Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Betänkande 2012/13:JuU19

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
15 maj 2013

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete(pdf, 6 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2012/13:19 Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Beslut

Ny lag för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpningen (JuU19)

Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2013-03-26
Justering: 2013-04-18
Trycklov till Gotab och webb: 2013-04-19
Trycklov: 2013-04-19
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:JuU19

Alla beredningar i utskottet

2013-03-26

Ny lag för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpningen (JuU19)

Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt lagförslaget ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2013-05-02
Stillbild från Debatt om förslag 2012/13:JuU19, Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Debatt om förslag 2012/13:JuU19

Webb-tv: Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Richard Jomshof (SD)
Anf. 134 Richard Jomshof (SD)
Herr talman! Jag ställer mig i huvudsak bakom regeringens förslag till lag med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom EU. Jag anser dock att riksdagen bör avslå propositionen delvis. Det gäller den del av förslaget som innebär att Sveriges rätt att ställa upp användningsbegränsningar inskränks. Skälen till detta är följande. Enligt artikel 12 stycke 1 och 2 i dataskyddsrambeslutet har en medlemsstat rätt att ställa upp användningsbegränsningar för personuppgifter som överförs till annan medlemsstat. I samma artikel framgår det att dessa användningsbegränsningar inte får vara mer omfattande än vad som gäller för motsvarande nationella överföringar, alltså sådana som sker inom ett lands gränser. Detta innebär i praktiken att svenska myndigheter som överför personuppgifter om svenska medborgare till andra medlemsstater måste lita på att utländska myndigheter kan hantera uppgifterna lika korrekt och lika rättssäkert som svenska myndigheter kan under samma begränsningar. Detta gäller oavsett vilken unionsstat det handlar om. Det säger dock sig självt att myndigheter i europeiska stater med högre grad av korruption och ineffektivitet inte nödvändigtvis har förmågan att hantera personuppgifter på samma sätt som våra egna myndigheter. Enligt den allmänt kända organisationen Transparency Internationals korruptionsindex för 2012 är Sverige det fjärde minst korruptionsbehäftade landet i världen. Enligt samma index hamnar andra EU-stater som Grekland och Bulgarien på samma mycket allvarliga korruptionsgrad som exempelvis Senegal och Liberia. Jag menar att detta innebär att vi inte kan lita på att sådana staters myndigheter kan hantera mycket känsliga personuppgifter om svenska medborgare på samma säkra sätt som våra svenska myndigheter. Herr talman! Det är naturligtvis självklart att Sverige ska ha rätt att uppställa vilka användningsbegränsningar som helst vid utlämnande av personuppgifter till andra stater. Det är naturligtvis självklart att Sverige ska ha rätt att försäkra sig om att personuppgifter om svenska medborgare hanteras korrekt, med stor försiktighet och med respekt för den personliga integriteten. Detta är också viktigt ur ett principiellt perspektiv för Sverigedemokraterna, eftersom vi värnar den nationella suveräniteten. Herr talman! Jag anser därför att riksdagen ska avslå propositionens förslagspunkt 6.7.2 i den del förslaget handlar om att inskränka Sveriges rätt att uppställa användningsbegränsningar för personuppgiftsmottagande länder. Jag vill därmed yrka bifall till reservation 1.
Krister Hammarbergh (M)
Anf. 135 Krister Hammarbergh (M)
Herr talman! Under ett antal år har vi sett hur en internationell brottslighet breder ut sig. Det är vår, och vi har en ny brottsvåg att vänta när det gäller utombordsmotorer på västkusten. Det är en lukrativ bransch. Man tar motorerna och säljer dem på en annan marknad. Folk får ut sina försäkringspengar och köper en ny motor, men nästa år blir den också stulen. Vi ser olika typer av sådan kringresande brottslighet. Det visar på behovet av att också vi kan samarbeta över gränser. I Sverige har vi till och med haft problem med att samarbeta över länsgränser, vilket är anledningen till att vi i dag tittar på en ny polisorganisation som ska vara mer effektiv och kunna lösa fler brott. Vi har haft en ineffektiv datalagstiftning till och med när det gäller vår egen svenska nationella polis, vilket gör att vi har en ny polisdatalag för att man på ett mycket smidigare sätt ska kunna hantera uppgifter om brottslingar just för att kunna ta fast brottslingar och fälla dem. På samma sätt har vi gått vidare i EU-samarbetet för att vi vill komma åt den organiserade brottsligheten, och för att komma åt den, om man har viljan, måste man samarbeta. För Sverige har det i EU-arbetet varit viktigt att se till att vi har en hög datasäkerhet i samtliga medlemsländer. Först kom dataskyddsdirektivet, men det tog ett par år innan vi kunde komma överens om en datalagstiftning som är tillräckligt rättssäker och trygg, vilket gjorde att vi så småningom här i Sveriges riksdag kunde anta dataskyddsrambeslutet. Det var ett rambeslut eftersom Lissabonfördraget då ännu inte hade trätt i kraft. I dag fortsätter vi med det vi egentligen behandlade för ett par år sedan. Nu har vi genomförandepropositionen, som innebär att vi ändrar de svenska lagparagrafer som behövs för att vi ska kunna anpassa oss till ett rambeslut som vi har förhandlat fram i syfte att stoppa den organiserade internationella brottsligheten. Det bygger just på ett samarbete. Alla ska följa samma regler i samtliga EU-stater. Det ska kunna kontrolleras och följas upp, men det bygger naturligtvis på ett förtroende. Om vi är intresserade av att få information av andra måste vi också vara villiga att ge information till andra. Det är klart att samtliga medlemsländer sätter upp egna villkor. Ta en korrumperad stat som vill skydda någon. Om korruptionen är ett problem i detta land och man inte följer lagstiftningen innebär det följaktligen att man inte kommer att lämna ut information till oss när vi så väl behöver det. Vad är syftet, och vad får man göra i detta? Meningen är att vi ska utbyta information för att förebygga, stoppa, utreda och avslöja brottslighet och lagföra brott och så småningom förhoppningsvis också när vi ska verkställa påföljder. Jag tycker att det är bra. Hur ska vi komma åt den internationella organiserade brottsligheten om vi inte samarbetar? Det finns dock ett viktigt undantag. De uppgifter som har med nationell säkerhet att göra undantas. Det är något som vi äger själva, inte utbyter och själva bestämmer över. Kanske hade vi det förra inlägget för att man inte riktigt har förstått vad lagstiftningen betyder och innebär. Vi värnar den nationella säkerheten, men vi kommer att samarbeta när det gäller vanlig brottslighet. Detta gäller EU men också Norge, Schweiz och Lichtenstein. Richard Jomshof vill specifikt utesluta Bulgarien. Man kan förvisso ha synpunkter på hur de har lyckats med rättssystemet, men vilken information vill du ta bort, Richard Jomshof? Vilken typ av villkor ska vi ställa upp för just den medlemsstaten? Vilken information förväntar du dig att Sverige ska kunna få? Är du inte intresserad av att vi ska få information om bulgarer som begår brott i Sverige så att vi lättare kan förebygga, avslöja och lagföra dem här? Jag är rädd att diskussionen om nationell suveränitet, som förhoppningsvis bara är ett misstag och ett missförstånd, leder till en felaktig slutsats och att den som säger nej i detta fall och ställer upp villkor som gör att samarbetet inte kommer att fungera i praktiken blir brottslingens bäste vän. Jag yrkar bifall till utskottets förslag. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2013-05-15
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Villkor för överföring av uppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 9 § i regeringens förslag till lag med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:73 punkt 1 i denna del och avslår motion
    2012/13:Ju12 av Richard Jomshof (SD).
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S970015
    M100007
    MP24001
    FP18006
    C20003
    SD01901
    KD18001
    V17002
    Totalt29419036
    Ledamöternas röster
  2. Lagen om Schengens informationssystem

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:73 punkt 7.
  3. Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen,
    2. lag om tystnadsplikt för anställda vid Europeiska polisbyrån,
    3. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
    4. lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
    5. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
    6. lag om ändring i lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete,
    7. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
    8. lag om ändring i lagen (2001:617) om behandling av personuppgifter inom kriminalvården,
    9. lag om ändring i lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
    10. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    11. lag om ändring i polisdatalagen (2010:361),
    12. lag om ändring i lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister, och
    13. lag om ändring i kustbevakningsdatalagen (2012:145),
    i den mån lagförslagen inte omfattas av vad utskottet föreslagit ovan.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:73 punkterna 1 i denna del, 2-6 och 8-14.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.