Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Sydafrika

Betänkande 1999/2000:UU8

Utrikesutskottets betänkande 1999/2000:UU08

Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenska- pen och dess medlemsstater och Sydafrika

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1999/2000

UU8

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop. 1999/2000:
80) om godkännande av avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsländer och Sydafrika.

Propositionen

I proposition 1999/2000:80 yrkar regeringen att riksdagen godkänner avtalet
om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Sydafrika å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om handel, utveck-
ling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater
å ena sidan och Republiken Sydafrika å andra sidan.
Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. frihandel, politisk dialog, eko-
nomiskt samarbete och utvecklingssamarbete. Syftet med avtalet är bl.a. att
fördjupa relationerna med Sydafrika och stödja den politiska, ekonomiska
och sociala utvecklingen i landet. En viktig del i avtalet är respekten för de
demokratiska värdena, grundläggande mänskliga rättigheter och rätts-
statsprincipen.

Bakgrund

Förhandlingarna

I och med demokratiseringen och de första fria valen år 1994 gavs nya möj-
ligheter till samarbete med Sydafrika. I december 1993 beslutade EG att
övergången till ett demokratiskt Sydafrika skulle stödjas dels genom ett
samordnat biståndsprogram, dels genom skapandet av en lämplig samarbets-
ram för att befästa den ekonomiska och sociala grunden för denna övergång.
Ett förenklat samarbetsavtal ingicks mellan EG och Sydafrika i oktober
1994.

När förhandlingarna kring det mer omfattande avtal som här föreligger in-
leddes år 1995 var syftet att uppnå ett sammanhållet ramverk för de långsik-
tiga relationerna mellan gemenskapen och Sydafrika. Överläggningarna om
ett bilateralt avtal och om Sydafrikas anslutning till Lomékonventionen
fördes parallellt fram till år 1997 då Sydafrika tillträdde Lomékonventionen.

Med utgångspunkten att handelsfrågorna skulle regleras i ett frihandelsav-
tal antog rådet den 25 mars 1996 ett tilläggsdirektiv och ett förhandlings-
mandat för kommissionen. Sverige motsatte sig dock, bl.a. med hänvisning
till Världshandelsorganisationens (WTO) regler för frihandelsavtal och tull-
unioner, att avtalet enligt dessa skulle åtföljas av så många undantag. Sverige
och Storbritannien lade ned sina röster i omröstningen och markerade med en
gemensam förklaring en reservation mot dessa undantag.

Sydafrikas befintliga regionala samarbete på handelsområdet har varit en
viktig fråga under förhandlingarna. Inom EU har hänsyn tagits till de regio-
nala aspekterna dels för att bidra till att skapa goda förutsättningar för regi
nal handel, dels för att undvika eventuella negativa konsekvenser för regio-
nen. Sverige har aktivt stött denna linje.

Sydafrikas ekonomiska utveckling

Avsevärda naturtillgångar har historiskt lagt grunden för Sydafrikas ekono-
mi. Fram till apartheidregimens fall år 1994 bar den sydafrikanska ekonomin
prägel av betydande protektionism samt internationella sanktioner och boj-
kotter. I och med den nya regeringens tillträde öppnades landet för interna-
tionell konkurrens, vilket bl.a. medförde en omstrukturering inom industrin
och förlorade arbetstillfällen. Den ekonomiska politiken vägleds sedan år
1996 av policydokumentet GEAR (Growth, Employment and Redistribu-
tion), vilket förordar marknadsekonomi, återhållsamhet med skatter och en
stark och oberoende centralbank.

BNP per capita uppgår till 3 340 US-dollar (1997). Tillväxten år 1999 var
endast 1 %, vilket främst förklaras av efterverkningarna av globala finanskri-
ser och låga råvarupriser. För de närmast kommande åren är dock bedöm-
ningen att tillväxten blir 2 à 4 % per år; handelsbalansens utveckling under
de senaste åren är gynnsam; landet har fört en stram budgetpolitik och skuld-
sättningen utomlands är måttlig. Arbetslösheten är dock hög och ligger mel-
lan 23 och 37 % beroende på hur den informella sektorn räknas.

Handeln mellan Sverige och Sydafrika

Den svenska exporten till Sydafrika uppgick år 1998 till ca 3,6 miljarder
kronor. Under det första halvåret 1999 minskade dock exporten med 36 %
jämfört med motsvarande period år 1998, något som delvis förklaras med
den sydafrikanska ekonomins svaga utveckling (jfr ovan). Den svenska ex-
porten utgörs till största delen av verkstadsprodukter, fordon samt telekom-
munikationsutrustning.

Den sydafrikanska exporten uppgick år 1998 till ca 450 miljoner kronor
och består till stor del av jordbruksprodukter men även av järn och stål, tele-
kommunikationsutrustning samt bildelar. Under det första halvåret 1999
ökade exporten med 8 % jämfört med det första halvåret 1998.

Handeln mellan EG och Sydafrika

EG är Sydafrikas huvudpartner i handel. År 1996 utgjorde importen från EG
ca 40 % av Sydafrikas samlade import. Värdet av den sydafrikanska expor-
ten till EG utgjorde då ca 26 % av Sydafrikas totala export. Preliminära
värden för det första halvåret 1999 visar att Sydafrikas import från gemen-
skapen värdemässigt minskat, medan exporten ligger på ungefär samma nivå.
En viktig förskjutning är dock att den andel av den sydafrikanska exporten
som går till gemenskapen ökat kraftigt och under perioden uppgår till ca
44 %. Importens andel av Sydafrikas samlade import ligger däremot kvar på
i stort sett samma nivå, ca 40 %.

EG importerar framför allt mineral och jordbruksprodukter, medan expor-
ten till Sydafrika huvudsakligen består av telekommunikationsutrustning,
maskiner och verkstadsprodukter.

Det regionala ekonomiska och handelspolitiska samarbetet i södra
Afrika

Det regionala ekonomiska och handelspolitiska samarbetet är viktigt för
Sydafrika. På regional nivå ingår Sydafrika i tullunionen SACU (Southern
African Customs Union) och SADC (Southern African Development Com-
munity). Oron i området för att avtalet mellan gemenskapen och Sydafrika
skall få negativa konsekvenser för den regionala handeln har varit påtaglig.
Sydafrika säger sig löpande ha samrått med sina regionala partner, och även
avtalet tar hänsyn till dessa frågor (bl.a. i artiklarna 22 och 28).

Avtalet

Föreliggande avtal är ett associeringsavtal och syftar sålunda till att knyta
tredje land närmare gemenskapen än vad som är fallet vid t.ex. ett samar-
betsavtal. Avtalet är vidare ett blandat avtal och reglerar följaktligen dels
frågor som ligger inom den gemensamma handelspolitikens område, dels
förhållanden som ligger inom ramen för medlemsstaternas kompetens. Ge-
menskapen och Sydafrika har i en skriftväxling enats om att tillämpa vissa
bestämmelser som omfattas av gemenskapens kompetens provisoriskt, i
avvaktan på det godkännande i gemenskapens enskilda länder som krävs för
att avtalet i sin helhet skall kunna träda i kraft. Den provisoriska tillämpnin
en påbörjades den 1 januari 2000.

Utöver den övergripande del av avtalet som omfattar bl.a. allmänna mål,
handel och handelsrelaterade frågor, ekonomiskt samarbete, utvecklings-
samarbete och finansiella aspekter på samarbetet, rymmer avtalet tre sektori-
ella avtal som har förhandlats separat. Ett av dessa, avtalet om vetenskap och
teknik, trädde i kraft redan hösten 1997. De andra avtalen som rör fiske
respektive vin och spritdrycker, och som ligger inom ramen för gemenska-
pens kompetens, förväntas kunna slutförhandlas under år 2000.

Avtalet föreskriver en regelbunden politisk dialog mellan parterna i alla
frågor av gemensamt intresse. Dialogen skall föras på flera olika nivåer,
ministernivån inbegripen, och äga rum när så behövs. Dessutom skall parter-
na dra nytta av och aktivt bidra till den regionala politiska dialogen mellan
EU och länderna i södra Afrika liksom den bredare dialog mellan AVS-
länderna och EU som föreskrivs i tillämpliga avtal.

Genom avtalet upprättas under en övergångsperiod ett frihandelsområde,
där övergångstiden skall vara högst tio år för gemenskapen respektive tolv år
för Sydafrika innan handelsliberaliseringarna genomförs fullt ut. Nästan
90 % av handeln kommer då att vara tullfri. De varor som undantas från
avtalet är främst jordbruksprodukter (nära 39 % av Sydafrikas jordbruksex-
port undantas helt eller delvis). Frihandelsområdet omfattar fri rörlighet för
varor inom alla sektorer och avtalet avser dessutom liberalisering av handeln
med tjänster samt fri rörlighet för kapital. Sammantaget är det Sydafrika som
står för de tyngsta åtagandena vad gäller tullsänkningar, om än från en hög
utgångsnivå.

Avtalet anger även de övergripande riktlinjerna för utvecklingssamarbetet
med Sydafrika. Ett nytt vägledande program för detta samarbete skall utfor-
mas.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att Sydafrika sedan övergången till demokrati år 1994 fått
en ökad betydelse för Europa och Sverige. Föreliggande avtal har som syfte
att bredda och fördjupa relationerna med Sydafrika samt att understödja
landets politiska, ekonomiska och sociala utveckling. Avtalet förutses kunna
bidra till ett politiskt stabilt och ekonomiskt välmående Sydafrika och dess
positiva effekter för regionen i dess helhet bedöms överskugga eventuella
negativa konsekvenser, som t.ex. minskade tullintäkter för SACU-länderna.

Regeringen bedömer att avtalet är en fråga av större vikt. För att Sverige
skall kunna tillträda avtalet skall det därför enligt 10 kap. 2 § regeringsfor-
men godkännas av riksdagen.

Utskottets överväganden

Sydafrika har sedan övergången till demokrati år 1994 fått en ökad betydelse
för Europa och Sverige. Föreliggande associeringsavtal knyter länderna
närmare varandra och fördjupar relationen dem emellan. Det öppnar vägen
för frihandel, politisk dialog och samarbete inom en rad områden, och det
betonar respekten för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinci-
pen. Avtalet förutses därmed kunna bidra till Sydafrikas utveckling mot ett
politiskt stabilt och ekonomiskt välmående samhälle.

Utskottet ser med tillfredsställelse på att avtalet nu föreligger, men beklagar
samtidigt orsakerna till att förhandlingsprocessen så dragit ut på tiden.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker utskottet att riksdagen
godkänner avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska
gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Sydafrika
å andra sidan.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i proposition 1999/2000:80 föreslagna avtalet
om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och
dess medlemsstater å ena sidan och Republiken Sydafrika å andra sidan.
Stockholm den 25 april 2000

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Sören Lekberg (s), Berndt Ek-
holm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson (kd), Agneta Brendt (s), Liselotte
Wågö (m), Carina Hägg (s), Marianne Jönsson (s), Sten Tolgfors (m), Mari-
anne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Karin Enström (m), Fanny Rizell (kd) och Eva Zetterberg (v).

I SACU ingår Botswana, Lesotho, Namibia, Swaziland och Sydafrika, I SADC
Angola, Botswana, Lesotho, Malawi, Mauritius, Moçambique, Namibia, Swaziland,
Sydafrika, Tanzania, Zambia och Zimbabwe.

Elanders Gotab, Stockholm 2000