Avtal mellan Sverige och Norge om vitaliseratnäringslivssamarbete

Betänkande 2004/05:NU6

Näringsutskottets betänkande2004/05:NU6

Avtal mellan Sverige och Norge om vitaliseratnäringslivssamarbete

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop.
2003/04:139) om att regeringen skall bemyndigas dels
att ta emot de medel som överlåts av stiftelsen
Svensk-Norsk Industrifond, dels att använda dessa
medel i enlighet med ett träffat avtal mellan
Sveriges och Norges regeringar. Det är, enligt
utskottet, önskvärt att det svensk-norska
näringslivssamarbete som har bedrivits inom ramen
för Svensk-Norsk Industrifond kan föras vidare i nya
former som är bättre anpassade till de behov som för
närvarande föreligger. De medel som tidigare har
anvisats på statsbudgeten i syfte att främja
samarbete mellan Sverige och Norge bör även framöver
användas för detta ändamål. Utskottet menar vidare
att utformningen och organiseringen av den framtida
verksamheten som den kommer till uttryck i det
aktuella avtalet förefaller ändamålsenlig.

I en reservation (kd) avvisas regeringens förslag.
Reservanten anser dock att Svensk-Norsk Industrifond
skall avvecklas men att det belopp som den svenska
staten erhåller vid avvecklingen skall användas till
att generellt öka de statliga insatserna på
riskkapitalområdet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Näringslivssamarbete med Norge

a) Riksdagen godkänner avtalet mellan Sveriges
regering och Norges regering om ändring av protokoll
om upprättande av en fond för svensk-norskt
industriellt samarbete. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2003/04:139 punkt 1.

b) Riksdagen bemyndigar regeringen att på det sätt
som beskrivs i propositionen ta emot de medel som
erhålls från Stiftelsen Fonden för svensk-norskt
industriellt samarbete och att använda dessa medel i
enlighet med ovan nämnda avtal. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:139 punkt 2.

c) Riksdagen avslår motion 2003/04:N20 yrkandena
1-3.

Reservation (kd)

Stockholm den 12 oktober 2004

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Ingegerd Saarinen (mp), Sylvia
Lindgren (s), Berit Högman (s), Mikael Oscarsson
(kd), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s),
Carina Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp),
Åsa Torstensson (c), Anne Ludvigsson (s), Anne-Marie
Pålsson (m), Lars Johansson (s), Reynoldh Furustrand
(s), Krister Hammarbergh (m), Nyamko Sabuni (fp) och
Anders Sjölund (m).

2004/05

NU6

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2003/04:139 om avtal mellan
Sverige och Norge om vitaliserat
näringslivssamarbete,
dels en motion som har väckts med anledning av
propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
avtalet mellan Sveriges och Norges regeringar om
ändring av protokoll om upprättande av en fond för
svensk-norskt industriellt samarbete. Vidare
föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen dels
att ta emot de medel som överlåts av Stiftelsen
Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete
(Svensk-Norsk Industrifond), dels att använda dessa
medel i enlighet med avtalet.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör godkänna det aktuella avtalet
mellan Sveriges och Norges regeringar och
bemyndiga regeringen att ta emot de medel som
överlåts av Svensk-Norsk Industrifond och
använda dem för fortsatt svensk-norskt
näringslivssamarbete. Jämför reservation
(kd).

Propositionen

Bakgrund

Svensk-Norsk Industrifond inrättades år 1981 genom
ett avtal mellan de svenska och norska regeringarna
om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och
energiområdena m.m. (prop. 1980/81:189, bet. NU
1980/81:65). Till avtalet var kopplat tre protokoll
- om upprättande av en fond för svenskt-norskt
industriellt samarbete, om långsiktiga leveranser av
råolja och oljeprodukter från Norge till Sverige och
om optionsrätt till långsiktiga leveranser av
elektrisk kraft från Sverige till Norge. Enligt
överenskommelsen gäller samarbetsavtalet i 20 år och
kan därefter sägas upp med tre års varsel. De
viktigaste villkoren för det industriella samarbetet
är enligt det förstnämnda protokollet följande: att
fonden skall vara en stiftelse vars styrelse har
sitt säte i Stockholm, att fonden skall främja
svenskt-norskt industriellt samarbete genom stöd
till tekniskt och marknadsmässigt
utvecklingssamarbete mellan svenska och norska
företag och att stiftelsens tillgångar skall
fördelas mellan parterna i samma proportion som
stiftarnas kapitaltillskott i det fall stiftelsen
upplöses. Till propositionen var därutöver fogat
dels villkor för lån genom fonden, dels stadgar för
fonden. Vidare bemyndigades fonden i lagen (1981:
600) om beslutanderätt för stiftelse som har bildats
för att främja svenskt-norskt industriellt samarbete
att inom sitt verksamhetsområde pröva frågor om
stöd.

Svenska staten har tillskjutit 200 miljoner
svenska kronor och norska staten 50 miljoner svenska
kronor som stiftelsekapital. Stiftelsens ändamål är
att delta med finansiering för att främja
industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska och
norska företag, som innefattar ett ur kommersiell
eller teknisk synvinkel högt risktagande och som på
relativt kort sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk
lönsamhet. Fonden har arbetat med finansiering av
produkt- och marknadsutveckling genom lån eller
royaltyavtal, finansiering av förstudier, sökning av
samarbetspartner, rådgivning samt engagemang i
företag med egenkapital.
Fonden inkom till de två regeringarna år 1993 med
en ansökan om ett tillskott av nytt kapital om 250
miljoner svenska kronor mot bakgrund av att fondens
ledning bedömde att det disponibla kapitalet var
alltför begränsat för att verksamheten skulle kunna
bedrivas effektivt. Riksdagen beslöt våren 1996, på
regeringens förslag, att bemyndiga regeringen att
utfärda en kreditgaranti för fonden, vilken skulle
möjliggöra för fonden att vid behov kunna ta upp lån
på marknaden för att kunna fullgöra sina
förpliktelser (prop. 1995/96: 195, bet.
1995/96:NU18). Garantin skulle uppgå till högst 20
miljoner kronor och skulle gälla under förutsättning
att norska staten ställde ut en garanti eller gav
ett direkt kapitaltillskott om 80 miljoner svenska
kronor. Det norska stortinget fattade motsvarande
beslut vid ungefär samma tidpunkt. Någon
kreditgaranti utfärdades dock inte av regeringarna.
Riksdagen återkallade hösten 2003, på regeringens
förslag, bemyndigandet (prop. 2003/04:1 utg.omr. 24,
bet. 2003/04:NU1).
Under år 2000 hade fonden i form av lån,
aktiekapitaltillskott m.m. placerat en så stor andel
av sitt kapital i affärsprojekt att fortsatt
aktivitet skulle kräva kapitaltillskott till fonden.
Mot denna bakgrund gav det norska Nærings- og
handelsdepartementet och det svenska
Näringsdepartementet hösten 2000 konsultföretaget
KPMG Bohlins AB i uppdrag att utvärdera fondens
verksamhet. Utvärderingen redovisades i rapporten
Evaluering av Svensk-Norsk Industrifond som
instrument for å fremme industrielt samarbeide
mellom Norge og Sverige (Mai 2001). KPMG bedömde att
fondens resurser var otillräckliga för att kunna
bedriva finansieringsprojekt med riskkapital och lån
av affärsprojekt. Ett betydande finansiellt
resurstillskott till fondens fria kapital
erfordrades enligt KPMG för att en sådan verksamhet
skulle ge effekt. Frågan om hur det svensk-norska
näringslivssamarbetet skulle kunna främjas på ett
effektivare sätt behandlades vid ett möte i
Stockholm i december 2002 mellan den svenska
näringsministern Leif Pagrotsky och den norska
nærings- og handelsministern Ansgar Gabrielsen.
Ministrarna ansåg det angeläget att försöka styra
över fondens resurser till bl.a. företagsutvecklande
insatser och stimulans av näringslivssamverkan i ett
svensk-norskt perspektiv och beslöt att det skulle
uppdras åt en gemensam svensk-norsk arbetsgrupp att
närmare analysera förutsättningarna för en
projektverksamhet knuten till respektive lands
näringslivsmyndighet. Gruppen, som bestod av
representanter för de båda ländernas närings- och
utrikesdepartement och näringslivsmyndigheter samt
fonden, redovisade sina slutsatser i rapporten Ett
vitaliserat svenskt-norskt näringslivssamarbete
(2004-04-16).
Frågan om ett nytt avtal om näringslivssamarbete
är av sådan karaktär att regeringen inte ansett att
det förelegat behov av att inhämta yttranden och
upplysningar från ytterligare myndigheter,
sammanslutningar och enskilda.
Under år 2002 kom Svensk-Norsk Industrifonds
ledning till slutsatsen att dess kvarvarande kapital
skulle kunna främja näringslivsutvecklingen i de
båda länderna på ett effektivare sätt om insatserna
fick en mer allmän främjandekaraktär. En sådan
verksamhet bedömdes av fondens ledning kunna
bedrivas bäst gemensamt av de båda länderna i en ny
organisationsform. I juni 2003 anhöll fondens
styrelse hos Länsstyrelsen i Stockholms län om ett
godkännande av fondens beslut att överlåta samtliga
sina tillgångar till den svenska staten respektive
den norska staten. Den svenska staten skulle erhålla
80 % av tillgångarnas värde och den norska staten 20
% utan annat vederlag än att den svenska staten
respektive den norska staten övertar ansvaret för
stiftelsens skulder. Länsstyrelsen meddelade i
augusti 2003 att det inte förelåg något hinder för
verkställande av fondens beslut. I brev till
näringsdepartementen i Norge och Sverige i oktober
2003 informerade fondens styrelse om sitt beslut att
avveckla stiftelsen genom att överlåta sina
tillgångar till den svenska staten och den norska
staten och att överlåtelsen sker med hänvisning till
fondens ändamålsparagraf samt att fonden önskar att
de berörda medlen skall användas gemensamt för att
främja näringslivsutvecklingen i Sverige och Norge.
Fondens totala tillgångar värderades i april 2004
uppgå till 55-60 miljoner svenska kronor.

Regeringens överväganden och förslag

Regeringen anser att det är angeläget att ett
svensk-norskt näringslivssamarbete förs vidare i nya
former som är bättre anpassade till de nuvarande
behoven. De medel som Svensk-Norsk Industrifond
avser att överlämna till Sveriges och Norges
regeringar för främjande av ett svensk-norskt
näringslivssamarbete bör därför användas i enlighet
med det avtal som undertecknats av de båda ländernas
regeringar i maj 2004. Det nya programmet skall ha
till ändamål att vitalisera de svenska och norska
näringsliven genom att dels främja etableringen av
samarbetsprojekt mellan svenska och norska små och
medelstora företag, dels främja handelsutbytet
mellan länderna. En del av medlen bör avse projekt
som stimulerar näringslivsutvecklingen i
gränsregionerna, särskilt i områden med svag
företagstillväxt.

Enligt regeringen bör fonden betala ut den svenska
statens andel av fonden, ca 45 miljoner kronor,
direkt till den statliga myndighet - Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) - som under minst de
fem kommande åren skall svara för genomförandet av
avtalet.

Motionen

I motion 2003/04:N20 (kd) föreslås att propositionen
skall avslås både vad avser regeringens förslag om
att tillträda det aktuella avtalet mellan Sverige
och Norge och om att regeringen skall bemyndigas att
på det sätt som beskrivs i propositionen använda de
medel som erhålls från Svensk-Norsk Industrifond.
Vidare begärs ett tillkännagivande av riksdagen om
hur de medel som svenska staten erhåller från
Svensk-Norsk Industrifond skall användas.

Motionärerna menar att kontakten mellan Sverige
och Norge har tjänat båda länderna väl och anser att
det finns anledning att bejaka allt utbyte som sker
mellan länderna. Däremot ställer de sig avvisande
till att ingå ett avtal med den norska staten, i
vilket det beskrivs hur samarbetsprojekt och
handelsutbyte mellan små och medelstora företag
skall stimuleras i gränsregionerna till Norge. Ett
antal utvärderingar, inte minst på
regionalpolitikens område, visar att medel som
kringgärdas av många begränsningar - geografiska,
branschmässiga osv. - gör ringa nytta, anför
motionärerna. De anser därför att fonden skall
avvecklas och att de medel som svenska staten
erhåller vid avvecklingen skall användas till gagn
för svensk näringslivsutveckling. Bristen på
riskvilligt kapital är i hela landet oroväckande
stor, säger motionärerna och föreslår att de medel
som överförs från fonden skall användas till att öka
de statliga insatserna på detta område.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift från Näringsdepartementet kan de två
förslagen i motionen om att riksdagen dels skall
avslå regeringens förslag i propositionen, dels
skall uttala sig för att de aktuella medlen i
stället skall användas för att öka de statliga
insatserna på området för tillhandahållande av
riskvilligt kapital vara svåra att förena.
Upplösningen av stiftelsen och överlämnandet av de
aktuella medlen till den svenska staten respektive
den norska staten har nämligen skett med den
förutsättningen att avtalet skall antas. I annat
fall skulle fonden inte ha valt att hos
Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om upplösning
av fonden.

När det gäller vilken typ av insatser som kan bli
aktuella inom det föreslagna programmet sägs från
Näringsdepartementet att de ansvariga myndigheterna
skall kunna anpassa insatserna relativt fritt i
samråd med näringslivet och andra aktörer i de två
länderna inom ramen för att insatserna skall bidra
till näringslivsutvecklingen i de båda länderna,
komplettera de nationella insatserna och främja
svensk-norskt näringslivssamarbete. Exempel på
insatser som nämnts i kontakter med näringslivet är
följande:
- tillhandahållande av lättillgänglig information
om svenskt och norskt näringsliv, anpassad till de
små och medelstora företagens behov,
- skapande av nätverk mellan svenska och norska
FoU-aktörer, universitet, högskolor och andra
aktörer för att stärka svensk-norskt FoU-samarbete
inom olika områden,
- identifikation av kompletterande områden för
näringslivssamarbete,
- identifikation av områden där svensk-norsk
samverkan kan stärka ländernas exportmöjligheter
avseende tredje land,
- utveckling av koncept för gränsöverskridande
upplevelseindustri, särskilt i glesbygd i
gränsregionen där miljö och hållbar utveckling kan
vara en del av konceptet.

Den modell som regeringen föreslår för användning av
de medel som den svenska staten kommer att erhålla
innebär, som redovisats, att de 45 miljoner kronor
som är Sveriges andel av det som finns kvar av
medlen skall tillföras Nutek direkt, dvs. ej via
anslag, för att användas under de kommande fem åren
för genomförande av avtalet. En fråga som kan
ställas i detta sammanhang är huruvida förfarandet
kan anses förenligt med de principer om
bruttoredovisning som finns i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten (budgetlagen).
Bruttoredovisningsprincipen, som innebär att statens
inkomster och utgifter skall tas upp var för sig på
statsbudgeten, kommer till uttryck i bl.a. 17 § i
budgetlagen, där det sägs att statens inkomster och
utgifter skall budgeteras och redovisas brutto på
statsbudgeten. Kontakt har tagits med kansliet hos
finansutskottet, som har budgetlagen inom sitt
ansvarsområde, för att efterhöra synpunkter i
frågan. Uppfattningen är där att bruttoredovisning
hade varit lämplig ur logisk synvinkel. I avtalet
mellan regeringarna stadgas att finansieringen av
det femåriga programmet skall ske med de medel som
stiftelsen överlämnat till den svenska staten
respektive den norska staten i samband med
avvecklingen av stiftelsen. Om
bruttoredovisningsprincipen skulle tillämpas skulle
de aktuella medlen anvisas Nutek över statsbudgeten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är önskvärt att det svensk-
norska näringslivssamarbete som har bedrivits inom
ramen för Svensk-Norsk Industrifond kan föras vidare
i nya former som är bättre anpassade till de behov
som för närvarande föreligger. De medel som tidigare
har anvisats på statsbudgeten i syfte att främja
samarbete mellan Sverige och Norge bör även framöver
användas för detta ändamål. Utskottet menar vidare
att utformningen och organiseringen av den framtida
verksamheten som den kommer till uttryck i det avtal
som har ingåtts mellan Sveriges regering och Norges
regering förefaller ändamålsenlig. Mot denna
bakgrund tillstyrker utskottet förslagen i
propositionen.

I motion 2003/04:N20 (kd) förordas, som
redovisats, att propositionen skall avslås av
riksdagen och att de aktuella medlen i stället skall
användas för att generellt stärka
riskkapitalförsörjningen till företag i Sverige.
Utskottet finner detta förslag uteslutet. Även om
det formellt skulle vara möjligt att den svenska
staten skulle kunna erhålla den svenska andelen av
fondens kvarvarande medel, betraktar utskottet det
som ytterst anmärkningsvärt om Sverige skulle ta
avstånd från det framförhandlade avtalet. Med detta
avstyrker utskottet den nämnda motionen.

När det slutligen gäller frågan om förslaget i
propositionen är förenligt med budgetlagen noterar
utskottet att från rent principiell synpunkt hade
bruttoredovisning varit att föredra. Under rådande
omständigheter är utskottet dock berett att
tillstyrka förslaget.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstagande har föranlett följande
reservation.

Näringslivssamarbete med Norge

av Mikael Oscarsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag till riksdagsbeslut borde ha
följande lydelse:

a) Riksdagen avslår proposition 2003/04:139. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N20 yrkandena 1
och 2.

b) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservationen. Därmed
bifaller riksdagen motion 2003/04:N20 yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion 2003/04:N20
(kd) - att propositionen skall avslås. Detta innebär
dock självfallet inte att jag är negativ till
samarbete mellan företag i Sverige och i Norge, utan
jag anser att det finns all anledning att bejaka
allt tänkbart utbyte som sker mellan länderna.
Däremot ställer jag mig avvisande till att Sverige
skall ingå ett avtal med den norska staten i vilket
det beskrivs hur samarbetsprojekt och handelsutbyte
mellan små och medelstora företag skall stimuleras i
gränsregionerna till Norge. Ett antal utvärderingar,
inte minst på regionalpolitikens område, visar att
medel som kringgärdas av många begränsningar -
geografiska, branschmässiga osv. - gör ringa nytta.

Den ekonomiska politiken måste ge stabila, goda
och förenklade villkor för fler och växande företag.
Det behövs ett bättre företagsklimat med enklare
regelverk som går att överblicka för den enskilde,
sänkta skatter på arbete, en ökad tillgång till
riskvilligt kapital och en god infrastruktur.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att Svensk-
Norsk Industrifond skall avvecklas. Det belopp som
den svenska staten erhåller vid avvecklingen skall
användas till att öka de statliga insatserna på
riskkapitalområdet.
Jag är medveten om de speciella omständigheter som
gäller i den här frågan, på grund av avtalet mellan
Sveriges och Norges regeringar och upplösningen av
fonden. Detta är dock något som bör gå att hantera i
fortsatta förhandlingar mellan de båda regeringarna.
Ytterligare en faktor som talar för att
propositionen bör avslås är att det förfarande som
regeringen föreslår inte står i överensstämmelse med
de principer om bruttoredovisning som gäller enligt
budgetlagen.
Sammanfattningsvis bör riksdagen alltså avslå
propositionen och genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad som
anförts. Därmed blir den nämnda motionen
tillgodosedd och tillstyrks.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande.

Näringslivssamarbete med Norge

av Ingegerd Saarinen (mp), Yvonne Ångström (fp),
Anne-Marie Pålsson (m), Krister Hammarbergh (m),
Nyamko Sabuni (fp) och Anders Sjölund (m).
Vi kan se att det finns fog för de resonemang som
förs i den aktuella motionen 2003/04:N20 (kd), men
att ta avstånd från det framförhandlade avtalet
skulle i nuläget vara anmärkningsvärt och inte stå i
proportion till avtalets dignitet. Därför
tillstyrker vi propositionen. Dock vill vi något
kommentera hanteringsprocessen när det gäller
propositionen om Svensk-Norsk Industrifond. I
praktiken innebär förfarandet att utskottet och
riksdagen ställs inför fullbordat faktum. Regeringen
har med den norska regeringen förhandlat fram ett
avtal som riksdagen har att acceptera eller
förkasta. Därmed blir behandlingen i riksdagen en
formsak.
Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2003/04:139

1. Riksdagen godkänner avtalet mellan Sveriges
regering och Norges regering om ändring av
protokoll om upprättande av en fond för svensk-
norskt industriellt samarbete (avsnitt 4).

2. Riksdagen bemyndigar regeringen att på det sätt
som beskrivs ta emot de medel som erhålls från
Svensk-Norsk Industrifond och att använda dessa
medel i enlighet med ovan nämnda avtal (avsnitt
4).

Motionen

2003/04:N20 av Lars Lindén m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
tillträda avtalet mellan Sverige och Norge om
ändring av protokoll om upprättande av en fond för
svensk-norskt industriellt samarbete.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag om att
bemyndiga regeringen att på det sätt som beskrivs
i propositionen använda de medel som erhålls från
Svensk-Norsk Industrifond.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de medel som svenska
staten erhåller från Svensk-Norsk Industrifond.