Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet

Fru talman! Frågan om att främmande makt kan använda icke-militära medel som uppköp och direktinvesteringar för att skapa politiskt inflytande har kommit att få alltmer uppmärksamhet. I dag saknas regler om överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. I en tid då omvärlden blir alltmer orolig är behovet av att förstärka den svenska lagstiftningen tydligt.

Moderaterna har varit drivande i frågan en längre tid och har pekat på riskerna med såväl utländska direktinvesteringar som överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Vi lyfte fram behovet av att få ett svenskt granskningssystem för direktinvesteringar på plats under våren 2020 när det stod klart att coronakrisen innebar en risk för att fientliga statskontrollerade aktörer skulle kunna använda den ekonomiska krisen för att köpa upp vital infrastruktur eller företag av nationellt intresse.

Vi välkomnar därför att regeringen nu har gått fram med en proposition om förändringar i säkerhetsskyddslagen som syftar till att stärka Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. I den moderata följdmotionen till den här propositionen lyfter vi fram fem punkter där lagstiftningen emellertid kunde ha förbättrats ytterligare.

I regeringens proposition finns det inga tydliga tidsgränser när det gäller förslagen till samrådsförfarande vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. I stället hänvisas till förvaltningslagen som säger att ärenden ska hanteras så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Att skapa tydlighet kring tidsgränser är en styrka. Det skapar förutsägbarhet i systemet för de aktörer som är påverkade. Moderaterna anser att det bör införas tidsgränser när det gäller samråd i samband med överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet i Sverige. Införande av en bortre gräns för samrådsbeskeden skulle skapa tydlighet och förutsägbarhet för dem som är involverade i processer som rör de här överlåtelserna. Det handlar om processer som ofta är både tidskritiska och komplexa. Möjligheten att i förväg veta hur länge man ska behöva vänta på ett besked är därför önskvärd.

Begreppet "Sveriges säkerhet" är centralt i säkerhetsskyddslagen. Det finns emellertid ingen tydlig definition av vad det begreppet konkret innebär. Med tanke på att begreppet "Sveriges säkerhet" inte är helt enkelt att ringa in och att det i alla lägen inte heller lämpar sig att vara offentlig kring de här uppgifterna bör det finnas goda möjligheter till stöd och vägledning för de verksamhetsutövare som berörs. Det kommer att vara många verksamheter och överlåtelser som befinner sig i en gråzon när det gäller huruvida de är föremål för samråd eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säker-hetskänslig verksamhet

Det är glädjande att ett enigt utskott föreslår att riksdagen riktar tillkännagivanden till regeringen både om att regeringen bör återkomma med förslag om tydliga tidsgränser för samrådsförfarandet och om att regeringen måste säkerställa att samrådsmyndigheterna kan erbjuda verksamhetsutövare stöd i form av dialog och vägledning.

Avseende de fyra reservationerna som vi har tänkte jag säga några ord om frågan om överklagandeinstans. I propositionen föreslås att samrådsmyndighetens beslut om föreläggande under samrådet ska få överklagas till Förvaltningsrätten i Stockholm. Möjligheten att överklaga samrådsmyndighetens beslut är viktig och en del av ett rättssäkert handhavande. Moderaterna anser, i linje med utredningens förslag, att överklaganden i stället bör ske till regeringen. Det är en mer rimlig modell än alternativet att tolkningar av eventuella implikationer för Sveriges säkerhet ska avgöras av domstol.

Förfarandet skulle också vara i linje med riksdagens tillkännagivande till regeringen om att överklaganden i ärenden som berör tillstånd för nästa generations mobilnät ska kunna överklagas till regeringen i stället till för en förvaltningsdomstol.

Det bör också tilläggas att intressen som rör Sveriges säkerhet ska väga tungt på samma sätt som sker när det gäller processen kring tillstånd för krigsmaterielexport. Kammarrätten påpekar dessutom att som förslaget nu ser ut finns det två olika processer gällande föreläggande och förbud. Detta kan enligt kammarrättens mening leda till en risk för parallella processer om samma sak. Jag vill därför yrka bifall till reservation 1.

Slutligen vill jag säga några ord om betydelsen av att tillräckliga resurser avsätts för att hantera samrådsförfarandena. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2021. Det innebär att de berörda myndigheterna har relativt kort tid på sig för att rekrytera kompetent personal och utbilda den i de nya arbetsuppgifterna. Det innebär en risk för att bedömningar och samråd rörande överlåtelser initialt kan dra ut på tiden.

Eventuella förseningar riskerar att få negativa konsekvenser när det gäller säkerhetsaspekterna. En omständlig process rörande överlåtelser kan också skrämma bort utländska direktinvesteringar i verksamhet som kan beröras av den nya lagstiftningen. Ytterst handlar det om att Sverige ska vara ett säkert och attraktivt land att investera i, där alla aktörer kan förvänta sig förutsägbara och rättssäkra processer.

Regeringen har tillfört resurser till Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Inspektionen för strategiska produkter, ISP, för arbetet med säkerhetsskydd. Försvarsmakten och ISP får dock endast mindre tillskott. Moderaterna anser därför att regeringen inför vårändringsbudgeten bör göra en avstämning av hur det går med implementeringen av den nya lagstiftningen och vid behov skjuta till ytterligare medel för att säkerställa att lagstiftningen kommer på plats.

Fru talman! Det är bra att regeringen nu tar ett första steg mot en bred och permanent reglering av överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom av betydelse för Sveriges säkerhet. Det finns ett stort behov av det, och Sverige har till skillnad från många andra länder saknat en sådan reglering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säker-hetskänslig verksamhet

Det är väl känt att utländska aktörer använder sig av både olagliga och lagliga metoder för att tillförskaffa sig information som kan vara av betydelse för svensk säkerhet. Det finns en problematik kring bland annat utländskt övertagande av känslig infrastruktur och teknologi i Sverige, också för företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen.

Fru talman! Genom det förslag som nu ligger på riksdagens bord genomför regeringen delar av betänkandet Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen. Regeringen avser samtidigt att återkomma med resterande förslag i betänkandet och också återkomma i fråga om granskningar av utländska direktinvesteringar och om hur säkerhetsskyddslagstiftningen ska förhålla sig till detta när Direktinvesteringsutredningen slutredovisar sitt uppdrag. Vi vill påminna om att till exempel medierna är ett av fem identifierade områden som av kommissionen bedöms vara skyddsvärda.

Fru talman! Det är bra att regeringen avser att återkomma med ytterligare reglering innehållande förslag från de två nämnda utredningarna. Men Centerpartiet vill att regeringen också inkluderar förslag som finns i det slutbetänkande som lämnats av Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet, som bland annat innehåller totalförsvarsrisker kopplat till kontroll över egendom inom vissa geografiska områden. Det är en viktig men i dag frånvarande del för att Sverige ska ha en nödvändig och heltäckande reglering på området.

Genom utvalda förvärv eller nyttjanden av egendom i Sverige kan främmande makt försvåra för svensk försvarsverksamhet, utöva olaglig underrättelseverksamhet eller på annat sätt stödja en verksamhet som är riktad mot Sveriges säkerhet och äventyra den. Detta måste regleras. Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har förslag som skulle ge Sverige en nödvändig och mer heltäckande reglering på området. Det är något som regeringen säger sig se ett behov av.

Fru talman! Jag stöder den proposition som ligger på bordet men menar också att de två tillkännagivanden som beskrivs i betänkandet är oerhört viktiga. De kommer från Moderaternas följdmotion. En bortre tidsgräns för samrådsmyndighetens handläggningstid är rimlig, inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt. Den kan också ge stöd och vägledning för verksamhetsutövare, vilket både försvarsutskottet och utrikesutskottet tillstyrkt.

Jag yrkar härmed bifall till reservation 3.

Fru talman! Sverige och svenska viktiga intressen är inte till salu. Därför är detta betänkande och det beslut som vi kommer att fatta här i kammaren väldigt viktiga.

Världen förändras ständigt. Inte minst kan den förändras extra mycket under tider av kris och katastrofer. Just nu är världen som bekant inne i en vidrig pandemi. Det är en sådan kris som kan rita om kartan vad gäller geopolitiska styrkeförhållanden. Vi vet också att länder kan sättas under mycket hårt ekonomiskt tryck under sådana kriser.

Förra året trädde den nya säkerhetsskyddslagen i kraft. Detta välkomnade såklart Liberalerna. Där skärptes kraven på myndigheter och företag att skydda känslig information och verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet ur ett brett perspektiv. Det är ett arbete som naturligtvis har sin grund i ett EU-samarbete. Inom EU har vi identifierat att många länder är väldigt utsatta och att vi bättre måste försvara de värden som EU står för, såsom demokrati, marknadsekonomi och inte minst mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säker-hetskänslig verksamhet

Säkerhetsskyddslagen innebar en tydlig ambitionsökning, vilket gjorde att det gick bättre och lättare att skydda oss från hot utifrån. Nu behandlar vi en förstärkning och kompletteringar av säkerhetsskyddslagen. Det handlar om att Säpo och Försvarsmakten från och med nästa år ska kunna stoppa försäljning av företag som driver säkerhetskänslig verksamhet. Det kan handla om infrastruktur, energi eller telefonkommunikation. Det kan vara såväl privat som offentlig verksamhet. Tanken är att flera av vårt lands strategiska verksamheter ska kunna skyddas, och inte som i dag bara kärnteknik eller försvarsmateriel.

Fru talman! Ett femtontal stater bedriver olika former av säkerhetshotande verksamhet i Sverige och mot vårt land. Under de senaste fem åren har Säkerhetspolisen kunnat se att detta har intensifierats. Främmande makter lägger ned stora resurser, mycket tid, enorma summor pengar och tekniska resurser på att systematiskt angripa och identifiera svenska verksamheter som de antingen vill ta kontroll över, spionera på eller förvärva och köpa upp, vilket nu kan vara aktuellt.

Jag vill påminna kammaren om att bara Kina under de senaste fyra riksdagarna har köpt upp 65 företag i vårt land för över 100 miljarder. Däribland finns Volvo Cars och Filmstaden. De har även köpt in sig i Oatly, Acne och AB Volvo. Havremjölk och snygga jeans är väl kanske inte direkt något problem när det gäller utländska investeringar. Men såväl kulturinstitutioner som högteknologiska transportlösare kan vara strategiska framöver.

Liberalerna tycker att det är bra att regeringen fortsätter detta arbete. Det här är ett steg på vägen, som har drivits fram av riksdagen. Det har delvis gjorts för att det är akut till följd av den pågående pandemin. Vi i Liberalerna står bakom betänkandet och tycker att de medskick och tillkännagivanden som utskottet gör är viktiga. Regeringen bör snarast komma tillbaka. Vi har en reservation om försvarsmateriel som vi tillsammans med andra partier redan nu vill markera. Jag yrkar därför bifall till reservation 2 i betänkandet. I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Sverige är ett öppet och välkomnande land och ska så förbli. Vi tror på samarbeten och på en fri handel. Det har genom historien tjänat oss väl. Världen behöver Sverige, och Sverige behöver inte minst världen.

Att utländska företag investerar och etablerar sig i Sverige är avgörande för att skapa jobb och tillväxt i vårt land. Det kommer i synnerhet att vara en avgörande faktor för den ekonomiska återhämtningen efter denna pandemi.

Vi får naturligtvis inte vara naiva och blåögt titta på när främmande stater använder strategiska uppköp för att skaffa sig säkerhetspolitiska fördelar. Det är en strategi som vi har sett på många håll i världen, och vi är naturligtvis inte förskonade.

Säkerhetspolisen och flera andra myndigheter varnar sedan en tid tillbaka för att dessa övertaganden av känslig infrastruktur och teknologi i Sverige kan skada Sveriges säkerhet. Risken har dessutom ökat under pandemin. Det är många företag som har det svårt ekonomiskt, och i det läget är man extra exponerad för uppköp och övertaganden av utländska aktörer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säker-hetskänslig verksamhet

Även EU-kommissionen har framhållit att spridningen av detta virus som plågar oss har ökat risken för att aktörer försöker förvärva. Inte minst inom hälso- och sjukvårdssektorn finns det stora risker.

Utifrån detta är det lagförslag som vi debatterar i dag och som hanteras i ett snabbspår under detta år otroligt viktigt. Det är viktigt att poängtera att vi som vanligt när det handlar om Sveriges säkerhet har en bred samsyn, även om det finns en del synpunkter på marginalen. Det kan vi se i några av reservationerna. Men vi är även med på ett tillkännagivande där.

Förslagen syftar i alla fall, som flera talare har sagt, till att garantera att uppköp av säkerhetskänslig verksamhet inte ska ske. Det handlar om kritisk infrastruktur, energisystem, elektroniska kommunikationer och inte minst det aktuella 5G-nätet.

Med det nya förslaget på plats måste säljaren samråda med berörd myndighet. Man kan inte besluta hur som helst, utan myndigheten har ett inflytande över processen och har också möjlighet att utfärda ett förbud mot försäljning om det är aktuellt.

Vi tar genom denna nya lagstiftning ett viktigt steg, även om det inte är det enda. Vi behöver ta ett större helhetsgrepp, vilket vi kan läsa om i betänkandet.

Detta är ett långsiktigt arbete. Det är viktigt att påpeka. Till exempel har vi en direktinvesteringsutredning på gång, där man ska göra en helhetslösning för den problematik som finns. Därför kan man kanske uppfatta att vissa saker saknas i det här snabbspårsförslaget.

När det gäller sakfrågan har tidigare talare på ett väldigt bra sätt gått igenom vad det handlar om. Utifrån denna helhet finns det enligt vårt sätt att se saken inte skäl att yrka på ytterligare ett tillkännagivande utöver dem som redan är gjorda. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)