Avfallsfrågor

Betänkande 1991/92:JoU17

Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU17

Avfallsfrågor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1991/92
JoU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal under allmänna
motionstiden 1992 väckta motioner om avfallsfrågor m.m. Samtliga
motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till bl.a. pågående
arbete på området och en aviserad proposition i frågan.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer (s,nyd) och
en meningsyttring(v).

Motioner

1991/92:Jo602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till ett pantsystem för
kvicksilverhaltiga lysrör och lampor.

1991/92:Jo607 av Bengt Silfverstrand och Johnny Ahlqvist(s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om returpappershantering.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurssnåla dryckesförpackningar,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om export av miljöfarligt avfall.

1991/92:Jo621 av Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avveckling av engångsförpackningar.

1991/92:Jo629 av Kenneth Attefors m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att som en viktig miljöåtgärd temporärt
höja skrotningspremien till 5 000 kr. så att de mest
miljöstörande personbilarna snabbt försvinner ur trafiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ålägga den reguljära bilhandeln att ta
hand om gamla miljöförstörande personbilar och se till att de
skrotas utan dröjsmål.

1991/92:Jo632 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av stöd, stimulans och startbidrag
för att öka återvinningen av källsorterat avfall.

1991/92:Jo636 av Jan Fransson och Sinikka Bohlin(s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av ett svenskt aktivt
agerande för att få EG:s direktivförslag att utgå från ett
totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt.

1991/92:Jo645 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
obligatorisk sopsortering i hushåll, inom offentliga sektorn och
i näringslivet.

1991/92:Jo647 av Siw Persson och Håkan Holmberg(fp) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en återvinningslag.

1991/92:Jo675 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om återvinningsbara PET-flaskor.

1991/92:Jo680 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ett program för avveckling av PVC-användningen i Sverige
bör upprättas och att statens naturvårdsverk bör få i uppdrag
att utreda förutsättningarna för denna avveckling.

1991/92:T221 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marknad för källsorterat avfall.

Motionsmotivering

Socialdemokraterna anser i motion T221 yrkande8 att
regeringen bör ta initiativ till en diskussion mellan industrin,
renhållningsbranschen och kommunerna för att undersöka
möjligheterna till en bättre och utökad marknad för källsorterat
material. I motion Jo632från samma parti framhålls behovet av
stöd, stimulans och startbidrag för att öka återvinningen av
källsorterat avfall. Enligt motion Jo647(fp) yrkande2 bör
regeringen lämna förslag om en återvinningslag med generella
krav på återvinning och begränsning av avfall. Nydemokraterna
begär i motion Jo645 yrkande15 förslag om lag om obligatorisk
sopsortering i hushållen, inom den offentliga sektorn och i
näringslivet. Resurssnåla system för dryckesförpackningar bör
enligt partimotion Jo612(s) yrkande27 vårdas så att deras
marknadsandel ökar, och regeringen bör i beslut i enskilda
ärenden ge förtur för system som hushållar med resurser.
Lagstiftningen bör enligt motion Jo675(m) ändras på sådant
sätt att en framtida introduktion av en återvinningsbar
PET-flaska inte hämmas eller förhindras. Enligt motion
Jo621(s) bör åtgärder vidtas för att avveckla
engångsförpackningar och för att ytterligare förstärka ett
retur- och återanvändningssystem. Alla icke försvarbara
engångsförpackningar bör avvecklas så snart som möjligt. Enligt
motion Jo607(s) torde det tyska s.k. DUAL-systemet med
relativt kort varsel kunna tillämpas i Sverige. Därför bör
tidningar och tidskrifter från början inlemmas i systemet, och
tidningsföretag, pappersbruk och massafabriker åläggas ansvaret
för returförfarandet.

Ett program för avveckling av PVC-användningen i Sverige bör
enligt motion Jo680(c) upprättas, och statens naturvårdsverk
bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för denna
avveckling. Motionärerna i motion Jo602(c) begär förslag om
ett pantsystem för kvicksilverhaltiga lysrör och lampor.

Skrotningspremien för motorfordon bör enligt motion
Jo629(nyd) yrkande1 höjas temporärt till 5000kr. så att
de mest miljöstörande personbilarna snabbt försvinner ur
trafiken. Den reguljära bilhandeln bör åläggas att ta hand om
gamla miljöförstörande personbilar och se till att de skrotas
utan dröjsmål (yrkande2).

Socialdemokraterna tar i motion Jo612 yrkande30 upp frågan
om export av miljöfarligt avfall. Det bör nu vara möjligt att
bedöma effekterna av de skärpta bestämmelserna och huruvida
ytterligare initiativ är påkallade.

I motion Jo636 (s) betonas nödvändigheten av ett svenskt
aktivt agerande för att få EG:s direktiv att utgå från ett
totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt.

Utskottet

Som övergripande målsättning för avfallshanteringen slog
riksdagen våren 1991 fast att avfallets volym och innehåll av
farliga ämnen skall begränsas och att behandlingen av det avfall
som ändå uppkommer skall förbättras. Skadligt avfall skall
undvikas genom att innehållet av miljö- och hälsoskadliga ämnen
i produkter och varor minskas (prop.1990/91:90, JoU30,
rskr.338). Kommunernas avfallsplaner och en utvidgad
källsortering ökar förutsättningarna för återvinning och
återanvändning av avfallet. I den nödvändiga
förändringsprocessen framstår emellertid svårigheterna att få
avsättning för delar av det sorterade materialet som ett stort
problem. Förpackningsutredningens ursprungliga uppdrag att
utreda och lämna förslag till åtgärder inom förpackningsområdet
som främjar retursystem utvidgades våren 1991 att omfatta även
ett principförslag om väsentligt utökat åtagande för
tillverkare, distributörer och handel vad gäller returhantering
och återvinning av förpackningar. Utredningens slutbetänkande
redovisades till regeringen i september 1991 (SOU 1991:76).
I den nyligen framlagda kompletteringspropositionen
(1991/92:150) betonar miljöministern att det är producenterna av
varor och kemiska produkter som har det yttersta ansvaret för
den miljöpåverkan och misshushållning med resurserna som kan bli
följden av såväl tillverkning och användning som slutbehandling
i avfallsledet. Producenternas ansvar behöver utkrävas tydligare
än hittills. Den som ger upphov till avfall skall också stå för
kostnaderna i samband med avfallshanteringen. Med denna
inriktning pågår enligt vad utskottet erfarit ett intensivt
arbete inom regeringskansliet i syfte att under riksmötet
1992/93 lägga fram en proposition om avfalls- och
återvinningsfrågor. Som en av de omständigheter som motverkar
utvecklingen mot ökad källsortering nämner miljöministern i
kompletteringspropositionen det låga priset för att lämna
obehandlat avfall, och att ekonomin därmed för närvarande inte
är något starkt incitament för sortering av avfall och ökad
återvinning av restprodukter och material. Därför uttalar
miljöministern sin avsikt att tillsätta en särskild arbetsgrupp
för att klarlägga effekterna av en avfallsskatt och pröva dess
lämplighet som kostnadseffektivt styrmedel för att minska
avfallsvolymen, öka återanvändning och återvinning samt
förbättra metoderna för avfallshanteringen. Arbetsgruppen bör
beakta de åtgärder som redan har genomförts eller kommer att
genomföras i kommunerna. Arbetsgruppen bör vidare föreslå
ytterligare åtgärder för att stimulera till källsortering,
miljöanpassad avfallsbehandling och sanering av deponier.
Miljöministern anser att regeringen före årsskiftet 1992/93 bör
ta ställning till eventuella förslag. Med hänvisning till det
arbete som pågår på området finner utskottet syftet med
motionerna Jo632 och T221 yrkande8 i allt väsentligt
tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning av
motionerna finner utskottet inte påkallat.

Utskottet är inte berett att biträda motion Jo647 yrkande2
om en särskild återvinningslag. Syftet med motionen torde komma
att bli tillgodosett med vad utskottet uttalat ovan.
Motionsyrkandet bör inte föranleda någon ytterligare riksdagens
åtgärd.

Enligt 9§ renhållningslagen (1979:596) skall kommunerna
ansvara för en heltäckande avfallsplanering och upprätta
avfallsplaner. Naturvårdsverket har gett ut en föreskrift om
innehållet i kommunal avfallsplan samt allmänna råd för vad
avfallsplanerna skall innefatta. Genom kontinuerlig uppföljning
och analys följer verket noga utvecklingen på området och
rapporterar regelbundet till regeringen. Våren 1991 konstaterade
utskottet att det fortfarande finns många brister i
omhändertagandet av avfallet men att ekonomiska styrmedel kan ge
industrin och även hushållen incitament till att separera olika
avfallsslag. En sådan källsortering skulle enligt utskottets
mening ge bättre förutsättningar för att öka återanvändning och
återvinning samt att ta hand om avfallet på ett från miljö- och
resurshushållningssynpunkt lämpligare sätt. Utskottet ansåg
därför att kommunerna bör ha möjlighet att differentiera
avfallstaxan för att stimulera källsortering och hade inget att
erinra mot regeringens förslag om komplettering av
renhållningslagens avgiftsbestämmelser. I enlighet härmed
ändrades 16§ renhållningslagen så att avgiften får tas ut på
sådant sätt att återvinning, återanvändning eller annan
miljövänlig avfallshantering stimuleras (1991:647,
prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338). Målsättning för
källsorteringen bör vara att allt avfall som lämnas till
slutbehandling sorteras i kategorier som möjliggör lämplig
hantering. Ekonomiska styrmedel utgör enligt utskottets mening
härvidlag ett effektivt komplement till övrig reglering.
Utskottet, som avvaktar regeringsförslag om avfalls- och
återvinningsfrågor, är inte berett att förorda obligatorisk
lagstiftning på området, vilket föreslås i motion Jo645
yrkande15. Motionsyrkandet avstyrks.

I sitt slutbetänkande föreslår förpackningsutredningen att
miljömål och krav för olika förpackningssystem läggs fast.
Mängden förpackningsmaterial bör reduceras, materialvalet
bör syfta till att minska miljöbelastningen, återanvändning av
förpackningar bör ske så långt det är möjligt,
materialåtervinningen bör utökas väsentligt och
energiutvinningen förbättras. Utredningens förslag bereds i
regeringskansliet. Utskottet utgår från att syftet med
motionerna Jo612 yrkande27 och Jo621 i den del motionen avser
förstärkning av ett retur- och återanvändningssystem härigenom
kommer att bli tillgodosett. Något särskilt uttalande med
anledning av motionerna finner utskottet således inte påkallat.

Enligt förpackningsutredningen är systemet med den
återanvändbara PET-flaskan från miljösynpunkt avsevärt bättre än
system med flaskor som enbart återvinns. Utredningen föreslår
därför att nuvarande system för återfyllningsbar PET-flaska
vidmakthålls och utvecklas. Förslaget bereds i
regeringskansliet. I avvaktan på en proposition i frågan
avstyrker utskottet motion Jo675.

Förpackningsutredningen har preciserat de ovan angivna
allmänna målen för olika förpackningssystem bl.a. enligt
följande: Det mest framträdande målet är att minska de använda
förpackningarnas andel av de totala avfallsmängderna.
Återanvändning har i princip prioritet framför återvinning för
ett och samma materialslag. Materialåtervinning bör i princip
prioriteras framför energiutvinning för ett och samma
materialslag. Utredningen kommer att ligga till grund för den
ovan nämnda propositionen på avfalls- och återvinningsområdet.
Härigenom torde syftet med motion Jo621 i den del motionen avser
avveckling av engångsförpackningar komma att bli i allt
väsentligt tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning
av motionen finner utskottet inte påkallat.

Förpackningsutredningens allmänna utgångspunkt har varit att
utredningens förslag skall överensstämma med de krav och mål som
formuleras inom EG. Utredningen konstaterar i sitt
slutbetänkande att -- trots skillnader mellan vårt land och
flera av EG-länderna -- Sverige har goda möjligheter att klara
högt ställda miljömål för förpackningsområdet och att
dessa mycket väl går att förena med utvecklingen inom EG. Inom
EG-kommissionen är ett förslag om direktiv rörande
förpackningsavfall under utarbetande, och arbetet baseras i stor
utsträckning på det system som aktualiserats i Tyskland, det
s.k. DUAL-systemet. Det är enligt utskottets mening nödvändigt
att ytterligare kunskap om och erfarenheter av det tyska
återvinningssystemet föreligger innan ställning kan tas till
systemets lämplighet. Det anförda innebär att utskottet för
närvarande inte är berett att tillmötesgå motion Jo607 och
förorda införande av systemet. Motionen avstyrks.

Med anledning av motion Jo680 vill utskottet erinra om den
överenskommelse mellan företrädare för den svenska
förpackningsindustrin och dåvarande miljödepartementet som
har lett fram till en avveckling av PVC-plast i
svensktillverkade förpackningar, som utgör ca70% av
marknaden. Arbete pågår i fråga om den fortsatta avvecklingen av
PVC som förpackningsmaterial, dvs. de 30% som främst utgörs av
import. Bl.a. har inom ramen för det nordiska samarbetet bildats
en förpackningsgrupp för att de nordiska länderna gemensamt
skall kunna driva frågan om PVC-avveckling internationellt.
Enligt vad utskottet erfarit prioriterar avfallsforskningsrådet
frågor om plaster och återvinning. Som anförs i motionen utgör
förpackningarna endast en liten del av PVC-produkterna. Den helt
övervägande delen PVC finns i framför allt byggnadsmaterial och
kontors- och hushållsartiklar. PVC-produkternas starkt negativa
påverkan på hälsa och miljö gör en avveckling av
PVC-användningen såväl i vårt land som internationellt till en
mycket angelägen uppgift. Utskottet, som delar den oro som
kommer till uttryck i motionen, förutsätter att det arbete som
pågår på området kommer att resultera i åtgärder som leder till
en snar avveckling av PVC-användningen. I förevarande sammanhang
finner utskottet därför inte anledning att utöver det anförda
föreslå något särskilt uttalande av den innebörd som föreslås i
motion Jo680. Motionen avstyrks i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.

Motion Jo602 ger utskottet anledning att upprepa sitt tidigare
uttalande att produkter som är skadliga för miljön bör bli
föremål för sådan produktutveckling som leder fram till mindre
skadliga alternativ (1990/91:JoU30). Tillförseln till vår miljö
av kvicksilver via varor är fortfarande alltför stor. Det är
därför angeläget att användningen av kvicksilver i olika varor
begränsas. De miljöproblem som är förenade med lampor
innehållande kvicksilver är i första hand orsakade av bristande
sortering av hushållsavfallet. Den totala mängden kvicksilver i
kasserade lysrör uppgår till mindre än 300kg per år. Enligt
vad utskottet erfarit sker insamling av lysrör i relativt stor
omfattning genom kommunernas försorg. Lysrör och andra lampor
som innehåller kvicksilver återvinns vid en anläggning i
Karlskrona. Lysrören hanteras och transporteras som annat
avfall. I enlighet med riksdagens beslut våren 1991 (prop.
1990/91:90, JoU30, rskr.338) arbetar naturvårdsverket på
regeringens uppdrag med att tillsammans med
kemikalieinspektionen kartlägga förekomsten av kvicksilver i
förbrukade produkter. Uppdraget skall redovisas hösten 1992. Som
utskottet tidigare uttalat (1989/90:JoU16) skapar det utökade
kommunala ansvaret för avfallshanteringen och särskilt den fullt
genomförda källsorteringen goda förutsättningar för att på något
längre sikt komma till rätta med ifrågavarande problem.
Härvidlag har det upplysts att branschen arbetar med att minska
kvicksilverhalten i lysrör. Ansträngningar vidtas således på
olika områden med att lösa problemen med den framtida
hanteringen av bl.a. lysrör och liknande produkter. Utskottet är
inte berett att förorda införande av ett särskilt pantsystem för
lysrör och lampor i enlighet med förslaget i motion Jo602.
Motionen avstyrks.

Med anledning av motion Jo629 vill utskottet erinra om den
ändring i bilskrotningsförordningen (1975:348) som trädde i
kraft den 1januari 1992 och som innebar att
bilskrotningspremien höjdes från 500 kr. till 1500kr. för
fordon som är i bruk (SFS1991:1294). Enligt vad utskottet
inhämtat var utskrotningen av personbilar intensiv under
januari, februari och mars i år. Under januari 1992
utskrotades 38663 fordon mot 14089 fordon under januari
1991, och under februari 1992 utskrotades 20741 fordon mot
10865 fordon under februari 1991. För mars 1992 var antalet
21514. Nuvarande system synes således fungera väl. Mot
bakgrund härav och med beaktande av att den senaste höjningen av
bilskrotningspremien skedde för endast drygt fyra månader sedan
saknar utskottet anledning att tillmötesgå motion Jo629 om bl.a.
ytterligare höjning av premien. Motionen avstyrks.

Genom ändring hösten 1990 av 19 och 20§§ i förordningen
(1985:841) om miljöfarligt avfall skärptes bestämmelserna för
export av miljöfarligt avfall. Skärpningarna innebär bl.a. att
naturvårdsverket, som beslutar i frågor om utförseltillstånd,
skall begära in uppgifter om hur miljöfarligt avfall som
exporteras från Sverige slutligen tas om hand i
mottagarlandet och kontrollera att avfallet omhändertas på det
sätt som överenskommits. Tillstånd får beviljas endast om det
kan visas att avfallet slutligt kommer att omhändertas på sådant
sätt som från hälso- och miljöskyddssynpunkt varit godtagbart om
omhändertagandet hade skett i Sverige. Det ankommer på
naturvårdsverket att föreslå eventuella åtgärder och
regeländringar. Den s.k. Baselkonventionen om kontroll av
gränsöverskridande transporter av farligt avfall trädde i kraft
den 5maj 1992. Konventionens tillämpningsområde är större än
det som omfattas av förordningen om miljöfarligt avfall och
innehåller bl.a. regler för utveckling av miljöanpassad teknik
och minskade avfallsmängder. Enligt konventionen får en part
inte tillåta export av avfall till länder, speciellt
utvecklingsländer, som i sin lagstiftning har förbjudit sådan
import. Export skall inte heller tillåtas om det finns anledning
anta att avfallet inte kommer att hanteras miljöriktigt. Som
utskottet uttalade våren 1991 (1990/91:JoU30) kan
Baselkonventionen endast ses som ett första steg mot målet att
komma till rätta med det internationella avfallsproblemet.
Konventionen behövde enligt utskottet förstärkas med bl.a.
regler om hur övervakning och kontroll av omhändertagandet av
avfallet i importlandet skall ordnas. Det framhölls också som
viktigt att konventionen kompletteras med en reglering av
ansvars- och ersättningsfrågorna. Slutligen uttalade utskottet
att Sverige måste fortsätta att driva dessa frågor
internationellt. Vad utskottet då anförde äger fortfarande
giltighet, och utskottet förutsätter att syftet med motion Jo612
yrkande30 i denna del kommer att bli tillgodosett. Utredningen
om vissa frågor rörande miljöfarligt avfallm.m. skall bl.a.
inhämta kunskap om utvecklingen när det gäller omhändertagandet
av miljöfarligt avfall i andra länder och undersöka vilka
åtgärder som behövs för att anpassa de svenska reglerna för
omhändertagande och behandling av miljöfarligt avfall till EG:s
motsvarande regler och till de krav som ställs i
Baselkonventionen (dir.1990:45). Utredningen kommer att avge
ett delbetänkande före sommaren 1992. Även vid naturvårdsverket
pågår översyn av förordningen om miljöfarligt avfall, och
utskottet har inhämtat att verket överväger att föreslå en
särskild förordning om export och import av miljöfarligt avfall.
Med det anförda kommer enligt utskottets mening även syftet med
denna del av motionsyrkandet att i allt väsentligt bli
tillgodosett. Något särskilt uttalande med anledning av
motionsyrkandet finner utskottet inte påkallat. Motion Jo612
yrkande30 bör inte medföra någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida. Det anförda utesluter emellertid inte att
utskottet kan få anledning att återkomma i frågan.

I de fall EFTA bereds möjlighet att yttra sig över förslag om
EG-direktiv på miljöområdet driver Sverige aktivt miljöfrågorna.
Inom ramen för EFTA-samarbetet har Sverige avgett yttrande till
EFTA:s miljökommitté över förslagen om EG:s direktiv när det
gäller förpackningar. Under hösten 1990 lade en oberoende
expertgrupp inom EG fram en rapport om framtida användning av
ekonomiska styrmedel i EG:s miljöpolitik. I rapporten anges en
rad globala och regionala miljöproblem där gemensamma ekonomiska
styrmedel i EG kan vara av intresse. Ett av de områden som nämns
är avfallsområdet. Utskottet har erfarit att EG-kommissionen,
som en del i Gemenskapens avfallsstrategi, överväger att införa
en generell avgift/skatt på avfall som går till slutlig
deponering. Syftet med en sådan avgift/skatt skulle vara att
göra återvinning mer lönsam men även att begränsa själva mängden
avfall. EG:s ministerråd har emellertid ännu inte tagit
ställning till förslagen.

Genom den s.k. Maastrichtöverenskommelsen hösten 1991 föreslås
miljöintressena inom EG bli förstärkta genom att Romfördragets
artikel och Gemenskapens mål utvidgas till att innefatta bl.a.
en långsiktigt hållbar utveckling utan inflation, respekt för
miljökraven samt livskvalitet. Politiken på miljöområdet skall
bygga på principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid
källan och förorenarens ansvar. Den överenskommelse om ett
EES-avtal som träffades i oktober 1991 omfattar EG:s inre
marknad samt utvecklar och breddar samarbetet även på
angränsande områden, t.ex. miljöpolitiken. Avtalet innehåller
bl.a. de tre principerna om förebyggande åtgärder, åtgärder vid
källan och förorenarens ansvar. Likaså skall krav på miljöskydd
ingå i de avtalsslutande parternas övriga politik. Som utskottet
tidigare konstaterat (1991/92:JoU8y) skapas genom avtalet nya
möjligheter för ett intensifierat miljösamarbete, och Sverige
erhåller en plattform för att påverka den framtida gemensamma
miljöpolitiken i Västeuropa. Utskottet förutsätter att
regeringen även i detta sammanhang fullföljer den målsättning
som slogs fast i riksdagens beslut våren 1991 om miljöpolitiken
(prop.1990/91:90, JoU30, rskr.338).

I regeringsförklaringen hösten 1991 uttalades att Sverige i
förhandlingarna om ett svenskt medlemskap i EG skall utgå från
att högsta tillämpade ambitionsnivå skall gälla på miljöområdet.
De tankegångar om vikten av effektiv resurshushållning,
minimering av koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning på
förpackningsområdet som förs fram i motion Jo636 står enligt
utskottets mening väl i överensstämmelse med såväl de av
riksdagen uppsatta miljömålen som regeringens intentioner inför
kommande förhandlingar om ett EG-medlemskap. Utskottet
konstaterar härmed att syftet med motionen får anses
tillgodosett utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.
Motion Jo636 bör således inte föranleda någon riksdagens vidare
åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för att begränsa avfallsvolymen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo632 och 1991/92:T221
yrkande8,

res.1 (s)

2. beträffande lag om återvinning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo647 yrkande2,

3. beträffande lag om obligatorisk sopsortering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo645 yrkande15,

4. beträffande resurssnåla dryckesförpackningarm.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo612 yrkande27,
1991/92:Jo621 i motsvarande del och 1991/92:Jo675,

res.2(s)

5. beträffande avveckling av engångsförpackningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo621 i motsvarande del,

6. beträffande det s.k. DUAL-systemet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo607,

7. beträffande avveckling av PVC-användningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo680,

8. beträffande pantsystem för kvicksilverhaltiga lysrör och
lampor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo602,

9. beträffande höjning av bilskrotningspremienm.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo629,

res.3(nyd)

10. beträffande export av miljöfarligt avfall

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande30,

11. beträffande ett totalt resurs- och
miljöhushållningssynsätt inom EG

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo636.

res.4(s)

Stockholm den 7 maj 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Inga-Britt Johansson
(s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Christer Windén
(nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s),
Patrik Norinder (m), Lena Klevenås (s), Lennart Fremling (fp)
och CarlOlov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg(v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Åtgärder för att begränsa avfallsvolymen (mom.1)

Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke
Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.3
börjar med "I den" och på s.4 slutar med "inte påkallat" bort
ha följande lydelse:

I den -- -- -- (=utskottet) -- -- -- med avfallshanteringen.
Utskottet delar denna principiella inställning men konstaterar
samtidigt att det regeringsförslag om principerna för en
övergripande miljöpolitik på förpackningsområdet som var
aviserat till våren 1992 ännu inte har presenterats för
riksdagen. Det är enligt utskottets mening nu hög tid att
principer och regler för avfalls- och återvinningsfrågorna slås
fast. För såväl kommuner, myndigheter som industri är behovet
stort av en snar lösning. Allmänhetens förtroende för
statsmakternas vilja och förmåga att lösa dessa problem är en
nödvändig grund för en aktiv insats från hushållen när det
gäller bl.a. källsorteringen. Det anförda innebär att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för
att begränsa avfallets volym och förbättra behandlingen av det
avfall som uppkommer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt
källsortering och återvinning av avfall i enlighet med
synpunkterna i motionerna Jo632 och T221 yrkande8. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under1 bort ha följande
lydelse:

1.beträffande åtgärder för att begränsa avfallsvolymen
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo632 och
1991/92:T221 yrkande8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Resurssnåla dryckesförpackningarm.m. (mom.4)

Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke
Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "I sitt" och slutar med "således inte påkallat" bort
ha följande lydelse:

Återanvändning och återvinning är områden där den enskilde på
ett konkret sätt kan medverka i arbetet för en bättre miljö. Det
är därför enligt utskottets mening av vikt att de system som
finns för återanvändning och återvinning kan vidmakthållas och
att nya system kan utvecklas. Ett av de områden som människor
ofta möter i sin roll som konsumenter är förpackningsområdet. De
senaste åren har dryckesförpackningar varit föremål för livliga
diskussioner. Utskottet anser det angeläget att de resurssnåla
system som finns eller som etableras vårdas på ett sådant sätt
att deras marknadsandel ökar. Utskottet förutsätter att
regeringen i beslut i enskilda ärenden ger förtur för system som
hushållar med resurser. Vad utskottet anfört med anledning av
motionerna Jo612 yrkande27 och Jo621 i den del motionen avser
förstärkning av ett retur- och återanvändningssystem bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande resurssnåla dryckesförpackningarm.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo612
yrkande27 och 1991/92:Jo621 i motsvarande del och med avslag
på motion 1991/92:Jo675 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Höjning av bilskrotningspremienm.m. (mom.9)

Christer Windén (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7
börjar med "Med anledning" och slutar med "Motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Den höjning av bilskrotningspremien från 500kr. till
1500kr. per fordon som trädde i kraft den 1januari 1992 är
enligt utskottets mening otillräcklig. Denna måttliga höjning av
premien kommer sannolikt inte att öka takten på utskrotningen av
äldre miljöförstörande personbilar. Premien bör därför höjas
tillfälligt till 5000kr. Höjningen skulle med fördel kunna
finansieras med en liten del av de medel som landets bilister
betalar i form av miljöavgift på bensin. Det är från pedagogisk
synpunkt viktigt att de miljöavgifter som uppbärs används för
förbättring av miljön och inte försvinner i statsbudgeten till
andra ändamål.

Det är även av vikt att systemet görs enkelt och attraktivt
för den enskilde bilköparen. Ett system skulle kunna utformas så
att den reguljära bilhandeln åläggs att ta emot de fordon som
skall skrotas. Detta bör ske när kunden byter bil. Bilhandeln
bör även ombesörja att de gamla miljöstörande bilarna omgående
skrotas på ett för miljön så skonsamt sätt som möjligt. Vad
utskottet anfört med anledning av motion Jo629 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under9 bort ha följande
lydelse:

9. beträffande höjning av bilskrotningspremienm.m.
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo629 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt inom EG
(mom.11)

Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke
Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Lena Klevenås (allas)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "I regeringsförklaringen" och på s. 9 slutar med
"vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening av största vikt även för vårt
land att de åtgärder som vidtas och de system som inom EG införs
på förpackningsområdet är rationella från miljö- och
resurshushållningssynpunkt. Härvidlag kan ett aktivt agerande
från Sveriges sida bidra till att EG:s direktiv präglas av ett
totalt synsätt på resurs- och miljöhushållningen. I detta arbete
bör de tankegångar som förs fram i motion Jo636 om
nödvändigheten av effektiv resurshushållning, minimering av
koldioxidutsläpp och annan miljöbelastning på
förpackningsområdet kunna utgöra en god grund. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo636 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under11 bort ha följande
lydelse:

11. beträffande ett totalt resurs- och
miljöhushållningssynsätt inom EG
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Jo636 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Annika Åhnberg(v) anför:

Åtgärder för att begränsa avfallsvolymen

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr1, med anledning av motionerna Jo632 och T221
yrkande8 ha beslutat om tillkännagivande att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med förslag om åtgärder för
att begränsa avfallets volym och förbättra behandlingen av det
avfall som uppkommer (Hemställan mom.1).

Ett totalt resurs- och miljöhushållningssynsätt inom EG

Enligt min mening borde utskottet, liksom reservanterna i
reservation nr3, med anledning av motion Jo636 ha beslutat om
tillkännagivande att ett aktivt agerande från Sveriges sida kan
bidra till att EG:s direktiv präglas av ett totalt synsätt på
resurs- och miljöhushållningen (Hemställan mom.11).