Effektivisering av förfarande i allmän domstol

Betänkande 1999/2000:JuU10

Justitieutskottets betänkande 1999/2000:JUU10

Effektivisering av förfarandet i allmän domstol

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

JuU10

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet förslag från
regeringen som syftar till att effektivisera
förfarandet i allmän domstol. Förslagen, som i
första hand rör tingsrätterna, är avsedda att
förenkla och effektivisera förfarandet inte bara för
domstolarna utan även för parterna. Bland förslagen
märks nya regler om uppehåll i huvudförhandling, att
ansvaret för s.k. avräkning från fängelsestraff av
den tid någon suttit anhållen eller häktad flyttas
från domstolarna till kriminalvården samt
förenklingar av rättegången i mål om
äktenskapsskillnad och vårdnad om barn.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag men
föreslår en ytterligare övergångsbestämmelse som
innebär att äldre bestämmelser om återvinning alltid
skall gälla när en tredskodom har meddelats före de
nya lagreglernas ikraftträdande.

Till betänkandet har fogats en reservation.

Propositionen

I proposition 1999/2000:26 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i äktenskapsbalken,

3. lag om ändring i föräldrabalken,

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning
av strafftid m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången
i arbetstvister,

7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

8. lag om ändring i lagen (1986:1009) om
förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden,

10. lag om ändring i lagen (1998:603) om
verkställighet av sluten ungdomsvård,

11. lag om ändring i lagen (1999:116) om
skiljeförfarande.

Motionen

1999/2000:Ju5 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning av domstolsförfarandet i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Utskottet

Ärendet och dess beredning

I detta ärende behandlar utskottet ett
regeringsförslag om förändringar i olika avseenden
av förfarandet i de allmänna domstolarna samt en
motion som väckts med anledning av propositionen.

Till grund för regeringens förslag ligger i första
hand de förslag som lämnats i promemorian
Domstolsförfarandet - förslag till förbättringar (Ds
1997:7) med undantag för de förslag i promemorian
som avser användning av videokonferens i rättegång.
När det gäller frågan om preklusion i visst fall
under förberedelsen grundas regeringsförslaget på
förslag som lagts fram av Skiljedomsutredningen i
dess slutbetänkande Näringslivets tvistlösning (SOU
1995:65). I fråga om regeringsförslaget om ändringar
i fråga om reglerna om reseförbud har regeringen
utgått från en promemoria av Riksåklagaren (dnr
Ju95-2996). Såväl Skiljedomsutredningens betänkande
som de nu nämnda promemoriorna har remissbehandlats.
Härutöver lämnas i propositionen vissa redaktionella
förslag som föranleds av avvecklingen av de allmänna
advokatbyråerna.

Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit vissa
ändringar i den dit remitterade lagtexten, och
regeringen har i huvudsak följt Lagrådets förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en rad åtgärder
för att effektivisera och förenkla
domstolsförfarandet för parterna och för de allmänna
domstolarna. Förslagen rör framför allt
handläggningen i tingsrätterna. Överrätternas
handläggning påverkas också. Förslagen syftar till
att renodla domstolarnas och domarnas verksamhet och
att ge domstolarna ökat utrymme att själva bestämma
bl.a. hur olika uppgifter skall dokumenteras. Vidare
avser förslagen att för parter och domstolar få till
stånd förenklade och förbättrade handläggningsregler
samt en snabbare och effektivare handläggning.

När det gäller renodling innebär förslagen
följande.

- Ansvaret för obligatorisk avräkning av tid för
frihetsberövande flyttas från domstol till
kriminalvården i fråga om fängelsepåföljden och till
Statens institutionsstyrelse i fråga om påföljden
sluten ungdomsvård. Domstolen skall på domen
anteckna och till den lokala kriminalvårdsmyndig-
heten respektive Statens institutionsstyrelse
rapportera under vilka tider den dömde har varit
anhållen, häktad eller frihetsberövad på något annat
sätt som kan föranleda avräkning. Domstolens ansvar
ankommer i tingsrätten på ordföranden, i hovrätten
på målets referent och i Högsta domstolen på
rotelinnehavaren. En åklagare som utfärdar ett
strafföreläggande skall anteckna de
frihetsberövanden som har förekommit och som kan
komma att föranleda avräkning.

- Åklagare ges rätt att häva beslut om reseförbud
innan åtal har väckts på samma sätt som gäller för
beslut om hävande av häktning.

- Beslut om ersättning av allmänna medel till
förhörspersoner och tolkar skall kunna fattas
utanför rättssalen av en domstolssekreterare eller
tingsnotarie.

För att åstadkomma en ökad flexibilitet föreslås
följande.

- Reglerna om avbrott och uppskov i
huvudförhandling sammanförs till ett institut
samtidigt som bestämmelserna utformas så att det ges
bättre möjligheter att anpassa rättegången till
förhållandena i det enskilda målet. Möjligheterna
att låta en huvudförhandling fortsätta efter
uppehåll ökas. Förbudet mot att i tvistemål låta en
huvudförhandling fortsätta efter uppehåll när denna
hålls i förenklad form upphävs.

- Bestämmelsen i 1 kap. 9 § rättegångsbalken om att
fler mål inte utan synnerliga skäl får sättas ut
till huvudförhandling samma dag än som kan beräknas
bli slutförda under sex timmar upphävs.

- Reglerna om protokollföring i mål och ärenden i
domstol förenklas genom att domstolarna får
möjlighet att låta bli att föra protokoll när något
protokoll inte behövs. Vissa bestämmelser flyttas
från rättegångsbalken till ärendeförordningen.

- Tingsrätten ges möjlighet att avgöra mål som bara
rör förverkande av egendom utan att hålla
huvudförhandling.

En rad förslag innebär en snabbare och effektivare
handläggning:

- Tingsrätten skall i dispositiva tvistemål kunna
meddela parterna att förberedelsen skall anses vara
avslutad vid en viss senare tidpunkt. Efter denna
tidpunkt skall en part få åberopa en ny omständighet
eller ett nytt bevis endast om parten gör sannolikt
att han eller hon har haft en giltig ursäkt att inte
göra det tidigare eller om ett tillåtande av
åberopandet inte innebär att målets prövning
fördröjs i någon väsentlig mån.

- I tvistemål och i mål om enskilt åtal bör
tingsrätten vidare i ett tidigt skede av målet
upprätta en tidsplan för målets handläggning, om det
inte av särskilda skäl är obehövligt. Tidpunkten för
huvudförhandling skall bestämmas så snart som
möjligt.

- De s.k. jourdomstolarnas behörighet enligt 19
kap. 12 § rättegångsbalken utvidgas till att omfatta
all befattning med förundersökning och användande av
tvångsmedel och alltså inte bara frågan om häktning.

För att i övrigt förenkla och förbättra
handläggningsreglerna föreslås följande åtgärder.

- Tingsrätten ges möjlighet att i dispositiva
tvistemål förelägga käranden att senast viss dag
uppge om han vidhåller sin talan, om det under
målets handläggning har visat sig att käranden inte
medverkar i processen. Om käranden inte svarar, får
tingsrätten meddela tredskodom mot käranden.

- Tiden för att ansöka om återvinning av en
tredskodom skall räknas från datum för domen och
inte som nu från dagen då parten delgavs domen. I
föreläggandet skall anges när en tredskodom kan
komma att meddelas.

- En part i ett småmål som har förorsakat motparten
kostnader genom försumlig processföring skall
ersätta dessa kostnader utan begränsning.

- Ersättningen i småmål för en rättegångsskrift
eller en inställelse höjs från 300 kr till kostnaden
för en halvtimmes rådgivning enligt rättshjälpslagen
(f.n. ca 500 kr).

- Kravet på att ett rättegångsombud ger in sin
fullmakt vid en s.k. missnöjesanmälan tas bort.
Vidare slopas kravet på att originalfullmakt skall
visas upp i högre rätt.

- Reglerna i äktenskapsbalken och föräldrabalken om
förfarandet i mål om äktenskapsskillnad och vårdnad
m.m. förenklas. Förändringarna får bl.a. till följd
att möjligheterna till enbart skriftlig handläggning
utvidgas.

- Domstolens möjligheter att meddela provisoriska
beslut enligt 15 kap.
3 § rättegångsbalken för att säkerställa sökandens
rätt skall kunna tillämpas även i de fall sökanden
har ett fordringsanspråk eller ett anspråk på bättre
rätt till viss egendom.

I propositionen föreslås dessutom några tekniska
lagändringar till följd av att de allmänna
advokatbyråerna har avvecklats.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2000. De ändringar som rör avräkning av tid för
frihetsberövande föreslås dock träda i kraft den 1
oktober 2000.

Överväganden

Rättegångsbalken, som reglerar rättegången i allmän
domstol, trädde i kraft den 1 januari 1948. Under de
drygt femtio år som balken varit i kraft har den
flera gånger varit föremål för förändringar. De
hittills mest betydande förändringarna rörande
rättegången i tingsrätt genomfördes genom
lagstiftning år 1987 (prop. 1986/87:89, bet. JuU
1986/87:31; rskr. 1986/87:278).

I den nu framlagda propositionen föreslås
ytterligare reformer av framför allt förfarandet i
tingsrätt. Åtskilliga av förslagen härrör
ursprungligen från enskilda domstolar eller domare
och har sin grund i deras iakttagelser av de problem
som vissa av de nu gällande reglerna kan medföra. En
bärande tanke bakom de senaste årens arbete med att
modernisera domstolsförfarandet är att renodla
domarrollen och att göra förfarandet enklare. Denna
tankegång präglar också förslagen i propositionen.
Exempel härpå utgör förslagen att ansvaret för
avräkning vid frihetsberövande skall överflyttas på
kriminalvården och att beslut om ersättning av
allmänna medel skall kunna fattas utanför
rättssalen. Propositionen syftar också till att ge
domstolarna större möjligheter att själva organisera
sitt arbete; förslaget att införa en ny reglering om
uppehåll i huvudförhandling hör till dem som skall
tillgodose detta syfte. Andra förslag skall
säkerställa en snabb och effektiv handläggning - här
märks t.ex. förslaget om utvidgade möjligheter till
preklusion av nya omständigheter och bevis samt
utvidgningen av jourdomstols behörighet till att
avse alla beslut som kan ankomma på rätten under
förundersökningen.

Enligt utskottets mening synes propositionens
förslag - om än ibland präglade av en hög grad av
detaljreglering - ägnade att tillgodose en snabbare
och effektivare rättegång i de allmänna domstolarna
utan att för den skull inkräkta på rättssäkerhetens
krav. I den mån förslagen främjar en renodlad
domarroll är de i hög grad välkomna.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
och de i denna framlagda lagförslagen.

I motion Ju5 (m) begärs en utredning av
domstolsförfarandet. En sådan utredning bör enligt
motionärerna överväga en ny processordning som
skulle omfatta både allmänna domstolar och
förvaltningsdomstolar. Särskilt bör enligt
motionärerna en samlad genomlysning av principerna
om muntlighet, omedelbarhet och koncentration göras.
Andra frågor som bör övervägas är vissa
domstolsliknande nämnders ställning i förhållande
till EG-rätten liksom frågor om skydd för vittnen
och målsägande.

Utskottet vill för sin del anföra följande. När
rättegångsbalken infördes byggde den på principerna
om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Med
muntlighet förstods att processmaterialet skulle
framläggas muntligen för rätten vid
huvudförhandlingen och med omedelbarhet att målets
avgörande skulle grundas direkt på det muntligen
framlagda materialet. Koncentration, slutligen,
innebar att förhandlingen skulle slutföras vid ett
rättegångstillfälle eller flera sådana som låg nära
varandra i tiden. De nämnda principerna är alltjämt
styrande för rättegången i allmän domstol men har
under årens lopp modifierats.

Regeringen tillkallade den 1 juli 1999 en särskild
utredare med uppgift att utreda processen i allmän
domstol (dir. 1999:62). Den särskilde utredaren
skall undersöka hur rättegången i tvistemål och
brottmål med bibehållen rättssäkerhet kan
förbättras. Utredaren skall särskilt uppmärksamma
frågor om muntlighet, omedelbarhet och koncentration
i förfarandet samt frågor om bevisning.

Enligt direktiven skall utredaren undersöka hur
muntlighet och skriftlighet bör vägas mot varandra i
de allmänna domstolarnas behandling av brottmål och
tvistemål för att processen med bibehållna
rättssäkerhetskrav skall vara så effektiv som
möjligt. Utredaren skall särskilt uppmärksamma
frågor om huruvida muntligheten i avgörandeskedet
bör begränsas på ett eller annat sätt och avgörandet
i målet alltså kunna grundas på annat än vad som
förekommit vid en huvudförhandling. Utredaren skall
vidare bl.a. se över användningen av telefon och
videokonferens i rättegång.

Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före
utgången av år 2001.

Brottsofferutredningen har i sitt betänkande
Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU
1998:40) föreslagit åtgärder till skydd för
målsägande och vittnen. En proposition i dessa
frågor förbereds i Justitiedepartementet. I samband
med behandlingen vid förra riksmötet av förslaget
till lag om försöksverksamhet med videokonferens i
rättegång uttalade utskottet att användningen av
videokonferens kan bidra till att målsägande och
vittnen inte av fruktan eller rädsla för egen
säkerhet avhåller sig från att lämna sina
berättelser (bet. 1998/99:JuU23 s. 9).

Enligt vad utskottet inhämtat är frågan om vissa
domstolsliknande nämnders ställning i EG-rättsligt
hänseende uppmärksammad i Justitiedepartementet.

Utskottet anser att önskemålen i motion Ju5
väsentligen är tillgodosedda genom det här
redovisade utrednings- och beredningsarbetet.
Motionen avstyrks.

Övrigt

Övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i
rättegångsbalken

Regeringens förslag till ny lydelse av 44 kap. 9 §
rättegångsbalken innebär att tiden för att söka
återvinning mot en tredskodom skall räknas från den
dag domen meddelades och inte som enligt gällande
lag från den dag då domen delgavs parten. Utskottet
har uppmärksammats på behovet av en
övergångsbestämmelse som klargör att äldre
bestämmelser om återvinning alltid skall tillämpas
när en tredskodom har meddelats före den nya lagens
ikraftträdande. Utskottet föreslår en sådan
övergångsbestämmelse i bilaga 2.

Ändring i sekretesslagen

I propositionen föreslås en ändring i 16 kap. 1 §
sekretesslagen (1980:100) med ikraftträdande den 1
juli 2000. I proposition 1999/2000:32 Lönebildning
för full sysselsättning föreslås en ändring i samma
lagrum med ikraftträdande den 1 juni 2000. Den i
förevarande ärende föreslagna ändringen bör
samordnas med förslaget i sistnämnda proposition.
Utskottets förslag framgår av bilaga 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande propositionen

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i rättegångsbalken, dock att i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
skall införas en ny punkt, 4, med den lydelse
utskottet föreslår i bilaga 2,

b) lag om ändring i äktenskapsbalken,

c) lag om ändring i föräldrabalken,

d) lag om ändring i brottsbalken,

e) lag om ändring i lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m.m.,

f) lag om ändring i lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister,

g) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
dock att 16 kap. 1 § ges den lydelse utskottet
föreslår i bilaga 2,

h) lag om ändring i lagen (1986:1009) om
förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.,

i) lag om ändring i lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden,

j) lag om ändring i lagen (1998:603) om
verkställighet av sluten ungdomsvård,

k) lag om ändring i lagen (1999:116) om
skiljeförfarande,

2. beträffande rättegångsutredning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ju5.

res. (m)

Stockholm den 7 mars 2000

På justitieutskottets vägnar

Ingvar Johnsson

I beslutet har deltagit: Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström
(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Anders G Högmark (m),
Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw
Persson (fp), Göran Norlander (s), Anita Sidén (m),
Yilmaz Kerimo (s), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Kjell
Eldensjö (kd).

Reservation

Rättegångsutredning (mom. 2)

Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m), Jeppe
Johnsson (m) och Anita Sidén (m) anför:

Vi finner det visserligen tillfredsställande att
regeringen tillsatt en utredning om rättegången i
allmän domstol. Enligt vår uppfattning är dock
utredningens uppdrag allt för begränsat. Utredningen
bör överväga om en gemensam processordning för
allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar bör
införas. Även frågan om domstolsliknande nämnders
ställning i EG-rättsligt hänseende bör utredas. Vi
känner oss inte övertygade om att pågående
utrednings- och beredningsarbete tillräckligt
uppmärksammar de processuella problemen kring ett
effektivt skydd för målsägande och vittnen, varför
utredningen bör tydligt belysa även denna fråga.
Utredningen bör få tilläggsdirektiv av den innebörd
vi nu skisserat. Detta bör ges regeringen till
känna.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande rättegångsutredning

att riksdagen med anledning av motion 1999/2000:Ju5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts
i reservationen.

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till ändringar i
regeringens lagförslag

1. Lag om ändring i rättegångsbalken

_______________

4. Har en tredskodom meddelats före
ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser
i fråga om rätten att söka återvinning.

2. Lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

-----------------------------------------------------
Lydelse enligt bet. Föreslagen lydelse
1999/2000:AU5
-----------------------------------------------------
16 kap.
-----------------------------------------------------
1 §
-----------------------------------------------------
Att friheten enligt 1 Att friheten enligt 1
kap. 1 § kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen tryckfrihetsförordningen
och 1 kap. 2 § och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen yttrandefrihetsgrundlagen
att meddela och att meddela och
offentliggöra uppgifter i offentliggöra uppgifter i
vissa fall är begränsad vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § framgår av 7 kap. 3 §
första stycket 1 och 2, 4 första stycket 1 och 2, 4
§ 1-8 samt 5 § 1 och 3 § 1-8 samt 5 § 1 och 3
tryckfrihetsförordningen tryckfrihetsförordningen
och av 5 kap. 1 § första och av 5 kap. 1 § första
stycket samt 3 § första stycket samt 3 § första
stycket 1 och 2 stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen. yttrandefrihetsgrundlagen.
De fall av uppsåtligt De fall av uppsåtligt
åsidosättande av åsidosättande av
tystnadsplikt, i vilka tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 nämnda frihet enligt 7
kap. 3 § första stycket 3 kap. 3 § första stycket 3
och 5 § 2 och 5 § 2
tryckfrihetsförordningen tryckfrihetsförordningen
samt 5 kap. 1 § första samt 5 kap. 1 § första
stycket och 3 § första stycket och 3 § första
stycket 3 stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen yttrandefrihetsgrundlagen
i övrigt är begränsad, är i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten de där tystnadsplikten
följer av följer av
-----------------------------------------------------
------------------------- ------------------------
------------------- --------------------

6.8 kap. 4 § första 6.8 kap. 4 § första
stycket tredje meningen stycket andra meningen
rättegångsbalken rättegångsbalken

------------------------- -------------------------
------------------- -------------------
-----------------------------------------------------