Bostadsbidragen för år 1990 m.m.

Betänkande 1989/90:BoU5

Bostadsutskottets betänkande
1989/90:BoU5

Bostadsbidragen för år 1990 m.m.

1989/90
BoU5

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker ett regeringsförslag om att förlänga de bestämmelser
som antagits för bostadsbidragen för första halvåret 1990 till att
gälla hela år 1990. Ett häremot stående motionsyrkande avstyrks.
Avslutningsvis gör utskottet också ett tillkännagivande om utformningen
av bostadsbidragen efter år 1990 som innebär att bidragen bör
breddas och höjas.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda
yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:38 (bostadsdepartementet) föreslagit
att riksdagen antar ett till propositionen fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag
för år 1990.

Förslaget innebär att de bestämmelser som antagits för bostadsbidragen
för första halvåret 1990 utsträcks till att gälla hela år 1990. Det
innebär vidare att bostadsbidrag till barnfamiljer under år 1990 skall
kunna omprövas om familjens inkomster av förvärvsarbete har ökat
väsentligt i förhållande till inkomsterna av förvärvsarbete enligt 1988
års taxering till statlig inkomstskatt. De ändrade omprövningsreglerna
föreslås gälla för bidrag fr.o.m. den 1 april 1990.

Motionen m.m.

I detta betänkande behandlas den med anledning av propositionen
väckta motionen:

1989/90:Bo32 av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (båda vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1989/90:38 om ändring i lagen
(1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990,

1 Riksdagen 1989/1980. 19 sami. Nr. 5.

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till förstärkning och
breddning av bostadsbidragen 1990 i enlighet med vad som anförts i
motionen.

f ärendet har inkommit en skrivelse från Hyresgästernas riksförbund.

Utskottet

Inledning

Efter förslag av regeringen (prop. 1988/89:100 bil. 13 s. 51) beslutade
riksdagen våren 1989 (1988/89:BoU7) att den som uppbär bostadsbidrag
vid utgången av år 1989 skall ha rätt att utan föregående ansökan
fa bidrag även för första halvåret 1990 med samma belopp som för
december 1989. Beslutet innebär vidare att möjligheten att begära
omprövning av bidragen kvarstår oförändrad vid t.ex. bostadskostnadsökningar.

Beslutet om i princip oförändrade bostadsbidrag för första halvåret
1990 var en åtgärd i avvaktan på resultaten av pågående reformarbete
avseende bostadsfinansieringen och skattelagstiftningen.

Bostadsbidragen för år 1990 m.m.

Sorn redovisats ovan var beslutet om att förlänga bostadsbidragen för
år 1989 till att avse också första halvåret 1990 en övergångslösning i
avvaktan på att nya regler grundade på pågående reformarbete skulle
kunna införas den 1 juli 1990. Detta reformarbete är i alla delar ännu
inte avslutat. Enligt bostadsministerns mening är det därför inte möjligt
att presentera ett förslag till bostadsbidragssystem som beaktar
konsekvenserna av ett reformerat skatte- och bostadsfinansieringssystem
i sådan tid att det kan införas den 1 juli 1990. Mot denna
bakgrund föreslås att giltighetstiden för lagen (1989:285) med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990 utsträcks till att gälla för
bostadsbidrag under hela år 1990. Nya regler för bostadsbidragsgivningen
avses kunna införas den 1 januari 1991.

De särskilda bestämmelserna om bostadsbidrag för första halvåret
1990 innebär i fråga om inkomstprövningen att hushåll med barn kan
få sitt bostadsbidrag omprövat bl.a. om inkomsten av förvärvsarbete
minskar väsentligt. Någon omprövning skall enligt gällande bestämmelser
däremot inte ske till följd av inkomstökningar. Med hänvisning
till att de särskilda bestämmelserna om bostadsbidrag förlängs till att
avse hela år 1990 föreslås i propositionen att bostadsbidrag till barnfamiljer
skall kunna omprövas under år 1990 inte bara vid inkomstminskning,
utan även när hushållets inkomster av förvärvsarbete har

ökat väsentligt. Mot bakgrund av att bostadsbidragen för år 1990

grundas på 1988 års taxering föreslås vidare att med en väsentlig

1989/90: BoU5

2

inkomstökning för år 1990 skall avses en inkomstökning med mer än
75 000 kr. Den förordade omprövningsmöjligheten vid inkomstökning
föreslås träda i kraft den 1 april 1990.

Regeringens förslag avvisas i motion Bo32 (vpk) yrkande 1. Enligt
motionärerna är det sannolikt att de hushåll som nu är beroende av
bostadsbidrag i stor utsträckning blir än mer beroende av dessa bidrag
efter det att delar av skattereformen kommer att genomföras redan
fr.o.m. årsskiftet 1989-1990. Skattelättnaderna blir för dessa familjer
begränsade samtidigt som deras boendekostnader ökar kraftigt. En
förlängning av nuvarande bostadsbidragsvillkor till att gälla också
under år 1990 torde enligt motionärerna mot bakgrund härav bli helt
otillräcklig.

Enligt motionärernas mening måste regeringen i stället snabbt komplettera
den tilltänkta delreformen på skatteområdet med en delreform
som innebär en förstärkning och en breddning av bostadsbidragen,
innefattande bl.a. kraftigt höjda bostadskostnadsgränser, höjd inkomstgräns
och slopad åldersgräns för hushåll utan barn. I motionens
yrkande 2 begärs också att regeringen skall lägga fram ett förslag med
denna innebörd.

Utskottet anför följande.

Beslutet om i princip oförändrade bostadsbidrag för första halvåret
1990 var, som framgår av framställningen ovan, en åtgärd i avvaktan
på resultaten av pågående reformarbete avseende bostadsfinansieringen
och skattelagstiftningen. Detta reformarbete är i alla delar ännu inte
avslutat, bl.a. gäller det en så väsentlig del som utformningen av
bostadsfinansieringssystemet. Ett regeringsförslag avseende reformarbetet
i denna del avses föreläggas riksdagen under våren 1990. Med den
nära koppling som föreligger mellan finansieringssystemets utformning
och utformningen av bostadsbidragen bör slutlig ställning till ett nytt
bostadsbidragssystem tas i samband härmed. Först när resultaten av det
samlade reformarbetet föreligger kan enligt utskottets mening en nödvändig
helhetsbedömning av bostadsbidragens roll i ett reformerat
system göras.

Aven om starka skäl i och för sig talar för en reformering av
bostadsbidragen sett i ett längre perspektiv bör enligt utskottets mening
ett beslut i i frågan anstå i avvaktan på pågående reformarbete. Den av
regeringen förordade ordningen, att de bestämmelser som antagits för
bostadsbidragen för första halvåret 1990 utsträcks till att gälla hela år
1990, bör därmed kunna godtas. En förutsättning härför är dock att ett
förslag om ett reformerat bostadsbidragssystem läggs fram i sådan tid
att det kan träda i kraft senast den 1 januari 1991.

Utskottet tillstyrker med det nu anförda regeringens förslag avseende
bostadsbidragen för år 1990. Riksdagen bör sålunda anta det framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser
om bostadsbidrag för år 1990. Utskottets ställningstagande i
denna del innebär att motion Bo32 (vpk) avstyrks.

Avslutningsvis behandlar utskottet frågan om utformningen av bostadsbidragen
efter år 1990.

1989/90: Bo U5

3

1* Riksdagen 1989/1980. 19 saml.Nr. 5.

Otn ett nytt bostadsfinansieringssystem, med den inriktning som nu
övervägs, införs innebär det att de individuella bostadssubventionerna
— bostadsbidragen — måste ges en helt annan utformning än i dag. I
betänkandet Ny bostadsfinansiering (SOU 1989:71) föreslås att bostadsbidragen
byggs ut inom ramen för det nuvarande systemet. Enligt
utskottets mening måste bidragens roll i ett nytt framtida bostadssubventionssystem
ges en relativt sett ökad betydelse för vissa grupper med
stor försörjningsbörda och/eller låg inkomst. När bidragssystemet utformas
måste sålunda beaktas hur det nya skatte- och bostadsfinansieringssystemet
påverkar boendekostnaderna. Den av utskottet nu förutsatta
reformeringen av bostadsbidragen bör innebära att höjda bidrag
kommer att utgå och att nya grupper av boende kommer att omfattas
av bidragsgivningen. Bidrag bör därför kunna utgå till hushåll utan
barn utan dagens begränsning till bidragstagarens ålder.

Vad utskottet nu anfört om utformningen av bostadsbidragen efter
år 1990 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Om
kommande överväganden ger vid handen att en reformering av bidragsgivningen
bör ske dessförinnan förutsätter utskottet att regeringen
förelägger riksdagen förslag i frågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bostadsbidragen för år 1990

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1989/90:38 och med avslag på motion 1989/90:32 antar som
bilaga till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i
lagen (1989:285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag
för år 1990,

res. I (c)
res. 2 (vpk)

2. beträffande utformningen av bostadsbidragen efter år 1990
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

res. 3 (m)
res. 4 (fp)

Stockholm den 21 november 1989
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans
Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson
(s), Gunnar Nilsson (s). Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk), Kjell Dahlström (mp) och Britta
Sundin (s).

1989/90: Bo U5

4

Reservationer

1989/90:BoU5

1. Bostadsbidragen för år 1990 (mom. 1)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Beslutet
om" och slutar med "(vpk) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening måste bostadspolitiken utgå från
grundläggande sociala mål och rättvisa. Solidaritet mellan de boende
skapas genom att samhällets stöd till bostadssektorn främst inriktas
mot de grupper som är i behov härav. Inte minst inriktningen av den
planerade skatteomläggningen gör det viktigt att utforma en social
bostadspolitik med denna inriktning. Genom att reformen i betydande
utsträckning avses finansierad med åtgärder på bostadssektorn riskeras
på sikt kraftigt fördyrade boendekostnader för den enskilde. I en sådan
situation måste naturligtvis bostadsbidragens utformning ägnas särskild
uppmärksamhet.

Förslaget i propositionen om i princip oförändrade bostadsbidrag för
år 1990 innebär i praktiken sänkta bidrag — detta med hänsyn till det
förväntade utfallet av skattereformen, penningvärdesförsämringen och
hyresutvecklingen. Enligt utskottets mening är denna försämring inte
acceptabel. Framför allt barnfamiljer med låg- eller medelinkomst
kommer att drabbas. Inte minst fördelningspolitiska skäl talar sålunda
för att bostadsbidragen måste förstärkas redan för år 1990.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening de
övre bostadskostnadsgränserna för bostadsbidrag till barnfamiljer höjas
med 200-400 kr. jämfört med nu gällande nivåer. För år 1990 bör
sålunda de övre bostadskostnadsgränserna fastställas enligt följande.

Hushåll med 1 barn 2 800 kr.

Hushåll med 2 barn 3 100 kr.

Hushåll med 3 barn 3 500 kr.

Hushåll med 4 barn 3 900 kr.

Hushåll med 5 barn eller fler 4 200 kr.

Den av utskottet förordade höjningen av de övre bostadskostnadsgränserna
bör gälla fr.o.m. den 1 januari 1990.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande bostadsbidragen för år 1990
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo32 beslutar
att 19 § andra stycket lagen (1988:786) om bostadsbidrag skall ha
följande lydelse och att lagändringen skall träda i kraft den 1
januari 1990:

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första
stycket 2, lämnas bostadsbidrag med 60 procent av den överskjutande
bostadskostnaden per månad upp till

2 800 kr. för familjer med 1 barn,

3 100 kr. för familjer med 2 barn,

3 500 kr. för familjer med 3 barn,

3 900 kr. för familjer med 4 barn,

4 200 kr. för familjer med 5 eller flera barn.,

2. Bostadsbidragen för år 1990 (mom. 1)

1989/90: Bo U5

Jan Strömdahl (vpk.) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Beslutet
om" och slutar med "(vpk) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Förslaget om att förlänga 1989 års bostadsbidrag till att gälla hela år
1990 förs fram med hänvisning till att en reformering av bostadsbidragen
bör anstå i avvaktan på utfallet av de förestående förändringarna
av skattesystemet och av bostadsfinansieringen — förändringar som
tidigare avsetts träda i kraft fr.o.m. år 1991. Sedan överenskommelse
nu träffats mellan regeringen och folkpartiet om att genomföra väsentliga
delar av skattereformen redan fr.o.m. år 1990 har dock förutsättningarna
för bostadsbidragen för år 1990 radikalt förändrats.

Resultatet av att delar av skattereformen träder i kraft redan år 1990
blir med all sannolikhet att de hushåll som nu är beroende av
bostadsbidrag i stor utsträckning blir än mer beroende av dessa bidrag.
De berörda familjernas inkomstskattelättnader blir i allmänhet begränsade
samtidigt som deras boendekostnader ökar kraftigt bl.a. genom
höjd fastighetsskatt, minskade räntebidrag samt mervärdeskatt på kommunala
tjänster och energi. Till detta kommer krav på hyreshöjningar
för år 1990 som är rekordstora. Sammantaget kan det komma att
handla om hyreshöjningar på ca 50 krVm2 och år.

Under de ovan angivna förutsättningarna framstår en förlängning av
nuvarande bostadsbidragsvillkor till att gälla också under 1990 som en
helt otillräcklig åtgärd. Regeringens förslag bör sålunda avvisas av
riksdagen. I en situation där bostadskostnaderna tar en orimligt stor
del av de disponibla resurserna för hushållen framstår en förbättring
av bostadsbidragen som absolut nödvändig. Det gäller inte bara för
barnfamiljer utan även för hushåll utan barn — oberoende av hushållsmedlemmarnas
ålder.

Med hänvisning till det nu anförda kan utskottet ställa sig bakom
förslaget i motion Bo32 (vpk) i vad avser utformningen av bostadsbidragen
för år 1990. Även enligt utskottets mening måste regeringen
således snabbt komplettera den tilltänkta delreformen vad gäller skatter
m.m. med en delreform som innebär en förstärkning och breddning
av bostadsbidragen. Den nu förordade reformen måste sålunda
innehålla kraftigt höjda bostadskostnadsgränser för alla hushållskategorier,
höjd inkomstgräns samt slopad åldersgräns för hushåll utan barn.
Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett
förslag med denna inriktning med sådan skyndsamhet att de nya
bostadsbidragen kan tillämpas under hela år 1990.

Vad utskottet nu med anslutning till motion Bo32 (vpk) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande bostadsbidragen för år 1990
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Bo32 avslår
regeringens förslag i proposition 1989/90:38 samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Utformningen av bostadsbidragen efter år 1990
(mom. 2)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Avslutningsvis
behandlar" och på s. 4 slutar med "i frågan" bort utgå.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort utgå.

4. Utformningen av bostadsbidragen efter år 1990
(mom. 2)

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Avslutningsvis
behandlar" och på s. 4 slutar med "i frågan" bort ha följande
lydelse:

Om ett nytt bostadsfinansieringssystem, med den inriktning som nu
övervägs, införs får det konsekvenser för utformningen och omfattningen
av de individuella bostadssubventionerna — bostadsbidragen. I
betänkandet Ny bostadsfinansiering (SOU 1989:71) föreslås att bostadsbidragen
byggs ut inom ramen för det nuvarande systemet. Enligt
utskottets mening kan en sådan eller andra förändringar visa sig
nödvändiga, främst under ett övergångsskede för att undvika försämringar
ens på kort sikt för hushåll med låg inkomst. När bidragssystemet
utformas måste sålunda beaktas hur det nya skatte- och bostadsfinansieringssystemet
påverkar boendekostnaderna.

Vad utskottet nu anfört om utformningen av bostadsbidragen efter
år 1990 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Om
kommande överväganden ger vid handen att en reformering av bidragsgivningen
bör ske dessförinnan förutsätter utskottet att regeringen
förelägger riksdagen förslag i frågan.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utformningen av bostadsbidragen efter år 1990
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Bostadsbidragens framtida utformning

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:

Vår principiella inställning är att bostadsbidragen för merparten av
bidragstagarna på sikt bör ersättas med andra åtgärder så att barnfamiljer
som betalar skatt normalt inte skall behöva uppbära inkomstprövade
bostadsbidrag. Som ett led i en sådan radikal omläggning av
bidragen skall ingå en skattereform som innebär ett reellt minskat
skattetryck och som därmed undanröjer de marginaleffekter som da -

1989/90: BoU5

7

gens bostadsbidragssystem ger upphov till. Mot bakgrund av att det nu
behandlade förslaget inte innefattar några förändringar av bostadsbidragen
för år 1990 och därmed inte heller gör ytterligare familjer
bidragsberoende har vi dock kunnat godta förslaget. Det är emellertid
vår avsikt att återkomma till riksdagen med förslag med den ovan
skisserade inriktningen.

2. Utformningen av bostadsbidragen efter år 1990

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:

Enligt vår mening bör den tilltänkta skattereformen ges en sådan
utformning att den inte i högre grad än nödvändigt kommer att belasta
boendet och boendekostnaderna. Med hänsyn till vad som i dag är
känt om reformens utformning kan det dock inte uteslutas att boendet
kommer att fa svara för en väsentlig del av finansieringen av reformen.
Vi har mot bakgrund härav accepterat det tillkännagivande om utformningen
av bostadsbidragen efter år 1990 som utskottet gör i
betänkandet. Det är dock vår avsikt att verka för att skattereformen ges
en sådan utformning att boendet inte onödigtvis belastas och därmed
ökar behovet av bostadsbidrag.

1989/90: Bo U5

8

Propositionens lagförslag
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1989: 285) med särskilda
bestämmelser om bostadsbidrag för år 1990

Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1989: 285) med särskilda bestämmelser
om bostadsbidrag för år 1990 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

För år 1990 lämnas bostadsbidrag
enligt lagen (1988: 786) om bostadsbidrag
tills vidare endast för
månaderna januari-juni.

Den som vid utgången av år 1989
uppbär bostadsbidrag har rätt att utan
föregående ansökan få bidrag även
för månaderna januari-juni 1990
med samma belopp som för december
1989. Inträffar någon sådan
ändring som avses i 28 eller 29 §
lagen (1988: 786) om bostadsbidrag,
skall dock bidragsbeloppet
anpassas med hänsyn härtill.

Föreslagen lydelse
§

För år 1990 lämnas bostadsbidrag
enligt lagen (1988: 786) om bostadsbidrag
med de avvikelser som
följer av denna lag.

§

Den som vid utgången av år 1989
uppbär bostadsbidrag har rätt att utan
föregående ansökan få bidrag för
varje månad under år 1990 med
samma belopp som för december
1989. Bidragsbeloppet skall dock
omprövas

1. i fråga om bidrag till barnfamiljer,
om något sådant förhållande
inträffar som avses i 28 § lagen
(1988: 786) om bostadsbidrag eller
om familjens inkomster av förvärvsarbete
har ökat väsentligt i förhållande
till motsvarande inkomster
enligt 1988 års taxering till statlig
inkomstskatt och det står klart att
inkomstökningen kommer att bestå
under år 1990 och

2. i fråga om bidrag till hushåll
ulan barn, under de förutsättningar
som anges i 29 § samma lag.

Den upplysningsskyldighet som
föreskrivs i 27 § lagen om bostadsbidrag
gäller även sådana ändringar
av inkomst som avses i första
stycket 1.

1989/90: BoU5

Bilaga

9

Nuvarande lydelse

I fråga om bostadsbidrag för månaderna
januari-juni 1990 i andra
fall än som avses i 2 §, skall bidraget
bestämmas med utgångspunkt från
den bidragsgrundande inkomst som
kan beräknas med ledning av 1988
års taxering till statlig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

§

I fråga om bostadsbidrag för år
1990 i andra fall än som avses i 2 §,
skall bidraget bestämmas med utgångspunkt
från den bidragsgrundande
inkomst som kan beräknas
med ledning av 1988 års
taxering till statlig inkomstskatt.
Beslut om bostadsbidrag till barnfamiljer
skall dock omprövas, förutom
i fall som avses i 28 § lagen
(1988: 786) om bostadsbidrag, om
familjens inkomster av förvärvsarbete
har ökat väsentligt i förhållande
till motsvarande inkomster
enligt 1988 års taxering till statlig
inkomstskatt och det står klart att
inkomstökningen kommer att bestå
under år 1990.

Den upplysningsskyldighet som
föreskrivs i 27 § lagen om bostadsbidrag
gäller även sådana ändringar
av inkomst som avses i första stycket
andra meningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. Omprövning av bidrag på
grund av väsentlig inkomstökning får dock inte göras i fråga om sådana
bidrag som avser tid före den 1 april 1990.

1989/90: Bo U5

Bilaga

10