skillnaden? Det var min fråga. Ni säger att det inte fungerar. Regeringen säger att det fungerar. Vad är det för skillnad?
Anf. 7 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Nu är det så, Kent Persson, att det som står i regeringspropositionen är att det här har visat sig fungera väl, men i utskottets betänkande står det att det har vissa brister. Det står inte att det inte har fungerat, men det står att det finns vissa brister.
Bristerna är att vi måste ha en långsiktig energipolitik. På kort sikt har Svenska kraftnäts upphandling av effektreserver fungerat, men på lång sikt kan marknaden göra det här på ett bättre och mer ekonomiskt gynnsamt sätt för elkonsumenterna än i dag.
Jag tycker att det är jättebra att Kent Persson månar så mycket om elkonsumenternas prissättning, och därför måste jag få kommentera det rödgröna förslaget om höjd skatt på kärnkraft och vattenkraft.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Det ligger utanför ämnet.)
Om Kent Persson frågar efter bristerna är de att vi måste ha mer av en långsiktig energipolitik. Det regeringen påpekar är att det har fungerat under den tid som varit, men vi måste vara långsiktiga och hitta nya lösningar.
Det här är, återigen, ett förslag med både hängslen och livrem. Skulle det visa sig att vi har fel, och framtiden kan faktiskt förändra sig utanför de prognoser vi sett, kan vi gå in, justera, rätta till och göra det bra.
Anf. 8 Renée Jeryd (S)
Fru talman! Detta väcker för mig tre frågor. Den första är: Tycker verkligen Moderaterna att marknaden har fungerat bra under den gångna vintern?
För det andra har vi märkt här i kammaren att Dagens Industri är en väldigt läsvärd tidning. Där vittnar flera företagare om att den svenska elmarknaden under den gångna vintern varit "helt sjuk" och att elpriserna bara har skjutit i höjden. Är inte det sant?
Min tredje fråga är: Vad menar egentligen Alliansen med en långsiktig energipolitik?
Anf. 9 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Att elpriserna har varit högre än vad någon skulle önska under den gångna vintern är det ingen som ifrågasätter. Alla har vi känt att vi har fått betala mer än vad vi gjort tidigare.
När det gäller just det här förslaget upprepar jag att det finns hängslen och livrem. Det är ett långsiktigt förslag som ska se till att vi har en effektreserv som gynnar både brukare och producenter framöver.
När det gäller Socialdemokraternas ifrågasättande av hållbarheten i förslaget vill jag informera Renée Jeryd ännu en gång: Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att verka för att elkunderna har en säker tillgång till el. Svenska kraftnät ska följa upp och redovisa utvecklingen av den samlade effekt- och kraftbalansen i landet. Energimarknadsinspektionen har i uppdrag att följa elmarknadens utveckling när det gäller förbrukningsflexibilitet. Regeringen kommer att bevaka konsumenternas anpassning till nya förhållanden.
Återigen: Om prognosen inte håller och det skulle visa sig att justeringar behövs, då kommer det att upptäckas och åtgärdas.
Anf. 10 Renée Jeryd (S)
Fru talman! Jag kan konstatera att jag inte fick svar på någon av mina frågor. Jag ställer två av dem igen.
Tycker verkligen Moderaterna att marknaden har fungerat bra under den gångna vintern?
Vad menar Alliansen med en långsiktig energipolitik?
Anf. 11 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Renée Jeryd kanske inte lyssnade på vad jag sade.
Renée Jeryd frågar om elmarknaden har fungerat. Om vi hade sagt att elmarknaden har fungerat perfekt, då hade vi inte behövt lägga fram ett förslag i dag med både hängslen och livrem. Energimarknadsinspektionen, Svenska kraftnät och regeringen kommer att bevaka utvecklingen.
En långsiktig energipolitik är för oss att lägga upp en plan som går längre än till i morgon, som inte tittar på elpriset i dag och i morgon men som tittar på elpriset och utvecklingen och energimarknaden framöver. Det är därför som vi här pratar om en varsam och stegvis utfasning av Svenska kraftnäts ansvar, det är därför vi lägger till de olika myndigheternas ansvar och det är därför vi är ödmjuka nog, fast ni inte kanske tycker det, att säga vi inte kan sia om framtiden. Vi vet inte vad som kommer att hända. Därför är vi öppna för justeringar, och vi kommer att bevaka utvecklingen framöver.
Jag vill också påpeka ytterligare en gång att det här även är ett bra förslag för klimatet i och med att förbrukningsreduktioner av elektricitet kommer att bli den dominerande delen av vår effektreserv i framtiden. Det här är ett mycket bra förslag.
Anf. 12 Eva Johnsson (Kd)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Vi har i dag att ta ställning till ett betänkande som med sitt namn kan uppfattas som ganska teoretiskt,
Effektreserven i framtiden
. Men bakom den rubriken döljer sig ett ganska viktigt förslag som handlar om att säkerställa tillförseln av el, även när belastningen är hög eller produktionen låg. Att upprätthålla en balans mellan tillförsel och uttag är en viktig förutsättning både för att säkerställa produktionen inom industrin och naturligtvis också för att hela samhället ska fungera. Tidigare talare har också varit rörande överens om just detta, och jag tror att vi alla kan skriva under på det.
Som inrotad landsbygdsbo har jag tillsammans med mina grannar fått uppleva oräkneliga strömavbrott. Jag vågar påstå att jag har en ganska gedigen personlig erfarenhet av vilka problematiska situationer det försätter oss i. Då vill jag ändå påstå att många av oss som bor på landet är något bättre förberedda. Vi kan ofta värma oss vid både kakelugnar och eldstäder och laga mat på vedspisar. Befolkningen i storstäderna är oftast betydligt mer utlämnade. Men avbrott inom elförsörjningen är alltid en lika dramatisk påminnelse om hur beroende vi är av en säker elförsörjning, hur beroende vi är av att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det handlar naturligtvis inte bara om privatpersoner utan om hela produktionskapaciteten i samhället.
Kristdemokraterna och Alliansen har under den här mandatperioden varit tydliga med att understryka vikten av en långsiktigt hållbar och helgjuten energipolitik. Vi är angelägna om att elförsörjningen ska vara hållbar, att industrin ska känna sig trygg med att prisnivåerna ska vara realistiska och försörjningen hållbar på ett långsiktigt sätt.
Arbetet med att vidareutveckla den klimatsmarta elen måste också fortgå. Det här är viktiga signaler, inte minst till den energikrävande basindustrin, som är så otroligt beroende av att nivåerna hålls på en rimlig nivå, men också till landets alla småföretagare som är beroende av en långsiktig och hållbar energiförsörjning för att ha en reell chans i en hård internationell konkurrens.
Anledningen till propositionen är som vi alla vet att effektreservlagen skulle ha upphört att gälla den 1 mars 2008. Giltighetstiden förlängdes till och med den 15 mars 2011. Motivet till förlängningen har vi redan hört vara just att elmarknaden inte har utvecklats på ett sådant sätt att det har funnits förutsättningar för att kunna hantera en eventuell effektbrist på marknadsmässiga grunder ännu.
Fru talman! Det är klokt att använda sig av försiktighetsprincipen när det gäller den här typen av samhällsviktiga funktioner. Förslaget innebär därför att frågan om att upprätthålla effektbalansen i det svenska nationella elsystemet ska hanteras i ett längre perspektiv. Det innebär i sin tur att övergången till en marknadslösning bör ske genom en stegvis nedtrappning av den centralt upphandlade effektreservens omfattning med början 2011 och fram till 2020.
Jag noterar att oppositionen inte är överens i den här frågan heller. Miljöpartiet tycks inte ha några synpunkter på betänkandet, eftersom inte någon reservation är inlämnad. Jag tyder det som att man är ganska nöjd med regeringens tidsplan beträffande avregleringen inom det här området, men tillåter mig att göra en något vidare och personlig tolkning av Miljöpartiets frånvaro i Socialdemokraternas och Vänsterpartiets reservation. Jag kan tänka mig att Miljöpartiet välkomnar en utveckling där svenskproducerad klimatsmart el kan exporteras till länder där exempelvis kol och olja dominerar produktionen. I så fall är det ett framtidsscenario som vi tillsammans kan välkomna.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har däremot en reservation där man uttrycker farhågor kring avregleringen, vilket vi också har hört tidigare i debatten.
Fru talman! Jag kan bara konstatera att även när det gäller ett sådant här förhållandevis litet betänkande - det är inte många motioner och det verkar inte vara så att vi har totalt olika avstamp eller infallsvinklar i denna fråga - har oppositionen delade meningar om hur man ska handskas med framtiden.
Alliansen har visat att vi även när det gäller det här har en bred överenskommelse om energipolitiken. Det är en viktig signal, inte minst till den energikrävande basindustrin.
Alliansen har under den här mandatperioden visat att man tar energifrågorna på allvar. Hållbarhet och långsiktighet har varit kännetecken. Det gäller den fråga som berör dagens betänkande, det vill säga hur vi handskas med effektreserverna, men det handlar också om energipolitiken i dess helhet. Med stor respekt både för industrin och för privata konsumenter kommer vi därför att arbeta vidare med den här frågan.
Anf. 13 Renée Jeryd (S)
Fru talman! Jag blev lite uppretad när vi blev apostroferade med orden att vi inte skulle ha en energipolitik i det rödgröna samarbetet. Det föranleder mig att fråga: Hur ser Alliansens energi- och klimatpolitik ut efter valet 2010?
Anf. 14 Eva Johnsson (Kd)
Fru talman! Utan att vara det minsta uppretad utan väldigt lugn kan jag konstatera att vi i Alliansen har presenterat en tydlig energiöverenskommelse där vi för en tid sedan talade om vad som är det totala innehållet och inriktningen i vår politik. Det är en bred överenskommelse som har presenterats. Jag tror inte att ens Renée Jeryd har missat den.
Tiden medger inte riktigt att jag redogör för den. Det finns säkert möjlighet att återkomma till detaljerna i den överenskommelsen, men att den är presenterad kan knappast vara okänt. Där tar vi också ett helhetsgrepp kring hela energipolitiken.
Min synpunkt kommer sig naturligtvis av att ni i oppositionen inte delar reservationen. Jag ser inte att det är en gemensam reservation som är underskriven av de tre oppositionspartierna. Det föranleder mig naturligtvis att undra om ni har olika syn på det här betänkandet och möjligen också på energipolitiken som helhet.
Anf. 15 Renée Jeryd (S)
Fru talman! Jag kan återigen se att allianspartierna flyter omkring när det gäller frågan om man har en energi- och klimatpolitik. Vi kan ju se i de propositioner som har lämnats till näringsutskottet att man i vissa frågor inte är överens, utan man lägger fram enskilda motioner. Om vi är överens i De rödgröna borde inte heller vara förvånande för Eva Johnsson.
Anf. 16 Eva Johnsson (Kd)
Fru talman! Naturligtvis känner vi båda två till hur arbetsgången fungerar inom riksdagen där möjligheten att väcka enskilda motioner är ett redskap som vi riksdagsledamöter har. Men det är ändå de samlade slutdokumenten i form av betänkanden och propositioner som utgör de förslag vi har att ta ställning till. Där tror jag inte ens att Renée kan upptäcka att vi har några särskilda säryttranden eller olika åsikter inom regeringen eller i utskottets majoritet.
Vi är överens om långsiktighet, hållbarhet och att ta ansvar för den framtida energiförsörjningen i Sverige för småföretagarna och för svenska folket.
Anf. 17 Per Bolund (Mp)
Fru talman! All elproduktion orsakar miljöpåverkan och medför också kostnader för samhället. Men det finns en elproduktion inom det svenska systemet som sticker ut i båda dessa aspekter, nämligen reservproduktionen. Det gäller den el som produceras i kraftverk som står still under en stor del av året och som bara tas i bruk just när efterfrågan stiger utöver vad som produceras, det vill säga för att täcka effektreserven. Miljökostnaden är enormt stor för den produktionen, och dessutom är kostnaden för samhället och för elkunderna stor. Det finns därför all anledning att se över dagens system med en statligt upphandlad effektreserv.
Det är väl uppenbart för de flesta att Miljöpartiet inte delar regeringens syn i stort i energifrågan. Vi har en annan syn än regeringen när det gäller till exempel kärnkraften. Regeringen öppnar för ny kärnkraft. Vi är kritiska mot regeringens låga mål när det gäller förnybar energi i systemet och de låga målen för effektivisering av energianvändningen i Sverige. Här har vi i de rödgröna partierna en överenskommelse om energipolitiken som vi är glada och stolta över och som leder till att vi får en utfasning av kärnkraften över tid och en övergång till ett helt förnybart energisystem. Det är bra politik för Sverige.
Trots detta måste man ibland kunna göra en analys och skriva ihop sig om detaljer inom energisystemet där man är överens över blockgränserna. Det här är ett sådant fall för Miljöpartiet. Vi ställer oss bakom regeringens proposition just när det gäller synen på hur vi ska hantera effektreserven i Sverige. Anledningen till att vi gör det är att vi anser att det absolut effektivaste sättet att få tillgång och efterfrågan på elmarknaden att gå ihop är att försöka styra efterfrågan. Genom att göra det lönsamt för kunderna att dra ned sin konsumtion under just de tider när det är stor efterfrågan kan man minska miljöbelastningen kraftigt genom att inte ha fossileldade kraftverk i gång. Samtidigt kan man också minska kostnaderna för både samhället och den enskilda elkunden. Det är ett system som alla vinner på.
Vi tror att övergång till timvis mätning, som är på gång i det svenska elsystemet och som vi gärna ser skyndas på, kan göra det här möjligt i stor skala och leda till ett effektivare energisystem. Där kan till exempel personer som har en elpatron i sin villapanna låta bli att använda den under just timmar med hög konsumtion och när produktionen på elmarknaden inte klarar av att följa med. Det kan handla om sådana enkla åtgärder för elkonsumenterna som att man sätter på tvättmaskinen eller diskmaskinen en timma senare än vad man skulle ha gjort i vanliga fall. När ett hushåll gör det blir skillnaden liten, men när tusentals eller tiotusentals hushåll gör det samtidigt för att de får information från marknaden om att kostnaden för att producera el är hög vid det tillfället kan det få dramatiska effekter för hela elsystemet. Det är det som kan göra att vi inte behöver sätta i gång oljekraft i det svenska elsystemet till stora kostnader eller importera kolel från kontinenten när det är brister i det svenska systemet.
Det är ett sådant system som föreslås i propositionen, och det är vad vi anser krävs för att marknaden ska bli mer effektiv och fungera bättre i framtiden. Vi anser att elbolagen måste ta ansvar för effektreserven. Det är de som tjänar pengar på att leverera el till kunderna, och det är de som borde se till att de har möjlighet att leverera el vid alla tillfällen.
Vi ser problem med att så länge staten tar huvudansvaret för effektreserven kommer elbolagen att smita undan ansvaret och slippa ta ansvar för att skapa en så effektiv elmarknad som bara är möjligt. Det tror vi inte är bra för någon, för vare sig elkunderna, elbolagen eller samhället i stort. De underlag som myndigheterna har tagit fram inför propositionen styrker hållningen. Energimarknadsinspektionen skriver att konsekvenserna av en upphandlad effektreserv blir att konsumenternas incitament att minska sin förbrukning vid knapphet inte slår igenom på marknaden. De får inte signalerna om att det nu är dyrt att producera el och att det nu finns anledning att dra ned på elförbrukningen. Det är ett system som inte skapar en effektiv elanvändning.
Energimarknadsinspektionen skriver också att det på längre sikt finns risk för att en centralt upphandlad effektreserv till och med ökar sannolikheten för att utbud och efterfrågan inte kommer att mötas på marknaden, just för att elproducenterna inte har trycket på sig att se till att det finns en balans i systemet. Man kan knuffa över ansvaret på staten. Det här tror vi inte är något som gagnar svenska elkonsumenter, elproducenter eller samhället i stort.
Vi kan från Miljöpartiets sida inte se någon anledning att vänta med övergången till ett effektivt system på marknadens villkor. Propositionen föreslår en stegvis övergång från ett upphandlat till ett marknadsbaserat system. Övergången ska ske över en dryg tioårsperiod. Vi kan se att det finns möjlighet att ha stor kontroll under övergången. Som framgår i betänkandet är det möjligt, om problem uppstår under processens gång, att sakta ned takten eller till och med backa. Jag tror att det är den rätta vägen att gå och att det egentligen i grunden finns en stor enighet om detta i Sveriges riksdag. På sikt är det bättre att ha ett marknadsbaserat system.
Jag yrkar därför bifall till propositionen och avslag på motionen.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2010-04-29
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2010-04-29Protokoll 2009/10:112
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Effektreserven i framtiden
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (2003:436) om effektreserv, dels ändring i samma lag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:113 och avslår motionerna 2009/10:N10 och 2009/10:N11.- Reservation 1 (s, v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 105 0 25 m 82 0 0 14 c 23 0 0 6 fp 21 0 0 7 kd 18 0 0 6 v 0 19 0 3 mp 15 0 0 4 - 1 0 0 0 Totalt 160 124 0 65
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.