Åtgärder mot mc-kriminaliteten

Betänkande 1998/99:JuU7

Justitieutskottets betänkande 1998/99:JUU07

Åtgärder mot mc-kriminaliteten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

JuU7

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet ett
regeringsförslag som i huvudsak avser att öka
möjligheterna att ingripa mot kriminella s.k. mc-
gäng. Utskottet behandlar också ett par motioner som
väckts med anledning av förslaget.

Regeringens förslag innebär att den s.k.
tillhållsparagrafen ersätts med en bestämmelse
enligt vilken det blir möjligt att genomföra
husrannsakan i fråga om lokaler som inte
huvudsakligen utgör bostad och som mer än
tillfälligt används gemensamt av personer som kan
antas ägna sig åt brottslig verksamhet. Bestämmelsen
kan endast användas om det för det brott som utreds
är föreskrivet fängelse ett år eller mer. En
förutsättning för en husrannsakan enligt den nya
bestämmelsen är att det finns särskild anledning att
anta att ändamålet med den kommer att uppfyllas.

Vidare innebär regeringens förslag att i princip
all inkassoverksamhet kommer att kräva tillstånd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionerna. Ändringarna föreslås träda i
kraft den 1 april 1999.

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Propositionen

I proposition 1997/98:181 har regeringen
(Justitiedepartementet) föreslagit att riksdagen
antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling,

3. lag om ändring i inkassolagen (1974:182).

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats
till betänkandet, se bilaga.

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1998/99:Ju1 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ändring i 28 kap. 3 § rättegångsbalken,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
ändring i 28 kap. 3 § rättegångsbalken enligt vad
som anförts i motionen.

Motion väckt under allmänna motionstiden
1998

1998/99:Ju913 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen avslår proposition 1997/98:181
Ökade möjligheter att ingripa mot vissa mc-klubbar,
i den del som avser en ny bestämmelse om
husrannsakan i enlighet med vad som anförts i
motionen.

Utskottet

Ärendet

I detta ärende behandlar utskottet en proposition
med förslag som syftar till att öka möjligheterna
att ingripa mot bl.a. kriminella mc-gäng. Förslagen
grundar sig dels på Polisrättsutredningens förslag i
betänkandet Tvångsmedel enligt 27 och 28 kap. RB
samt polislagen (SOU 1995:47) om att upphäva
bestämmelsen om husrannsakan i s.k. tillhåll, dels
på två promemorior som utarbetats inom
Justitiedepartementet. Den ena promemorian -
Husrann-sakan hos vissa mc-klubbar m.m. - tar
huvudsakligen upp reglerna om husrannsakan i
brottmål. Den andra - Skärpt krav på tillstånd till
inkasso-verksamhet (Ds 1997:63) - innehåller förslag
till ändringar i inkassolagen.

Promemoriorna har remissbehandlats.

Lagrådet har i yttrande lämnat förslagen utan
erinran.

Bakgrund

I propositionen beskriver regeringen den senaste
tidens utveckling när det gäller den organiserade
och gränsöverskridande brottsligheten. Även såväl
genomförda som pågående lagstiftningsprojekt med
anknytning till området redovisas ingående.
Regeringen tar också upp det internationella
samarbetet på området.

Under 1990-talet har de internationellt förgrenade
sammanslutningarna Hells Angels och Bandidos
etablerat sig i Sverige. Konflikten mellan dem har i
de nordiska länderna tagit sig våldsammare uttryck
än vad som varit vanligt i andra delar av världen på
senare tid. Sedan år 1994 har i Skandinavien ett
flertal våldsdåd med dödlig utgång förövats. Typiskt
för dessa klubbar är att organisationsstrukturerna
är hierarkiska och att rekryte-ring och interna
disciplinsystem tjänar till att skapa absolut
lojalitet och försvåra insyn. De mera uppenbara
brottsliga yttringarna av klubbarnas verksamhet är
grovt våld. Detta våld, som primärt riktar sig mot
rivaliserande organisationer, är ibland av närmast
militär karaktär, bl.a. har pansarskott kommit till
användning. Brotten har ibland begåtts på platser
som medfört faror för utomstående. Mycket talar
enligt regeringen för att det i samband med dessa
klubbar också förekommer mer eller mindre omfattande
narkotikabrottslighet och ekonomisk brottslighet.

Regeringen ser allvarligt på den organiserade och
gränsöverskridande brottsligheten, och kampen mot
den utgör ett prioriterat mål. I sin mest avancerade
form kan den organiserade brottsligheten utgöra ett
hot mot den demokratiska ordningen.

När det gäller genomförda lagändringar pekar
regeringen bl.a. på att straffet för övergrepp i
rättssak skärpts fr.o.m. den 1 juli 1997. Bakgrunden
till lagändringen var att klimatet i och omkring
rättegångar har hårdnat. Vidare nämner regeringen
den nya polisdatalagen som kommer att möjlig
göra för polisen att, när det finns misstankar om
allvarlig brottslig verksamhet, föra datoriserade
kriminalunderrättelseregister.

Såvitt gäller pågående lagstiftningsprojekt nämner
regeringen bl.a. att den organiserade brottsligheten
utgjorde ett viktigt skäl för regeringen när den
tillsatte en utredning med uppgift att bl.a.
analysera behovet av s.k. hemlig teknisk avlyssning,
s.k. buggning. Utredningens betänkande Om buggning
och andra hemliga tvångsmedel (SOU 1998:46) bereds
för närvarande i Regeringskansliet. Här kan även
nämnas att regeringen i augusti 1998 beslutat
tillsätta en utredning med uppdrag bl.a. att utreda
frågor om straffansvar för deltagande i
organisationer som sysslar med brottslig verksamhet
(dir. 1998:66).

När det gäller det internationella samarbetet anför
regeringen att Nordiska Ämbetsmannakommittén för
Lagstiftningsfrågor under hösten 1996 gav i uppdrag
åt en arbetsgrupp att överväga behovet av nordiskt
samarbete när det gäller bekämpningen av kriminella
mc-klubbar och annan grov brottslighet. Gruppen har
kartlagt de nordiska ländernas lagstiftning och
olika projekt som bedömts ha central betydelse för
att bekämpa dessa företeelser. Inrikt-ningen är
relativt lika i de olika länderna, och en betydande
värdegemenskap föreligger såväl i stort som
beträffande enskildheter mellan de nordiska
länderna.

Även på det operativa planet förekommer ett
samarbete mellan de nordiska länderna. Vid större
mc-evenemang finns polismän från övriga nordiska
länder på plats som observatörer. I detta sammanhang
kan också nämnas att de nordiska justitieministrarna
antagit en handlingsplan för bekämpande av mc-
kriminaliteten. I planen framhålls bl.a. vikten av
att polisen har tillgång till effektiva
utredningsmetoder och modern teknik.

Regeringen nämner även Europolkonventionen, som
trätt i kraft under hösten 1998. Europol är ett
organ för utbyte av information och under-rättelser
för polisen och motsvarande myndigheter i EU:s
medlemsstater när det gäller grov, internationell
organiserad brottslighet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mot bakgrund av den oroande utvecklingen av
brottslighet som kan relateras till vissa
internationellt förgrenade mc-klubbar föreslås i
propositionen åtgärder som syftar till att öka
myndigheternas möjligheter att ingripa mot bl.a.
dessa klubbar.

Det föreslås att regeln om husrannsakan i s.k.
tillhåll enligt 28 kap. 3 § rättegångsbalken skall
upphävas och att en ny regel om husrannsakan hos
annan än den som är skäligen misstänkt för ett brott
skall införas. Den nya regeln skall enligt förslaget
gälla i fråga om lokaler som inte huvudsakligen
utgör bostad och som mer än tillfälligt används
gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt
brottslig verksamhet. Den skall endast vara
tillämplig om det för det brott som utreds är
föreskrivet fängelse ett år eller mer. En
förutsättning för en husrannsakan enligt den nya
bestämmelsen är att det finns särskild anledning att
anta att ändamålet med den kommer att uppfyllas.

Personer med anknytning till de aktuella mc-
klubbarna och till andra grupper som sysslar med
avancerad brottslighet utnyttjar ibland ett
undantag, som avser tillfällig och begränsad
inkassoverksamhet, från det allmänna
tillståndskravet för inkassoverksamhet i
inkassolagen (1974:182). I propositionen föreslås
att undantaget tas bort. För att balansera det
skärpta tillståndskravet föreslås en lättnad i den
offentliga kontrollen när det gäller indrivning som
enskilda personer bedriver för närståendes räkning.
Sådan indrivningsverksamhet föreslås omfattas av
lagen endast om fordringen har uppkommit i
näringsverksamhet eller har övertagits för
indrivning.

Vidare föreslås en ändring i rättegångsbalkens
regler om granskning av uppteckningar av
förhörsutsagor. Ändringen syftar till att förenkla
hante-ringen av uppteckningar av komplicerade förhör
under förundersökningen.

Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1
januari 1999.

Husrannsakan

Grundläggande bestämmelser om tvångsmedel finns i
regeringsformen (RF) och i Europakonventionen. I
övrigt regleras frågan om husrannsakan i rätte-
gångsbalken (RB).

Enligt 2 kap. 6 § RF är varje medborgare gentemot
det allmänna skyddad mot bl.a. husrannsakan och
liknande intrång. Skyddet får begränsas genom lag.
Begränsningen får endast göras för att tillgodose
ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt
samhälle, den får inte sträcka sig längre än vad som
är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har
föranlett den och inte heller så långt att den utgör
ett hot mot den fria åsiktsbildningen (2 kap. 12 §
RF).

Enligt artikel 8 moment 1 i Europakonventionen har
envar rätt till skydd för sitt privat- och
familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
Inskränkningar i dessa rättigheter får enligt moment
2 endast göras genom lag och är begränsade till vad
i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn
till landets yttre säkerhet, den allmänna
säkerheten, landets ekonomiska välstånd,
förebyggande av oordning och brott, hälsovården,
skyddande av sedligheten eller av andra personers
fri- och rättigheter.

Rättegångsbalkens regler om husrannsakan innebär i
huvudsak följande. Hos den som är skäligen misstänkt
för brott som kan leda till fängelse får
husrannsakan ske i syfte att söka efter föremål som
är underkastat beslag eller i övrigt utröna
omständigheter som kan ha betydelse för utredning om
brottet (s.k. reell husrannsakan). För att en sådan
husrannsakan skall få ske hos annan än den som är
skäligen misstänkt för brottet krävs att brottet har
förövats hos honom, att den misstänkte gripits där
eller att det finns synnerlig anledning att anta att
syftet med åtgärden uppnås.

Vidare får husrannsakan göras hos den som skall
frihetsberövas, t.ex. anhållas, eller underkastas
kroppsvisitation eller kroppsbesiktning (s.k.
personell husrannsakan). För att husrannsakan på nu
angivna skäl skall få ske hos annan än den som söks
krävs att det finns synnerlig anledning att den
sökte uppehåller sig där.

Förutsättningarna för att göra husrannsakan enligt
huvudreglerna är således betydligt mer snäva när det
gäller husrannsakan hos den som inte är misstänkt.
Enligt en särskild bestämmelse - den s.k.
tillhållsparagrafen - får husrannsakan dock ske i
vidare utsträckning i vissa fall än som följer av
huvudreglerna. Husrannsakan får enligt bestämmelsen
ske dels i en lokal som är tillgänglig för
allmänheten, dels i utrymme som "plägar utgöra
tillhåll för lösdrivare eller förbrytare eller där
sådant gods, som eftersökes, plägar uppköpas eller
mottagas som pant". Ändamålet skall vara detsamma
som för husrannsakan enligt huvudreglerna. Någon
särskild begränsning motsvarande den som enligt
huvudreglerna gäller för husrannsakan hos den som
inte skäligen misstänks eller söks finns inte. Inte
heller krävs att det brott som man antar har begåtts
är av viss svårhetsgrad - däremot krävs liksom vid
övriga fall av husrannsakan att den sker inom ramen
för utredningen av ett konkret brott. De lokaler som
i dag, såvitt känt, genomsöks med stöd av denna
bestämmelse är s.k. knarkarkvartar.

Kravet på synnerlig anledning att anta att åtgärden
skall medföra det avsedda resultatet har av JO
tolkats så att det skall föreligga någon faktisk
omständighet som påtagligt visar att man med fog kan
förvänta sig att man påträffar föremål som är
underkastat beslag eller vinner annan utredning om
brottet (JO 1988/89 s. 68).

Regeringen anför att man i den praktiska
tillämpningen inte ansett det vara möjligt att
klassa mc-klubbarnas klubbhus som tillhåll och
därmed kunna göra husrannsakan i dem med stöd av
tillhållsparagrafen. Sammantaget med kravet på att
det enligt huvudreglerna skall finnas synnerliga
skäl för att åtgärden skall medföra det avsedda
resultatet innebär detta att utrymmet för att med
det nuvarande regelsystemet genomföra en
husrannsakan i ett klubbhus eller liknande är mycket
begränsat.

Regeringen föreslår, förutom en redaktionell
ändring, att tillhållsparagrafen upphävs och ersätts
med en helt ny bestämmelse. Förslaget innebär att
husrannsakan får ske i en lokal som brukar användas
gemensamt av personer som kan antas ägna sig åt
brottslig verksamhet. Ett antal förutsättningar är
kopplade till den nya bestämmelsen. Ändamålet med
husrannsakan skall vara detsamma som för
husrannsakan enligt huvudreglerna. Dessutom krävs
att brottsmisstanken avser ett brott för vilket det
är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Vidare
krävs att det finns särskild anledning att anta att
ändamålet med husrannsakningen kommer att uppfyllas.
Slutligen görs i förslaget undantag för sådana
lokaler som huvudsakligen används som bostad.
Motsvarande reglering föreslås för utrymmen och
fordon i omedelbar anslutning till lokalen.

I motionerna Ju1 (mp) och Ju913 (m) begärs att
förslaget i denna del skall avslås. Motionärerna
anser att förslaget är alltför allmänt hållet, och
de hänvisar till den kritik som kom fram vid
remissbehandlingen. I motion Ju1 begärs dessutom att
reglerna om husrannsakan i tillhåll övervägs på nytt
i Regeringskansliet.

I den promemoria som ligger till grund för
regeringens förslag föreslogs att
tillhållsparagrafen skulle ersättas med en
bestämmelse enligt vilken husrannsakan för samma
ändamål som enligt huvudreglerna skulle få ske i en
samlingslokal som används av kriminellt belastade
personer. Förutsättningarna föreslogs vara att det
för brottet skulle vara föreskrivet fängelse i ett
år eller däröver och att det fanns särskild
anledning att anta att åtgärden skulle medföra det
avsedda resultatet.

Ett par remissinstanser påpekade att det inte
gjorts någon närmare analys av vilka problem som
finns när det gäller att tillämpa nuvarande regler
på mc-kriminaliteten, och JO ansåg sig inte enbart
på grund av vad som sades i promemorian kunna bilda
sig en uppfattning om det befogade i promemorians
bedömning att huvudreglerna om husrannsakan var
otillräckliga i sammanhanget.

Även de förutsättningar för husrannsakan som
förslaget innehöll fick kritik. Flera
remissinstanser ansåg att uttrycket "samlingslokal"
är alltför vittomfattande. Från några myndigheter
påpekades att klubbmedlemmar kunde antas komma att
bosätta sig i klubblokalerna och därigenom undgå en
tillämpning av bestämmelsen - förslaget avsåg ju
bara samlingslokaler. Även uttrycket "kriminellt
belastade personer" kritiserades; begreppet ansågs
vagt, och JO påpekade att det väsentliga rimligen
måste vara att de personer som använder lokalerna
kan antas ägna sig åt brottslig verksamhet.

När det gällde den särskilda frågan om husrannsakan
i bostäder framhöll JO att det främsta skälet till
att upphäva den nuvarande tillhållsparagrafen är att
det inte i fråga om vissa slag av bostäder anses
vara godtagbart att ställa upp ett lägre krav för
genomförande av husrannsakan än vad som normalt
gäller. Syftet att bereda generellt skydd för
bostäder kunde enligt JO uppnås genom att man i en
ny bestämmelse gör undantag för lokaler där någon
har sin bostad.

I sammanhanget bör även nämnas att Hovrätten för
Västra Sverige ansåg att promemorians antaganden i
fråga om förslagens förenlighet med grundlagen var
alltför summariska.

Frågan om åtgärder för att komma till rätta med den
brottslighet som begås av vissa mc-gäng har tidigare
behandlats av utskottet. Senast skedde det i samband
med att utskottet tog ställning till regeringens
skrivelse om åtgärder mot organiserad och
gränsöverskridande brottslighet (bet. 1997/98:JuU12
s. 5 f). När det gällde motionskrav som avsåg
lagstiftningsåtgärder redovisade utskottet tidigare
uttalanden enligt vilket utskottet utgick från att
såväl de lagstiftningsåtgärder som de andra åtgärder
som kunde bedömas vara lämpliga och effektiva skulle
vidtas för att komma till rätta med mc-
brottsligheten.

Under budgetbehandlingen hösten 1998 ställde sig
utskottet också bakom regeringens bedömning att
särskild uppmärksamhet måste ägnas bl.a. den mc-
relaterade brottsligheten.

Utskottet vill inledningsvis markera att utskottet
delar regeringens bedömning att vad som framkommit
om problemen med att tillämpa husrann-
sakansbestämmelserna i förhållande till de aktuella
mc-klubbarna och den allvarliga upptrappning som
skett av det våld som kan relateras till dem
motiverar en särskild regel som medger att
husrannsakan hos annan än den som är misstänkt för
brottet kan göras i sådana mc-klubbars lokaler under
mindre stränga förutsättningar än i dag. Regeringens
förslag ligger också väl i linje med utskottets
tidigare deklarerade uppfattning i fråga om mc-
brottsligheten. Utskottet vill dock understryka att
lagförslaget har generell karaktär och träffar alla
lokaler av angivet slag.

Vad härefter gäller de invändningar som
motionärerna för fram kan utskottet konstatera att
regeringen vid utformningen av förslaget tagit
intryck av den kritik som kom fram vid
remissbehandlingen. Här tänker utskottet särskilt på
att det hårt kritiserade uttrycket "samlingslokal"
inte används som beskrivning av den plats där
husrannsakan föreslås få ske enligt den nya
bestämmelsen. Intresset att skydda lokaler som
huvudsakligen används som bostäder har i stället
tillgodosetts genom ett uttryckligt undantag. Även
formuleringen "kriminellt belastade personer" har
bytts ut mot det mer adekvata "personer som kan
antas ägna sig åt brottslig verksamhet".

Utskottet vill också framhålla att man med
förslaget kommer till rätta med den sociala slagsida
som tillhållsparagrafen lider av; även missbrukare
har rätt till skydd för den personliga integriteten.

Sammantaget innebär det anförda att bestämmelsen
enligt utskottets mening fått en utformning som
tillgodoser de krav som kan ställas på en regel om
ett straffprocessuellt tvångsmedel. Utskottet delar
regeringens bedömning att den nya bestämmelsen är
förenlig med de krav som uppställs i regeringsformen
och Europakonventionen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i denna del, och utskottet
avstyrker motionerna Ju1 och Ju913 i här aktuell
del.

Övrigt

Utskottet tillstyrker övriga lagförslag. Med ändring
av regeringens förslag bör lagändringarna träda i
kraft den 1 april 1999.

I övrigt har utskottet ingenting att anföra med
anledning av propositionen eller motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande husrannsakan

att riksdagen med avslag på motionerna 1998/99:Ju1 yrkande 1
och 1998/99:Ju913 yrkande 7 antar regeringens
förslag till

dels lag om ändring i rättegångsbalken såvitt
avser 28 kap. 3 §,

dels lag om ändring i lagen (1960:418) om straff
för varusmuggling,

med den ändringen att dagen för ikraftträdandet
för lagarna bestäms till den 1 april 1999,

res. 1 (m, mp)

2. beträffande fortsatt utredning om
husrannsakan

att riksdagen avslår motion 1998/99:Ju1 yrkande 2,

res. 2 (mp)

3. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i rättegångsbalken i den mån
det inte omfattas av utskottets hemställan under
moment 1,

dels lag om ändring i inkassolagen (1974:182),

med den ändringen att dagen för ikraftträdandet
för lagarna bestäms till den 1 april 1999.

Stockholm den 2 februari 1999

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Ingvar
Johnsson (s), Märta Johansson (s), Margareta
Sandgren (s), Alice Åström (v), Ingemar Vänerlöv
(kd), Anders G Högmark (m), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Frisk (s), Morgan
Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Jeppe Johnsson
(m), Kia Andreasson (mp), Gunnel Wallin (c), Siw
Persson (fp) och Kjell Eldensjö (kd).

Reservationer

1. Husrannsakan (mom. 1)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud
Ekendahl (m), Jeppe Johnsson (m) och Kia Andreasson
(mp) anför:

Vi anser i och för sig att det krävs effektiv
lagstiftning för att komma till rätta med den
organiserade brottsligheten. Det förslag om ändrade
regler när det gäller husrannsakan som regeringen nu
lagt fram brister emellertid i flera avseenden.

Enligt vår mening fick den promemoria som ligger
till grund för regeringens förslag en så omfattande
remisskritik att förslagen i fråga aldrig borde ha
lagts fram för riksdagen. De ändringar regeringen
gjort i förslaget är enligt vår mening så omfattande
att ytterligare beredning är nödvändig.
Konsekvenserna av det nu framlagda förslaget är
svåra att överblicka. Här ser vi en uppenbar risk
att grundläggande rättssäkerhetskrav sätts åt sidan.
Det synes också vara tveksamt om förslaget uppfyller
kraven i regeringsformen och i Europakonventionen.

Det framstår härtill alltjämt som osäkert om den
föreslagna bestämmelsen kan komma att leda till att
fler husrannsakningar sker hos mc-klubbarna. Till
denna osäkerhet bidrar det faktum att det
fortfarande saknas en tillräckligt djupgående analys
av vilken slags brottslighet som de nu aktuella
klubbarna ägnar sig åt och på vilket sätt de
nuvarande reglerna är otillräckliga.

Vi kan mot bakgrund av det anförda inte ställa oss
bakom regeringens förslag i den del som gäller
husrannsakan. Vi tillstyrker alltså motionerna Ju913
och Ju1 i denna del.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande husrannsakan

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:Ju913
yrkande 7 och 1998/99:Ju1 yrkande 1 avslår
regeringens förslag till

1) lag om ändring i rättegångsbalken såvitt
avser 28 kap. 3 §,

2) lag om ändring i lagen (1960:418) om straff
för varusmuggling,

2. Fortsatt utredning om husrannsakan (mom.
2)

Kia Andreasson (mp) anför:

Enligt min mening är förutsättningarna för
husrannsakan enligt den nya bestämmelsen inte
tillräckligt klart utformade och jag har därför
yrkat avslag på regeringens förslag i denna del.
Bestämmelsen måste förtydligas. Vid utformningen av
en ny bestämmelse bör i stort sett de avvägningar
som regeringsförslaget innehåller kunna komma till
användning. För att fånga in den speciella
problematik som är förknippad med mc-gängen behövs
emellertid en klarare koppling till användning av
vapen. Detta bör beaktas vid utformningen av
förutsättningarna för husrannsakan i de fall
åtgärden sker hos annan än den som inte är misstänkt
för brott.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
nytt lagförslag som beaktar vad jag nu anfört. Det
anförda innebär att jag ställer mig bakom motion Ju1
i denna del.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande fortsatt utredning om
husrannsakan

att riksdagen med anledning av motion 1998/99:Ju1 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i reservation 2.

Regeringens lagförslag