Återkallelse av uppehållstillstånd

Betänkande 1997/98:SfU7

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1997/98:SFU07

Återkallelse av uppehållstillstånd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
SfU7

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1997/98:36 Återkallelse av
uppehållstillstånd jämte motioner väckta med anledning av propositionen samt
två motioner om preskriptionstid för återkallande av uppehållstillstånd. I
betänkandet behandlas också två motioner från den allmänna motionstiden 1997/98
om utvisning på grund av brott samt verkställighet av utvisningsbeslut.
I propositionen föreslår regeringen att det i utlänningslagen förs in en
bestämmelse om att, vid bedömning av om ett uppehållstillstånd bör återkallas,
hänsyn skall tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och
till om andra humanitära skäl talar mot att tillståndet återkallas. Särskild
hänsyn skall tas till utlänningens levnadsomständigheter och
familjeförhållanden samt till hur länge utlänningen vistats i Sverige.
Regeringen påpekar att bestämmelsen i utlänningslagen som innebär att barnets
bästa särskilt skall beaktas självfallet har betydelse också vid återkallelse
av uppehållstillstånd.
Regeringen föreslår vidare att om en utlänning har vistats här med
uppehållstillstånd mer än fyra år, får tillståndet återkallas endast om det
finns synnerliga skäl för det.
De föreslagna ändringarna innebär att samma regler kommer att gälla för
återkallelse av uppehållstillstånd på grund av att utlänningen lämnat oriktiga
uppgifter, oavsett om de oriktiga uppgifterna gällt identiteten eller någon
annan omständighet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 1998.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker bifall till samtliga
motionsyrkanden.
Till betänkandet har fogats nio reservationer.

Propositionen

Regeringen (Utrikesdepartementet) har i proposition 1997/98:36 Återkallelse av
uppehållstillstånd föreslagit riksdagen att anta regeringens förslag till lag
om ändring i utlänningslagen (1989:529).
Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:36
1997/98:Sf15 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
om utlänning har vistats mer än fem år med uppehållstillstånd när frågan om
återkallelse av uppehållstillstånd enligt 2 kap. 9 § prövas av den myndighet
som först beslutar i saken, får beslut om återkallelse fattas endast om det
finns synnerliga skäl i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Sf16 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den tidpunkt när krav på synnerliga skäl för återkallelse bör gälla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en övergångsbestämmelse till den föreslagna lagändringen.
1997/98:Sf17 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att barnkonventionen bör ges kraftigare genomslag i ändrandet av
utlänningslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barns tidsuppfattning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gymnasieungdomars viktiga utbildningstid som skäl att få stanna i
Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Invandrarverkets kvalitetssäkringsprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppehållstillstånd endast i undantagsfall skall kunna återkallas
i ärenden där det finns barn under 18 år inblandade,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att levnadsomständigheter i övrigt skall lyftas fram i alla ärenden
som berör barn,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att uppehållstillstånd enbart skall kunna återkallas när inte
utlänningen vistats i Sverige med uppehållstillstånd i tre år.
1997/98:Sf18 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag beslutar att synnerliga skäl skall krävas för
återkallelse av uppehållstillstånd efter tre års vistelsetid i Sverige.
1997/98:Sf19 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i propositionens lagförslag som
i motionen anförts om att tidsgränsen för återkallande av uppehållstillstånd
skall vara tre år samt att utgångspunkten för tideräkningen skall vara ansökan
om uppehållstillstånd,
2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i utlänningslagen som i
motionen anförts om barnkonventionen och barnets bästa.

Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:23
1997/98:Sf14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en preskriptionstid på tre år för flyktingar som en gång lämnat
felaktiga uppgifter.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/98
1997/98:Sf613 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av utlänningslagen i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1997/98:Sf614 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
utvisningsbeslut skall verkställas efter det att de sammanlagda
fängelsestraffen avtjänats.
1997/98:U638 av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
utlänningslagen att en tidsgräns för preskription av felaktiga uppgifter
införs.

Utskottet

Gällande ordning
Reglerna för återkallelse av uppehållstillstånd finns i 2 kap. utlänningslagen
(UtlL).
Enligt 9 § skall visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd återkallas
om utlänningen har lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Återkallelse
skall dock inte ske om det kan antas att den oriktiga uppgiften inte har
inverkat på tillståndsbeslutet eller om andra särskilda skäl talar emot det.
Av 10 § framgår att visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd får
återkallas om utlänningen medvetet har lämnat andra oriktiga uppgifter än om
sin identitet eller medvetet har förtigit omständigheter som har varit av
betydelse för att få tillståndet. Tillstånd får också återkallas om det finns
andra särskilda skäl till det. När det gäller uppehållstillstånd gäller dock
detta bara om utlänningen ännu inte rest in i landet.
I 12 § stadgas att ett permanent uppehållstillstånd skall återkallas om
utlänningens bosättning i Sverige upphör.
Enligt 11 § får ett uppehållstillstånd återkallas, när utlänningen har rest
in i landet, om utlänningen bedriver sådan verksamhet som kräver
arbetstillstånd utan att ha ett sådant tillstånd, om utlänningen handlat på ett
sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt, eller
om det med hänsyn till utlänningens tidigare verksamhet eller i övrigt kan
antas att han kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig
underrättelseverksamhet i Sverige eller i något annat nordiskt land.
Återkallelse enligt denna paragraf får endast ske om frågan har väckts innan
utlänningen har varit bosatt här i tre år med uppehållstillstånd.
Reglerna om utvisning på grund av brott finns i 4 kap. UtlL.
I detta kapitels 7 § framgår att en utlänning får utvisas ur Sverige om han
eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse och om det också i det
enskilda fallet döms till svårare straff än böter. Vidare krävs att det
antingen på grund av gärningens beskaffenhet och övriga omständigheter kan
antas att utlänningen kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet
här i landet eller att brottet med hänsyn till den skada, fara eller kränkning
som det har inneburit för enskilda eller allmänna intressen är så allvarligt
att utlänningen inte bör få stanna kvar. Det är den domstol som beslutar i
brottmålet som också beslutar om utvisning på grund av brott.
Av 10 § följer att när en domstol överväger om en utlänning bör utvisas skall
den ta hänsyn till utlänningens anknytning till det svenska samhället.
Domstolen skall särskilt beakta utlänningens levnadsomständigheter och
familjeförhållanden samt hur länge utlänningen har vistats i Sverige. En
utlänning som vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd sedan minst
fyra år när åtal väcktes eller som då var bosatt i Sverige sedan minst fem år
får utvisas endast om det finns synnerliga skäl. För en medborgare i ett annat
nordiskt land gäller att det krävs synnerliga skäl för utvisning när nordbon
varit bosatt här sedan minst två år. En utlänning som kom till Sverige före
femton års ålder och som när åtal väcktes vistats här sedan minst fem år får
inte utvisas.

Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd

Propositionen
Regeringen anser att det fortfarande skall finnas möjligheter att återkalla ett
uppehållstillstånd i de fall där det efter att tillståndet beviljats kommer
fram att utlänningen har uppgett fel identitet. Vad gäller prövningen av
återkallelse av uppehållstillstånd föreslår regeringen att hänsyn skall tas
till utlänningens anknytning till Sverige och till andra humanitära skäl.
Särskild hänsyn skall tas till utlänningens levnadsomständigheter och
familjeförhållanden samt till hur länge han eller hon vistats i Sverige.
Att återkalla ett uppehållstillstånd kan få långtgående konsekvenser för den
enskilde. Det är därför angeläget att samtliga omständigheter i ärendet beaktas
innan ett tillstånd återkallas. Enligt regeringens uppfattning ger den
nuvarande regleringen inte tillräcklig ledning för tillämpningen och den ger
utrymme för en alltför snäv tolkning.
När det gäller vilka omständigheter som särskilt bör beaktas vid bedömningen
av ett återkallelseärende gör regeringen följande bedömning.
Efter en lagändring den 1 januari 1997 innehåller 1 kap. 1 § UtlL en
bestämmelse om att i fall som rör ett barn särskilt skall beaktas vad hänsynen
till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Den
bestämmelsen gäller naturligtvis även vid återkallelse av uppehållstillstånd
och bör enligt regeringen ges stor betydelse vid bedömningen. Vid bedömningen
av om uppehållstillstånd bör beviljas av humanitära skäl godtas det enligt
förarbeten och praxis att skälen är något mindre allvarliga och har något
mindre tyngd i fall där barn är berörda. T.ex. tas särskild hänsyn till barn
som gått i skola här eller som deltagit i skolförberedande verksamhet.
Regeringen anser att även när det gäller återkallelseärenden bör fall där barn
berörs bli föremål för en något mildare bedömning än där det gäller enbart
vuxna. Det innebär även att det i mildrande riktning bör vägas in om den
oriktiga uppgiften lämnats av ett barn under 18 år. Hänsyn till barnets hälsa
och utveckling samt barnets bästa i övrigt innebär också att barnets
förhållanden vid återkomsten till ett annat land kan beaktas vid bedömningen.
I propositionen anges att ett absolut förbud mot utvisning av den som kommit
hit före exempelvis femton års ålder inte bör införas. De allra flesta som
kommit hit före femton års ålder har gjort det tillsammans med föräldrar och
eventuella syskon. Ett förbud mot återkallelse skulle då kunna innebära att
tillstånd heller inte skulle kunna återkallas för föräldrar och syskon - i vart
fall inte när det är fråga om personer som ingår i samma familjegemenskap,
anser regeringen. De särskilda hänsyn som enligt ovan skall tas till barn och
till den som fått sin utbildning här innebär vidare att det sällan blir
aktuellt att återkalla uppehållstillstånd för någon som kommit hit före femton
års ålder och som vistats här mer än fem år.
Vid utvisning på grund av brott skall särskilt beaktas utlänningens
familjeanknytning hit. I förarbetena sägs att den omständigheten att
utlänningen har familj här regelmässigt torde innebära en betydelsefull
anknytning till landet, särskilt om de anhöriga är svenska medborgare eller har
bott i Sverige lång tid. Ett sådant synsätt bör enligt regeringen givetvis få
betydelse även vid bedömningen av anknytningens styrka i återkallelseärenden.
Vilken tyngd som skall tillmätas familjeanknytning beror enligt regeringen
självfallet på släktanknytning såväl i Sverige som i annat land. Anknytning i
form av en make eller en sambo finns i nästintill alla återkallelseärenden.
Regeringen anser dock att det är ofrånkomligt att den omständigheten tillmäts
stark betydelse vid den sammanvägning av omständigheter som skall ske vid
bedömningen av om ett uppehållstillstånd skall återkallas eller inte.
Enligt regeringen är en fullständig uppräkning av vad som kan utgöra
humanitära skäl inte vare sig möjlig eller lämplig. Särskild hänsyn till barn,
till släktanknytning i Sverige, utlänningens levnadsomständigheter och längden
av vistelsen här utgör alla olika former av humanitära skäl. Humanitära skäl
kan emellertid även vara sådana omständigheter som i övrigt enligt praxis kan
grunda rätt till uppehållstillstånd, t.ex. sjukdom. Det krävs inte starka
humanitära skäl för att få uppehållstillstånd. Enligt regeringens uppfattning
bör inte heller reglerna om återkallelse innehålla något sådant förstärkande
uttryck.
Beträffande levnadsomständigheter i övrigt anförs i motiven till
bestämmelserna om utvisning på grund av brott att även arbetsförhållanden,
bostadsförhållanden och social anpassning är faktorer som bör inverka på
prövningen. Att utlänningen har lärt sig det svenska språket är ytterligare en
faktor som talar för att han eller hon har etablerat sig i landet. Regeringen
menar att dessa faktorer bör beaktas även vid prövningen av ärenden om
återkallelse av uppehållstillstånd. I propositionen anges dock att de inte
torde få riktigt samma betydelse som vid utvisning på grund av brott eftersom
utlänningen i regel inte kommer att ha vistats i Sverige så länge när frågan om
återkallelse av uppehållstillstånd aktualiseras.
Vistelsetiden är en faktor som bör beaktas vid bedömningen av ärenden om
återkallelse av uppehållstillstånd. Regeringen anser att vistelsetiden bör ges
större betydelse när det gäller en person som kommit hit i unga år och skaffat
sig en utbildning här eller förvärvsarbetat eller i vart fall stått till
arbetsmarknadens förfogande.
Regeringen anser att en sammanvägning av samtliga omständigheter bör göras. I
propositionen anförs att det inte är möjligt eller lämpligt att i detalj söka
förutse de omständigheter som kan förekomma. Ett exempel på en faktor som väger
tungt vid en sammanvägning är dock om utlänningen har familj i Sverige som är
svenska medborgare eller vars uppehållstillstånd inte är föremål för
återkallelse. En annan tungt vägande omständighet är om barn som fått
anknytning till Sverige berörs. Regeringen betonar emellertid att dessa två
exempel inte utgör en uttömmande beskrivning av vilka faktorer som skall anses
tungt vägande. Skäl som talar för att återkallelse skall ske måste också
beaktas vid sammanvägningen. Ett sådant skäl kan vara att de berörda har
vistats mycket i sitt hemland trots att de har uppehållstillstånd i Sverige.
Ett annat är att de har uppehållstillstånd även i ett annat land. I enstaka
fall kan det förekomma att personer levt helt utanför samhället.
Regeringen anser att samma bedömning av utlänningens anknytning till det
svenska samhället och andra humanitära skäl bör göras oavsett om de oriktiga
uppgifterna rör identiteten eller fråga är om andra oriktiga uppgifter eller
förtiganden. Regeringen föreslår således att 2 kap. 10 § UtlL upphör att gälla
och att 2 kap. 9 § UtlL ges ny lydelse.

Motionerna
I motion Sf17 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anför motionärerna att de i
propositionen föreslagna ändringarna bör förtydligas särskilt med avseende på
FN:s barnkonvention. Barnets ställning måste ytterligare skyddas och stärkas
och endast undantagsvis skall en återkallelse kunna ske i ärenden där barn
under 18 år berörs. Samhällets intresse av att reglera invandringen bör inte
heller ges företräde framför hänsynen till barns behov.
Motionärerna begär tillkännagivanden om att barnkonventionen bör ges
kraftigare genomslag i ändrandet av utlänningslagen (yrkande 1), om barns
tidsuppfattning (yrkande 2), om gymnasieungdomars viktiga utbildningstid som
skäl att få stanna i Sverige (yrkande 3), om Invandrarverkets
kvalitetssäkringsprogram (yrkande 4), om att uppehållstillstånd endast i
undantagsfall skall kunna återkallas i ärenden där det finns barn under 18 år
inblandade (yrkande 5) samt om att levnadsomständigheter i övrigt skall lyftas
fram i alla ärenden som berör barn (yrkande 6).
Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion Sf19 beslut om ändring i utlännings-
lagen i enlighet med vad som anförts i motionen om barnkonventionen och barnets
bästa (yrkande 2). Motionärerna anser att regeringen valt en linje som inte
alltid värnar om barnets bästa genom att stå fast vid att återkallelse skall
kunna ske också i fall då barn vistats länge i landet. En mildare bedömning i
dessa fall är enligt motionärerna inte tillräcklig.

Utskottets bedömning
Det är av flera skäl angeläget att identiteten i största möjliga utsträckning
klarläggs för dem som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det är därför
enligt utskottets uppfattning bra att resurser i dag satsas på att söka
klarlägga identiteten innan tillstånd beviljas i stället för att tvingas
avsätta resurser för att utreda fall där det kan misstänkas att tillstånd
felaktigt beviljats. Utskottet anser det också viktigt att identitetsfrågorna
tas på allvar dels för att värna om asylrätten, dels för att en felaktig
identitet kan skapa många problem för individen.
Att återkalla ett uppehållstillstånd kan få långtgående konsekvenser för den
enskilde. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det är ytterst
angeläget att samtliga omständigheter beaktas och sammanvägs innan ett beslut
om återkallelse av uppehållstillstånd fattas. Utskottet delar också regeringens
bedömning att det inte finns anledning att behandla oriktiga uppgifter om
identiteten på annat sätt än andra oriktiga uppgifter eller förtiganden.
Utskottet delar också regeringens bedömning att särskild hänsyn bör tas till
utlänningens släktanknytning, till humanitära skäl, till hans eller hennes
levnadsomständigheter i övrigt samt till vistelsetiden i Sverige.
I de ärenden där barn berörs gäller dessutom att barnets hälsa och utveckling
samt barnets bästa i övrigt skall beaktas. Detta innebär enligt utskottet att
dessa fall bör bli föremål för en mildare bedömning än fall som enbart berör
vuxna. T.ex. bör särskild hänsyn tas till barn som gått i skola här eller som
deltagit i skolförberedande verksamhet. Vidare bör det i mildrande riktning
vägas in om den oriktiga uppgiften lämnats av ett barn under 18 år. Också
barnets förhållanden vid återkomsten till ett annat land kan beaktas vid
bedömningen.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något tillkännagivande med
anledning av motion Sf17 inte är påkallat. Utskottet anser det inte heller
påkallat med ytterligare ändringar i UtlL rörande barnets ställning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till ändring av 2 kap. 9 § första-tredje
styckena UtlL och att 2 kap. 10 § upphör att gälla och avstyrker bifall till
motionerna Sf17 yrkandena 1-6 och Sf19 yrkande 2.

Strängare krav för återkallelse efter viss tid

Propositionen
Regeringen anför i propositionen att det av humanitära skäl är viktigt att en
utlänning efter en längre tids bosättning i Sverige i normalfallet kan känna
trygghet här och inte behöver känna oro för att inte längre få stanna kvar. Det
kan också tänkas bidra till att några efter en tid vågar träda fram under sin
rätta identitet. Regeringen anser dock att en tidsgräns inte bör göras absolut.
Fall kan förekomma där det undantagsvis kan vara rimligt att utlänningen inte
får stanna kvar trots att han eller hon haft uppehållstillstånd här en längre
tid. Regeringen föreslår därför att uppehållstillstånd får återkallas om
utlänningen vistats här en längre tid endast om det finns synnerliga skäl för
det. Regeringen anser inte att graden av vilseledande vid de oriktiga
uppgifternas lämnande bör tillmätas någon betydelse för frågan om synnerliga
skäl skall anses föreligga eller inte. Uppgifter om en utlännings brottslighet
skall i princip inte ha betydelse vid bedömningen av synnerliga skäl.
Brottslighet kan emellertid i enstaka fall ha betydelse vid bedömningen av
anknytningens styrka. Exempelvis kan inte en anknytning för en ensamstående
person som avtjänat fängelsestraff under större delen av sin tid i Sverige
anses vara särskilt stark.
När det gäller den tid som skall ha gått för att synnerliga skäl skall krävas
för återkallelse, anser regeringen att vissa jämförelser kan göras dels med
tidsgränserna för synnerliga skäl vid utvisning på grund av brott, dels med
kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Regeringen anser att det är
rimligt att ha en tidsgräns, där all den tid utlänningen vistats i Sverige med
uppehållstillstånd räknas in men däremot inte vistelse här utan tillstånd.
Regeringen pekar i detta sammanhang på att lagförslaget innebär att
återkallelse på grund av oriktiga uppgifter kommer att behandlas på samma sätt
oavsett vad de oriktiga uppgifterna avsett. Återkallelse kan därför komma att
aktualiseras även i fall där de inledande uppehållstillstånden beviljats med
uppskjuten invandringsprövning och där de oriktiga uppgifterna avsett den
anknytning som utgjort grund för tillståndet. En tidsgräns på tre år skulle då
enligt regeringen kunna innebära att synnerliga skäl skulle krävas i vissa fall
även för den som haft permanent uppehållstillstånd endast en kort tid, kanske
under ett år. Regeringen menar emellertid att tidsgränsen inte heller bör vara
alltför lång. Den tidsgräns på fem år som Utredningen om en ny instans- och
processordning vid tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen
(NIPU) föreslår är något för lång. Enligt regeringens mening är det viktigt att
en utlänning skall kunna känna trygghet efter en längre tids bosättning i
landet. Kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap är visserligen fem år men
från denna tidsgräns kan flera olika kategorier av sökanden få dispens. En
lämplig avvägning är enligt regeringens uppfattning att det skall krävas
synnerliga skäl för att återkalla uppehållstillståndet för den som vistats här
mer än fyra år med uppehållstillstånd.
Enligt regeringen bör beräkningen av tiden fyra år löpa fram till tidpunkten
för beslutet om återkallelse. Regeringen anför att valet av denna tidpunkt
bl.a. bör motverka långa handläggningstider hos Invandrarverket.

Motionerna
Gullan Lindblad m.fl. (m) anser i motion Sf15 att tidsgränsen inte bör vara
alltför kort och att det är naturligt att ha samma tidsgräns som gäller för
ansökan om svenskt medborgarskap. Lagstiftningen bör också vara tydlig och
enkel samtidigt som den markerar att det svenska samhället inte accepterar att
människor får uppehållstillstånd på falska grunder. I motionen anförs att detta
också var de skäl som den parlamentariska kommittén (NIPU) anförde för sitt
förslag om en tidsgräns på fem år varefter synnerliga skäl för återkallelse av
uppehållstillstånd skall krävas. I motionen yrkas att riksdagen beslutar att
synnerliga skäl för återkallelse krävs först efter fem år.
I motion Sf17 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om
att uppehållstillstånd enbart skall kunna återkallas innan utlänningen vistats
i Sverige med uppehållstillstånd i tre år (yrkande 7).
Motionärerna i motion Sf18, Rose-Marie Frebran m.fl. (kd), anser att för att
främja tryggheten och integrationen bör ett uppehållstillstånd inte kunna
återkallas utan synnerliga skäl efter tre år. En person som haft
uppehållstillstånd i tre år har också ofta vistats i Sverige en betydligt
längre tid. Vidare anser motionärerna att det vore stötande att tillämpa en
avsevärt längre tid vid återkallelse av uppehållstillstånd än vad som gäller
för preskription av brottet osant intygande, som är två år. Efter fyra år kan
flyktingar och statslösa även ha hunnit få svenskt medborgarskap. Motionärerna
yrkar, med avslag på regeringens förslag, beslut om att synnerliga skäl skall
krävas för återkallelse av uppehållstillstånd efter tre års vistelsetid i
Sverige.
Även i motion Sf19 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs beslut om ändring i
propositionens lagförslag på så sätt att tidsgränsen för återkallande av
uppehållstillstånd skall vara tre år (yrkande 1 delvis). Motionärerna menar att
det är viktigt att komma ihåg att många personer har vistats lång tid i Sverige
innan uppehållstillstånd ges. Fyra år från uppehållstillståndet är därför en
för lång tid.
I motion Sf14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs i yrkande 10 ett
tillkännagivande om en preskriptionstid på tre år för flyktingar som en gång
lämnat felaktiga uppgifter, och i motion U638 av Karin Pilsäter och Ola Ström
(fp) begärs förslag till sådan ändring i utlänningslagen att en tidsgräns för
preskription av felaktiga uppgifter införs (yrkande 1).
Ett tillkännagivande om den tidpunkt när krav på synnerliga skäl för
återkallelse bör gälla begärs i motion Sf16 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl.
(v). Motionärerna anser att den föreslagna lagtexten är otydlig. Orden ?prövas
av myndigheten? kan innebära att tidsgränsen fyra år omfattar tiden fram till
det att ärendet initieras hos myndigheten eller till dess beslutet fattas. För
att undvika utdragna förfaranden hos myndigheten är det viktigt att det är
tiden för beslutet som avses. Motionärerna anser att lagtexten skall utformas i
enlighet med den ordalydelse som återfinns i lagrådsremissen.
Sigge Godin m.fl. (fp) begär i motion Sf19 beslut om ändring i propositionens
lagförslag på så sätt att utgångspunkten för tidsberäkningen skall vara ansökan
om uppehållstillstånd (yrkande 1 delvis). Motionärerna påpekar att flyktingar
och statslösa kan ansöka om medborgarskap fyra år efter ansökan om
uppehållstillstånd. Detta är också en lämpligare tidpunkt eftersom personen
ofta vistats i Sverige en tid innan uppehållstillstånd meddelas, anser
motionärerna.

Utskottets bedömning
Det är av flera skäl mycket angeläget att identiteten kan klarläggas för dem
som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det är viktigt bl.a. för att kunna
föra en rättvis flyktingpolitik som innebär att de som har skyddsbehov enligt
utlänningslagen får uppehållstillstånd. En felaktig identitet skapar också en
osäkerhet för individen och kan medföra stora problem för den som senare vill
återförenas med någon släkting. Även vid ansökan om medborgarskap kan det bli
problem, eftersom medborgarskap i princip inte beviljas för den som inte kan
styrka sin identitet.
Av humanitära skäl är det emellertid viktigt att en utlänning efter en längre
tids bosättning i Sverige kan känna trygghet här och inte behöver känna oro för
att inte längre få stanna kvar. Det kan också tänkas bidra till att utlänningar
som tidigare lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet efter en tid vågar
träda fram under sin rätta identitet. Utskottet är därför positivt till
regeringens förslag om att då en utlänning har haft uppehållstillstånd här en
längre tid bör en återkallelse av uppehållstillståndet på grund av oriktiga
uppgifter få ske endast om det finns synnerliga skäl för det. Synnerliga skäl
för återkallelse efter viss tid krävs således oavsett om de oriktiga
uppgifterna gällt identiteten eller andra uppgifter.
När det gäller den tid som skall ha gått för att synnerliga skäl skall krävas
för återkallelse anser utskottet att vissa jämförelser bör kunna göras dels med
tidsgränserna för synnerliga skäl vid utvisning på grund av brott, dels med
kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap. Regeringens förslag om att det
skall krävas synnerliga skäl för att återkalla uppehållstillståndet för den som
vistats här mer än fyra år med uppehållstillstånd utgör enligt utskottets
mening en lämplig avvägning. Utskottet delar regeringens uppfattning att
tidsgränsen fem år, som föreslogs av den parlamentariska kommittén (NIPU), är
för lång bl.a. av humanitära skäl.
Med anledning av vad som anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag
till ändring av 2 kap. 9 § fjärde stycket UtlL och avstyrker bifall till
motionerna Sf14 yrkande 10, Sf15, Sf17 yrkande 7, Sf18, Sf19 yrkande 1 delvis
samt U638 yrkande 1.
Utskottet anser inte att tidsberäkningen skall utgå från tiden för ansökan om
uppehållstillstånd då detta skulle kunna medföra att handläggningstiden i
ansökningsärendet fördröjs av den sökande. Vistelsetiden i Sverige är
emellertid självklart av betydelse vid den avvägning av samtliga omständigheter
som skall göras i samband med bedömningen av utlänningens anknytning till det
svenska samhället och andra humanitära skäl. Utskottet avstyrker bifall till
motion Sf19 yrkande 1 i denna del.
Utskottet delar regeringens bedömning att beräkningen av tidsgränsen fyra år
för synnerliga skäl för återkallelse bör räknas fram till tiden för beslutet om
återkallelse. En sådan utformning kommer bl.a. att motverka långa
handläggningstider. Motion Sf16 yrkande 1 får anses tillgodosedd och avstyrks.

Ikraftträdande och ekonomiska effekter
Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna i utlänningslagen bör träda i
kraft den 1 februari 1998.
Antalet anhängiggjorda ärenden av denna typ är litet. Med hänsyn till hur
många ärenden av andra kategorier som samtidigt prövas är de processuella
kostnaderna för återkallandeärendena i dag i det närmaste försumbara. Enligt
propositionen beräknas således genomförandet av de föreslagna ändringarna i
utlänningslagen endast medföra marginella effekter.
Utskottet, som inte har något att erinra mot vad som anförts om förslagets
ekonomiska effekter, delar regeringens uppfattning angående tidpunkten för när
lagförslaget bör träda i kraft.

Övergångsbestämmelse
I motion Sf16 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om en
övergångsbestämmelse (yrkande 2). Motionärerna anser att de utlänningar som
fått sitt uppehållstillstånd återkallat men som fortfarande är kvar i Sverige
bör kunna få beslutet omprövat enligt de nya reglerna.
De myndigheter som prövat ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd har
gjort det i enlighet med gällande lagstiftning. Utskottet anser inte att redan
tidigare fattade beslut bör omprövas på den grunden att ny lagstiftning införs.
Utskottet avstyrker bifall till motion Sf16 yrkande 2.

Utvisning på grund av brott

Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott
Gun Hellsvik m.fl. (m) begär i motion Sf613 förslag till ändring av
utlänningslagen. Motionärerna gör den bedömningen att utvisning skall kunna ske
oberoende av risk för fortsatt brottslig verksamhet, då en icke svensk
medborgare döms för ett brott där fängelse i mer än sex månader ingår i
straffskalan. Utvisning skall också enligt motionärerna kunna ske då en icke
svensk medborgare döms andra gången för brott med fängelse i straffskalan även
i de fall domen inte medfört fängelse.
Den parlamentariska kommittén om ny instans- och processordning i
utlänningsärenden (NIPU), som tillsattes i februari 1997, har bl.a. i uppdrag
att se över de frågor som tas upp i motion Sf613. Utskottet anser att
kommitténs förslag bör avvaktas och avstyrker därför bifall till motionen.

Verkställighet av utvisning efter fängelsestraff
Tidigare i betänkandet har redogjorts för reglerna i UtlL om utvisning på grund
av brott. Därutöver gäller att om en domstol beslutar att ändra en påföljd får
domstolen även meddela det beslut beträffande utvisningen som ändringen av
påföljden ger anledning till. Av 4 kap. 14 § UtlL framgår att en dom eller ett
beslut om utvisning skall innehålla ett förbud för utlänningen att återvända
till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Enligt 8 kap. 7 § UtlL
får en domstols beslut om utvisning inte verkställas förrän ådömt
fängelsestraff avtjänats eller verkställigheten flyttats över till ett annat
land. En domstols dom om utvisning skall verkställas snarast möjligt.
I motion Sf614 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) begärs ett
tillkännagivande om att utvisningsbeslut skall verkställas efter det att de
sammanlagda fängelsestraffen avtjänats.
Utskottet har i de av riksdagen godkända betänkandena 1994/95:SfU16 och
1996/97:SfU14 behandlat liknande motioner. Utskottet har då anfört att när en
domstol beslutar om utvisning på grund av brott skall beslutet innehålla förbud
för utlänningen att återvända till Sverige under viss tid eller utan
tidsbegränsning. Tidsbegränsning är dock huvudregel och de tider som kommer i
fråga är i allmänhet fem eller tio år. Även så kort tid som två år förekommer
undantagsvis. Enligt 4 kap. 9 § UtlL får en domstol, när den enligt 34 kap.
brottsbalken beslutar att förändra en påföljd som en utlänning har dömts till,
också meddela det beslut beträffande utvisningen som förändringen av påföljd
ger anledning till. Bestämmelsen innebär bl.a. att, om domstolen beslutar att
utlänningen skall utvisas för det nya brottet, domstolen antingen kan förlänga
tiden för återreseförbudet enligt den tidigare domen eller också ersätta det
tidigare utvisningsbeslutet med ett nytt som då omfattar även det tidigare
beslutet. Ett sådant beslut förutsätter i och för sig inte någon ändring av
brottspåföljden, eftersom ändringen beträffande utvisningen i detta fall
föranleds av att den nya brottsligheten i sig anses böra medföra utvisning.
Utskottet har också pekat på att en domstols beslut om utvisning på grund av
brott inte är en påföljd utan en särskild rättsverkan på grund av brottet. Om
det i något enstaka fall inträffar att tiden för ett åter-reseförbud gått till
ända efter det att den dömde avtjänat ett fängelsestraff, är det därför inte
rimligt att tiden för förbudet börjar löpa vid denna tidpunkt. Utskottet
avstyrkte bifall till motionerna.
Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker bifall till
motion Sf614.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf17 yrkandena 1-6 och
1997/98:Sf19 yrkande 2 beslutar bifalla det av regeringen framlagda
förslaget beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd,
res. 1 (fp)
res. 2 (mp)
2. beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf14 yrkande 10, 1997/98:Sf15,
1997/98:Sf17 yrkande 7, 1997/98:Sf18, 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del
och 1997/98:U638 yrkande 1 beslutar bifalla det av regeringen framlagda
förslaget beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid,
res. 3 (m)
res. 4 (fp, mp, kd)
3. beträffande beräkningen av tidsgränsen
att riksdagen med avslag på motionerna 1997/98:Sf16 yrkande 1 och 1997/98:Sf19
yrkande 1 i denna del beslutar bifalla det av regeringen framlagda
förslaget beträffande beräkningen av tidsgränsen,
res. 5 (fp, mp, kd)
4. beträffande övergångsbestämmelse
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf16 yrkande 2,
res. 6 (v, mp, kd)
5. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan under mom. 1-3 hemställt antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),
res. 7 (m) - villk. 3
res. 8 (fp, mp, kd) - villk. 4, 5
6. beträffande ändrade kriterier för utvisning på grund av brott
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf613,
res. 9 (m)
7. beträffande verkställigheten av utvisning efter fängelsestraff
att riksdagen avslår motion 1997/98:Sf614.
Stockholm den 2 december 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),
Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin (fp), Ronny Olander
(s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin
Israelsson (c).

Reservationer

1. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1)
Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I de ärenden?
och slutar med ?Sf19 yrkande 2.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om barnets bästa är en av de viktigare
omständigheterna att väga in vid prövningen av återkallelse av
uppehållstillstånd. Det är inte acceptabelt att genomföra en återkallelse då
barn som vistats länge i landet berörs. Det skulle också kunna undvikas om FN:s
barnkonvention inkorporerats i den svenska utlänningslagstiftningen. Enligt
utskottets mening är det inte tillräckligt att, som regeringen förordar, enbart
göra en mildare bedömning i dessa fall. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till ändringar i utlänningslagen i enlighet med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd
att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sf17 yrkandena 1-6 och
1997/98:Sf19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ?I de ärenden?
och slutar med ? Sf19 yrkande 2.? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar bedömningen i motion Sf17 att de i propositionen föreslagna
ändringarna bör förtydligas särskilt med avseende på FN:s barnkonvention.
Barnets ställning måste ytterligare skyddas och stärkas. Samhällets intresse av
att reglera invandringen bör inte ges företräde framför hänsynen till barns
behov. Utskottet anser att barnkonventionen bör ges kraftigare genomslag i
utlänningslagstiftningen. Hänsyn måste härvid tas både till barns
tidsuppfattning och till gymnasieungdomars viktiga utbildningstid som skäl att
få stanna i Sverige. Vidare är det väsentligt att Invandrarverkets
kvalitetssäkringsprogram tillämpas med urskiljning så att rätten att få skydd i
Sverige inte äventyras. Utskottet anser också att uppehållstillstånd endast i
undantagsfall skall kunna återkallas i ärenden där det finns barn under 18 år
inblandade och att levnadsomständigheter i övrigt skall lyftas fram i alla
ärenden som berör barn. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf17 yrkandena 1-6 och med
anledning av motion 1997/98:Sf19 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?När det? och
slutar med ?U638 yrkande 1.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tidsgränsen, varefter återkallelse av uppehållstillstånd
får ske bara om det finns synnerliga skäl, inte bör vara alltför kort och att
det är naturligt att ha samma tidsgräns som gäller för ansökan om svenskt
medborgarskap. Lagstiftningen bör också vara tydlig och enkel samtidigt som den
markerar att det svenska samhället inte accepterar att människor får
uppehållstillstånd på falska grunder. Detta var också de skäl som den
parlamentariska kommittén (NIPU) anförde för sitt förslag om en tidsgräns på
fem år varefter synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd skall
krävas. Utskottet anser att det förslag som NIPU lagt är väl övervägt.
Utskottet föreslår således att riksdagen beslutar att synnerliga skäl för
återkallelse skall krävas först efter fem år med uppehållstillstånd.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf15 och med anledning av
propositionen samt med avslag på motionerna 1997/98:Sf14 yrkande 10,
1997/98:Sf17 yrkande 7, 1997/98:Sf18, 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del
samt 1997/98:U638 yrkande 1 bifaller utskottets förslag om strängare krav
för återkallelse efter fem år,

4. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2)
Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?När det? och
slutar med ?U638 yrkande 1.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att synnerliga skäl för återkallelse av uppehållstillstånd
skall krävas efter tre år. Regeringens förslag på fyra år är en alltför lång
tid. Enligt utskottets mening vore det också stötande att tillämpa en avsevärt
längre tid vid återkallelse av uppehållstillstånd än vad som gäller för
preskription av brottet osant intygande, som är två år.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande strängare krav för återkallelse efter viss tid
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:Sf18 och 1997/98: Sf19 yrkande
1 i denna del samt med anledning av propositionen och motionerna
1997/98:Sf14 yrkande 10, 1997/98:Sf17 yrkande 7 samt 1997/98:U638 yrkande
1 och med avslag på motion 1997/98:Sf15 bifaller utskottets förslag om
strängare krav för återkallelse efter tre år,

5. Beräkningen av tidsgränsen (mom. 3)
Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Utskottet
anser? och slutar med ?yrkande 1 delvis.? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf19 om att utgångspunkten för
tidsberäkningen skall vara ansökan om uppehållstillstånd. Det är en lämpligare
tidpunkt eftersom personen ofta vistats i Sverige lång tid innan
uppehållstillstånd meddelas. Vidare är tiden för ansökan om uppehållstillstånd
utgångspunkt för tidsberäkningen vid naturalisation av flyktingar och
statslösa.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande beräkningen av tidsgränsen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf19 yrkande 1 i denna del och med
anledning av propositionen samt med avslag på motion 1997/98:Sf16 yrkande
1 bifaller utskottets förslag om att beräkningen av tidsgränsen skall utgå
från ansökan om uppehållstillstånd,

6. Övergångsbestämmelse (mom. 4)
Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?De
myndigheter? och slutar med ?Sf16 yrkande 2.? bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de utlänningar som fått sitt uppehållstillstånd
återkallat men som fortfarande är kvar i Sverige skall kunna få beslutet
omprövat enligt de nya reglerna. Regeringen bör därför snarast återkomma med
ett förslag härom. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande övergångsbestämmelse
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sf16 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Lagförslaget (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservation 3.
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)
anser att moment 5 i utskottets hemställan vid bifall till reservation 3 bort
ha följande lydelse:
5. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan under mom. 1-3 hemställt antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) med
den ändringen att i 2 kap. 9 § fjärde stycket ordet ?fyra? ersätts med
ordet ?fem?,

8. Lagförslaget (mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5.
Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kd) anser att
moment 5 i utskottets hemställan vid bifall till reservationerna 4 och 5 bort
ha följande lydelse:
5. beträffande lagförslaget
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan under mom. 1-3 hemställt antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529) med
den ändringen att i 2 kap. 9 § fjärde stycket ordet ?fyra? ersätts med
ordet ?tre? och att orden ?med uppehållstillstånd? ersätts med orden ?från
ansökan om uppehållstillstånd?,

9. Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott (mom. 6)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?Den
parlamentariska? och slutar med ?till motionen.? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Sf613 att oberoende av risk för
fortsatt brottslig verksamhet bör utvisning kunna ske dels då en icke svensk
medborgare döms för ett brott på vilket kan följa fängelse mer än sex månader,
dels då han eller hon döms för ett brott där fängelse ingår i straffskalan och
den aktuella domen är fängelse. Utvisning bör också kunna ske då en icke svensk
medborgare döms andra gången för brott med fängelse i straffskalan även om inte
domarna inneburit fängelse. Att återfalla i brottslighet efter en tidigare dom,
åtalsunderlåtelse eller strafföreläggande är allvarligt. Enligt utskottets
uppfattning har den dömde genom sitt beteende visat att det föreligger risk för
fortsatt brottslighet.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i
utlänningslagen i enlighet med vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ändrade kriterier för utvisning på grund av brott
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sf613 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

I propositionen framlagt lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna............................................2
Motioner väckta med anledning av proposition 1997/98:362
Motion väckt med anledning av skrivelse 1997/98:233
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1997/983
Utskottet.............................................3
Gällande ordning....................................3
Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd....4
Utskottets bedömning..............................7
Strängare krav för återkallelse efter viss tid......7
Utskottets bedömning..............................9
Ikraftträdande och ekonomiska effekter.............10
Övergångsbestämmelse...............................11
Utvisning på grund av brott........................11
Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott11
Verkställighet av utvisning efter fängelsestraff.11
Hemställan.........................................12
Reservationer........................................13
1. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1)13
2. Prövningen av återkallelse av uppehållstillstånd (mom. 1)14
3. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2)14
4. Strängare krav för återkallelse efter viss tid (mom. 2)15
5. Beräkningen av tidsgränsen (mom. 3).............15
6. Övergångsbestämmelse (mom. 4)...................16
7. Lagförslaget (mom. 5)...........................16
8. Lagförslaget (mom. 5)...........................16
9. Ändrade kriterier för utvisning på grund av brott (mom. 6)16