Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

Betänkande 2003/04:KRU4

Kulturutskottets betänkande2003/04:KRU4

Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som väckts under allmänna
motionstiden år 2002 och år 2003.
Utskottet behandlar motioner om vissa biblioteksfrågor, såsom upphävande
av bibliotekslagen m.m., nationell bibliotekspolitik och kommunala
biblioteksplaner, stöd till folk- och skolbibliotek, skolbibliotek för
förskolan m.m., arameiskt bibliotek och pliktexemplar. Vidare behandlas
motioner om litteraturens betydelse och en utredning om böcker för barn.
Inom kulturtidskriftsområdet behandlar utskottet motioner om införande
av kulturporto, distributionen av kulturtidskrifter, frågan om ett
ersättningssystem för kulturtidskrifter på bibliotek, elektroniskt publicerade
tidskrifter, utvecklingen av stödet till kulturtidskrifter samt stödet
till organisationstidskrifter. Slutligen behandlas en motion som rör
namnsdagslängd och en motion om språklig mångfald i den offentliga miljön.

Utskottet avstyrker samtliga dessa motioner.
I betänkandet finns tio reservationer och åtta särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Upphävande av bibliotekslagen, m.m.
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr209 yrkande 7.
Reservation 1 (m, fp, c)

2. Nationell bibliotekspolitik
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr241 och 2002/03:Kr346.

3. Kommunala biblioteksplaner
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr369 yrkande 8 och 2003/04:Kr387
yrkande 8.

4. Stöd till folk- och skolbibliotek
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr345.

5. Skolbibliotek för förskolan m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ub337 yrkandena 2 och 3.
Reservation 2 (v)

6. Arameiskt bibliotek
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr207.

7. Pliktexemplar
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr294.
Reservation 3 (m, fp, c)

8. Litteraturens betydelse, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 6 i denna del och
2003/04:Kr209 yrkande 6 i denna del.
Reservation 4 (m)

9. Utredning om böcker för barn
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr355.

10. Införande av kulturporto och distribution av kulturtidskrifter
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr274 yrkandena 1 och 2.
Reservation 5 (v)

11. Ersättningssystem för kulturtidskrifter på bibliotek
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 6 i denna del,
2002/03:Kr274 yrkande 3 och 2003/04:Kr209 yrkande 6 i denna del.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (v)

12. Elektroniskt publicerade tidskrifter
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 5.
Reservation 8 (fp)

13. Utvecklingen av stödet till kulturtidskrifter
Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr338.

14. Stöd till organisationstidskrifter
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr334 yrkande 1 och 2003/04:Kr386
yrkande 1.
Reservation 9 (kd)

15. Namnsdagslängd
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr244.

16. Språklig mångfald i den offentliga miljön
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr304.
Reservation 10 (fp)
Stockholm den 12 februari 2004
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Kollmats (fp),
Annika Nilsson (s), Lars Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),
Paavo Vallius (s), Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c), Göran
Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings
Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s) och Helena Höij
(kd).

Utskottets överväganden
Bibliotek
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- upphävande av bibliotekslagen, m.m.,
jämför reservation 1 (m, fp, c),
- nationell bibliotekspolitik,
- kommunala biblioteksplaner,
- stöd till folk- och skolbibliotek,
- skolbibliotek för förskolan m.m., jämför reservation 2 (v),
- arameiskt bibliotek och
- pliktexemplar, jämför reservation 3 (m, fp, c).
Motionerna
I motion 2003/04:Kr209 (m) begärs att bibliotekslagen skall upphävas, då
den kan innebära hinder för förnyelse och mångfald (yrkande 7). Motionärerna
anser att om lagen avskaffas skulle detta främja tillkomsten av andra
former av biblioteksverksamhet, där olika driftsformer och olika profilering
ges större utrymme. Huvudmännen skall uppmuntras att utnyttja de möjligheter
som informationstekniken erbjuder och samarbete mellan biblioteken skall
stimuleras.
En nationell bibliotekspolitik efterlyses i motion 2002/03:Kr241 (v).
Motionärerna framhåller bibliotekens betydelse som strategisk resurs,
inte minst med tanke på informationsteknologins utveckling. Ambitionsnivån
när det gäller biblioteksverksamheten varierar i kommunerna och ansvaret
för helheten och samordningen måste därför tas på nationell nivå. En
parlamentarisk kommitté bör enligt motionärerna få i uppdrag att granska
bibliotekspolitiken och utarbeta ett idéprogram för bibliotekens fortsatta
utveckling. Även i motion 2002/03:Kr346 (s) framhålls betydelsen av
biblioteken som det viktigaste offentliga redskapet för att säkerställa att
det framväxande kunskapssamhället omfattar alla medborgare. En nationell
biblioteksstrategi behövs för att komma ifrån beroendet av att det tas
regionala och kommunala utvecklingsinitiativ samt för att skapa en helhetssyn
på biblioteksväsendet, anser motionären.
Liknande synpunkter rörande folkbibliotekens framtida betydelse i
kunskapssamhället förs fram i motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 8 och
2003/04:Kr387 (kd) yrkande 8. Enligt motionärerna bör kommunala
biblioteksplaner utarbetas, där frågor om bibliotekens roll i kommunen samt
mål och visioner diskuteras.
I motion 2002/03:Kr345 (s) betonas vikten av att det statliga stödet till
folk- och skolbiblioteken fortsätter för att motverka det förhållandet
att vissa kommuner låter biblioteksverksamheten stå för besparingarna i
den kommunala verksamheten.
Motionärerna bakom motion 2002/03:Ub337 (v) konstaterar att kravet på
skolbibliotek inte gäller förskolan. Det är emellertid enligt motionärerna
viktigt för barns kreativitet, fantasi och framtida möjligheter i samhället
att de kommer i kontakt med böcker och litteratur på ett tidigt stadium,
långt innan de själva kan läsa. Förskolebarnens behov av skolbibliotek
bör därför beaktas i den pågående översynen av bibliotekslagen (yrkande
2). Kulturrådet bör också ges uppdraget att ta fram skolboksstatistik för
förskolan (yrkande 3).
Ett arameiskt bibliotek bör enligt motion 2002/03:Kr207 (s) byggas upp.
Ett sådant bibliotek bör utöver att samla, tillhandahålla och sprida
arameisk litteratur även ha som uppgift att samarbeta med kulturella
institutioner både i Sverige och utlandet, anförs i motionen.
Lagen om pliktexemplar behandlas i motion 2003/04:Kr294 (fp). Lagen ger
Kungl. biblioteket samt universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala, Linköping,
Göteborg och Umeå rätt att, förenklat uttryckt, få ett exemplar av varje
dokument som gjorts tillgängligt för allmänheten i landet. Motionären
pekar på att fyra nya universitet - i Karlstad, Luleå, Växjö och Örebro
- tillkommit under senare år och anser att även dessa bör ha rätt att få
pliktexemplar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare tillfällen (senast i bet. 2001/02:KrU13 s.
6-8) haft att behandla motionsyrkanden om upphävande av bibliotekslagen
(1996:1596). Utskottet har avstyrkt motionerna bl.a. med hänvisning till
att lagen infördes mot bakgrund av de kraftiga besparingar som gjordes i
kommunerna och som hotade biblioteksbeståndet, bokinköpen och övriga
medieinköp samt öppethållandet. Vidare har utskottet förklarat att syftet
med lagen varit att ange vissa grundläggande principer för det svenska
offentliga bibliotekssystemet och att markera betydelsen av den verksamhet
som bedrivs inom biblioteksväsendet samt att garantera avgiftsfrihet.
Utskottet har alltjämt samma uppfattning om behovet av den ramlagstiftning
som bibliotekslagen utgör.
Motionärerna anser att ett avskaffande av bibliotekslagen skulle leda
till varierade driftsformer och betonar vidare att biblioteken bör utnyttja
den nya informationstekniken bättre. Utskottet vill i det sammanhanget
erinra om att verksamheter pågår som syftar till förnyelse på dessa områden.
Kulturrådet har under år 2003 prioriterat strategiskt utvecklingsarbete
och samverkan mellan flera län i syfte att stärka folkbibliotekens ställning
och att förändra och förnya bibliotekens olika verksamhetsformer. De större
projekten syftar främst till att förbättra biblioteksanvändarnas tillgång
till litteratur och information. Ett viktigt inslag i projekten är
fortbildning för bibliotekspersonal i länen.
Vidare har i betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129),
en översyn av Kungl. biblioteket, lämnats vissa förslag som berör dessa
frågor. Bland annat föreslås att ett nationellt insatsprogram för samordnad
digital informationsförsörjning, Sveriges nätbibliotek, skall inrättas.
Utredningen anser vidare att en ökad samordning inom biblioteksväsendet
bör ske genom att Kungl. biblioteket får ansvaret för utveckling och
samordning av informationsförsörjning till alla offentligt finansierade
och tillgängliga bibliotek, dvs. även för folk- och länsbiblioteken.
Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Beredningsarbetet
bör inte föregripas.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet med hänvisning till det anförda att
riksdagen skall avslå motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 7.
När det gäller motionerna 2002/03:Kr241 (v) och 2002/03:Kr346 (s) rörande
nationell bibliotekspolitik och motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 8
och 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 8 om kommunala biblioteksplaner vill
utskottet inledningsvis erinra om att riksdagen år 1996 gav regeringen till
känna att den ytterligare borde överväga en lagreglering av frågan om
huvudmännen skall göra upp planer för biblioteksverksamheten och där
redovisa olika kvalitetsbegrepp (bet. 1996/97:KrU1 s. 74, rskr. 1996/97:129).

Frågan om en nationell bibliotekspolitik har också i olika sammanhang
uppmärksammats av Kulturrådet, bl.a. i dess omvärldsanalys Om världen
2003. Rådet framhåller att biblioteken fått helt nya uppgifter inom lärande
och information, bl.a. genom den förändrade tekniken och ökade möjligheter
till nätbaserad information. Ur medborgarnas perspektiv bör de offentligt
stödda biblioteken ses som en gemensam resurs och en nationell strategi
för detta utvecklas, framförs i analysen. I skrivelse till Kulturdepartementet
i juni 2003 har Kulturrådet överlämnat en promemoria om behovet av en
nationell strategi för folkbiblioteken.
Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för år 2004 att det finns
behov av en djupare analys för att undersöka om bibliotekslagen bör ändras
på ett sätt som kan motverka de skillnader som finns mellan olika kommuner
vad avser biblioteksverksamheten. En ämnessakkunnig har därför haft i
uppdrag att närmare analysera dessa skillnader. I den redovisning av
uppdraget som nu föreligger - Om biblioteksverksamheterna (Ds 2003:66) -
föreslås att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna
biblioteksväsendet skall samverka genom att ett nationellt samråd kommer till
stånd och fortlöpande sker mellan företrädare för bibliotek, huvudmännen
inom det allmänna biblioteksväsendet och berörda myndigheter och organisationer
i övrigt inom biblioteks- och utbildningsområdet. Ett sådant samråd skall
bidra till ökad samsyn beträffande målsättningar för olika
biblioteksverksamheter
och befordra samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Vidare
föreslås i promemorian att kommuner och landsting bör anta planer för
biblioteksverksamheten. Dessa ändringar föreslås komma till stånd genom att
en ny bestämmelse förs in i bibliotekslagen. Promemorian bereds för
närvarande inom Regeringskansliet.
Även i det ovan nämnda betänkandet rörande Kungl. biblioteket föreslås
åtgärder på ett nationellt plan, bl.a. en digitalisering av material som
finns t.ex. på KB, arkiv och bibliotek samt utveckling av bibliotekskatalogen
Libris till ett gemensamt nationellt system. En nationell bevarandeplan
bör vidare tas fram för kulturhistoriskt värdefulla boksamlingar och ett
nationellt bevarandesekretariat inrättas.
Med hänsyn till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna
2002/03:Kr241 (v) och 2002/03:Kr346 (s) om nationell bibliotekspolitik samt
motionerna 2002/03:Kr369 (kd) yrkande 8 och 2003/04:Kr387 (kd) yrkande 8
rörande kommunala biblioteksplaner.
Med anledning av motion 2002/03:Kr345 (s) vill utskottet påminna om att
kommunerna genom inköpsstödet till folk- och skolbibliotek har möjlighet
att ansöka om statsbidrag för inköp av litteratur till barn och unga. Med
distributionsstödet får biblioteken gratis tillgång till den litteratur
som fått statligt utgivningsstöd. Det sammanlagda stödet för år 2004 uppgår
till ca 45 miljoner kronor. Kommunerna har dessutom sedan år 2001 möjlighet
att utöka personalresurserna på skolbiblioteken genom att utnyttja statens
stöd till personalförstärkning i skola och fritidshem (inom utg.omr. 16).

Vidare kan nämnas att Kulturrådet och Skolverket kommit överens om ett
långsiktigt samarbete i frågor som rör bibliotek och utbildning. Inom
ramen för samarbetet har myndigheterna uppmärksammat bl.a. integrerade
folk- och skolbibliotek.
De utredningar som nu lagts fram och som nämns ovan, blir också enligt
budgetpropositionen för år 2004 viktiga underlag för fortsatta satsningar
på biblioteksväsendet. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten
av stöd till folk- och skolbiblioteken, men anser inte att det finns skäl
för ett tillkännagivande. Motion 2002/03:Kr345 (s) avstyrks.
Utskottet har tidigare behandlat yrkanden rörande skolbibliotek till
förskolan liknande dem i motion 2002/03:Ub337 (v) yrkandena 2 och 3 och då
lämnat följande redogörelse (se bet. 2001/02:KrU13 s. 6-8).
Förskolan fick sin första läroplan år 1998. Detta innebär att förskolan
numera ingår i och utgör det första steget i samhällets samlade
utbildningssystem för barn och ungdom. Skolverket är sedan dess
tillsynsmyndighet
för förskolan. I förskolans läroplan ingår som mål bl.a. att förskolan
skall sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur
och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga
att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar.
Vidare skall strävan vara att barnen skall kunna utveckla ett rikt och
nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra. Deras förmåga
skall utvecklas att kunna uttrycka tankar, utveckla sitt ord- och
begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord. Deras intresse för skriftspråk
skall utvecklas. De skall få utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga
att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer
som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. I förskolans
uppdrag ingår också att såväl utveckla barns förmågor och barns eget
kulturskapande som överföra ett kulturarv - värden, traditioner, historia,
språk och kunskaper - från en generation till nästa.
Utskottet vill liksom tidigare framhålla att förskolebarnen har rätt till
biblioteksservice i sin hemkommun på samma sätt som övriga kommuninvånare.
Deras behov bör således kunna tillgodoses inom kommunens biblioteksorganisation
och bl.a. ske genom samarbete mellan barnomsorgen och kommunens folkbibliotek
och skolbibliotek. Det bör ankomma på kommunen att avgöra på vilket sätt
den skall tillgodose förskolebarnens behov av biblioteksservice.
Eftersom det inte finns särskilda skolbibliotek för förskolebarn är det
inte heller möjligt att producera särskild skolbiblioteksstatistik för
förskolan. Det bör ankomma på Kulturrådet - som har ansvaret för att det
produceras statistik på kulturområdet - att prioritera angelägna statistikbehov
och att avgöra i vad mån det är möjligt att sammanställa uppgifter från
kommunernas biblioteksverksamhet, som kan utvisa på vad sätt förskolebarnen
har tillgång till biblioteksservice.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion 2002/03:Ub337 (v) yrkandena 2 och 3.
Arameiska talas i dag i fyra varianter, varav endast en, urmiskan - också
kallad assyriska - är skriftspråk (uppgifterna hämtade från
Nationalencyklopedin).
När det gäller motion 2002/03:Kr207 (s) om ett arameiskt bibliotek vill
utskottet, liksom ovan, framhålla att det får anses vara en kommunal
angelägenhet att tillgodose de behov av litteratur som finns bland
kommuninvånarna. I det nu aktuella fallet kan exempelvis nämnas att Södertälje
stadsbibliotek har ett antal titlar på arameiska. Nämnda bibliotek har nu
också genomfört ett projekt tillsammans med Kulturrådet där sex svenska
barnböcker talats in på suryoyo, en variant av arameiska. Vidare kan nämnas
att ett visst bokbestånd på arameiska finns hos Internationella biblioteket
vid Stockholms stadsbibliotek. Böckerna kan beställas vid det egna
biblioteket via den lånekedja som finns uppbyggd inom biblioteksväsendet.
Utskottet avstyrker motion 2002/03:Kr207 (s).
Frågor om pliktexemplar tas upp i betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället,
nämnt ovan. Av betänkandet framgår att vissa av de nya universiteten
önskar få pliktexemplar, andra inte. Också hos en del av högskolorna finns
önskemål om pliktexemplar. Något förslag när det gäller utökning av
mottagare av pliktexemplar förs inte fram av utredningen. Utskottet, som
konstaterar att mottagandet av pliktexemplar också är förbundet med
kostnader, anser inte att det finns anledning att föregripa det remissförfarande
som kommer att följa och avstyrker motion 2003/04:Kr294 (fp).
Litteratur
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionerna om
- litteraturens betydelse, m.m., jämför reservation 4 (m) och
- utredning om böcker för barn.
Bakgrund
Litteraturstödet m.m.
I regeringens proposition 1997/98:86 Litteraturen och läsandet lämnades
en rad förslag till förändringar inom litteratur- och kulturtidskriftsområdet.
Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1997/98:KrU15, rskr.
1997/98:240). I 1998 års budgetproposition föreslogs resursförstärkningar fr.
o.m. den 1 januari 1999, då också de nytillkomna stödformerna började
gälla (prop. 1998/99:1 utg.omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99: 55).
Besluten innebar på litteraturområdet i huvudsak följande.
Ett distributionsstöd kopplat till det redan då befintliga utgivningsstödet
infördes. Genom stödet erhåller varje kommun samt vissa bokhandlar ett
exemplar av varje utgivningsstödd titel. En särskild stödordning för nya
medier, t.ex. elektroniskt publicerad litteratur eller litteratur på cd-rom,
inrättades liksom ett stöd för poesi- och berättarfestivaler. Bestämmelserna
för här nämnda stödformer finns i förordningen (1998:1469) om statligt
litteraturstöd.
Vidare infördes ett stöd till läsfrämjande insatser, som innebär att olika
aktörer kan ansöka om bidrag till verksamheter som syftar till att främja
läsning bland barn och unga. Bestämmelserna för stödet finns i förordningen
(1998:1386) om statsbidrag till läsfrämjande insatser. Det läsfrämjande
stödet omfattar även en satsning på en barnbokskatalog, som produceras av
Kulturrådet, samt marknadsföringsinsatser på Internet av utgivningsstödda
titlar.
Kulturrådet ansvarar för fördelningen av här aktuella stöd i enlighet med
bestämmelserna i stödförordningarna.
Motionerna
I motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209
(m) yrkande 6 i denna del framhålls litteraturens betydelse. Boken är en
viktig kulturbärare. Tidig kontakt med litteraturen kan lägga grunden
till ett framtida allmänt kulturintresse. Enligt motionärerna bör vidare
Författarfondens uppgift att fördela författarstödet ses över.
Betydelsen av god skönlitteratur och bra läroböcker för kulturens bevarande
och utveckling av förmågor och allmänkunskap framhålls i motion 2003/04:Kr355
(m, kd). Motionärerna vill ha en utredning om hur man på bästa sätt dels
kan få barn intresserade av att läsa, dels kan stimulera barnboksförfattare
att ge ut böcker som fängslar barn.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning är litteraturen och läsandet en viktig del
av kulturen. Inom ramen för den statliga kulturpolitiken har under årens
lopp väsentliga satsningar gjorts för att stimulera en bred utgivning av
kvalitetslitteratur och för att öka tillgången till och intresset för
litteratur. Utskottet anser således - i likhet med vad som framhålls i
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 6 i denna del - att boken är en mycket viktig kulturbärare. Då
det gäller Sveriges författarfond, har denna till uppgift att betala ut
den s.k. biblioteksersättningen och besluta i vilka former den skall
betalas ut. Det har i motionen inte anförts något skäl till varför en
förändring skulle vara erforderlig när det gäller denna uppgift. Utskottet
avstyrker, med hänvisning till det anförda, motionerna 2002/03:Kr236 (m)
yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 6 i denna del.
Då det gäller motion 2003/04:Kr355 (m, kd) om en utredning om böcker för
barn, vill utskottet till fullo instämma i motionärernas uppfattning om
betydelsen av att barn lär sig umgås med böcker och litteratur och att
goda läsvanor grundläggs tidigt. Läsning och tillgång till bra böcker är
viktiga faktorer för barns språkutveckling, självkänsla och inte minst
livsglädje.
Det litteraturstöd, som fördelas av Kulturrådet och som består av bl.a.
utgivningsstöd och distributionsstöd, omfattar självfallet även barn- och
ungdomslitteratur. Utgångspunkter för bedömning av en boks kvalitet är
enligt uppgift från Kulturrådet intensitet, originalitet och komplexitet
samt trovärdighet i berättandet och hur berättelsen förmår engagera den
tänkta läsaren. Stödet torde därmed enligt utskottets mening vara en stark
stimulans för förlagen att ge ut barnböcker som fängslar barn. I sammanhanget
kan nämnas att flera förlag regelbundet anordnar tävlingar för att få
fram bra böcker för barn. Av det utgivningsstöd om 38,3 miljoner kronor
som lämnades via Kulturrådet under år 2003 avsåg ca 8 miljoner kronor
barn- och ungdomsböcker.
Kulturrådet disponerar vidare 6 800 000 kronor under år 2004 för läsfrämjande
åtgärder. Bidraget syftar till att främja initiativ och utveckla nya
samarbetsformer när det gäller läsfrämjande arbete för barn och ungdomar.
Bidrag kan sökas av bl.a. kommuner, förskolor, skolor och bibliotek för
projekt som syftar till långsiktiga effekter. En egen ekonomisk insats,
i regel hälften av det belopp som projektet kostar, skall utgöra grunden
för projektet. Bidraget är inte avsett för projekt som kan anses utgöra
normal kommunal verksamhet. Bland de prioriterade områdena återfinns bl.
a. förskolebarnens språkutveckling. Av bidraget får högst 1 800 000 kronor
användas till barnbokskatalogen, som trycks i drygt 400 000 exemplar och
lämnas gratis till bl.a. bibliotek, skolor och daghem. Katalogen syftar
till att skapa läslust för barn och unga och att informera om de nyutkomna
barn- och ungdomsböckerna. Den används i läsfrämjande projekt på bibliotek
och skolor, i synnerhet i arbetet med Bokjuryn, där barn röstar fram årets
bästa böcker. Vidare ges stöd till En bok för alla för utgivning och
spridning av kvalitetslitteratur, bl.a. barnböcker, till lågpris.
I sammanhanget bör också nämnas den överenskommelse om långsiktigt samarbete
som finns mellan Kulturrådet och Skolverket i frågor som rör bibliotek
och utbildning. Inom ramen för överenskommelsen har de nämnda myndigheterna
uppmärksammat bl.a. integrerade folk- och skolbibliotek samt läsfrämjande
insatser inriktade på barn och ungdomar. I samarbetet skall myndigheterna
anta ett helhetsperspektiv på barns och ungas lärande och språkutveckling.
Det gemensamma långsiktiga målet är att alla barn och unga skall få
livslång lust att läsa och lära.
Utskottet anser sammanfattningsvis, med hänvisning till vad som anförts,
att motion 2003/04:Kr355 (m, kd) i stort sett torde vara tillgodosedd,
varför den avstyrks.
Kulturtidskrifter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionerna om
- införande av kulturporto och distribution av tidskrifter,
jämför reservation 5 (v),
- ersättningssystem för tidskrifter på bibliotek,
jämför reservationerna 6 (m) och 7 (v),
- elektroniskt publicerade tidskrifter,
jämför reservation 8 (fp),
- utvecklingen av stödet till kulturtidskrifter och
- stöd till organisationstidskrifter, jämför reservation 9 (kd).
Bakgrund
Syftet med statens stöd till kulturtidskrifter är att garantera en kulturellt
värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Med kulturtidskrift avses en
tidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän
publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell
debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation
inom de skilda konstarternas områden. Stöd kan ges i form av produktionsstöd
eller utvecklingsstöd enligt förordningen (1993:567) om statligt stöd
till kulturtidskrifter. Inom ramen för utvecklingsstödet utgår även stöd
till tidskriftsverkstäder. Från och med år 1999 utgår dessutom särskilt
prenumerationsstöd till biblioteken enligt förordningen (1996:1608) om
statsbidrag till folkbibliotek. Frågor om stöd prövas av Statens kulturråd
i enlighet med nämnda förordningar och förordningen (1988:676) med
instruktion för Statens kulturråd.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr274 (v) begärs att riksdagen skall göra tillkännagivanden
för regeringen när det gäller införande av kulturporto för tidskrifter
(yrkande 1). Vidare begärs i yrkande 2 att regeringen skall återkomma
till riksdagen med förslag till åtgärder som underlättar distributionen
av tidskrifter i allmänhet och kulturtidskrifter i synnerhet. Motionärerna
framhåller att distributionen styrs av två stora aktörer, som därmed sätter
upp sina kriterier för vad som krävs för att en tidskrift skall ingå i
deras distributionskedja.
I yrkande 3 i motion 2002/03:Kr274 (v) betonas vikten av att skribenter
i kulturtidskrifter får sådan ersättning som är tillräcklig för försörjningen.
En utredning bör därför göras om ett ersättningssystem för nyttjandet av
kulturtidskrifter på bibliotek, t.ex. genom inrättandet av en honorarfond.
Ersättningsfrågan behandlas i ytterligare två motioner, 2002/03:Kr236
(m) yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 6 i denna del.
Enligt motionärerna bör biblioteksersättningen även avse författare som
publiceras i tidskrifter.
Enligt förslaget i motion 2002/03:Kr372 (fp) bör Statens kulturråd följa
utvecklingen av elektroniskt publicerade tidskrifter och möjligen komma
med en plan för hur utvecklingen kan stimuleras och kvaliteten höjas
(yrkande 5). Motionärerna menar att de periodiska tidskrifterna är en ny
företeelse på Internet och att de är av mycket skiftande kvalitet.
Motionärerna bakom motion 2003/04:Kr338 (s) har uppfattningen att stödet
till kulturtidskrifter har urholkats sedan 1980-talet och anser att ett
samlat grepp nu bör tas över utvecklingen av detta stöd.
Frågan om stöd till organisationstidskrifter behandlas i motionerna
2002/03:Kr334 (kd) yrkande 1 och 2003/04:Kr386 (kd) yrkande 1. Motionärerna
menar att det finns ett betydande antal tidningar och tidskrifter, som
utan något som helst offentligt stöd ges ut av idéburna rörelser och som
faller mellan det befintliga presstödet och kulturtidskriftsstödet.
Motionärerna anser därför att en översyn bör göras av den idéburna
organisationspressens villkor och av möjligheterna att genom ett särskilt
statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling.
Utskottets ställningstagande
När det gäller motion 2002/03:Kr274 (v) yrkandena 1 och 2 om införande av
kulturporto och distribution av tidskrifter vill utskottet anföra
följande. Utskottet har tidigare (se t.ex. bet. 2000/01:KrU5 s. 28) redovisat
de bestämmelser som gäller för prissättningen av befordran av vissa
tidningar och tidskrifter. Utskottet har konstaterat att det ankommer på
regeringen att inom ramen för ett av riksdagen givet bemyndigande besluta
om förändringar av ett pristak för försändelser upp till en viss vikt.
Bemyndigandet ger regeringen möjlighet att reglera prissättningen för
befordran av vissa tidningar och tidskrifter (prop. 1997/98:127 s. 29).
Utskottet har också redovisat att periodiska tidskrifter har möjlighet
att få rabatt från Posten AB (s.k. posttidning).
Regeringen har i oktober 2003 givit en särskild utredare i uppdrag att
utreda bl.a. hur postverksamhet bör regleras. Enligt direktiven (dir.
2003:117) bör vissa frågor särskilt belysas, bl.a. kostnader och priser
för tidnings- och tidskriftsdistribution.
Utskottet har vidare, när det gäller distributionen av tidskrifter,
inhämtat att Kulturrådet gett Nätverkstan Ekonomitjänst och
www.tidskriftsbutiken.
nu i Skåne bidrag i syfte att nya distributions- och marknadsföringsåtgärder
skall prövas. Tidskriftsverkstäderna har också utvecklat sin kompetens
när det gäller bl.a. distribution. I budgetpropositionen för år 2004 uppges
att regeringen, när det gäller kulturtidskrifternas möjlighet till produktion
och distribution, avser att fortsätta den dialog med kulturtidskrifterna
som påbörjats.
Statligt stöd ges via Kulturrådet i form av stöd till produktion och
utveckling av kulturtidskrifter samt prenumeration av tidskrifter på
bibliotek. Syftet med det statliga stödet är att garantera mångfald i utbudet.

Utskottet anser, med hänvisning bl.a. till utredningen om postverksamhet,
att något tillkännagivande om införande av kulturporto och distribution
av tidskrifter inte bör göras, utan avstyrker motion 2002/03:Kr 274 (v)
yrkandena 1 och 2.
I tre motioner tas frågan upp om ett ersättningssystem för tidskrifter
som läses på bibliotek. Utskottet har tidigare (bet. 2000/01:KrU5 s. 25-26)
behandlat motioner som begärt att biblioteken skall betala ersättning
till tidskriftsutgivarna för utnyttjandet av kulturtidskrifter. I det
sammanhanget har utskottet hänvisat till att det är en kommunal angelägenhet
att besluta om folkbibliotekens ekonomi och förklarat att det får ankomma
på kommunerna att, om de så önskar, medverka till att inrätta den begärda
stödformen för kulturtidskrifterna. Utskottet har alltjämt samma inställning
när det gäller kommunernas huvudmannaskap och är inte heller berett att
göra ett tillkännagivande att regeringen skall vidta åtgärder för att på
annat sätt få till stånd ett liknande ersättningssystem. Motionerna
2002/03:Kr236 (m) yrkande 6 i denna del, 2002/03:Kr274 (v) yrkande 3 och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 6 i denna del avstyrks.
När det gäller förslaget att Statens kulturråd bör följa utvecklingen av
elektroniskt publicerade tidskrifter förhåller det sig så att Kulturrådet
sedan år 1999 följer utvecklingen av s.k. onlinetidskrifter med kulturmaterial.
En översikt är publicerad i rapporten Kulturen i siffror 2003:4. Utskottet
har inhämtat att Kulturrådet avser att kontinuerligt uppdatera denna
kartläggning och även i fortsättningen följa utvecklingen på området.
Huvudsyftet i motion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 5 torde därmed vara uppfyllt.
Utskottet avstyrker sålunda motionsförslaget.
Kulturrådet har påbörjat en principdiskussion om tidskriftsstödet och
regelverket som styr medelstilldelningen. Sedan år 1999 har Kulturrådet
också haft i uppdrag att främja bibliotekens prenumerationer av
kulturtidskrifter. Detta sker genom det s.k. prenumerationsstödet till
biblioteken,
vilket innebär att folkbiblioteken varje år får ansöka om ersättning för
prenumerationen på högst fem tidskrifter som Kulturrådet stöder och som
biblioteket inte redan prenumererar på. Utskottet är mot bakgrund av det
anförda inte berett att tillkännage för regeringen vad som begärs i motion
2003/04:Kr338 (s), nämligen att ett samlat grepp bör tas över utvecklingen
av stödet till kulturtidskrifter, utan avstyrker motionen.
Fram till den 1 juli 1986 fanns ett särskilt organisationstidskriftsstöd
som för budgetåret 1985/86 uppgick till 39 miljoner kronor. Stödet
avvecklades emellertid efter förslag i 1986 års budgetproposition (1985/86:100,
bil. 10, bet. KU 1985/86:16, rskr. 1985/86:145). I samband härmed utökades
i stället stödet till kulturtidskrifter med 7 miljoner kronor, för att
bereda plats även för vissa organisationstidskrifter inom stödformen.
Kulturutskottet behandlade redan året efter avvecklingen ett antal motioner
där ett återinförande av organisationstidskriftsstödet föreslogs. Utskottet
avstyrkte dessa motioner med hänvisning till att det inte framkommit något
som kunde motivera att denna särskilda stödform återinfördes (bet. KrU
1986/87:17).
Utskottet har också senare, bl.a. i betänkande 2000/01:KrU5, avstyrkt
motioner som syftar till ett återinförande av stödet till
organisationstidskrifter.
Utskottet har med hänvisning till ovan nämnda proposition understrukit
att den omständigheten att en tidskrift är förlags-, myndighets- eller
organisationsägd inte automatiskt kommer att utesluta tidskriften från
stöd utan att det i fråga om varje bidragsansökan också måste göras en
prövning av de ekonomiska förutsättningarna för utgivningen.
Utskottet konstaterar sålunda, liksom tidigare, att det i dag finns en
viss möjlighet för organisationstidskrifter att erhålla stöd inom ramen
för kulturtidskriftsstödet. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2002/03:Kr334 (kd) yrkande 1 och 2003/04:Kr386 (kd)
yrkande 1.
Språkfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionerna om
- namnsdagslängd och
- språklig mångfald i den offentliga miljön,
jämför reservation 10 (fp).
Motionerna
Motionären bakom motion 2002/03:Kr244 (mp) anser att den nuvarande
namnsdagslängden är orättvis eftersom traditionen avgör vilka namn som skall
tas med. Detta innebär att vissa vanliga namn saknas, medan mindre vanliga
finns med. Motionären föreslår att grundprincipen för urval till
namnsdagslängden skall vara vilka namn som är vanliga enligt folkbokföringen.

I motion 2002/03:Kr304 (fp) anförs att många språk är helt frånvarande i
vissa offentliga miljöer som medier, teatrar och politiska sammanslutningar.
Motionären begär därför att en arbetsgrupp skall tillsättas för att
undersöka förutsättningarna för utveckling av en språklig mångfald i den
offentliga miljön.
Utskottets ställningstagande
Frågan om namnsdagslängd har behandlats tidigare av utskottet, som då
redovisat att det sedan 1972 står var och en fritt att ge ut en almanacka
och bestämma namnlängd efter det att almanacksprivilegiet för Kungl.
Vetenskapsakademien har upphört. Utskottet anser inte att det finns anledning
att göra ett tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker motion
2002/03:Kr244 (mp).
Ett av de kulturpolitiska målen syftar till att alla skall få möjlighet
till delaktighet i kulturlivet. Vidare skall kulturens mångfald främjas.
Utskottet vill påminna om att regeringen i budgetpropositionen för år
2002 (prop. 2001/02:1, utg.omr.17 s. 35-36, 73) uttalade att befintliga
institutioner och organisationer måste öppna dörrarna för det mångkulturella
samhällets skiftande uttrycksformer. Målet är att ge hela befolkningen
nya möjligheter att framföra eller uppleva en mångfald av kulturella
uttryck. Utskottet kan i det nu aktuella sammanhanget nämna följande.
Mångkulturellt centrum i Botkyrka har av Kulturdepartementet fått i uppdrag
att kartlägga och bedöma de resultat som inrapporterats från myndigheter
och institutioner inom departementets ansvarsområde när det gäller bl.a.
kulturell och språklig mångfald. Uppdraget, som skall redovisas den 1
oktober 2004, innefattar också produktionen av en fristående idéskrift
till stöd för utvecklingen av kulturell mångfald inom de statliga
kulturverksamheterna. Utskottet anser att kartläggningen kan vara ett steg i
den riktning som åsyftas av motionären bakom motion 2002/03:Kr304 (fp) om
språklig mångfald i den offentliga miljön.
Vidare ges statligt bidrag sedan något år till regionala mångkulturkonsulenter.
Syftet är att dessa skall verka som inspiratörer för utvecklingen.
Utskottet kan i sammanhanget också peka på att särskilt stöd i olika former
ges till de nationella minoriteternas kultur och språk. Kulturyttringar
av många slag på olika språk erhåller statligt stöd genom folkbildningsbidraget.

Public service-företagen, särskilt Sveriges Radio AB, sänder program på
ett antal språk, men möjligheterna att sända på många språk är begränsade
av utrymmes- och resursskäl. Dock finns i dag stora möjligheter att ta
del av TV-sändningar på andra språk via satellit.
Utskottet avstyrker, med hänvisning till vad som sagts ovan, motion
2002/03:Kr304 (fp).

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Upphävande av bibliotekslagen, m.m., punkt 1 (m, fp, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om upphävande av bibliotekslagen m.m. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:Kr209 yrkande 7.
Ställningstagande
Vi anser att riksdagen bör upphäva bibliotekslagen. Regeringen bör därför
förelägga riksdagen förslag i frågan. Bibliotekslagen kan vara ett hinder
för förnyelse och mångfald på biblioteksområdet. Som anförs i vår motion
skulle ett upphävande av lagen kunna främja andra former av biblioteksverksamhet
där olika driftsformer och olika profilering ges större utrymme. Både
regionala biblioteksfunktioner och driften av folkbibliotek skulle kunna
upphandlas. Vi anser det också viktigt att huvudmännen uppmuntras att
utnyttja informationsteknikens möjligheter. Vidare anser vi att samarbete
mellan bibliotek skall stimuleras.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Därmed bör riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr209 (m) yrkande 7.

2. Skolbibliotek för förskolan m.m., punkt 5 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om skolbibliotek för förskolan. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Ub337 yrkande 2 och avslår motion 2002/03:Ub337
yrkande 3.
Ställningstagande
Vi anser att även förskolebarnens behov av bibliotek skall innefattas i
bibliotekslagen och att detta bör beaktas vid den pågående översynen av
lagen. Det betyder mycket för de små barnen, för deras kreativitet och
fantasi och för deras framtida möjligheter i samhället, att de kommer i
kontakt med böcker och litteratur på ett tidigt stadium, långt innan de
själva kan läsa. Även i förskolan behövs det biblioteksutbildad personal.

Vad vi här anfört om förskolans behov av bibliotek bör riksdagen med bifall
till motion 2002/03:Ub337 (v) yrkande 2 som sin mening tillkännage för
regeringen.
I avvaktan på en reform av här behandlat slag avstyrker vi motion
2002/03:Ub337 yrkande 3 om skolbiblioteksstatistik för förskolan.

3. Pliktexemplar, punkt 7 (m, fp, c)
av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Cecilia Wikström (fp), Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om pliktexemplar. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:Kr294.
Ställningstagande
Kungl. biblioteket samt universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Linköping,
Stockholm, Uppsala och Umeå har rätt att fritt få ett exemplar var av de
dokument som omfattas av bestämmelserna i lagen om pliktexemplar. Under
senare år har fyra universitet tillkommit i Sverige, nämligen universiteten
i Karlstad, Luleå, Växjö och Örebro. Dessa har stor betydelse för höjningen
av bildningsnivån i landet. Under de kommande åren skall de försöka bli
konkurrenskraftiga med institutioner som varit under uppbyggnad i decennier
och i vissa fall i sekler. För att upprätthålla kvaliteten på den verksamhet
som bedrivs vid ett universitet är det av vikt att där finns tillgång
till ett omfattande och aktuellt universitetsbibliotek. Det är mot denna
bakgrund angeläget att ändra lagen om pliktexemplar så att även biblioteken
vid universiteten i Karlstad, Luleå, Växjö och Örebro blir mottagare av
pliktexemplar. Regeringen bör låta utarbeta förslag till ändring av
pliktexemplarslagen och framlägga detta för riksdagen.
Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen. Därmed bör
riksdagen bifalla motion 2003/04:Kr294 (fp).

4. Litteraturens betydelse, m.m., punkt 8 (m)
av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om litteraturens betydelse m.m. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209
yrkande 6 i denna del.
Ställningstagande
Boken är en viktig kulturbärare, men den är också en symbol för det fria
ordet och tryckfriheten. Tack vare boken och litteraturen har idéer skapats,
tankar brutits mot varandra och gränslöshetens möjligheter uppstått.
Tidig kontakt med litteraturen kan lägga grunden till ett framtida allmänt
kulturintresse. Alla kulturskapare, dvs. också författare, borde få bättre
möjligheter att leva på sitt skapande utan att vara så beroende av stipendier
och statliga förmåner. Vidare bör Författarfondens uppgift att fördela
författarstödet ses över.
Vad vi här anfört om litteraturens betydelse m.m. bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna
2002/03:Kr236 (m) yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209 (m) yrkande 6
i denna del.

5. Införande av kulturporto och distribution av kulturtidskrifter, punkt
10 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om införande av kulturporto och distribution av
kulturtidskrifter. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr274 yrkande
2 och avslår motion 2002/03:Kr274 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att distributionen av kulturtidskrifter bör förbättras. I dag
domineras marknaden av ett fåtal stora aktörer, vilkas krav på upplaga m.
m. gör det svårt för många tidskrifter att nå ut till bokhandeln och andra
kommersiella försäljningsställen. Den bristande konkurrensen medför att
den fria åsiktsbildningen hämmas och problemet med tidskriftsdistributionen
blir ett demokratiskt problem. Vi anser därför att riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till åtgärder som underlättar
distributionen av tidskrifter i allmänhet och kulturtidskrifter i synnerhet.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr274 (v) yrkande 2.
I avvaktan bl.a. på resultatet av utredningen om postverksamhet avstyrker
vi motion 2002/03:Kr274 (v) yrkande 1.

6. Ersättningssystem för kulturtidskrifter på bibliotek, punkt 11 (m)
av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ersättningssytem för kulturtidskrifter på
bibliotek. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 6 i
denna del och 2003/04:Kr209 yrkande 6 i denna del och avslår motion
2002/03:Kr274 yrkande 3.
Ställningstagande
Alla kulturskapare, även författare, bör få bättre möjligheter att leva
på sitt skapande utan att vara så beroende av stipendier och statliga
förmåner. Biblioteksersättningen avser ersättning för utlåning av böcker.
Den är en viktig inkomstkälla för författare. Vi anser att även de som
publiceras i kulturtidskrifter bör få del av en form av biblioteksersättning
i enlighet med vad som förordas i motionerna 2002/03:Kr236 (m) och
2003/04:Kr209 (m).
Riksdagen bör som sin mening tillkännage detta för regeringen. Därmed bör
riksdagen bifalla motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 6 i denna del och
2003/04:Kr209 (m) yrkande 6 i denna del samt avslå motion 2002/03:Kr274
(v) yrkande 3.

7. Ersättningssystem för kulturtidskrifter på bibliotek, punkt 11 (v)
av Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om ersättningssystem för kulturtidskrifter på
bibliotek. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr274 yrkande 3 och
avslår motionerna 2002/03:Kr236 yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209
yrkande 6 i denna del.
Ställningstagande
De som skriver i kulturtidskrifter måste få en ersättning för sitt arbete
som det går att leva på. Det har i olika sammanhang förts fram krav på
någon typ av följdupphovsrättslig ersättning till kulturtidskrifterna och
deras medarbetare, bl.a. i vänsterpartimotioner, dock utan framgång. Vi
anser att ett ersättningssystem för nyttjandet av kulturtidskrifter på
bibliotek borde inrättas. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag
att tillsätta en utredning i syfte att lösa frågan om en slags
följdupphovsrättslig ersättning till kulturtidskrifterna och deras skribenter,
där inrättandet av en honorarfond kan vara ett sätt att organisera stödet.

Därmed bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Kr274 (v) yrkande 3 och avslå
motionerna 2002/03:Kr236 (m) yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr209 (m)
yrkande 6 i denna del.

8. Elektroniskt publicerade tidskrifter, punkt 12 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om elektroniskt publicerade tidskrifter. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 5.
Ställningstagande
Det är enligt vår mening inte aktuellt att lämna statligt bidrag till de
periodiska tidskrifter som kommer ut på Internet. Däremot bör regeringen
ge Kulturrådet i uppdrag att följa utvecklingen och även överväga om en
plan bör läggas fram för hur utgivningen kan stimuleras och kvaliteten
höjas.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 5
som sin mening tillkännage för regeringen.

9. Stöd till organisationstidskrifter, punkt 14 (kd)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om stöd till organisationstidskrifter. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr334 yrkande 1 och 2003/04:Kr386
yrkande 1.
Ställningstagande
Ett av de idéburna organisationernas största bekymmer är i dag att nå ut
i det offentliga samtalet. Demokratiutredningen konstaterar att
värdet av allsidiga nyhetsmedier ... blir ofta påtalat. Mera sällan
framhålls vikten av att det finns utrymme för lidelsefullt engagerade medier,
sådana som genomsyras av ett ärende och som aktivt förespråkar en bestämd
hållning, tro eller åsiktsriktning. Demokrati förutsätter att subjektiva
meningar och agitation till fördel också för andra uppfattningar än de
som uppfattas vara självklart riktiga kan göra sig hörda. Medier som kan
uppfattas som smala, ensidiga och propagandistiska kan samtidigt vara
ytterst betydelsefulla i det offentliga samtalet.
För att säkra mångfalden i medierna finns ett omfattande statligt presstöd,
och vid sidan om detta finns ett strategiskt betydelsefullt - om än
förhållandevis litet - statligt kulturtidskriftsstöd. Mellan dessa kategorier
finns ett betydande antal tidningar och tidskrifter, som utan något som
helst offentligt stöd ges ut av idéburna rörelser. Många av dessa har
ambitionen att inte enbart vara interna medlemsorgan utan söker ett samtal
med andra röster och organ i det offentliga rummet. I dagens kommersialiserade
mediekonkurrens hotar emellertid bristande resurser att undergräva deras
möjligheter att hävda och utveckla sin kvalitet. Dock har - som utredningen
påpekar - "den roll organisationstidskrifter ... spelar i samhället
försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken".
Jag är övertygad om vikten av att denna försummelse snarast rättas till.
Detta bör ske genom en snabb översyn av de idéburna organisationstidskrifternas
villkor och av möjligheterna att genom ett särskilt statligt stöd säkerställa
en kvalitativ utveckling av dem.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 2002/03:Kr334 (kd) yrkande 1 och
2003/04:Kr386 (kd) yrkande 1 som sin mening tillkännage för regeringen
vad som här anförts.

10. Språklig mångfald i den offentliga miljön, punkt 16 (fp)
av Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om språklig mångfald i den offentliga miljön. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr304.
Ställningstagande
Intresset för tvåspråkighet och flerspråkighet är fortfarande för lågt i
Sverige. Detta kan konstateras när man analyserar skolornas, högskolornas
och universitetens verksamhet, men också om man lägger märke till många
språks frånvaro från viktiga miljöer, t.ex. medier, teatrar och politiska
sammanslutningar. Sverige borde redan ha byggt upp en rad starka mångspråkiga
miljöer. Stora språk från världens alla hörn har fått rötter i vårt
samhälle, såsom spanska, arabiska, persiska och ryska. En djupare kommunikation
med dessa kulturer borde stödjas och utvecklas i enlighet med vad som
anförs i motion 2002/03:Kr304 (fp). En arbetsgrupp bör tillsättas för att
undersöka förutsättningarna för en sådan utveckling av mångfald på
flerspråkighetens områden.
Detta bör ges regeringen till känna. Därmed bör riksdagen bifalla motion
2002/03:Kr304 (fp).
Särskilda yttranden

1. Nationell bibliotekspolitik, punkt 2 (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Vi har avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr241 (v) mot
bakgrund bl.a. av de utredningar som nu bereds inom Regeringskansliet och
som i vissa delar handlar om en nationell bibliotekspolitik. Vi vill dock
understryka betydelsen av en politisk vision om och strategi för hur
folkbiblioteken skall utvecklas vidare. En sådan strategi skall väga in de
förändringar som informationsteknologin fört med sig - för människors
livsstil, i unga människors framtidsperspektiv och för kunskapsflödet i
den demokratiska organisationen som helhet. Ansvaret för helheten och
samordningen måste tas på nationell nivå. Ett nationellt program för
biblioteken måste givetvis också utgå från den personal som bär upp
verksamheten och syfta till att skapa en god arbetsmiljö och rätt avvägda
och tillräckliga resurser.

2. Kommunala biblioteksplaner, punkt 3 (kd)
Helena Höij (kd) anför:
I departementspromemorian Om biblioteksverksamheterna (Ds 2003:66) föreslås
att kommuner och landsting bör anta planer för biblioteksverksamheterna.
Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Jag har därför avstått från
att yrka bifall till motionerna 2002/03:369 (kd) yrkande 8 och 2003/04:Kr387
(kd) yrkande 8. Jag vill dock framhålla att det är viktigt att folkbiblioteken
inte tas för givna och att mål och visioner för biblioteken i kommunerna
inte får utebli. Biblioteken måste få förändras med det omgivande samhället
och med kommunens stöd hitta nya uppgifter och målgrupper i ett nytt
samhälle. Varje kommun måste ta ett ansvar för folkbiblioteken, som
Kristdemokraterna tror kommer att få en allt större betydelse i
kunskapssamhället.

3. Stöd till folk- och skolbibliotek, punkt 4 (fp)
Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:
Vi vill erinra om att Folkpartiet liberalerna i sin budgetmotion för år
2004 föreslagit att 13 miljoner kronor utöver regeringens förslag skall
avsättas under anslaget Litteraturstöd för folk- och skolbibliotekens
bokinköp.

4. Stöd till folk- och skolbibliotek, punkt 4 (c)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill erinra om att Centerpartiet i sin budgetmotion 2003/04:Ub392 för
utbildningsområdet avsatte totalt 1 200 miljoner kronor under den kommande
treårsperioden för en särskild satsning avseende matematik samt läs- och
skrivutveckling från förskolan och genom hela grundskolan. Skolbiblioteken
bör enligt motionen få en vital roll i denna satsning.

5. Skolbibliotek för förskolan m.m., punkt 5 (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Vi har i reservation 2 till detta betänkande yrkat bifall till Vänsterpartiets
motion 2002/03:Ub337 yrkande 2 om skolbibliotek för förskolan och vill nu
erinra om vårt förslag i motionens yrkande 3 att Kulturrådet bör ta fram
statistik för sådana bibliotek. En sådan statistik kan dock inte göras
innan skolbibliotek för förskolan har införts.

6. Införande av kulturporto och distribution av kulturtidskrifter, punkt
10 (v)
Peter Pedersen (v) och Rossana Dinamarca (v) anför:
Vi har, mot bakgrund bl.a. av den utredning av postverksamheten som nu
pågår, avstått från att yrka bifall till motion 2002/03:Kr274 (v) yrkande
1. Vi vill dock betona betydelsen av att förutsättningarna granskas för
införande av ett speciellt kulturporto för t.ex. böcker och tidskrifter.
Tidigare motionsyrkanden i den riktningen har avslagits med motiveringen
att det ankommer på regeringen att inom ramen för ett av riksdagen givet
bemyndigande besluta om förändringar av ett pristak för försändelser upp
till en viss vikt. Trots detta bemyndigande är det fortfarande dyrt att
skicka böcker och tidskrifter med post. Statens kulturråd konstaterar i
sin omvärldsanalys Om världen 2001 att sedan det s.k. trycksaksportot
försvann år 1981 och bolagiseringen av Posten genomförts har de mindre
kulturtidskrifterna betalat de få stora tidskrifternas rabatter.

7. Utvecklingen av stödet till kulturtidskrifter, punkt 13 (fp)
Lennart Kollmats (fp) och Cecilia Wikström (fp) anför:
Vi vill påminna om att Folkpartiet liberalerna i sin kulturbudgetmotion
för år 2004 föreslog riksdagen en förstärkning av stödet till kulturtidskrifter
med 3 miljoner kronor för att göra det möjligt att öka bidragen till
tidskrifter som redan får stöd samt för att öka antalet tidskrifter med
stöd.

8. Utvecklingen av stödet till kulturtidskrifter, punkt 13 (kd)
Helena Höij (kd) anför:
Jag vill erinra om att Kristdemokraterna i sin budgetmotion för år 2004
föreslagit en höjning av tidskriftsstödet med 2 miljoner kronor med
motiveringen att tidskrifterna, även de mindre, bör få möjlighet att utvecklas.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Kr207 av Carina Hägg och Yilmaz Kerimo (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av ett arameiskt bibliotek.
2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om litteraturens betydelse.
2002/03:Kr241 av Peter Pedersen m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté med
uppdrag att granska bibliotekspolitiken och ta fram ett idéprogram för
bibliotekens utveckling i enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:Kr244 av Gustav Fridolin (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen
anförs om ett nytt system för vilken namnlängd som skall gälla i Sverige.

2002/03:Kr274 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen utreder förutsättningarna för att
införa ett kulturporto i enlighet med det som anförs i motionen.
2. Riksdagen begär att regeringen i enlighet med vad som anförs i
motionen återkommer med förslag till åtgärder som underlättar distributionen
av tidskrifter i allmänhet och kulturtidskrifter i synnerhet.
3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte
att undersöka möjligheterna att införa en följdupphovsrättslig ersättning
till kulturtidskrifter och deras skribenter, exempelvis genom inrättande
av en honorarfond, i enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:Kr304 av Ana Maria Narti (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om tillsättningen av en arbetsgrupp som skall förbereda utvecklingen av
flerspråkiga offentliga miljöer i Sverige.
2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheterna att genom ett särskilt
statligt stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.
2002/03:Kr345 av Anneli Särnblad Stoors m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om stöd till kommunernas köp av litteratur till folk- och skolbiblioteken.

2002/03:Kr346 av Tone Tingsgård (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av en nationell politik för utveckling av det svenska
biblioteksväsendet.
2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunala biblioteksplaner.
2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om periodiska tidskrifter på Internet.
2002/03:Ub337 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att denna, i den pågående översynen av bibliotekslagen, bör
beakta även förskolebarnens behov av skolbibliotek i enlighet med vad som
anförs i motionen.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Kulturrådet bör ges i uppdrag att ta fram skolbiblioteksstatistik
även för förskolan.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2003
2003/04:Kr209 av Kent Olsson m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om litteraturens betydelse.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om bibliotekslagen.
2003/04:Kr294 av Gunnar Nordmark (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om ändring av lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.
2003/04:Kr338 av Peter Jonsson och Rolf Lindén (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om kulturtidskrifterna.
2003/04:Kr355 av Yvonne Andersson och Anna Lindgren (kd, m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en utredning om hur man på bästa sätt kan få barn intresserade av att
läsa och att stimulera våra barnboksförfattare att ge ut böcker som
fängslar barn.
2003/04:Kr386 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär av regeringen en översyn av den idéburna
organisationspressens villkor och möjligheter att genom ett särskilt statligt
stöd säkerställa en kvalitativ utveckling av denna press.
2003/04:Kr387 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om kommunala biblioteksplaner.