Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för år 2001 m.m.

Betänkande 2000/01:BoU12

Bostadsutskottets betänkande 2000/01:BOU12

Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för år 2001 m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer

2000/01

BoU12

Sammanfattning

Utskottet föreslår med utnyttjande av sin
initiativrätt att beräkningen av den
bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande med
studiebidrag skall ske enligt särskilda regler för
2001. Bakgrunden till utskottets initiativ är att
studiemedelssystemet fr.o.m. den 1 juli 2001 ändras
på ett sätt som för ett betydande antal studerande
med studiebidrag innebär att bostadsbidragen och
därmed också deras disponibla inkomst minskar. Genom
det lagförslag som utskottet lägger fram kompenseras
de studerande som berörs.

Ändringen i reglerna för bostadsbidragen är avsedd
att vara temporär i avvaktan på att ett förslag till
en långsiktig lösning kan läggas fram. Enligt
utskottet bör regeringen i budgetpropositionen för
2002 lägga fram ett förslag till en sådan lösning i
förening med ett förslag till finansiering. Vidare
uttalar utskottet att frågor om bl.a.
bostadsbidragens roll och effekter för särskilda
grupper som socialbidragstagare och arbetslösa med
varierande inkomster under året bör ses över.
Utskottet föreslår också att riksdagen som sin
mening tillkännager för regeringen vad utskottet i
dessa avseenden anfört.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och
två särskilda yttranden.

Innehållsförteckning

Utskottets överväganden

Bostadsbidragens utformning

Beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten
2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta utskottets förslag till
lag med särskild bestämmelse om bostadsbidrag
för år 2001.
Lagförslaget avser endast bostadsbidrag för
år 2001 och innebär att studiebidrag enligt
den nya studiestödslagen (1999:1395) endast
skall ingå till 80 % i den
bostadsbidragsgrundande inkomsten. Avsikten
med förslaget är att ändringarna i
studiemedelssystemet fr.o.m. den 1 juli 2001
inte skall leda till minskade bostadsbidrag
och därmed inte heller till minskad
disponibel inkomst för de studerande med
studiebidrag som också uppbär bostadsbidrag.

Som utskottet redovisat ovan innebär förändringen i
studiemedelssystemet bl.a. att bidragsandelen höjs
för gruppen universitets- och högskolestuderande
m.fl. Det totala studiemedelsbeloppet förändras
sålunda inte. En följd av den ökade bidragsandelen i
studiemedelsbeloppet blir emellertid att
bostadsbidraget minskar och därmed också studentens
disponibla inkomst. Även för studerande som övergår
från dagens vuxenstudiestöd (SVUX och SVUXA) till
studiemedelssystemet kan i vissa fall liknande
effekter uppstå. Enligt utskottets mening är det
inte rimligt att en reform som är avsedd att
förbättra de studerandes ekonomiska situation i
vissa fall leder till försämringar. Det finns mot
den bakgrunden anledning att överväga vad som kan
göras för att inte höjningen av studiebidragen skall
leda till minskade bostadsbidrag. Åtgärder bör
enligt utskottets mening därför vidtas inom ramen
för bostadsbidragen för att kompensera de studerande
som berörs.

För att kompensera de hushåll som får minskade
bostadsbidrag som en följd av att bidragsdelen av
studiemedlen ökar kan flera vägar väljas. En möjlig
väg är att öka bostadsbidragen för dem som berörs.
En annan väg är att höja inkomstgränserna för när
bostadsbidragen börjar reduceras. En tredje väg är
att ändra reglerna för hur den bidragsgrundande
inkomsten beräknas.

Med tanke på att regeländringen måste göras mitt
under ett bidragsår torde den minst komplicerade
vägen vara att ändra beräkningsgrunderna för den
inkomst som skall ingå i underlaget för
bostadsbidraget. Det kan ske på i princip två olika
sätt. Antingen kan ett fiktivt bidrag fastställas
genom att bidraget beräknas som om de gamla reglerna
för studiestöd fortsatt att gälla också under andra
halvåret 2001, eller också kan studiebidraget räknas
om med en schablon.

För metoden att vid bestämningen av
bostadsbidraget beräkna ett fiktivt bidrag genom att
tillämpa de äldre reglerna för beräkningen av
studiestödet talar bl.a. att den torde ge det mest
rättvisande utfallet för alla studerandegrupper.
Metoden torde dock i praktiken vara mycket svår att
använda och dessutom orsaka stora administrativa
problem för berörda myndigheter. Det beror bl.a. på
att jämförelser mellan det nya studiemedelssystemet
och de äldre systemen SVUX och SVUXA i det aktuella
avseendet synes vara synnerligen komplicerade för
att inte säga mer eller mindre omöjliga. Till detta
kommer att ett system med fiktiva bidrag förutsätter
att det äldre bidragssy-stemet behålls parallellt
under en övergångsperiod, något som inte är
förutsatt med avseende på medelstilldelning och
personalresurser m.m.

Enligt utskottets mening är mot den angivna
bakgrunden en schabloniserad metod att föredra. En
schablon för omräkning av studiebidraget kan
utformas med utgångspunkt i att den förändring av
studiemedlen som genomförs fr.o.m. den 1 juli
innebär att bidragsdelen för gruppen universitets-
och högskolestuderande m.fl. ökar från 27,8 % till
34,5 %. Det motsvarar en ökning av bidraget med
drygt 24 %. För att det ökade studiebidraget inte
skall ge minskat bostadsbidrag innebär det att den
del av bidraget som räknas in i den bidragsgrundande
inkomsten bör minskas till omkring 80 %.

En på detta sätt utformad schablon har den
uppenbara fördelen att den är enklare att tillämpa
än en regel som förutsätter att ett fiktivt bidrag
räknas fram. Samtidigt kan den invändningen göras
att en procentuell omräkning enligt schablonmetoden
inte tar hänsyn till att bidragsandelen för
vuxenstuderande är mer än dubbelt så hög jämfört med
övriga. Det innebär att en del bostadsbidragstagare
i denna grupp får höjningar av bostadsbidraget som i
kronor räknat är större än de för övriga studerande.
Enligt utskottets mening kan detta accepteras bl.a.
mot bakgrund av att reglerna är tillfälliga. Det är
dessutom utskottets uppfattning att det antal
vuxenstuderande som berörs är begränsat. Det beror
bl.a. på att de i högre grad torde omfattas av
reglerna för bostadsbidragen till hushåll med barn
där inkomstgränserna för reducerat bidrag ligger
väsentligt högre än de som gäller för
ungdomsbostadsbidragen.

Mot den nu angivna bakgrunden bör enligt
utskottets mening tillfälliga regler för beräkningen
av bostadsbidragsgrundande inkomsten införas för år
2001. Reglerna bör utformas så att av de
studiebidrag som avser andra halvåret endast 80 % av
bidraget ingår i den bostadsbidragsgrundande
inkomsten. Lagtekniskt åstadkoms detta genom att
reduceringen knyts till sådana studiebidrag som
utgår enligt den studiestödslag (1999:1395) som
träder i kraft den 1 juli 2001. Ett förslag till lag
med särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år
2001 läggs därför fram i bilaga till betänkandet.

Det förslag till temporär ändring i beräkningen
av den bostadsbidragsgrundande inkomsten som
utskottet nu för fram föreslås träda i kraft den 1
juli 2001, dvs. mitt under ett bidragsår. Det
betyder att de studerande som redan nu har
bostadsbidrag har fått sina bidrag beslutade med
tillämpning av delvis andra regler. Under
förutsättning av att de uppgivit en korrekt inkomst
för bidragsåret innebär detta att deras
bostadsbidrag är lägre än vad de blir med en
tillämpning av de nya tillfälliga reglerna för 2001.
För att dessa bidragstagare skall kunna få det nya
högre bidraget utbetalat fordras att de till
försäkringskassan anmäler den nya lägre
bidragsgrundande inkomst som följer av de
tillfälliga regler som utskottet nu föreslår. Det är
mot den bakgrunden viktigt att tydlig information
lämnas om de nya reglerna. Målet bör sålunda vara
att alla berörda bidragstagare redan under
bidragsåret skall få det högre bostadsbidrag som de
nya reglerna ger förutsättningar för.

Påverkan på anslaget till bostadsbidrag

Kostnaderna för den nu föreslagna ändringen av
bostadsbidragen är begränsade. För andra halvåret
2001 kan de beräknas till omkring 25 miljoner
kronor. Utskottet gör emellertid bedömningen att
denna begränsade utgiftsökning väl kommer att rymmas
inom anslaget för bostadsbidrag även efter den
anslagsminskning som regeringen föreslagit och som
utskottet tillstyrkt i yttrande 2000/01:BoU6y.

I tilläggsbudgeten för 2001 redovisar regeringen
att utgifterna för bostadsbidrag kommer att minska
som en följd av en gynnsam utveckling av
sysselsättning och reallöner. Med hänvisning härtill
föreslår regeringen därför ett minskat anslag.
Erfarenheterna från de senaste åren visar att
regeringen regelmässigt överskattat utgifterna för
bostadsbidragen. Detta gällde inte minst för
budgetåret 2000 där de slutliga utgifterna för
bostadsbidragen kom att ligga närmare 1 300 miljoner
kronor under det ursprungligen anvisade anslaget.
Det finns mot den bakgrunden inte anledning att nu
göra någon ytterligare justering av
bostadsbidragsanslaget. Bostadsutskottet har också
redovisat sin syn på denna fråga i det ovan angivna
yttrandet till finansutskottet.

Bostadsbidragens utformning efter 2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör tillkännage för regeringen vad
utskottet anför om bostadsbidragens
utformning efter 2001.

Förslaget innebär att regeringen i den
kommande budgetpropositionen bör föreslå
åtgärder för att långsiktigt säkerställa att
höjda studiemedel inte leder till sänkta
bostadsbidrag. Utskottets förslag innebär
dessutom att en översyn bör göras av bl.a.
bostadsbidragens roll och effekter för
särskilda grupper som socialbidragstagare och
arbetslösa där inkomsterna kan variera
kraftigt under året. Jämför reservationerna 1
(m), 2 (kd), 3 (c) och 4 (fp).

Det förslag avseende beräkningen av den bostadsbidragsgrundande
inkomsten som utskottet nu lägger fram avser endast
år 2001. De problem som förslaget syftar till att
lösa kvarstår dock även efter detta år. För att inte
de studerande som berörs skall få sänkta
bostadsbidrag fr.o.m. år 2002 måste därför åtgärder
vidtas för att långsiktigt säkerställa att höjda
studiemedel inte automatiskt leder till sänkta
bostadsbidrag. Utan att i detalj gå in på hur detta
kan och bör lösas vill utskottet peka på några
möjligheter. En sådan möjlighet är att höja de
inkomstgränser från vilka bostadsbidragen reduceras.
En annan möjlighet är att helt eller delvis undanta
studiebidragen när den bostadsbidragsgrundande
inkomsten bestäms. En tredje möjlighet är att höja
bostadsbidragen i takt med att studiebidragen höjs.

Det bör ankomma på regeringen att utarbeta ett
långsiktigt hållbart förslag med den inriktning som
utskottet nu förordat. Förslaget bör tillsammans med
ett förslag till finansiering föreläggas riksdagen i
budgetpropositionen för 2002.

Bostadsutskottet har sedan de nya reglerna för
bostadsbidrag infördes 1997 aktivt följt upp
utfallet av dem. Det har bl.a. skett genom interna
utfrågningar av företrädare för Regeringskansliet
och Riksförsäkringsverket. På initiativ av utskottet
har också flera ändringar i reglerna kommit till.
Det gäller bl.a. införandet av en lägsta nivå under
vilken boendekostnaden inte skall reduceras på grund
av bostadsytans storlek och att räntebidragen har
exkluderats från den bidragsgrundande inkomsten.
Även i övrigt har utskottet varit pådrivande när det
gäller att få till stånd justeringar i
bostadsbidragssystemet.

De tillfälliga regler för beräkningen av den
bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande som
utskottet nu föreslår aktualiserar frågan om
bostadsbidragens träffsäkerhet och funktion också i
andra avseenden. Utskottet har vid flera tidigare
tillfällen uppmärksammat frågor som enligt
utskottets mening bort utvärderas. Så sent som
hösten 2000 redovisade utskottet (bet. 2000/01:BoU1
s. 45-47) en samlad syn på vad som får anses vara
vissa ofullkomligheter i bostadsbidragssystemet.
Även om utskottets utgångspunkt var att
bostadsbidragssystemet i väsentliga delar torde
svara mot de uppsatta målen, lyfte utskottet på nytt
fram flera frågor som borde övervägas. Det skedde
dels med hänvisning till tidigare
ställningstaganden, dels med utgångspunkt i de nya
uppgifter som kommit fram.

Utan att här i detalj gå in på de tidigare
övervägandena vill utskottet peka på några av de
frågor som mot bakgrund av den nu uppkomna
situationen bör få sin lösning. Det gäller inte
minst frågan om bostadsbidragens roll och effekter
för särskilda grupper som socialbidragstagare och
arbetslösa där inkomsterna kan variera kraftigt
under året. Även vissa frågor av mer teknisk natur
kan behöva belysas ytterligare. Det gäller bl.a.
försäkringskassornas tillgång till
kontrolluppgifter, hur barns försäkringsersättningar
m.m. skall beaktas, kravet på anmälningsplikt sedan
bidraget upphört och socialbidragstagares skyldighet
att anmäla ökad inkomst.

Även om de tidigare överväganden som utskottet
kortfattat har redovisat ovan inte har varit
förenade med några formella tillkännagivanden
uttalade utskottet så sent som hösten 2000 att de
frågor som avsåg enskildheter i
bostadsbidragssystemet borde övervägas i särskild
ordning. Enligt utskottet borde resultaten av
övervägandena och eventuella förslag kunna
föreläggas riksdagen i den ekonomiska
vårpropositionen våren 2001. Så har dock inte skett.

När riksdagen gjorde sitt uttalande pågick den
särskilde utredarens översyn av de ekonomiska
familjestöden (dir. 2000:16). Utredaren har nu
redovisat sitt uppdrag i slutbetänkandet Ur
fattigdomsfällan (SOU 2001:24). Översynen har
förutom bostadsbidragen till barnfamiljer också
omfattat barnbidragen och underhållsstödet. Trots
den pågående beredningen av förslagen finns det
enligt utskottets mening fortsatt anledning att i
särskild ordning överväga de frågor avseende
bostadsbidragen som utskottet nu lyft fram. Enligt
utskottets mening bör regeringen därför ges i
uppdrag att dels presentera en långsiktigt hållbar
lösning på de problem beträffande bostadsbidragen
för vissa studerande som utskottet pekat på, dels
snarast göra de överväganden avseende
bostadsbidragen i övrigt som utskottet förordat. Vad
utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till den motivtext som framförs under
Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut.

1. Beräkningen av den
bostadsbidragsgrundande inkomsten 2001

Riksdagen antar utskottets förslag till lag med
särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år
2001.

2. Bostadsbidragens utformning efter 2001

Riksdagen tillkännager för regeringen vad
utskottet anför om bostadsbidragens utformning
efter 2001.

Reservation 1 (m)

Reservation 2 (kd)

Reservation 3 (c)

Reservation 4 (fp)

Stockholm den 17 maj 2001

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Knut
Billing (m), Lennart Nilsson (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Ulla-Britt
Hagström (kd), Sten Andersson (m), Inga Berggren
(m), Anders Ygeman (s), Sten Lundström (v), Annelie
Enochson (kd), Carl-Erik Skårman (m), Helena Hillar
Rosenqvist (mp), Yvonne Ångström (fp), Carina
Adolfsson Elgestam (s), Leif Jakobsson (s) och Agne
Hansson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bostadsutskottet har på förslag av utskottets
socialdemokratiska ledamöter beslutat att med
användande av sin initiativrätt enligt 3 kap. 7 §
riksdagsordningen lägga fram ett förslag till lag
med särskild bestämmelse om bostadsbidrag för år
2001. Bakgrunden till utskottets initiativ är att
studiemedelssy-stemet fr.o.m. den 1 juli 2001 ändras
på ett sätt som för vissa studerande med
studiebidrag innebär att bostadsbidragen och därmed
också deras disponibla inkomst minskar.

Under beredningen av ärendet har synpunkter under
hand inhämtats från Regeringskansliet,
Riksförsäkringsverket och Centrala
studiestödsnämnden.

Bakgrund

Beräkningen av den bostadsbidragsgrundande
inkomsten

Barnfamiljer liksom ungdomar som har fyllt 18 men
inte 29 år kan få bostadsbidrag. Bidragets storlek
bestäms i princip av hushållets sammansättning,
bostadskostnaden och hushållsmedlemmarnas inkomster.

Sedan år 1997 gäller att bostadsbidragen är
preliminära för att när taxeringen är klar stämmas
av mot den taxerade inkomsten för bidragsåret. Vid
denna avstämning får den som erhållit för lite i
bidrag detta utbetalat i efterskott, medan den som
fått för mycket i bidrag blir återbetalningsskyldig.

När det gäller den bostadsbidragsgrundande
inkomsten är grundregeln att den utgörs av summan av
de skattepliktiga inkomsterna av tjänst,
näringsverksamhet och kapital. Dessa inkomster, som
bestäms enligt skattelagstiftningens regler,
justeras sedan med vissa tillägg och avdrag som
anges i lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Enligt
bestämmelserna i 4 § skall bl.a. studiemedel i form
av studiebidrag ingå i den bidragsgrundande
inkomsten.

Reformering av studiestödssystemet

Riksdagen fattade i december 1999 beslut om ett nytt
reformerat studiestödssystem som börjar tillämpas
fr.o.m. den 1 juli 2001 (prop. 1999/2000:10, bet.
1999/2000:UbU7). Reformen innebär att ett samordnat
studiemedelssystem införs för alla studerande i
reguljär utbildning. Det sker genom att de tre
studiestöden studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
(SVUX) samt särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(SVUXA) sammanförs till ett enda stöd - studiemedel.

För den som i dag har rätt till studiemedel, dvs.
främst studerande vid universitet och högskolor,
innebär det nya stödsystemet att bidragsdelen i
studie-medlen ökar från nuvarande 27,8 % till 34,5
%. I normalfallet betyder det att studiebidraget vid
heltidsstudier ökar med ca 475 kr i månaden. Den
totala summan utgående studiemedel, dvs. summan av
lån och bidrag, är dock oförändrad och uppgår liksom
i dag till omkring 7 200 kr räknat per månad. För
hur lång tid studiemedel utgår under ett år bestäms
av det antal veckor under vilka studenten bedriver
studier enligt den kursplan eller motsvarande som
gäller för utbildningen. Det vanliga torde dock vara
att studiemedel som hittills utgår för omkring 9
månader per år.

Som framgår ovan är en del i reformen att de båda
stödformerna särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) samt
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA)
upphör och ersätts av studiemedel. Det totala
studiemedelsbeloppet för denna grupp studerande blir
detsamma som för övriga studerande med studiemedel.
Däremot är bidragsandelen högre och uppgår till 82
%. Den som någon gång uppburit SVUX eller SVUXA har
möjlighet att på vissa villkor övergångsvis
fortsätta att uppbära dessa stöd. Denna möjlighet
upphör dock fr.o.m. den 1 juli 2003.

Effekterna av det reformerade studiestödet på
bostadsbidragen

De som i dag har rätt till studiemedel är till
övervägande delen studerande vid universitet och
högskolor. Hur reformeringen av studiestödssystemet
kan påverka bostadsbidragen för denna grupp
studerande belyses med några exempel nedan.

Som redovisats ovan ingår bidragsdelen av
studiemedlen i den bostadsbidragsgrundande
inkomsten. Det innebär att en höjning av
bidragsdelen i sin tur minskar bostadsbidraget för
de bidragstagare som ligger över de inkomstgränser
för oreducerat bidrag som satts upp.

För barnfamiljer reduceras bostadsbidraget med 20
% av den bidragsgrundande inkomst som överstiger 117
000 kr för en sökande eller för makar 58 500 kr för
var och en av dem. För hushåll utan barn reduceras
bostadsbidraget med en tredjedel av den
bidragsgrundande inkomst som överstiger 41 000 kr
för ensamboende och 58 000 kr för makar.

Vid studier som ger rätt till fullt studiemedel
och därmed också fullt bidrag under 9 månader
innebär de nya reglerna att ökningen av bidragsdelen
med 475 kr per månad som mest reducerar
bostadsbidragen med omkring 120 kr per månad för
ensamstående studerande, 140 kr för studerande med
barn och 240 kr för studerande par utan barn. En
förutsättning för att utfallet skall bli det nu
redovisade är bl.a. att den eller de studerande
ligger över inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag.

För den som i dag uppbär någon av stödformerna för
vuxenstudier, dvs. SVUX eller SVUXA, och som fr.o.m.
den 1 juli 2001 väljer att i stället finansiera sina
studier med studiemedel kan naturligtvis den
disponibla inkomsten också påverkas. Studerande som
är i denna situation har emellertid möjligheten att
i stället stanna kvar i det tidigare stödsystemet
och därmed också fortsätta studierna på oförändrade
ekonomiska villkor.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer.

1. Bostadsbidragens utformning efter 2001
(punkt 2)

av Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m) och Carl-Erik Skårman (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 1 om bostadsbidragens
utformning efter 2001.

Ställningstagande

Vi har från Moderata samlingspartiets sida under en
rad av år framhållit att grundprincipen bör vara att
den som betalar skatt inte skall behöva bidrag och
den som behöver bidrag inte skall betala skatt. På
sikt bör alltså bostadsbidragen avvecklas och i
stället ersättas med sänkt skatt. I en situation där
skattetrycket på boendet kraftigt har drivit upp
bostadskostnaderna och där inkomstbeskattningen
lämnar alltför lite kvar av lönen låter detta sig
emellertid inte göras annat än stegvis. Ett
individuellt bostadsstöd i form av bostadsbidrag har
därför blivit ett nödvändigt instrument för att
motverka de effekter som de höga skatterna orsakar.
Samtidigt illustrerar den utformning som
bostadsbidragen i dag har tydligt den rundgång som
präglar statens agerande gentemot familjer och
enskilda. Vi menar därför att snabba åtgärder måste
vidtas för att växla dagens bidrag mot sänkt skatt.
Målet bör självfallet vara att den enskilde skall
kunna leva på sin lön utan att vara beroende av
bidrag. Som ett led i denna utveckling bör en
samordning av bostadsbidragen och övriga
socialpolitiska åtgärder komma till stånd. Den
helhetssyn som detta ger över den ekonomiska
situationen för de berörda hushållen är en nödvändig
förutsättning för att den nu förordade växlingen av
bidrag mot sänkt skatt skall kunna inledas.

Vad vi nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

2. Bostadsbidragens utformning efter 2001
(punkt 2)

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 2 om bostadsbidragens
utformning efter 2001.

Ställningstagande

Den omfattande omdaning av bostadsbidragen som den
socialdemokratiska regeringen genomfört har
inneburit stora försämringar för i första hand ett
stort antal barnfamiljer. Trots att bostadsbidragen
är det fördelningspolitiskt sett mest effektiva
sättet att tillförsäkra också lågavlönade,
barnfamiljer och studenter en rimlig bostadsstandard
har de alltså skurits ned. Det kan mot den
bakgrunden ifrågasättas om målsättningen med
bostadsbidragen - att hushåll med barn skall kunna
efterfråga en bostad där varje barn har ett eget rum
- längre kan anses vägleda stödets utformning. Mot
den nu skisserade bakgrunden menar vi att
bostadsbidragen redan fr.o.m. år 2002 måste
reformeras så att

- den samlade familjeinkomsten läggs till grund för
bostadsbidraget,
-

- ytgränserna för oreducerat bidrag höjs med 10 m2
för alla hushållstyper och

-

- det särskilda bidraget höjs med 100 kr per barn.

-

När de åtgärder som vi nu föreslår genomförts rättas
de största orättvisorna i dagens
bostadsbidragssystem till. Detta är dock inte
tillräckligt. Även andra felaktigheter i
bostadsbidragen måste ses över och åtgärdas. I
första hand gäller hur den slutliga avstämningen av
bostadsbidragen skall göras. I dag bestäms det
slutliga bostadsbidraget en gång per år. Denna
avstämning sker dessutom ett år efter bidragsåret.
Det har redan efter det första bidragsåret med det
nya bostadsbidragssystemet visat sig att det är en
mindre lämplig för att inte säga olämplig ordning.
För att mildra de marginaleffekter som kan uppkomma
för de familjer som har inkomsterna ojämnt fördelade
över året bör bostadsbidragen därför, på samma sätt
som studiestödet, omprövas halvårsvis. Genom att på
detta sätt göra en avstämning med tätare intervall
förbättras träffsäkerheten i systemet. En stor
fördel med detta är att kraven på återbetalning av
bidrag kommer att minska. Vidare kommer bidraget att
under bidragsperioden vara bättre anpassat till den
verkliga ekonomiska situationen.

Vad vi nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Bostadsbidragens utformning efter 2001
(punkt 2)

av Agne Hansson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 3 om bostadsbidragens
utformning efter 2001.

Ställningstagande

Det finns enligt min och Centerpartiets mening
anledning att inleda en översyn och reformering av
bostadsbidragssystemet. Denna omdaning av
bostadsbidragen bör ske med utgångspunkt i de
förslag som vi från Centerpartiet lagt fram till
förbättringar i föräldraförsäkringen och till
skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.
Båda dessa åtgärder leder till inkomstförstärkningar
för bl.a. barnfamiljer. En följd av detta är
naturligtvis att behoven av bostadsbidrag minskar.
Ett första steg mot ett minskat bidragsberoende har
därmed tagits.

De åtgärder jag nu beskrivit måste följas upp med
ytterligare insatser med samma inriktning. Det
betyder att behovet av bostadsbidrag kommer att
minska ytterligare under åren framöver. Utan att i
detalj gå in på hur detta bör påverka
bostadsbidragssystemet så innebär denna utveckling
naturligtvis att bidragen måste anpassas till
hushållens nya ekonomiska förutsättningar.

Vad jag nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

4. Bostadsbidragens utformning efter 2001
(punkt 2)

av Yvonne Ångström (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen vad som
anförs i reservation 4 om bostadsbidragens
utformning efter 2001.

Ställningstagande

För många familjer skapar dagens skatte- och
bidragssystem stora problem. Vi har i dag en
situation där bostadsbidragen tillsammans med
skatterna, barnomsorgstaxorna och underhållsbidragen
ger upphov till helt orimliga marginaleffekter. För
den barnfamilj som ökar sin inkomst går i många fall
större delen av ökningen bort i form av ökad skatt,
minskade bostadsbidrag och höjda
barntillsynskostnader. Det är naturligtvis inte
rimligt att den som t.ex. går från studier eller
arbetslöshet till arbete eller ökar sin arbetstid
inte skall ha något ekonomiskt utbyte av detta. Ett
sådant system ger inga incitament för den enskilda
att gå ut i förvärvsarbete eller att starta egen
verksamhet. Vad som erfordras är därför åtgärder som
minskar marginaleffekterna såväl i stödsystemen som
i skattesystemet. I enlighet med de förslag som
Folkpartiet tidigare lagt fram bör därför en
reformering av bostadsbidragen omedelbart påbörjas
där bostadsbidragen successivt minskar samtidigt som
det generella barnstödet ökar.

Ett första steg i denna successiva avveckling som
jag nu har föreslagit bör tas redan år 2002. Det bör
ske genom att bostadsbidragen minskar samtidigt som
barnbidragen ökar. Efter detta första steg fortsätts
sedan växlingen från individuellt till generellt
stöd under de efterföljande åren. Förslaget är helt
enkelt en väg ur den fattigdomsfälla som dagens
bidrag utgör.

Vad jag nu uttalat bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Beräkningen av den bostadsbidragsgrundande
inkomsten 2001

av Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Inga
Berggren (m), Carl-Erik Skårman (m), Yvonne
Ångström (fp) och Agne Hansson (c).

Genom att inte samordna olika bidragssystem har de
socialdemokratiska ledamöterna tvingats till att ta
ett initiativ till en tillfällig ändring av
beräkningen av bostadsbidrag till studerande under
år 2001. Om inte beräkningsgrunderna ändras leder de
förändringar i studiemedelssystemet som träder i
kraft den 1 juli i år automatiskt till en sämre
ekonomisk situation för många studenter genom sänkta
bostadsbidrag.

Vi vill inte motsätta oss den föreslagna
tillfälliga ändringen av bidragsvillkoren trots att
vi inte står bakom bostadsbidragssystemet i dess
nuvarande utformning. Det skulle vara orimligt att
låta vad som får förmodas vara ett förbiseende eller
misstag från regeringens sida leda till att många
studerande under löpande bidragsår får en försämrad
ekonomisk situation. Detta särskilt som förändringen
i studiebidragssystemet lanserats som en förbättring
för studenterna. Vi anser det emellertid vara
anmärkningsvärt att regeringen i sitt
beredningsarbete inte kunnat förutse denna effekt
och i god tid vidtagit nödvändiga åtgärder.
Förbiseendet kan också ses som en indikation bland
flera på att det nuvarande systemet är för
komplicerat och i många avseenden leder till
oönskade effekter.

2. Beräkningen av den bostadsbidragsgrundande
inkomsten 2001

av Ulla-Britt Hagström (kd) och Annelie Enochson
(kd).

Kristdemokraterna har sedan länge reagerat mot
regeringens kortsiktiga politik i fråga om
bostadsbidragen. De förändringar i systemet som
genomfördes för några år sedan har lett till att
bidraget sammantaget har fått en prägel av stöd till
ensamföräldrar boende i hyresrätt. Kristdemokraterna
har därför begärt en översyn av
bostadsbidragsreglerna samt av de konsekvenser som
senare års förändringar medfört. Vi har också
föreslagit att de individuella inkomstgränserna som
bidragsgrund för bostadsbidragen skall slopas och
att den bidragsgrundande bostadsytan skall öka. Vårt
förslag innebär även att den barnrelaterade delen av
bostadsbidraget skall höjas för de hushåll som är
berättigade till bostadsbidrag.

Kristdemokraterna har också vid ett antal
tillfällen begärt att avstämnings-perioderna för
bostadsbidraget skall vara halvårsvisa. Ett sådant
system skulle minska de oönskade effekter som
uppkommer, inte minst när studier och förvärvsarbete
växlar under kalenderåret. Om vårt förslag tidigare
vunnit bifall hade det varit enklare att hantera de
problem med bostadsbidragen för studerande som
utskottet uppmärksammar i sitt yttrande. I det nu
uppkomna läget vill vi emellertid inte motsätta oss
det förslag om en tillfällig regeländring som
bostadsutskottet har för avsikt att lägga fram för
riksdagen. Det är givetvis orimligt att en
förändring i studiemedelssystemet med omfördelning
mellan lån och bidrag skall tillåtas leda till
minskade bostadsbidrag, trots att studenterna efter
omläggningen får en oförändrad ekonomisk situation.
Vi vill i sammanhanget också erinra om att
Kristdemokraterna förordat en något större ökning av
bidragsdelen i studiemedelssystemet än den
förändring som träder i kraft den 1 juli i år.

Utskottets lagförslag

Förslag till lag med särskild
bestämmelse om bostadsbidrag
för år 2001

Härigenom föreskrivs följande.

För år 2001 lämnas bostadsbidrag enligt lagen
(1993:737) om bostadsbidrag med följande avvikelse.

Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten
enligt 4 § skall studiebidrag enligt
studiestödslagen (1999:1395) ingå till endast åttio
procent.

-------------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.