Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.

Betänkande 1998/99:SkU4

Skatteutskottets betänkande 1998/99:SKU04

Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

SkU4

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition
1998/99:16 Avdrag för vissa pensionskostnader, m.m.,
med vissa lagtekniska justeringar. Regeringens
förslag innebär bl.a. att utrymmet för avdrag för
pensionskostnader vid byte av tryggandeform
utvidgas.

Två motioner har väckts med anledning av
propositionen. I en m-motion föreslås ytterligare
lättnader i möjligheterna att göra avdrag för
pensionskostnader vid byte av tryggandeform. I en v-
motion begärs ett tillkännagivande om
fastighetsbeskattningens allmänna inriktning.
Utskottet avstyrker motionerna.

Vid betänkandet fogas en reservation av m, kd och
fp.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i
proposition 1998/99:16 att riksdagen antar de i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,

5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar.

I propositionen föreslås kompletteringar i
avdragsreglerna för arbetsgivarnas kostnader för
tjänstepensionering. Kostnader som uppkommer i
samband med att arbetsgivaren byter tryggandeform
skall vara avdragsgilla. Detsamma skall gälla
kostnader för att trygga en pensionsutfästelse i
samband med att utfästelsen övertas av en annan
arbetsgivare. Avdrag medges även för vissa
kollektiva pensionskostnader.

De nya reglerna skall tillämpas första gången vid
2001 års taxering. De nya reglerna får dock under
vissa förutsättningar tillämpas redan vid 1998 års
taxering om den skattskyldige begär det.

I propositionen föreslås även att en fysisk person
som medges avdrag för pensionsförsäkringspremie
eller inbetalning på pensionssparkonto inte skall
betala särskild löneskatt på pensionskostnader om
avdraget görs från ersättning som har utgjort
underlag för arbetsgivaravgifter eller särskild
löneskatt på vissa förvärvsinkomster. De nya
reglerna skall tillämpas första gången vid 1999 års
taxering.

Vidare föreslås att reglerna i lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid
1997-2001 års taxeringar justeras med hänsyn till
att fastighetsskatten på bostadshus sänks från 1,7 %
till 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1999 års
taxering.

Lagförslagen har intagits som bilaga till
betänkandet.

Motionerna

1998/99:Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att avdrag för
pensionsutfästelser som ligger inom principiellt
avdragsgill nivå skall vara möjlig även i de fall
byte av tryggandeform från stiftelse till försäkring
sker, i enlighet med vad som anförts i motionen.

1998/99:Sk5 av Marie Engström och Per Rosengren (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
fastighetsskatten.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har under våren 1998 fattat beslut om nya
regler för arbetsgivares avdrag för
pensionskostnader. Reglerna tar sikte på
arbetsgivarens kostnad för att trygga pensions-
utfästelserna och innebär att ett belopp motsvarande
högst 35 % av den anställdes lön och andra
pensionsgrundande ersättningar får dras av. Avdraget
får dock inte överstiga 10 basbelopp.

En kompletterande regel finns för fall då pensions-
rättigheten skall "köpas i kapp" eller då
pensionsavgångar sker i förtid. Utgångspunkten är
att avdrag medges upp till avtalad pensionsnivå. En
övre gräns gäller dock för ålderspensionens nivå.
Denna får motsvara högst 20 % av den anställdes lön
och annan pensionsgrundande ersättning upp till 7,5
basbelopp, 70 % av sådan ersättning mellan 7,5 och
20 basbelopp och 40 % av sådan ersättning mellan 20
och 30 basbelopp. Vid förtida pensionsavgångar är
motsvarande procentsatser 80-70-40.

Vid sidan av kompletteringsregeln finns bl.a. en
regel om avdragsrätt vid byte av tryggandeform. Om
en kreditförsäkringsgivare kräver ändrad tryggande-
form får nytt avdrag göras för kostnaden för det
förnyade tryggandet av pensionsutfästelsen, om denna
tidigare tryggats med avdragsrätt och det tidigare
tryggandet upphör. Ytterligare villkor skall vara
uppfyllda.

De nya reglerna tillämpas första gången vid 2001
års taxering, men får tillämpas redan fr.o.m. 1998
års taxering om den skattskyldige begär det (prop.
1997/98:146 Förenklad avdragsrätt för
pensionskostnader, bet. 1997/98:SkU27).

Avdrag för pensionskostnader vid byte av
tryggandeform eller byte av arbetsgivare

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att
avdragsrätten vid byte av tryggandeform utvidgas.
Avdrag för kostnad för nytt tryggande av en
pensionsutfästelse skall få göras under
förutsättning att utfästelsen tidigare tryggats med
avdragsrätt. En särskild spärr skall dock gälla om
det tidigare tryggandet skett genom avsättning till
stiftelse. Avdrag skall i dessa fall inte medges med
högre belopp än det belopp som tas ut från
stiftelsen i samband med bytet. De ordinarie
begränsningsregler som hänför sig till de olika
tryggandeformerna kvarstår (avdrag för kostnad för
försäkring medges t.ex. inte med högre belopp än som
erlagts i försäkringspremie). Den utvidgade avdrags-
rätten täcker också in de fall då ett nytt tryggande
krävs därför att en arbetsgivare tar över en
tidigare tryggad pensionsutfästelse från en annan
arbetsgivare.

De nya reglerna föreslås bli tillämpade första
gången vid 2001 års taxering men kan, i likhet med
de tidigare antagna reglerna, tillämpas redan vid
1998-2000 års taxeringar på begäran av den
skattskyldige.

Motionen

I motion Sk4 av Carl Fredrik Graf (m) föreslår
motionären att riksdagen beslutar att avdrag för
kostnad vid byte av tryggandeform skall vara möjligt
så snart pensionsutfästelsen ligger inom princip-
iellt avdragsgill nivå. Enligt motionären kan den
pensionsnivå som tryggas av en stiftelse vara högre
än summan av de avdragsgilla avsättningar som skett
till stiftelsen. Kapitaltillväxt och bortfall av
pensionsåtaganden kan ha medfört en ökning av
utrymmet för tryggade pensionsutfästelser. Med den
av regeringen föreslagna regeln om en begränsning
till den nivå som kunnat uppnås med avdragsrätt kan
ett sådant extra utrymme inte föras över till en ny
tryggandeform, t.ex. i samband med att ett företag
säljs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot att utrymmet
för avdrag för kostnad för byte av tryggandeform
utvidgas. Redan när utskottet under våren 1998
behandlade förslaget om ny och enklare utformning av
reglerna om avdrag för pensionskostnader
konstaterades att frågorna om byte av tryggandeform
krävde fortsatta överväganden. Det förslag som
regeringen lägger fram är resultatet av dessa
överväganden.

Regeringen har utformat sitt förslag på ett sätt
som nära ansluter till de nya förenklade reglerna
genom att avdrag vid byte endast godtas på en redan
tryggad förmånsnivå. Härigenom upprätthålls en
allmän neutralitet inom regelverket och undviks att
byten leder till en större sammantagen avdragsrätt
än ett fortsatt tryggande i ursprunglig form.

Motionärens invändningar om att det finns behov av
en möjlighet till byte på en högre förmånsnivå, som
uppnåtts genom tillväxt i en pensionsstiftelse eller
på annat sätt, väcker enligt utskottets mening
frågor kring hanteringen av kapitalet i
pensionsstiftelser. När utskottet under våren 1998
behandlade dessa skatteregler konstaterade utskottet
bl.a. att reglerna har en nära anknytning till
tryggandelagen, och utskottet uttalade att det är
viktigt att de olika problem som kan finnas kring
tryggandelagen och dess tillämpning kartläggs i
syfte att få ett underlag för en bedömning av
behovet av en översyn av den lagen (bet.
1997/98:SkU27 s. 36).

Enligt utskottets mening bör den pågående
kartläggningen av frågor som har anknytning till
tryggandelagen ske med beaktande av de regler för
beskattning i samband med pensionsutfästelser som
aktualiseras genom motionen. Utskottet förutsätter
att regeringen, om det visar sig behövligt,
återkommer till riksdagen med förslag till ändring i
dessa regler.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen
i denna del och avstyrker motion Sk4.

Propositionen i övrigt

I propositionen föreslås vidare att avdrag skall
medges för s.k. kollektiva pensionskostnader och att
avdrag för pensionskostnad inte skall föranleda
särskild löneskatt om avdraget görs mot ersättning
som utgjort underlag för arbetsgivaravgifter eller
särskild löneskatt på förvärvsinkomster.

I övrigt föreslås i propositionen vissa
följdändringar till beslutet om en ny
förmögenhetsskattelag (prop. 1996/97:117, bet.
1996/97:SkU20) och beslutet om en sänkning av
fastighetsskatten från 1,7 % till 1,5 % (bet.
1997/98:FiU20).

Utskottet har inte funnit någon anledning till
erinran mot dessa förslag och tillstyrker därför
propositionen även i denna del.

Utskottet återkommer dock i det följande till vissa
lagtekniska justeringar nedan under rubriken
Lagförslagen.

Övriga frågor

I motion Sk5 av Marie Engström m.fl. (v) anförs att
Vänsterpartiet välkomnar den pågående översynen av
fastighetsbeskattningen och att partiet i avvaktan
på dess resultat bl.a. har föreslagit att särskilda
takregler införs vid fastighetsbeskattningen.
Motionärerna anför vidare att man är kritiskt
inställd när det gäller finansieringen av sänkningen
av fastighetsskatten genom sänkt utgiftstak och att
man anser att det finns skäl att avvakta med
fastighetsbeskattningen av krisårgångarna.
Motionärerna begär ett tillkännagivande till
regeringen med detta innehåll.

Utskottet har nyligen i ett yttrande till
finansutskottet behandlat bl.a. frågor om
fastighetsbeskattningens inriktning (yttr.
1998/99:SkU1y).

Utskottet ser inte något skäl att nu tillstyrka ett
tillkännagivande till regeringen med det innehåll
som motionärerna begär och avstyrker därför motion
Sk5.

Lagförslagen

Utskottet föreslår ett klargörande i den lagtext som
riksdagen beslutade under våren 1998. I punkt 20 d
fjärde stycket av anvisningarna till 23 § framgår
det inte helt klart att avsikten är att avtal med en
kortare intjänandetid än 30 år skall anses ha en
intjänandetid på 30 år (jfr prop. 1997/98:146 s. 69
andra stycket). Utskottet föreslår därför den
justering av lagtexten som framgår av hemställan.
Regeringen har i propositionen föreslagit en motsva-
rande justering i samma lagrums sjätte stycke.
Eftersom dessa båda justeringar gäller de regler som
riksdagen beslutade våren 1998 behövs dessutom den
justering av övergångsbestämmelserna som utskottet
föreslår i hemställan. Syftet med dessa justeringar
är endast att göra lagtexten mer lättförståelig.

I förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1231)
om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar bör ikraftträdandet
flyttas från den 1 december 1998 till den 1 januari
1999.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avdrag för
pensionskostnader vid byte av tryggandeform
eller byte av arbetsgivare

att riksdagen med avslag på motion 1998/99:Sk4 godtar
proposition 1998/99:16 i denna del,

res. 1 (m, kd, fp)

2. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen godtar proposition 1998/99:16 i denna del,

3. beträffande fastighetsbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1998/99:Sk5,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i
denna del och till följd av vad utskottet anfört
och hemställt antar de vid propositionen fogade
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370), med

dels den ändringen att punkt 20 d av
anvisningarna till 23 § erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

-----------------------------------------------------
Regeringens förslag
Utskottets förslag

-----------------------------------------------------
Punkt 20 d av anvisningarna till 23 §
-----------------------------------------------------
20 d. Avdrag, för kostnader - - - 2 angivna
förmånsnivåer.
-----------------------------------------------------
Avdragsrätt enligt första Avdragsrätt enligt
stycket 1 och 2 första stycket 1 och 2
förutsätter full förutsätter full
intjänandetid. Med full intjänandetid. Med full
intjänandetid avses full intjänandetid avses full
intjänandetid enligt intjänandetid enligt
pensionsavtalet, pensionsavtalet, dock
förutsatt att avtalet för lägst 30 år, förutsatt
full pension kräver att avtalet för full
fortsatt intjänande under pension kräver fortsatt
anställningen fram till intjänande under
den avtalade anställningen fram till
pensionstidpunkten. Om den avtalade
pensionsavtalet anger pensionstidpunkten. Om
annan intjänandetid för pensionsavtalet anger
full pension eller om annan intjänandetid för
pensionsavtalet saknar full pension eller om
bestämmelse om pensionsavtalet saknar
intjänandetid, avses med bestämmelse om
full intjänandetiden tid intjänandetid, avses med
av sammanlagt lägst 30 år full intjänandetiden tid
fram till den avtalade av sammanlagt lägst 30 år
pensionstidpunkten. Vid fram till den avtalade
beräkning av pensionstidpunkten. Vid
intjänandetiden skall beräkning av
såväl arbetstagarens intjänandetiden skall
sammanlagda såväl arbetstagarens
anställningstid hos sammanlagda anställnings-
arbetsgivaren som tid hos arbetsgivaren som
anställningstid hos annan anställningstid hos annan
arbetsgivare medräknas. arbetsgivare medräknas.
Om pensionsrätten inte är Om pensionsrätten inte är
fullt intjänad minskas fullt intjänad minskas
avdragsrätten i den avdragsrätten i den
utsträckning som utsträckning som mot-
motsvarar bristen i svarar bristen i
intjänande. intjänande.
-----------------------------------------------------
När avdraget för - - - punkt 20 c andra stycket.
-----------------------------------------------------

dels den ändringen att ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna erhåller följande som
utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1999 och den 1 januari 1999 och
tillämpas första gången tillämpas första gången
vid 2001 års taxering. På vid 2001 års taxering. De
yrkande av den nya bestämmelserna i
skattskyldige får dock de punkt 20 d fjärde och
nya bestämmelserna sjätte styckena av anvis-
tillämpas vid 1998, 1999 ningarna till 23 § skall
och 2000 års taxeringar dock tillämpas vid 1998,
om den skattskyldige har 1999 och 2000 års
yrkat att de nya taxeringar om den
bestämmelserna i lagen skattskyldige har yrkat
(1998:328) om ändring i att de nya bestämmelserna
kommunalskattelagen i lagen (1998:328) om
(1928:370) skall ändring i
tillämpas vid dessa kommunalskattelagen
taxeringar. (1928:370) skall
tillämpas vid dessa
taxeringar. På yrkande av
den skattskyldige får de
nya bestämmelserna i
övrigt tilllämpas vid
1998, 1999 och 2000 års
taxeringar om den
skattskyldige har yrkat
att de nya bestämmelserna
i lagen (1998:328) om
ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370) skall
tillämpas vid dessa
taxeringar.
-----------------------------------------------------

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig
inkomstskatt på ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild
löneskatt på pensionskostnader,

5. lag om ändring i lagen (1996:1231) om
skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall
vid 1997-2001 års taxeringar, med den ändringen
att ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande
som utskottets förslag betecknade lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 december 1998 och den 1 januari 1999 och
tillämpas första gången tillämpas första gången
vid 1999 års taxering. vid 1999 års taxering.
-----------------------------------------------------

Stockholm den 24 november 1998

På skatteutskottets vägnar

Arne Kjörnsberg

I beslutet har deltagit: Arne Kjörnsberg (s), Bo
Lundgren (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Per
Rosengren (v), Carl Fredrik Graf (m), Per Erik
Granström (s), Ulla Wester (s), Lena Sandlin (s),
Marie Engström (v), Helena Höij (kd), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Yvonne Ruwaida (mp), Rolf
Kenneryd (c), Johan Pehrson (fp), Lars U Granberg
(s), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd).

Reservation

Avdrag för pensionskostnader vid byte av
tryggandeform eller byte av arbetsgivare
(mom. 1)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Helena Höij
(kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Johan Pehrson
(fp), Catharina Hagen (m) och Kenneth Lantz (kd) har

dels anfört följande:

Vi anser att reglerna om byte av tryggandeform får
en alltför restriktiv utformning med regeringens
förslag.

Småföretagare kan använda stiftelseformen för att
trygga pensionsutfästelser. Antalet
pensionsstiftelser kan uppskattas till ca 4 000, och
de pensionsstiftelser som tryggar pension åt
företagare i fåmansbolag dominerar antalsmässigt,
men inte kapitalmässigt. Stiftelseformen är således
viktig för småföretagen.

Regeringens förslag till nya regler vid byte av
tryggandeform innehåller begränsningar som gör att
ett byte från stiftelse till annan tryggandeform kan
leda till negativa skatteeffekter, trots att
utgångspunkten är att tryggandet skett inom
principiellt avdragsgillt utrymme. En sådan
begränsning är enligt vår mening oacceptabel och kan
medföra att företagare tvingas avstå från ett byte i
situationer då detta är en naturlig lösning.
Regeringens förslag kan innebära att stiftelseformen
inte behandlas skattemässigt likvärdigt i för-
hållande till andra tryggandeformer.

I många fall är det nödvändigt för en småföretagare
att byta tryggandeform. En pensionsberättigad
företagare som släpper ägarkontrollen har t.ex.
svårt att hindra de nya ägarna från att utfästa
ytterligare pensioner utan nya avsättningar. Detta
leder till en urholkning av den säkerhet stiftelsen
skall utgöra. Visserligen kan företagaren, i
händelse av att företaget säljs vidare, få
köparen/den nye ägaren att lova att inte utfästa
ytterligare pensioner utan avsättningar. Men detta
binder inte en godtroende tredjeman som ändå fått en
utfästelse. Ibland kan det också vara svårt att
avgöra om en utfästelse omfattas av stiftelsens
ändamålsbeskrivning eller inte. I händelse av
konkurs kan detta leda till att stiftelsens
förmögenhet inte räcker till för att infria
pensionsutfästelserna fullt ut.

En säkrare väg vid försäljning är att hos
länsstyrelsen begära inskränkning av ändamålet till
att bara trygga pension åt dem som var
pensionsberättigade före ägarbytet. Ett problem som
ändå finns kvar är att arbetsgivaren enligt 1 §
andra stycket tryggandelagen alltid är oinskränkt
ansvarig för lämnade pensionslöften. Detta ansvar
går inte att avtala bort, vilket gör att en nedgång
i värdet av stiftelsens placeringar direkt
återverkar på företaget och gör de nya ägarna ägnade
att bara godta placeringar som är extremt säkra och
därmed onödigt lågavkastande, vilket är till förfång
för ändamålet.

För att undvika effekter som dessa brukar både
säljare och köpare ha ett gemensamt intresse av att
avveckla pensionsstiftelsen förutom att de rent
allmänt brukar vilja skiljas åt en gång för alla.
Köparen vill därutöver bli fri från att behöva
administrera pensionen och stiftelsen. Även i andra
situationer än i fråga om företagsförsäljning kan
det, sedan stiftelsens fördelar spelat ut sin roll,
finnas skäl eller önskemål om att lösa av en
pensionsstiftelse genom försäkring.

Med regeringens förslag kan avdrag endast medges
för tryggande av pensionsutfästelser som tidigare
tryggats med avdragsrätt. Med denna utformning av
regeln finns det en stor risk att avdrag vid byte av
tryggandeform inte kommer att kunna medges om
pensionsutfästelsen tidigare tryggats genom
avkastning i pensionsstiftelsen eller inom ramen för
kapital i pensionsstiftelsen som blivit "ledigt"
genom dödsfall. Den nya regeln leder således till
att avdrag vägras för utfästelser som ligger inom
principiellt avdragsgill nivå, samtidigt som
gottgörelse från pensionsstiftelsen för att bekosta
bytet av tryggandeform ändå beskattas. I motion Sk4
av Carl Fredrik Graf (m) redovisas flera exempel på
fall med en sådan utgång.

Vi anser att det finns anledning att begära en
komplettering av reglerna som innebär att utrymme
lämnas för förmåner som tryggats av arbetsgivaren
genom avdragsrätt eller som skulle ha kunnat tryggas
åt en anställd eller hans efterlevande, jämte
kostnaden för indexering eller annan värdesäkring.
Detsamma gäller i händelse av dödsfall efter att
tjänsten upphört.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk4.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande avdrag för pensionskostnader
vid byte av tryggandeform eller byte av
arbetsgivare

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna
del och med bifall till motion 1998/99:Sk4
godtar regeringens förslag med den ändringen att
avdrag medges för kostnad för byte av
tryggandeform upp till principiellt avdragsgill
nivå,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:16 i denna
del och till följd av vad ovan anförts och
hemställts gör den ändringen i det vid
propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) att
punkt 20 f av anvisningarna till 23 § erhåller
följande som utskottets förslag betecknade
lydelse.

-----------------------------------------------------

Regeringens förslag Utskottets förslag

-----------------------------------------------------
Punkt 20 f av anvisningarna till 23 §
-----------------------------------------------------
20 f. Avdrag får göras - - - enligt dessa
bestämmelser.
-----------------------------------------------------
Avdrag får göras, i den Avdrag får göras, i den
utsträckning som anges i utsträckning som anges i
punkt 20 e, för punkt 20 e, för
arbetsgivares kostnader arbetsgivares kostnader
för att trygga för att trygga
pensionsutfästelse, som pensionsutfästelse, som
tidigare har tryggats av tidigare har tryggats av
arbetsgivaren med av- arbetsgivaren genom
dragsrätt, om förfarandet avdragsgilla avsättningar
innebär att det tidigare till stiftelse jämte
tryggandet av utfästelsen indexering eller annan
upphör. Har det tidigare värdesäkring eller som på
tryggandet skett genom motsvarande sätt skulle
avsättning till pensions- ha kunnat tryggas åt en
stiftelse, får avdrag anställd eller dennes
göras högst med ett efterlevande, om
belopp motsvarande den förfarandet innebär att
ersättning för det tidigare tryggandet
kostnaderna som erhålls av utfästelsen upphör.
från stiftelsen. Avdrag Har det tidigare
får även göras, i den tryggandet skett genom
utsträckning som anges i avsättning till
20 e, för arbetsgivares pensionsstiftelse, får
kostnader för att trygga avdrag göras högst med
pensionsutfästelse, som ett belopp motsvarande
tidigare har tryggats av den ersättning för
annan arbetsgivare med kostnaderna som erhålls
avdragsrätt och för från stiftelsen. Avdrag
vilken först nämnda får även göras, i den
arbetsgivare har utsträckning som anges i
övertagit ansvaret. 20 e, för arbetsgivares
kostnader för att trygga
pensionsutfästelse, som
tidigare har tryggats av
annan arbetsgivare med
avdragsrätt och för
vilken först nämnda
arbetsgivare har
övertagit ansvaret.
-----------------------------------------------------