Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.

Betänkande 2006/07:SfU3

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 december 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.(pdf, 687 KB)
PDF
Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.(pdf, 687 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2006/07:3 Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.

Beslut

Försäkringskassans försäkringsdelegationer läggs ned (SfU3)

Försäkringskassans försäkringsdelegationer avvecklas från och med den 1 januari 2007. Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att Försäkringskassan tar över vissa av de uppgifter som försäkringsdelegationerna har ansvarat för. Dessa uppgifter är bland annat att besluta i frågor om samverkan med andra aktörer inom rehabiliteringsområdet och att tillsätta ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Riksdagen sade också ja till regeringens förslag om att beslut om bilstöd till personer med funktionshinder ska fattas av tjänstemän hos Försäkringskassan i stället för som i dag, av socialförsäkringsnämnderna.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 8
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-11-23
Justering: 2006-12-05
Trycklov till Gotab och webb: 2006-12-11
Trycklov: 2006-12-11
Trycklov: 2006-12-12
Reservationer: 4
Betänkande 2006/07:SfU3

Alla beredningar i utskottet

2006-11-23

Försäkringskassans försäkringsdelegationer läggs ned (SfU3)

Försäkringskassans försäkringsdelegationer bör avvecklas från och med den 1 januari 2007. Det föreslår socialförsäkringsutskottet som därmed säger ja till regeringens förslag. Enligt förslaget ska Försäkringskassan ta över vissa av de uppgifter som försäkringsdelegationerna har ansvarat för. Dessa uppgifter är bland annat att besluta i frågor om samverkan med andra aktörer inom rehabiliteringsområdet och att tillsätta ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Utskottet stödjer också regeringens förslag om att beslut om bilstöd till personer med funktionshinder ska fattas av tjänstemän hos Försäkringskassan i stället för som i dag, av socialförsäkringsnämnderna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-12-20
Stillbild från Debatt om förslag 2006/07:SfU3, Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.

Debatt om förslag 2006/07:SfU3

Webb-tv: Avveckling av försäkringsdelegationerna m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kurt Kvarnström (S)
Anf. 226 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag tänker använda min tid i diskussionen om försäkringsdelegationerna ungefär på följande sätt. Jag tänker först ge en bakgrund. Jag tänker också ge en bild av försäkringsdelegationernas tillkomst och uppgifter. Jag tänker naturligtvis också kommentera den proposition som regeringen har lagt fram på det här området. Vi socialdemokrater har under de senaste åren lagt fram en rad förslag på insatser för att minska ohälsa och sjukfrånvaro. År 2002 satte vi upp målet att halvera sjukfrånvaron till 2008. Men vi har inte bara satt upp ett mål, utan vi har också vidtagit en hel del åtgärder för att målet ska nås. Jag vill påstå att det vi har gjort hittills har gett goda resultat. Jag vill nämna några av de åtgärder som vi har vidtagit och som har en koppling till försäkringsdelegationerna för att vi ska veta lite mer vad vi pratar om i kväll. Dessa åtgärder är: Försäkringskassan blev en sammanhållen myndighet den 1 januari 2005, 5 % av försäkringsanslaget till samordnad rehabilitering, landstingsmiljarden för att förbättra samverkan mellan landstingen och Försäkringskassan, Försäkringskassans och länsarbetsnämndernas arbete med arbetslösa och sjuka och med långtidssjukskrivna, Pilaprojektet och reglerna om finansiell samordning. Samverkansfrågorna har varit en viktig del för att göra framsteg i arbetet med att minska ohälsan. En annan viktig utgångspunkt som vi har haft i det här arbetet har varit att alla ska ha rätt att delta på arbetsmarknaden i största möjliga omfattning utifrån sina egna förutsättningar och sin egen förmåga. Det var grunden för den proposition som vi beslutade om i riksdagen 2003. Det har varit en väldigt viktig målsättning för oss att hålla fast vid. Med de här och en rad andra åtgärder under mandatperioden har vårt mål hela tiden varit, och är fortfarande, att halvera ohälsan till 2008. För att sjukförsäkringen ska fungera som en bro tillbaka till arbetslivet måste arbetet med att minska ohälsan fortsätta. De ambitionerna tycks vara som bortblåsta nu när regeringen lägger fram det här förslaget. Då syftar jag på den debatt som vi för här och nu och också på en del annat som jag tycker har koppling till det här. Bland annat tar man bort halveringsmålet när det gäller sjukpenningdagarna och sjukpenningkostnaderna till år 2008. Ett annat exempel är att man stramar upp Pilaprojektet. Men det kanske största är att regeringen minskar viljan och incitamenten för rehabiliteringsinsatser i arbetslivet. Jag tycker att detta är mycket beklagligt. Försäkringsdelegationerna inrättades för två år sedan i samband med att den statliga myndigheten skapades - en konsekvens av riksdagens beslut om att slå samman 21 försäkringskassor och Riksförsäkringsverket och bilda den nya Försäkringskassan år 2005. Jag vill här också påminna om att ett enigt utskott ställde sig bakom den dåvarande regeringens förslag om att inrätta en försäkringsdelegation i varje län. Det var till och med så att några av de borgerliga ledamöterna ville ha flera ledamöter i försäkringsdelegationerna. Redan här skulle jag vilja ställa en fråga till alla fyra borgerliga partierna: På vilka grunder har ni så totalt ändrat uppfattning? Utöver att bevaka att Försäkringskassans verksamhet bedrivs på ett effektivt sätt och med god service ska försäkringsdelegationerna också besluta när det gäller deltagande i finansiell samordning och annan samverkan inom rehabiliteringsområdet. Det blev också en årlig uppgift att redovisa gjorda iakttagelser till regeringen. Dessutom ska försäkringsdelegationerna utse socialförsäkringsnämnder. Vi beslutade också när detta togs att socialförsäkringsnämnderna skulle finnas kvar och att de skulle ha att hantera samma ärenden som tidigare. Att medborgarna har inflytande och insyn i hur välfärden administreras och organiseras har det funnits en väldigt bred uppfattning om här i riksdagen. Dessutom har det varit en bred uppslutning bakom det. För oss socialdemokrater handlar det om såväl demokrati som legitimitet när det gäller den välfärd vi alla gemensamt bidrar till. En nedläggning av försäkringsdelegationerna innebär att folkets förlängda arm kapas när det gäller insynen i Försäkringskassans verksamhet, och avståndet ökar mellan den enskilde och det offentliga. Därför avvisar vi socialdemokrater regeringens förslag på alla punkter. Vi vill behålla en medborgerlig insyn. Vi vill behålla ett lokalt inflytande över den rehabiliteringsverksamhet som finns inom Försäkringskassan. Regeringens förslag innebär minskade möjligheter för en effektiv och fungerande samverkan för att minska ohälsan. Särskilt anmärkningsvärt är, tycker jag, regeringens val att efter så kort tid lägga ned försäkringsdelegationerna. Man avvecklar dem utan någon som helst utvärdering och utan att frågan är beredd. För det första är beredningstiden i det närmaste obefintlig. För det andra har man inte utrett konsekvenserna av samverkansinsatserna. För det tredje tycker jag att man godtyckligt lite grann bryter mot de konstitutionella tveksamma reglerna om att tjänstemän ska utse politiker och förtroendevalda i socialförsäkringsnämnderna. För mig är det lite svårt att förstå att man har kunnat komma med ett sådant här förslag. Jag tycker att man missar när det gäller lokalt inflytande och medborgarinflytande, något som är väldigt viktigt. Jag förstår inte varför ni har så bråttom och varför ni inte redovisar något alternativ till det ni tar bort. Det finns inga sådana förslag. Herr talman! Jag passar på att yrka bifall till reservationerna 1 och 4 och avslag på regeringens proposition. I den remissomgång som föregick propositionen och som handlade om att göra Försäkringskassan till en myndighet ville ett flertal betydelsefulla remissinstanser, bland annat Landsorganisationen och Statstjänstemannaförbundet, behålla ett starkt förtroendemannainflytande. Vi ansåg då, liksom Ansvarsutredningen gjorde, och anser fortfarande att försäkringsdelegationer kan fylla en viktig funktion när det gäller att stärka den medborgerliga insynen. Utgångspunkten - de förslag som lades fram om delegationernas möjligheter att bevaka den verksamhet som kassan bedriver i länet - har varit väldigt viktig både för invånarna och för företagen, liksom att man får en bild av hur servicen fungerar. Försäkringsdelegationernas årliga rapport till regeringen har avlämnats vid bara ett tillfälle. Den andra omgången och det som samlats in under året tycker inte den nuvarande regeringen har något värde i sammanhanget. De första årens rapport överraskar många. Det blev i sammanställd form 52 punkter utifrån vilka Försäkringskassans styrelse och ledning arbetar med att förbättra sin verksamhet. Många gånger var det väldigt bra förslag. Man har verkligen tagit till sig det här. Det hörde vi också när vi hade hearingen den 14 november. Försäkringskassans bedömning var att delegationernas rapport till regeringen var värdefull och utgjorde ett viktigt operativt hjälpmedel i Försäkringskassans arbete med att förbättra kontakten med kunderna. Det största misstaget som jag tycker att regeringen gör är när man minskar det politiska inflytandet i Finsamverksamheten. Vid årsskiftet beräknas ändå ett 50-tal samordningsförbund finnas i landet. Det är ungefär hälften av landets kommuner som har fått i gång en samverkan. Jag vill påstå att pådrivande bakom att samordningsförbunden kommit till för att öka samverkan mellan de fyra myndigheterna i stor omfattning har varit de förtroendevalda i försäkringsdelegationerna. Herr talman! Jag yrkar, som sagt, bifall till reservationerna 1 och 4. Reservation 1 innebär att vi yrkar avslag på propositionen. I och med det vill vi behålla försäkringsdelegationerna. I reservation 4 har vi ett tillkännagivande till regeringen om att behålla socialförsäkringsnämnderna. I detta anförande instämde Ann Arleklo, Tomas Eneroth, Helena Frisk, Jasenko Omanovic, Catherine Persson och Göte Wahlström (alla s).
Jan Lindholm (Mp)
Anf. 227 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Socialförsäkringsutskottets betänkande 3 handlar om en avveckling av försäkringsdelegationerna. Vi i Miljöpartiet tycker att det här är ett tydligt bevis på att det nya styret i Sverige, den nya maktkartellen, kastar in handsken också när det gäller arbetet med att minska ohälsan i landet. Vi tycker att det är tråkigt. Vi ser detta som ett tydligt tecken på att man sänker garden, sänker ambitionen, när det gäller att jobba med att förbättra rehabiliteringen. Detta är tråkigt. Herr talman! Miljöpartiet anser att det är väldigt viktigt med insyn och utvärdering. Det är klart att insyn kan ske på väldigt många olika sätt. Ett sätt är att ha förtroendevalda som på medborgarnas uppdrag följer, granskar och utvärderar verksamheten. Vi tycker att det är ett bra sätt. I det här betänkandet har Miljöpartiet undertecknat alla reservationerna. För att inte glömma och för tids vinnande yrkar jag redan nu bifall till reservation 1, men självklart står vi, herr talman, bakom samtliga reservationer i betänkandet. Från vårt perspektiv är det svårt att förstå varför maktkartellen väljer att, som vi ser det, skrota det system för insyn som försäkringsdelegationerna ändå innebär. Vi har sett att man motiverar den här åtgärden med att man tycker att det finns en konflikt när det gäller styrning och ledning från försäkringskassornas sida och den utvärdering som delegationerna står för. Vi har svårt att se det perspektivet som ett problem. Vi tycker att alla ägare självklart ska ha system för att leda och utvärdera den verksamhet de bedriver. Det vore problematiskt för vilket företag som helst om de inte hade system som klarade det. Vi tycker, tvärtemot vad man kan utläsa av maktkartellens förslag, att det är bra om det i en organisation finns olika organ för att klara de uppgifterna. Vi tycker också att det är en fördel med den regionala förankring som delegationerna haft. De har även fungerat som en pådrivande faktor när det gällt utvecklingsfrågor och kvalitetssäkring. Särskilt märkligt är att Centerpartiet, som ofta talar sig varmt för att hela landet ska leva och för att den lilla människan ska synas, ställer sig bakom den tydliga försämringen av den regionala förankringen. Avståndet till makten ökar naturligtvis med det nu föreslagna beslutet, och demokratin försvagas när antalet folkvalda företrädare på regional nivå minskar. Miljöpartiet värnar den lilla människan och det täta finmaskiga demokratiska nätverket där var och en med ganska stor lätthet kan hitta och föra fram sina klagomål till förtroendevalda. Med detta beslut ökar maktkartellen avståndet till den vanliga medborgaren. Det tycker vi är tråkigt, och vi anser att det inte heller stämmer med den politik som alliansen gick till val på. Inte heller förstår vi brådskan med förslaget. Varför inte invänta åtminstone vårens utvärdering? Vi tycker att det visar på stor brist på respekt för det arbete som ändå sker. Likaså ökar rättsosäkerheten med beslutet. Vi kan inte se att maktkartellen i stället erbjuder något annat för alla dem som upplever sig bli felaktigt behandlade och som i detta system haft en möjlighet att komma till tals. Även om delegationerna inte kan vara ett konkret stöd i ett enskilt ärende innebär det dock en möjlighet för människor att kunna föra fram sina synpunkter och i förlängningen säkert också påverka hur systemen utvecklas och förändras. Det har trots allt fångats upp ett stort antal åtgärder som man jobbar med, just för att försöka förbättra systemen. Det handlar om ett femtiotal åtgärder. Vi anser alltså att maktkartellen går fram alldeles för snabbt utan att på något sätt säkerställa att inflytande, insyn och demokrati fungerar. Vi är helt säkra på att många medborgare kommer att uppleva att rättsosäkerheten ökar. På samma sätt ser vi på socialförsäkringsnämnderna. Även där minskar rättstryggheten. Den lokala förankringen och den lokala kännedomen går förlorad. Vi tycker att det är ett stort ingrepp, och de konsekvenser det leder till är dåligt belysta - egentligen inte alls i budgetförslaget och väldigt lite kommenterade i betänkandet. Det vi tycker oss kunna konstatera vad gäller maktkartellens första budget - som man säger jobbats fram i all hast, och det må så vara - det är, herr talman, att man haft så bråttom att man inte brytt sig om att använda de möjligheter som regerandet faktiskt innebär. Man genomför det man tror sig veta är bäst. Det som skiljer en maktkartell från en regering är att man, när man regerar, inte bara ska tro att man vet bäst utan man ska använda regerandets möjligheter till att kommunicera, utreda, se till att de parter som berörs är med samt beskriva de konsekvenser som ett beslut får så att beslutsfattarna i riksdagen har möjlighet att ta ställning till helheten. Vi hörde i den tidigare debatten hur det talades om vikten av helhet. Alltså: Vad leder de till, de förslag till beslut som man förelägger riksdagen? Jag tycker att riksdagen har rätt till ett beslutsunderlag som är berett och där effekterna av de förslag man lägger fram finns beskrivna. Med det yrkar jag bifall till reservation 1 men står självklart bakom samtliga Miljöpartiets reservationer i betänkandet.
Gunnar Axén (M)
Anf. 228 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Allians för Sverige gick till val på att bryta utanförskapet och återupprätta arbetslinjen, inte på att minska sjukskrivningarna genom att öka förtidspensioneringarna, som varit den tidigare lösningen. Att bryta utanförskapet och få tillbaka de 1,5 miljoner människor som i dag står utanför arbetsmarknaden är en utmaning som kräver en lång rad förändringar av politiken. Det kräver stora reformer såsom nystartsjobb och jobbskatteavdrag men också reformer likt detta förslag, som handlar om att utveckla Försäkringskassans organisation i riktning mot raka och tydliga ansvarslinjer för ledning och styrning, klara ansvarsroller och goda förutsättningar för en effektiv och rättssäker handläggning av olika ärenden. I framtiden ska vi kunna se kortare handläggningstider och en likhet i bedömning om rätt till olika ersättningar, oavsett var i landet man bor. I detta betänkande föreslås därför en avveckling av de försäkringsdelegationer som är en kvarleva från den gamla regionaliserade myndighetsstrukturen inom Försäkringskassan. Dessutom aviseras i betänkandet ett kommande förslag om avveckling av socialförsäkringsnämnderna. Försäkringsdelegationerna har i dag tre uppgifter: att bevaka Försäkringskassans verksamhet i respektive län, att besluta i samverkansfrågor och att utse ledamöter i socialförsäkringsnämnderna. Försäkringsdelegationerna innebär att Försäkringskassan, som har en styrelse med fullt ansvar, inte kan besluta i alla frågor som rör den egna myndighetens verksamhet. Därmed kan man inte hålla raka och tydliga ansvarslinjer för ledning och styrning av verksamheten på det sätt som det var tänkt när den nya sammanhållna Försäkringskassan bildades. Också försäkringsdelegationernas ansvar vad gäller samverkan med andra parter skapar ett delat och oklart ansvarsförhållande. Likaså har försäkringsdelegationernas bevakningsuppdrag medfört oklara roller eftersom det handlar om att myndigheten granskar sig själv, sin egen effektivitet och kundbemötande. Det borde stå klart för alla och envar att detta inte är en särskilt lämplig ordning. Det är dessutom ofta Försäkringskassans tjänstemän som skriver underlag till de rapporter som försäkringsdelegationerna årligen levererar. Det är lämpligare att denna form av granskningar genomförs av intern- och externrevisorer, av Riksrevisionen eller av Justitieombudsmannen när det gäller enskilda ärenden, eller i annan särskild ordning, men inte av myndigheten själv. Vår uppfattning är att en avveckling av försäkringsdelegationerna skapar bättre förutsättningar för en effektiv styrning av Försäkringskassan med klara ansvarslinjer. Även den kommande avvecklingen av socialförsäkringsnämnderna skapar förutsättningar för en snabbare, mer rättssäker och ökad likabehandling av olika ärenden, vilket är till stor nytta för den enskilde medborgaren. Socialförsäkringsnämnderna är i dag närmast ett forum för facklig-politiskt beslutsfattande. Men det handlar ju inte om några demokratiskt fattade beslut utan om myndighetsutövning där medborgarna har rätt att ställa krav på rättssäkerhet och likabehandling. Behandlingen av den enskilde ska inte avgöras utifrån vilken politisk majoritet som formas när myndighetsbeslutet ska fattas. En avveckling av socialförsäkringsnämnderna innebär att försäkringsdelegationernas ansvar för utseende av ledamöter i dessa nämnder faller bort. I propositionen föreslås även att ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder ska avgöras av tjänsteman hos Försäkringskassan i stället för som i dag av socialförsäkringsnämnderna. Detta beräknas minska handläggningstiden från i genomsnitt 157 dagar till 60 dagar. Det är en tydlig effektivitetsvinst och en klar serviceförbättring för de funktionshindrade. Jag har svårt att förstå varför man går emot detta förslag. Försäkringskassans tjänstemän fattar beslut i en lång rad svåra ärenden som berör enskilda, och jag är helt övertygad om att de besitter en sådan kompetens att de kommer att klara av även dessa ärenden på ett bra sätt. Därmed, herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationerna. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till socialförsäkringsutskottets kansli för väl utfört arbete inte bara med detta betänkande utan med samtliga våra betänkanden under hösten. Låt mig också tillönska alla en fridfull jul.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 229 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Det du har sagt i talarstolen nu, Gunnar Axén, visar nog att den analys som borde ha funnits i sammanhanget inte är gjord. Din uppfattning om hur verksamheten fungerar och på vilka grunder tycker jag har en felaktig utgångspunkt. Min utgångspunkt när vi håller på med de här frågorna är faktiskt att det behövs flera människor som är engagerade i de här svåra frågorna, inte färre. En styrning uppifrån är befängt i sammanhanget. Hur ska Försäkringskassan kunna vara den som styr verksamheten om man ska samordna sig med de andra som finns och som ska stödja samhället? Jag tycker att den beskrivning som du har gett här i talarstolen utgår från ett verkligt uppifrånperspektiv. För mig är det ett underifrånperspektiv. För mig handlar det här faktiskt om att se människorna och se de behov de har. Det handlar om en liten grupp människor, som vi har konstaterat i många av de projekt och det arbete som pågått i den här frågan. Det är mellan 3 % och 5 % av befolkningen som har sammansatt svåra problem som inte kan lösas med att vare sig Försäkringskassan eller någon annan myndighet har en styrning uppifrån. Här måste man faktiskt hjälpas åt att hitta lösningar för de här människorna som har det svårt. Därför tycker jag att det du har sagt i talarstolen visar att det inte finns någon analys bakom. Då frågar jag dig: På vilka grunder har du kommit till de här slutsatserna? Av vilken orsak har du så radikalt ändrat uppfattning på de två år som gått sedan du tryckte på knappen och röstade ja till förslaget?
Gunnar Axén (M)
Anf. 230 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Redan i den utredning som låg till grund för bildandet av den nya myndigheten analyserades detta problem. Utredaren ansåg redan då att det fanns nackdelar med socialförsäkringsnämndernas konstruktion. Utredaren ansåg att det var en nackdel att det inte ställdes krav på att någon som deltar i avgörandet av ärendena ska ha professionell försäkrings- och förvaltningsrättslig kunskap och kritiskt kunna värdera underlag och förslag till beslut för att kunna avgöra ärendena. Utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv har det därvid också skapats en risk för att ovidkommande subjektiva faktorer förs in i bedömningen av frågor som bör bedömas utifrån strikt förvaltningsmässiga och försäkringsmässiga kriterier. Dessutom ställs ibland orimliga krav på förberedelsetid bland ledamöterna. Det kan mer eller mindre ses som en tillfällighet om vissa ärenden blir föremål för närmare överväganden i nämnden, medan de övriga i huvudsak bara expedieras. Slutligen ansåg utredaren att hanteringen i nämnden också innebär att handläggningstiderna för de här ärendena blir längre än om beslut hade fattats inom förvaltningen, vilket är en brist utifrån ett service- och effektivitetsperspektiv. Herr talman! Jag vill understryka att det finns en lång rad ärenden som Försäkringskassans tjänstemän själva fattar beslut om i dag när det gäller myndighetsutövning, där man anser att tjänstemännen har den kompetens och den erfarenhet som krävs för att på ett rättssäkert sätt kunna tillämpa lagstiftningen. Jag har svårt att förstå varför Kurt Kvarnström underkänner tjänstemännen i det här fallet och anser att besluten fattas bättre av en handfull politiker och fackligt förtroendevalda.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 231 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Gunnar Axén gör mig oerhört förvånad. Nu pratar Gunnar Axén om något helt annat än det ärendet handlar om, försäkringsdelegationernas uppgift när det gäller samordnad rehabilitering. De här delegationerna har över huvud taget ingen beslutsbefogenhet i enskilda ärenden. Hela din replik har handlat om de enskilda ärendena. Det här handlar faktiskt om att ge stöd åt människor i vardagen, Gunnar Axén. De människor som finns i den här gruppen behöver hjälp från sjukvården i vissa delar, från Försäkringskassan i andra delar, från socialtjänsten och från arbetsförmedlingen också. Det handlar faktiskt om att hjälpa de här människorna med de insatser som vi har gemensam möjlighet att samordna. Då handlar det inte om att fatta myndighetsbeslut utan det handlar faktiskt om att se de här människorna som har det svårt i vårt samhälle, de som är allra svagast och som verkligen behöver mycket hjälp under lång tid. Därför tror jag att de politiker som är engagerade i det lokala samhället gör en fantastisk insats i sammanhanget. Jag har fortfarande inte fått svar på mina frågor: Varför har regeringen så bråttom? Varför kan man inte vänta till den 1 april så att de förtroendevalda kan ha en nomineringsprocess och utse de förtroendevalda för den kvarvarande perioden? Jag har förstått att det är en kvarvarande period. Jag förstår inte alls varför man haft sådan brådska med att ta fram ett förslag när Gunnar Axén står här och pratar om något helt annat än det försäkringsdelegationerna har som sin uppgift. Man har ingen uppgift när det gäller de enskilda fallen. Jag skulle gärna vilja ha en analys och ett förslag från Gunnar Axén. På vilket sätt ska Försäkringskassans styrning kunna förändra samverkansmöjligheterna i Finsam? Hur ska den styrningen kunna fungera i praktiken?
Gunnar Axén (M)
Anf. 232 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Jag ber om ursäkt om jag missuppfattade Kurt Kvarnströms frågeställning, men det spretar lite grann här. Å ena sidan talar Kurt Kvarnström om att det handlar om att komma i kontakt med och hjälpa enskilda människor i svårt utsatta situationer. Å andra sidan, vilket Kurt Kvarnström också konstaterar, är det inte någonting som försäkringsdelegationerna arbetar med, att stötta enskilda fall. Därför trodde jag snarare att det var socialförsäkringsnämnderna som avsågs, eftersom Socialdemokraterna också har ett yrkande om att riksdagen ska uttala att de ska vara kvar, för det är de som kommer närmast de enskilda fallen. Försäkringsdelegationernas uppgift är ju att fatta beslut om samverkan med andra myndigheter. Men om man från Försäkringskassans sida kan se att den samverkan är effektiv och kan hjälpa människor att snabbare komma tillbaka till arbetet och ur ersättningssystemen kan Försäkringskassan givetvis fatta beslut om detta själv. För att komma tillbaka till det som var Kurt Kvarnströms huvudargument för att bibehålla den nuvarande ordningen är det knappast som så att man som enskild person, om man har behov av stöd för att man är i en svår situation, går till försäkringsdelegationen. Man går till Försäkringskassan och träffar någon av alla de tusentals kompetenta tjänstemän som arbetar där just för att hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet, att få den rehabilitering de har behov av, att få det stöd på annat sätt som de har behov av för att komma tillbaka till arbetet eller att få den ersättning de har rätt till om de inte har möjlighet att arbeta.
Solveig Zander (C)
Anf. 233 Solveig Zander (C)
Herr talman! I den här sena timmen finns det väl ingen anledning att hålla långa anföranden om avvecklingen av försäkringsdelegationerna, speciellt inte med tanke på den utförliga redovisning som Gunnar Axén nyligen gjorde. Men jag vill verkligen från Centerpartiet framhålla att vi tillstyrker utskottets förslag att avveckla delegationerna, främst utifrån ansvarsförhållandena. Försäkringsdelegationerna ska ju besluta i vissa frågor som handlar om samverkan, som vi sade. Det innebär att det också blir otydligheter när det gäller beslutsfunktionen mellan de som handlägger ärendet och de som beslutar om vissa saker. Det gör att det faller tillbaka på den enskilda personen. Det är det vi inte tycker är bra. Rättssäkerheten för den enskilda är ju så oerhört viktig. Det är där vi anser att det blir otydligt. Den här raka linjen som man ska hålla är viktig. I en myndighetsutövande och lagstyrd verksamhet som Försäkringskassan ska det vara så lite inblandning som möjligt av politik och tyckanden. Det ska inte handla om tyckanden utan om fakta när man beslutar om sådant som rör personer. Därför är det viktigt att Försäkringskassans personal har en mycket stor kunskap och är välutbildad i det som man ska göra. Försäkringskassan har möjlighet att ge direktiv så att man kan ta till sig detta och få en enhetlig kunskap som gäller enhetliga beslut över hela landet. Vi vet i dag att bilstödet, som man beslutar om i försäkringsdelegationerna, ser ut på olika sätt i landet. Vi som har kommit i kontakt med detta vet att det faktiskt är så. Därför är det viktigt att man inte cementerar dessa olika regionala förhållanden utan i stället ser till att de minskar. Centerpartiet har inte ändrat uppfattning i frågan, vilket har framhållits här. När beslutet togs om att inrätta försäkringsdelegationerna kan man säga att det var en kompromiss. Centerpartiet ville egentligen något annorlunda. Därför yrkar jag, precis som jag sade tidigare, bifall till utskottets förslag.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 234 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Det är häpnadsväckande vilken okunskap som jag möter i denna debatt. Jag trodde att vi hade satt oss in i vad den här frågan egentligen handlade om före den här debatten. Men vi hade tydligen även i denna del av socialförsäkringsutskottets verksamhet behövt en viss utbildning innan vi går till debatt och fattar så här viktiga beslut. Försäkringsdelegationerna fattar inte ett enda beslut när det gäller enskilda ärenden. Och beslut om bilstöd fattas av socialförsäkringsnämnderna. Detta sagt som en upplysning. Jag blir därför lite häpen när jag diskuterar med de partier som företräder regeringen i sammanhanget. Jag förstår nu den analys som är obefintlig i sammanhanget. Den har inte funnits. Jag måste ställa frågan igen: På vilka grunder har Centerpartiet så radikalt ändrat uppfattning på två år? Vi hade nämligen en helt annan situation för två år sedan. Jag skulle vilja ställa en annan fråga också till Centerpartiet. För mig har Centerpartiet alltid varit en folkrörelseorganisation. Jag möter väldigt många folkpartister och centerpartister som är väldigt överraskade över detta förslag och detta beslut. Hur upplever Centerpartiets företrädare här den kraftiga kritik som nu riktas mot regeringspartierna från de egna partikollegerna ute i landet och som arbetar intensivt med dessa frågor för att hjälpa människor i svåra situationer? Men jag vill en gång för alla säga att försäkringsdelegationerna inte fattar ett enda beslut i enskilda ärenden för människor. Det framgår väldigt tydligt och klart av det beslut som vi har tagit tidigare att dessa beslut fattas av myndigheterna på samma sätt som i fråga om alla andra ärenden.
Solveig Zander (C)
Anf. 235 Solveig Zander (C)
Herr talman! Det är intressant när du, Kurt, säger att okunskapen är stor. Det får stå för dig själv. Om du tycker att du är den som har facit i hand, så gratulerar jag dig till det. Men för att svara på din fråga vill jag säga att Centerpartiet inte har ändrat sig på något sätt, inte enligt den information som jag har fått från dem som var med och fattade detta beslut. Jag var själv inte med då, så jag kan inte säga exakt hur diskussionen gick. Men vi har inte ändrat oss, kan jag tala om för dig. Detta var, som jag sade tidigare, en kompromiss för något annat förslag som man hade. Den andra frågan som du ställde till mig handlade om hur en folkrörelseorganisation som Centerpartiet kan vara för detta förslag. Det är väldigt enkelt att svara på. Vi sätter nämligen den enskilda människans rättssäkerhet före allt annat. Man ska inte bli bedömd på olika sätt, och det ska inte vara någon inverkan från någon, vilket du påstår att man har i dessa delegationer när man fattar beslut. De ska, precis som du sade till Gunnar Axén tidigare, vara folkets röst. Att man är folkets röst innebär att man också kan påverka. Och det gynnar inte den enskilda personen.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 236 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag måste upprepa det som jag sade igen när det gäller att försäkringsdelegationerna inte fattar ett enda beslut. Det finns ingen rättssäkerhet mot den enskilde när det gäller reglerna och lagstiftningen för försäkringsdelegationerna. Vad som har varit den allra viktigaste delen, som jag försökte betona även om jag kanske var otydlig, är den finansiella samordningen. Och där tycker vi fortfarande att det är viktigare att det finns engagerade politiker som har en bredare syn när det gäller hela vårt samhälle än en styrd försäkringstjänsteman från Försäkringskassan. För ni vill väl ändå inte ta bort samordningsförbunden, Finsamförbunden? Varför ska ni sätta in en tjänsteman i förbundet i stället för att ha en politiker som har en bredare syn och som så att säga ser över de stuprör, som jag kallar dem, som finns i våra organisationer? Samordningen har kommit till för att ge de människor som har sammansatta svårigheter den hjälp och det stöd som behövs i det lokala samhället för att hitta tillbaka till arbetslivet. Varför ser ni inte behovet av att det faktiskt finns ett engagemang i dessa frågor? Det handlar om legitimiteten för försäkringen i grunden. Men det viktiga är att över de revirgränser som faktiskt uppstår i myndigheterna med en rak beslutsstyrning hitta lösningar som hjälper de enskilda individerna. Besluten för de enskilda människorna tas alltid i den rättssäkerhetsordning som vi har för myndigheterna. Så delegationerna fattar inte beslut där över huvud taget. Men varför är det så svårt att se att det skulle finnas politiker i dessa samordningsförbund som är så viktiga för samverkan och för att komma framåt och hjälpa människor tillbaka till arbetslivet?
Solveig Zander (C)
Anf. 237 Solveig Zander (C)
Herr talman! Det är intressant att lyssna till dig, Kurt. Jag är övertygad om, med den erfarenhet som jag har på detta område, att det inte är bristen på engagemang hos personalen som gör att samarbetet inte fungerar mellan olika myndigheter. Till det behövs det definitivt inga politiker. Och varför ska man inte ha den raka och tydliga linje som innebär att det också går snabbare om personalen får medverka fullt ut i fråga om samarbete, ansvar och befogenheter? Varför måste det, som du påstår, finnas så att säga en sidodelegation som också ska blanda sig i detta? Det fyller för mig ingen funktion. Jag har därför oerhört svårt att förstå varför ni med en sådan emfas vidhåller att försäkringsdelegationerna fyller en så otroligt viktig funktion när de inte gör det.
Barbro Westerholm (Fp)
Anf. 238 Barbro Westerholm (Fp)
Herr talman! I denna sena timme tänker jag inte upprepa vad Gunnar Axén har sagt och inte heller vad Solveig Zander har sagt. Vi i alliansen är ju överens om detta betänkande och om avskaffandet av försäkringsdelegationerna. För mig som gammal myndighetsperson är detta en väldigt konstig organisation. Man har en del av myndigheten som man liksom inte styr över och som arbetar med verksamhet som man inte kan nå. I andra myndigheter ligger detta ansvar på tjänstemännen, och man samarbetar då med tjänstemän i de andra organisationerna. Detta kräver en väldigt god yrkeskunskap för att man ska få detta arbete att löpa väldigt smidigt. Det man nu går över till i Försäkringskassans verksamhet måste vara en mycket mer rationell användning av både människor och skattemedel, vill jag påstå. Jag som har kommit in sent i den här frågan upplever den här konstruktionen som en kompromiss mellan någonting som var och att man radikalt ville göra om Försäkringskassan till en effektiv myndighet till gagn för stödet för alla de människor som behöver ta Försäkringskassans tjänster i bruk. Sedan är det här kopplat till den andra frågan om socialförsäkringsnämnderna. De har uppenbarligen fungerat väldigt olika. Och vi har sagt i betänkandet att de också ska försvinna. Jag fick ju på nära håll en redovisning av hur mycket tid man använder för varje ärende, och det var alltså två minuter. Då undrar jag vad politikerinsatsen egentligen betyder i de här fallen. Det är då tjänstemän som har berett ärendena, och de måste också motivera sina beslut för den enskilde som har rätt att överklaga. För mig vore det mycket naturligare om man hade en internrevision, som man har i myndigheter. Man ska alltid självkritiskt granska sig själv. Men man måste också ha en extern oberoende revision av verksamheten. Så är det vid universitet och högskolor, och så är det i myndigheter överallt. Det här är något konstigt. Jag misstänker att historiken, om jag skulle känna den lite närmare, skulle visa att det här är en politisk kompromiss som man har gjort. Nu har den varit i funktion ett tag, och då visar det sig för myndigheten Försäkringskassan att det inte är ett effektivt utnyttjande av de resurser som man har. Det är resurser som man skulle kunna sätta in för att mer hjälpa enskilda personer. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 239 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag skulle då vilja upprepa frågan också till Barbro Westerholm. På vilka grunder har Folkpartiet så radikalt ändrat uppfattning under de här två åren? Vi har ju haft många debatter i kammaren under den mandatperiod som har gått där Folkpartiet har varit en väldigt ivrig påhejare av att öka samverkansinsatserna på det här området. Jag blir lite häpen när Folkpartiet så radikalt har ändrat uppfattning i förhållande till det som vi har mött i de diskussioner som vi har haft tidigare. Folkpartiet stödde ju verkligen tanken att man skulle komma ifrån de strikta myndighetsgränserna, att man skulle komma ifrån att människor faller mellan den hjälp som de kan behöva i olika situationer och att man på ett mycket bättre sätt skulle samordna det här. Då måste jag ställa frågan: Vad är det som gör att Folkpartiet så radikalt har ändrat sig?
Barbro Westerholm (Fp)
Anf. 240 Barbro Westerholm (Fp)
Herr talman! Folkpartiet har inte ändrat sig en tum i synen på samverkan mellan olika penningpåsar, olika resurser, för att åstadkomma bästa möjliga resultat för den enskilde. Men vi tycker att det kan ske på en professionell nivå, mellan tjänstemän. Man behöver inte den här konstiga organisationen för det hela. Vi kan också se att man inte behöver ha det totala antalet pengapåsar, utan man kan samverka i olika konstellationer för att få effektivast möjliga utnyttjande av resurserna. Jag kan se andra myndigheter som arbetar precis på det sättet. Räddningsverket, till exempel, har ett alldeles utmärkt samarbete med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. Jag tycker att politiker ska ägna sin tid åt politik och tjänstemän och professionella åt det som de är bäst på. Då tror jag att vi får ett bra utnyttjande av alla kategoriers resurser.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 241 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag skulle gärna bjuda företrädarna på ett studiebesök i Avesta för att beskriva på ett bättre sätt och med lite mer ord vilka människor vi egentligen möter i de här sammanhangen. Min erfarenhet av att ha jobbat med det här under några år och av att ha engagerat mig i samhällsfrågor när det gäller människor som hamnar utanför är att en del av de människorna inte finns i Försäkringskassans register. De finns inte hos socialförvaltningen. De finns inte någonstans, men de finns i vårt samhälle. Och ingen känner något ansvar för en del av de här människorna. Enligt mitt sätt att se det behöver vi då faktiskt engagera oss som politiker eller som medborgare i de samhälleliga frågorna för att hjälpa och stödja de här människorna, som har kommit fel. Därför är jag lite förvånad när man inte ser det här behovet, som finns. Och jag är inte så övertygad om - det tycker jag att vi kan ha en mycket längre diskussion om - att en rak beslutslinje i de här sammanhangen hjälper dessa människor som inte ens finns hos Försäkringskassan. Jag tror att vi behöver se över gränserna, och jag är lite förvånad över Folkpartiets sätt att se på det utifrån den debatt, som jag har sagt, som vi har haft under flera år. Just samverkan har för oss alla varit en framgångsväg. Är det mindre legitimitet vi behöver i socialförsäkringen? Är det mindre engagemang och mindre engagerade människor vi behöver för att lösa de här väldigt svåra frågorna?
Barbro Westerholm (Fp)
Anf. 242 Barbro Westerholm (Fp)
Herr talman! Nu skulle vi behöva ha en mycket bredare debatt om företagshälsovårdens roll, primärvårdens roll och socialtjänstens roll när det gäller att hitta de här människorna. I arbetslivet tror jag att företagshälsovården kan bli mycket effektivare och bättre. Jag tog upp Anna Hedborgs utredning i går, och jag gör det igen. Hon har sett företagshälsovården som ett nav när det gäller att hjälpa människor som behöver stöd och rehabilitering och så vidare och som finns i arbetslivet. Sedan har vi dem som är utanför arbetslivet, de äldre. Jag tror att primärvården kan bli hemskt mycket bättre på att fånga upp dem. Vi kan behöva äldrevårdsteam som kanske är en lösning för de allra äldsta. Vi måste få en mycket bättre skolhälsovård för att fånga upp barnen och ungdomarna. Det finns alltså andra ställen. Vi ska göra det lättare för de människor som behöver hjälp att hitta dit. Det är alltså en mycket vidare debatt än den som vi för kring just de här delegationerna och socialförsäkringsnämnderna. Det här kommer vi säkert tillbaka till många gånger. Det hoppas jag för det är stora frågor som vi måste lösa i den här riksdagen.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 243 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Som vi redan har hört syftar förslagen i betänkandet om att avveckla nuvarande försäkringsdelegationer till att skapa rakare och mer funktionella beslutsvägar. De utvärderingar som har gjorts av befintlig verksamhet visar ju på brister och oacceptabla skillnader i beslut mellan olika landsdelar. Detsamma gäller beslut om bilstöd som i dag har en genomsnittlig handläggningstid på hela 157 dagar. Detta är inte godtagbart. Med den långa handläggningstiden får ju den sökande gardera sig för att det tänkta bilköpet måste anstå till nästa bilmodell med åtföljande kostnadsökning. Som framgår av propositionen kan handläggningstiden kortas till 60 dagar, och det är en fullt rimligt tid när det gäller att få ett besked. När det sedan gäller det som i förlängningen ansluter till det här, socialförsäkringsnämnderna, finns det tyvärr brister i besluten. Det är stora brister som äventyrar rättssäkerheten. Det har ju Riksrevisionen faktiskt tittat på. Jag förutsätter då att avvecklingen av de här nämnderna hanteras av regeringen på ett balanserat sätt så att det inte blir problem med övergången till de nya beslutsvägarna, att det sker smidigt och i samverkan med alla berörda parter. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 244 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Lars Gustafsson, det här är ju frågor som Kristdemokraterna har varit väldigt engagerade i. I den debatt vi hade i går uttryckte Lars Gustafsson behovet av att samverkansfrågorna blev mycket bredare och skapade större möjligheter. Då skulle jag vilja ställa frågan: På vilka grunder går man den här vägen utan att ha något förslag och bara tar bort det som finns? Det är min ena fråga. Den andra frågan gäller att vi har ett beslut i riksdagen om att vi sätter av 5 % i sjukförsäkringen för att på ett aktivare sätt hjälpa människor innan de drabbas av sjukdom eller på olika sätt med lite utöver sjukförsäkringens möjligheter hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Det har vi varit väldigt överens om. Lars Gustafsson var ju själv med och tryckte på knappen för ett par år sedan när vi tyckte att det var ett sätt att aktivera oss i de här frågorna. Vi har också pratat om att det skulle behövas mer resurser. Då blir jag lite konfunderad när jag konstaterar att inför nästa år bestämmer med den här raka beslutsvägen Försäkringskassans ledning på kronor och ören precis vad det är för resurser man får använda i de olika länen. När det gäller samverkansinsatserna - jag tar mitt län Dalarna som exempel - har man fastställt att den ram som man ger för att jobba med finansiell samordning redan är uppfylld. Det finns inga förutsättningar under nästa år att utöka samverkansfrågorna, för kassans ledning har bestämt med den raka beslutsvägen att de här pengarna ska användas annorlunda. Man säger bland annat att 750 miljoner av de 1,4 miljarderna ska användas för Pilaprojektet. Då återstår den flexibla och stora möjligheten av 2 % till att jobba med finansiell samordning. Hur ser Lars Gustafsson på de frågorna?
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 245 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Jag trodde att vi skulle tala om försäkringsdelegationerna nu. Den debatten kan jag gärna ta. För det första har det framförts att det skulle vara folkvalda som sitter i nämnderna. De är indirekt valda allihop av politiker. De är inte alls direktvalda. Det är den konstruktionen som jag ogillar. Det är de indirekta valen. Och konstruktionen är troligtvis som Barbro Westerholm påstod någon sorts sammanlänkning av det som har varit med det nya. Det visar att det inte fungerar. Det har ingenting med den enskilde individens samverkan på det lokala planet att göra. Jag har inte alls tryckt på knappen för det här förslaget, därför att det ni gjorde ju var att ni eliminerade möjligheten för en större budgetuppslutning vilket gjorde att socialnämnder, arbetsförmedling och primärvård tyckte att budgeten för liten. De kunde inte åstadkomma någonting. Det var det som var kruxet. Det var det jag kritiserade i går. Jag vill ha mer flexibla lösningar, att man kan få använda sina pengar på ett mer flexibelt sätt, kanske öka procentsatserna. Det var det jag sade i går. Om vi ska tala om den individbaserade hjälpen är det just finansiell samordning, Socsam och så vidare, som hjälper dessa, för de plockar upp dem som hamnar mellan stolarna. Det gör inte försäkringsdelegationerna. De är ju en konstruktion för att vara en samlande input för att hjälpa Försäkringskassan att hitta lösningar som kan vara folkligt förankrade. Det är de 51 förslagen. Det är en sidokonstruktion som inte har att göra med att hjälpa den enskilde. Det säger Kurt Kvarnström. Jag har hört på inläggen. Jag förstår inte. Kurt Kvarnström pratar om en sak, medan vi andra pratar om en annan sak. Detta är en konstruktion för att hjälpa Försäkringskassan, men det vi pratar om här är att hjälpa individen. Vi har kommit fram till att vi står bakom det här förslaget, eftersom det kommer att vara bättre för den enskilde individen om den ska få en rättssäker process. För bedömningarna är för olika. När det gäller att hjälpa individen är vi inne på Barbro Westerholms tankar. Då måste det vara mycket bredare, och det blir en lång debatt. Det kan jag lova.
Kurt Kvarnström (S)
Anf. 246 Kurt Kvarnström (S)
Herr talman! Jag tror vi har ett behov av att fördjupa oss ordentligt i de där frågorna. Med de 5 procenten när det gäller samverkansmedlen som vi satte av var tanken att de skulle användas just utifrån samverkan, just utifrån gruppen personer som kanske står allra längst från arbetsmarknaden, som har det allra svårast i vårt samhälle. Tydligen har inte Lars Gustafsson uppfattat att utrymmet inte ökar i det förslag som ni lägger, utan det minskar. Det blir bara 2 % kvar. Det finns inget utrymme i Dalarna och i många andra län att faktiskt fortsätta att bygga ut den samverkan som har varit så framgångsrik för många människor som har det svårt och har lång väg tillbaka. Hur ska Lars Gustafsson göra för att förändra utrymmet för att faktiskt lösa de här svåra frågorna?
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 247 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! I går försökte jag förklara att jag brinner för att försöka göra en förändring så att vi får flexibla lösningar och större ekonomiska ramar. De erfarenheter jag har från mitt fall var att det var arbetsförmedlingen som drog sig ur som gjorde att Försäkringskassan och de övriga huvudmännen lade av. Det var inte Försäkringskassans beslut. Det irriterar mig väldigt, för de satt ju på de verkliga resurserna. Vi måste våga se till den enskilde. Då tycker jag att vi ska ha breda lösningar. Vi är överens om att finansiell samordning är bra för den enskilde individen, och det har ju delvis med detta ärende att göra. Då måste vi våga låta dem på det lokala planet, i Avesta, i Laholm, Stenungsund och så vidare få lösa problemen med lite friare tyglar. Då får vi en bättre rehabilitering. Det är jag övertygad om. Våra resultat är utmärkt goda, inte så att de går att utvärdera eftersom det är flera penningpåsar, men för den enskilde individen var det en mycket bra satsning i vår kommun. Jag beklagar att besluten ledde till att vi inte kunde fortsätta. Därmed önskar jag god jul till alla.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 248 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag tror att vi alla är medvetna om att försäkringsdelegationerna var en kompromiss, en jättekompromiss, när Försäkringskassan förstatligades för två år sedan. Debatten här visar faktiskt det. Försäkringsdelegationerna har haft tre huvuduppgifter. En var att skriva rapporten till regeringen en gång per år. Då skulle de ha medborgarögon och medborgaröron. Man skulle se till servicen, tillgängligheten, bemötandet, hur det fungerade i respektive län, och också hur effektivt Försäkringskassan bedrev sin verksamhet. Den andra huvuduppgiften var att utse socialförsäkringsnämnderna. Och så var det att besluta om samverkan inom rehabiliteringsområdet, den finansiella samordningen, och också bildandet av samordningsförbund. Jag har inga synpunkter på avvecklingen av försäkringsdelegationerna, för de är en udda fågel, skulle jag vilja säga. Men jag har synpunkter på sättet att avveckla, hur det har gått till, med tanke på att försäkringsdelegationerna har ägnat hela 2006 åt att samla in uppgifter som man skulle ha i rapporter som man skulle skriva till regeringen i mars 2007. Jag tycker att det är en brist på respekt för de förtroendevalda i alla de försäkringsdelegationer som har funnits. Men framför allt tycker jag att det är en brist på respekt för alla dem som försäkringsdelegationerna har träffat under året. Det har varit pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, patientorganisationer, arbetsmarknadens parter. Det har varit fack, Svenskt Näringsliv, företagare och många flera som har lämnat synpunkter till de olika försäkringsdelegationerna på hur servicen, tillgängligheten och bemötandet har varit. Jag tycker att de har ägnat tid och engagemang för att lämna de synpunkterna. Jag tycker att det är en bristande respekt för dem som har lagt sin tid på detta. Jag tror att regeringen faktiskt kunde ha haft användning av försäkringsdelegationernas andra rapport som skulle ha kommit i mars. Nu blir det inte så eftersom de avvecklas i och med årsskiftet. Herr talman! Jag vill hissa två varningsflaggor. Den första varningsflaggan gäller socialförsäkringsnämnderna. Alla vet nu att de ska avvecklas. Man har sagt att de som sitter nu får sitta till regeringen kommer med ett nytt förslag. Då kan man undra: Vad händer med något som är under avveckling? Hela tiden är det folk som avsäger sig sitt uppdrag i socialförsäkringsnämnderna. Vem vill ta ett uppdrag i något som man inte vet hur länge det ska pågå och som man vet ska avvecklas snart? Jag ser en fara i det. Snart blir socialförsäkringsnämnderna inte beslutsföra. De kommer inte att kunna fullgöra sina uppgifter som de ska göra. Det var den första varningsflaggan. I dag har försäkringsdelegationerna utsett dem som ska representera Försäkringskassan i samordningsförbunden där fyra huvudmän samordnar sin verksamhet för medborgarnas bästa och för att ingen ska ramla mellan stolarna. Det är länsarbetsnämnden, Försäkringskassan, en kommun, en kommundel eller flera kommuner, och ett landsting. Där har man utsett förtroendevalda, och det tycker jag har fungerat bra. Framför allt har dock försäkringsdelegationerna drivit på för att dessa samordningsförbund ska bildas. Man har sett var de har behövts, och man har kunnat gå till politikerna i den kommunen eller kommundelen och säga: Nu måste vi göra någonting. Där har vi min varningsflagga nr 2: Vem ska i framtiden driva på för att samordningsförbunden kommer till stånd? Detta har alltså försäkringsdelegationernas politiker gjort. Jag är inte säker på att det är lika lätt för Försäkringskassans tjänstemän på central nivå att göra det lokalt på olika ställen i Sverige. Herr talman! Det jag nu har sagt är inte okänt för socialförsäkringsministern. Det är inte heller okänt för socialförsäkringsutskottets ordförande. Det kommer alltså inte som någon överraskning. Jag har inget yrkande.
Gunnar Axén (M)
Anf. 249 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Jag har stor förståelse för det Marietta de Pourbaix-Lundin framför om att man skulle ha gett försäkringsdelegationerna en möjlighet att avsluta sitt arbete och skriva sina rapporter. Samtidigt vill jag säga att det finns exempel på försäkringsdelegationer som har passat på att avsluta sitt arbete före årsskiftet och levererat in sina rapporter. Jag har här Örebro läns försäkringsdelegations rapport, som landade hos mig häromdagen. Det var intressant läsning. Man noterar ett dussin iakttagelser som man gjort under 2006. Det intressanta var dock kanske snarare att när jag läser dem konstaterar jag att detta är väl kända synpunkter som jag vet finns hos Försäkringskassans ledning och som jag vet att vi diskuterar i utskottet. Det finns förslag här som oppositionen har motionerat om för bara några månader sedan och som vi behandlar i betänkandet. Det finns synpunkter som jag mycket väl känner igen från ett studiebesök som jag så sent som i fredags gjorde på en försäkringskassa. Det är alltså egentligen ingenting nytt som framkommer. Jag förstår som sagt att man kanske gärna skulle ha velat avsluta sitt arbete. Det är heller ingenting som har förhindrat försäkringsdelegationerna att i så fall göra det före årsskiftet. Än är det faktiskt några dagar kvar, dessutom.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 250 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Den uppgift jag har fått var att försäkringsdelegationerna fick veta att ingen egentligen var intresserad av deras rapporter. Därför tror jag att de flesta försäkringsdelegationer valde att inte lägga ned något arbete på att skriva dessa rapporter och ta ytterligare tid från både försäkringsdelegationens förtroendevalda och de tjänstemän som då eventuellt skulle behöva hjälpa till. De flesta skrev nog ingen rapport av det skälet. Jag vidhåller fortfarande, herr talman, att jag tycker att man kan avveckla saker på ett snyggt sätt. Jag tycker kanske inte att detta var det snyggaste sättet. Att förlänga delegationernas mandat med tre månader hade inte varit så väldigt svårt. De synpunkter som kom fram i förra omgången - jag tror att det var 52 synpunkter som man konkret kunde titta på - säger Försäkringskassan själv att man har stor användning för. Jag tror att man kan se trender i det som förs fram från de olika försäkringsdelegationerna och att man därför kan ha användning för detta när man ska göra förbättringar. Sedan skulle ju rapporterna egentligen inte gå till Försäkringskassan utan till regeringen för att regeringen skulle se vad den kunde göra för att förbättra för de enskilda medborgarna.
Gunnar Axén (M)
Anf. 251 Gunnar Axén (M)
Herr talman! Jag vill bara upplysa om att den här rapporten har gått till regeringen, men den har också gått till oss i socialförsäkringsutskottet för kännedom.
Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Anf. 252 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Då vill jag avsluta med att läsa en limerick: Försäkringsdelegationer med säte i olika län gav sig åt service, tillgänglighet och bemötande hän. Att vara medborgarens öga och öra anses av en del arbetet kraftigt störa. Huvudkontoret har ständigt sökt hjälp för migrän. (Applåder)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-12-21
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avveckling av försäkringsdelegationer m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
    b) lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till personer med funktionshinder,
    c) lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:10 och avslår motionerna
    2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 34,
    2006/07:Sf1 av LiseLotte Olsson m.fl. (v) yrkande 1,
    2006/07:Sf2 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande 1,
    2006/07:Sf3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 1,
    2006/07:Sf295 av Berit Högman och Ann-Kristine Johansson (båda s) i denna del och
    2006/07:Sf296 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 10.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0119011
    m93004
    c24005
    fp23005
    kd19005
    v01705
    mp01603
    Totalt159152038
    Ledamöternas röster
  2. Senareläggning av ikraftträdandet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2006/07:Sf3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 2.
    • Reservation 2 (mp)
  3. Rättsligt stöd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2006/07:Sf3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 3.
    • Reservation 3 (mp)
  4. Socialförsäkringsnämnder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 35,
    2006/07:Sf1 av LiseLotte Olsson m.fl. (v) yrkande 2,
    2006/07:Sf2 av Tomas Eneroth m.fl. (s) yrkande 2,
    2006/07:Sf3 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) yrkande 4,
    2006/07:Sf208 av Ulla Löfgren och Jan-Evert Rådhström (båda m) och
    2006/07:Sf283 av Lars U Granberg och Karin Åström (båda s).
    • Reservation 4 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0119011
    m93004
    c24005
    fp23005
    kd19005
    v01705
    mp01603
    Totalt159152038
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.