Arbetstid, semester och annan ledighet

Betänkande 1993/94:AU3

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1993/94:AU03

Arbetstid, semester och annan ledighet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1993/94
AU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 12 motioner från den allmänna
motionstiden år 1993 som rör arbetstid, semester och annan
ledighet. Motioner om arbetstiden rör önskemål om ökad
flexibilitet och minskning av arbetstiden till sex timmar. På
semesterområdet avser de semesterlönegrundande frånvaro. I
motionerna föreslås vidare utökad rätt till föräldraledighet och
ändring av reglerna om förläggning av ledigheten. Samtliga
motioner avstyrks av utskottet främst med hänvisning till
pågående beredningsarbete.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och en
meningsyttring från Vänsterpartiet.

Motionerna

1992/93:A267 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen godkänner förslaget om ändring i lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m. i
enlighet med motionens bilaga 1.

1992/93:A702 av Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vidgad rätt till förkortning av
arbetstiden.

1992/93:A705 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående lag om flexibelt uttag av
arbetstid.

1992/93:A707 av Gunnar Thollander m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
semesterlagens regler om semesterlönegrundande frånvaro anpassas
till reglerna i föräldraförsäkringen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1992/93:A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en konjunkturanpassad
arbetstid.

1992/93:A712 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en plan för minskning av
normalarbetstiden till sex timmar inom en tioårsperiod,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kraftig
begränsning av övertidsuttaget.

1992/93:A714 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införandet av produktionsanpassad arbetstid.

1992/93:A716 av Nils Nordh m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om rätt till ledighet för att utöva förtroendeuppdrag inom
hyresgäströrelsen.

1992/93:A717 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en ändring i semesterlagen så
att dubbel semesterlön inte utges.

1992/93:A719 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utökad tjänstledighet och anställningstrygghet för
småbarnsföräldrar.

1992/93:A729 av Rune Thorén och Pär Granstedt (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning om en förkortad
arbetstid.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målet är att alla skall få möjlighet
till en arbetstid på 30 timmar i veckan, vilket ger utrymme för
en normalarbetstid på 6 timmar per dag.

Utskottet

Inledning

I det följande behandlas 12 motioner som avser arbetstid,
semester och annan ledighet från anställning. Motionerna om
arbetstid avser bl.a. frågan om konjunkturanpassad arbetstid och
andra former av flexibel arbetstid samt sex timmars arbetsdag.
De motioner som rör ledighet innehåller bl.a. förslag om utökad
rätt till ledighet för skilda ändamål.

Utskottet vill inledningsvis redovisa följande.

I februari 1991 tillkallades en särskild utredare (A 1991:1)
för att undersöka om mer flexibla regler för arbetstid och
semester bör införas i svensk lagstiftning. Utredaren skulle
också se över semesterlagens regler om semesterlönegrundande
frånvaro. Som särskild utredare förordnades f.d. förste
ombudsmannen Rune Larson.

På grundval av utredningens delbetänkande (SOU 1991:109) om
Semesterlöneförsäkring för små företag antog riksdagen i
december 1992 en ny lag om försäkring mot vissa
semesterlönekostnader (prop. 1992/93:40, AU5, rskr. 72). Lagen
trädde i kraft den 1 juli 1993.

Utredningens huvudbetänkande (SOU 1992:27), Årsarbetstid, Ny
lag om arbetstid och semester avlämnades i mars 1992. I korthet
går förslaget ut på att den lagstadgade 40-timmarsveckan
omvandlas till en årsarbetstid om 2 007 timmar. Semestern skall
ingå i årsarbetstiden. Arbetstidslagen och semesterlagen förs
samman till en gemensam lag. Utredaren föreslår att det på
arbetsplatser där kollektivavtal gäller inte skall finnas några
regler om arbetstidens förläggning. Lagen skall dock innehålla
en uppmaning till parterna att vid träffande av kollektivavtal
eftersträva stor frihet för arbetstagaren att, där så är
möjligt, själv påverka sin arbetstid. På arbetsplatser där det
saknas kollektivavtal skall enligt förslaget gälla i stort sett
samma regler som i dag. Genom avtal med den enskilde
arbetstagaren skall dock i viss utsträckning avvikelse kunna
göras från lagen.

Huvudbetänkandet har remissbehandlats men ännu inte föranlett
något förslag från regeringen. En mycket kortfattad redovisning
av remissutfallet återfinns i det av riksdagen godkända
betänkandet 1992/93:AU4 Arbetstid, semester och annan ledighet.
Av denna framgår att flertalet remissinstanser är positiva till
flexibla arbetstider. Samtidigt framförs emellertid väsentliga
invändningar mot utformningen av förslagen. Såväl arbetstagar-
som arbetsgivarorganisationer har invändningar mot att skilda
regler skall gälla beroende på om kollektivavtal gäller på
arbetsplatsen eller inte. LO och TCO är kritiska och anser att
det är arbetsgivarens behov av flexibilitet som tillgodosetts i
förslaget och inte arbetstagarens.

Som redovisades i förra årets betänkande 1992/93:AU4 pågår
inom EG utarbetandet av ett arbetstidsdirektiv.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100, bil. 11, s. 20)
konstaterar arbetsmarknadsministern att utredningsförslaget i
väsentliga avseenden avviker från det då föreliggande
EG-förslaget till arbetstidsdirektiv. Enligt propositionen avser
regeringen att senare ta ställning till i vilken mån
utredningens förslag bör föranleda förslag till lagändringar.

EG:s ministerråd har den 30 juni 1993 intagit en gemensam
ståndpunkt (common position) i fråga om ett omarbetat förslag
till direktiv. Detta förslag föreläggs nu EG-parlamentet som har
möjlighet att komma med ytterligare synpunkter. Utskottet har
inhämtat att frågan enligt planerna åter skall behandlas i
ministerrådet i december 1993 för eventuellt slutligt antagande
av direktivet.

Jämfört med det direktivförslag som behandlades vid
ministerrådsmötet 1992 ger det nu framlagda förslaget större
utrymme för undantag från bl.a. reglerna om dygnsvila, veckovila
och referensperioden för det maximala antalet arbetstimmar per
vecka i genomsnitt (48 timmar). Dessutom undantas ett antal
arbetstagargrupper.

Arbetsmarknadsutskottet har vid ett flertal tillfällen under
senare år som sin uppfattning uttalat att en friare
arbetstidsförläggning är en viktig framtidsfråga. Utskottet har
därvid uppehållit sig vid de positiva konsekvenserna av en ökad
flexibilitet för den enskildes planering av arbetsliv,
familjeliv och studier etc. Flexibla arbetstider bör också kunna
främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även produktionens
önskemål om flexibla arbetstider har utskottet sett som en
väsentlig fråga. Utskottet har utgått från att regeringen skall
återkomma med förslag på området (1992/93:AU4).

Mot den nu beskrivna bakgrunden pågår enligt vad utskottet
inhämtat en beredning inom regeringskansliet.

När det gäller ledighet från anställningen har regeringen
genom beslut i november 1992 tillsatt en särskild utredare för
att se över ledighetslagstiftningen (A 1993:01). Utredaren skall
kartlägga och analysera hur lagstiftningen har fungerat samt
föreslå de lagändringar som en sådan granskning kan ge anledning
till. Vid översynen skall särskilt de små företagens villkor
beaktas. Översynen, benämnd ULL, bör enligt direktiven (dir.
1992:98) leda till att lagstiftningen blir enklare att förstå,
överblicka och tillämpa för dem som berörs av den. Till särskild
utredare har förordnats justitiekanslern Johan Hirschfeldt.

Översynen omfattar dels de lagar vars huvudsyfte är just
rätten till ledighet, dels enstaka ledighetsregler i lagar med
något annat huvudsyfte. Till den förstnämnda kategorin hör
studieledighetslagen, föräldraledighetslagen samt lagarna om
ledighet för vissa föreningsuppdrag inom skolan, för
svenskundervisning för invandrare och för närståendevård.
Semesterlagen omfattas endast såvitt avser reglerna om
semesterlönegrundande frånvaro. Till den senare kategorin hör
bl.a. förtroendemannalagen. Denna lag omfattas emellertid inte
av utredningsuppdraget. Skälet till detta är enligt direktiven
att ledighetsreglerna i förtroendemannalagen har ett så nära
samband med reglerna om arbetstagarinflytande att översynen av
dem i stället bör höra till Arbetsrättskommittén (ARK, A
1991:05). Utredaren av ledighetslagstiftningen skall enligt
direktiven ha avslutat sitt uppdrag och redovisat sina förslag
senast den 31 december 1993.

Innan utskottet kommer in på de enskilda motionerna skall här
lämnas en redogörelse för de uppgifter som kan hämtas ur SCB:s
arbetskraftsundersökningar (AKU) rörande frånvaron från arbetet
under 1992.

Tabell. Frånvarande från arbetet år 1992 under hela eller
del av mätveckan fördelad efter kön och frånvaroorsak (exkl.
frivecka/fridagar på grund av arbetstidens förläggning).
Årsmedeltal1

Frånvaroorsaker Båda könen Män Kvinnor
1000- 1000- 1000-
tal % tal % tal %

Sjukdom 252 6 104 5 148 7
Semester 390 9 201 9 188 9
Värnplikt 9 0 9 0 0 0
Vård av barn 171 4 27 1 144 7
Studier utan lön 44 1 17 1 27 1
Annan tjänstledighet 29 1 14 1 15 1
Arbetsmarknadsskäl 56 1 38 2 18 1
Övriga orsaker 13 0 7 0 6 0

Summa 964 23 417 19 546 27

1 Förändringar har genomförts i AKU från 1 januari 1993,
varför ovanstående siffror måste justeras för att vara
jämförbara med 1993 års skattningar

Utskottet vill också något kort redogöra för en SCB-rapport --
"I tid och otid", rapport nummer 79 -- som publicerades hösten
1992. Undersökningens främsta syfte utgår från aspekter på
jämställdheten i samhället. Huvudfrågan gäller vilka skillnader
som finns i kvinnors och mäns deltagande i olika livssfärer, i
förvärvsarbetet, hemarbetet, omsorgen om barnen etc. Det är
enligt rapporten första gången som betalt och obetalt arbete
mäts i samma enhet för att ställas sida vid sida i statistiken.

Av rapporten framgår att en dryg tredjedel av människors tid
upptas av arbete. Förvärvsarbetet, inklusive arbetsresor och
annan tid i anslutning till det, tar ungefär 20 % av alla
veckans timmar. Kvinnor förvärvsarbetar drygt 27 timmar i veckan
och männen genomsnittligt 41 timmar per vecka. En genomsnittlig
vardag förvärvsarbetar 63 % av kvinnorna och nästan alla utför
hemarbete. 80 % av männen förvärvsarbetar en sådan vardag och
drygt 90 % utför hemarbete. Med indelningen i hemarbete och
förvärvsarbete som utgångspunkt konstateras att arbetet är
ojämnt fördelat mellan kvinnor och män. Det totala arbetet
fördelas däremot jämnt. Samtidigt konstateras att ersättningen
för arbetet inte alls är jämnt fördelad mellan kvinnor och män.

Arbetstidsfrågor

Sex motioner rör arbetstidsfrågor. Tre av dessa gäller
flexibel arbetstid.

I motion A709 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) efterlyses
konjunkturanpassad arbetstid. I motionen konstateras att
efterfrågan varierar och att konjunkturerna har en ganska
regelbunden cykel medan arbetstiden ligger fast. Med större
flexibilitet i arbetstidens längd skulle en del av
arbetslösheten kunna undvikas. I motionen föreslås att
arbetsgivarna och de lokala facken själva skall kunna bestämma
arbetstiden inom vissa ramar.

Jan Backman (m) ser i motion A714 en fördel i varierad
arbetstid med hänvisning till förhållandena i produktionen. Även
för den anställde kan varierad arbetstid vara en fördel enligt
motionären. Han anser det vara viktigt att inför en kommande
anpassning till EG ha egna verksamma regler på området, vilka då
kan åberopas som undantag.

I motion A705 av Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood
(m) förordas flexibelt uttag av arbetstid så att den bättre kan
anpassas till den individuelle arbetstagarens livssituation.
Ökade möjligheter bör enligt motionärerna ges för anställda och
företagsledning att träffa avtal om arbetstidens längd och
förläggning, oberoende av om kollektivavtal föreligger eller
inte.

Utskottet står fast vid sin tidigare redovisade
inställning att en friare arbetstidsförläggning är en viktig
framtidsfråga och att större flexibilitet kan innebära fördelar
från flera olika synpunkter. Med hänvisning till den beredning
som enligt vad som redovisats ovan pågår i regeringskansliet
saknas dock anledning för utskottet att gå in på en närmare
prövning av de förslag som läggs fram i de nu behandlade
motionerna.

Motionerna A705, A709 och A714 avstyrks således av utskottet.

I tre motioner förordas förkortad arbetstid.

Vänsterpartiet (motion A712 av Gudrun Schyman m.fl.) vill att
riksdagen hos regeringen skall begära en plan för minskning av
normalarbetstiden till sex timmar inom en tioårsperiod. Partiet
hänför sig bl.a. till den förut nämnda SCB-rapporten om kvinnors
och mäns tidsanvändning. Det är hög tid att införa en arbetstid
och en arbetsorganisation som är anpassad till dagens samhälle,
anser Vänsterpartiet. En förkortad arbetstid motiveras inte bara
av jämställdhetsskäl utan också av de teknologiska
förändringarna och av effektivitetsskäl. I många fall är det
också möjligt att bevara och öka sysselsättningen genom kortare
arbetstid. Arbetstiden bör omfördelas och spridas mera jämnt
mellan olika grupper, och en omfördelning ske mellan betalt och
obetalt arbete. Därför måste också en kraftig begränsning ske av
övertidsuttaget, sägs det i motionen.

Rune Thorén och Pär Granstedt (c) anför i motion A729 att en
allmän arbetstidsförkortning skulle kunna lösa en rad problem.
De pekar bl.a. på en förbättrad livskvalitet för enskilda,
mindre utgifter för samhället för arbetslösheten och effektivare
arbetsorganisation. Motionärerna anser att regeringen
tillsammans med arbetsmarknadens parter bör utreda
förutsättningarna för och konsekvenserna av en förkortad
arbetstid för att sedan återkomma till riksdagen med förslag.

Även Karin Starrin m.fl. (c) anser enligt motion A811 att
arbetstiden bör förkortas. Den bör i större utsträckning
anpassas till livet utanför lönearbetet. Målet bör enligt
motionen vara att alla skall få möjlighet till en arbetstid på
30 timmar per vecka, vilket ger utrymme för en normalarbetstid
på sex timmar per dag.

Utskottet gör följande bedömning med anledning av de nu
behandlade motionsyrkandena. Frågan om en generell
arbetstidsförkortning är av långsiktig art. I det rådande
ekonomiska läget kan det enligt utskottets mening inte anses
befogat att överväga en sådan reform. Frågan bör dessutom ses i
ljuset av möjligheterna till flexibilitet i arbetstiden. Som
utskottet framhållit flera gånger tidigare kan sådan
flexibilitet minska behovet av en allmän arbetstidsförkortning.
Av det anförda följer att utskottet inte kan ansluta sig till de
nu behandlade motionsförslagen. Motionerna A712, A729 och A811,
den sistnämnda i berörd del, avstyrks således.

Semesterfrågor

Två motioner rör semesterlönegrundande frånvaro. Som en
bakgrund till motionerna lämnas följande beskrivning av gällande
rätt.

Enligt 4 § semesterlagen har en arbetstagare rätt till
tjugofem semesterdagar varje år. Under semesterledigheten har
arbetstagaren rätt till semesterlön i den mån han har tjänat in
sådan under intjänandeåret. Semesterlönen utgör enligt 16 §
semesterlagen 12 % av arbetstagarens lönesumma under
intjänandeåret. Semesterlönen ingår i beräkningsunderlaget för
den sjukpenninggrundande inkomsten enligt lagen om allmän
försäkring.

Även viss frånvaro är semesterlönegrundande. För sådana
frånvarodagar beräknas semesterlönen antingen som arbetstagarens
genomsnittliga dagsinkomst eller, om han inte haft någon inkomst
under intjänandeåret, med hänsyn till den inkomst som det kan
antagas att han skulle ha haft, om han hade arbetat för
arbetsgivarens räkning.

Semesterlönegrundande frånvaro är enligt 17 § semesterlagen
bl.a. sjukdom, föräldraledighet eller s.k. närståendevård. Vissa
begränsningar finns dock. I fråga om föräldraledighet är högst
120 dagars frånvaro för varje barn semesterlönegrundande. För
ensamstående förälder är högst 180 dagar semesterlönegrundande.

Ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen har utvidgats
successivt. Enligt de regler som gäller sedan 1989 utges
föräldrapenning med anledning av barns födelse under högst 450
dagar sammanlagt för föräldrarna (4 kap. 3 § lagen om allmän
försäkring). En del av den föräldraledighet som ger rätt till
föräldrapenning är således inte semesterlönegrundande.

I motion A707 påpekar Gunnar Thollander m.fl. (s) att
utbyggnaden av föräldraförsäkringen inte motsvarats av en
förbättring av semesterförmånerna vid föräldraledighet.
Motionärerna anser att semesterlagen bör anpassas till
föräldraförsäkringen.

I motion A717 av Karin Israelsson och Gullan Lindblad (c, m)
anförs att reglerna om semesterlön vid frånvaro på grund av
sjukdom, föräldraledighet och närståendevård medför att den
anställde blir dubbelt kompenserad. Motionärerna pekar på det
förhållandet att sjukpenningen etc. beräknas efter lönen inkl.
semesterlön samtidigt som arbetsgivaren skall betala semesterlön
vid dessa typer av frånvaro. De anser att den frånvarande
därigenom blir favoriserad. Därför bör de nu angivna slagen av
frånvaro från arbetet inte vara semesterlönegrundande enligt
motionärerna.

Som framgått inledningsvis pågår en översyn av
ledighetslagstiftningen som skall vara avslutad vid kommande
årsskifte. I direktiven (dir. 1992:98) anges att semesterlagens
regler om semesterlönegrundande frånvaro har kritiserats för de
negativa ekonomiska konsekvenser dessa regler har för små
företag. Detta är en bakgrund till att just frågan om
semesterlönegrundande frånvaro ingår i uppdraget, medan
semesterlagen i övrigt inte gör det. Enligt direktiven är det nu
nödvändigt att göra en allmän översyn av reglerna om rätt till
semesterlön vid olika typer av ledighet. Utgångspunkten skall
vara att åstadkomma enklare och mer rättvisa regler sett ur det
enskilda företagets synvinkel. Utredaren bör bl.a. ta ställning
till i vilka fall som längden på den semesterlönegrundande
ledigheten kan begränsas och även överväga om rätten till
semesterlön i något fall helt bör upphöra.

Redan med hänsyn till det pågående utredningsarbetet saknas
enligt utskottets mening anledning till några initiativ från
riksdagens sida med anledning av motion A707 (s). Motionen
avstyrks således av utskottet.

Inte heller motion A717 (c, m) bör föranleda någon riksdagens
åtgärd, eftersom den i motionen aktualiserade frågan omfattas av
det nyssnämnda utredningsuppdraget. Även denna motion avstyrks
följaktligen.

Frågor om andra ledigheter

Tre motioner gäller föräldraledighet.

Socialdemokraterna vill ha en ändring i föräldraledighetslagen
avseende ledighetens förläggning. I partiets motion A267 påtalas
problemet -- oftast är det kvinnor som drabbas -- för den som
vill minska sin dagliga arbetstid. I dag är det arbetsgivaren
som bestämmer ensidigt om föräldraledighetens förläggning.
Socialdemokraterna vill ändra lagen så att föräldern själv får
bestämma när under dagen ledigheten skall tas ut med den enda
begränsningen att ledigheten inte får medföra allvarliga men för
produktionen. Ett lagförslag i enlighet med detta läggs fram i
motionen.

Utskottet behandlade ett likartat yrkande från
Socialdemokraterna i betänkandet 1992/93:AU4 och hänvisade då
till att intressekonflikten mellan arbetstagare och arbetsgivare
vad gäller förläggningen av föräldraledigheten vid förkortad
arbetstid beaktats i lagen på det sätt som föreslagits av den
dåvarande regeringen (prop. 1988/89:69). Om arbetstagaren och
arbetsgivaren inte kommer överens skall nämligen arbetsgivaren
underrätta arbetstagaren och dennes fackliga organisation om
beslutet. Utskottet ansåg att denna intresseavvägning alltjämt
var rimlig. Arbetsmarknadsutskottet står fast vid detta men vill
tillägga att den förutnämnda översynen av
ledighetslagstiftningen även innefattar föräldraledighetslagen.
I den delen bör översynen enligt direktiven primärt syfta till
att göra sådana lagtekniska förändringar som följer av en
eftersträvad samordning mellan olika ledighetslagar, bl.a. när
det gäller regler om förläggning av ledigheten.

Motion A267 avstyrks med hänvisning till det anförda i den nu
berörda delen.

Två motioner gäller utökad rätt till föräldraledighet.

Anita Persson och Birthe Sörestedt (s) anser i motion A702 att
rätten för föräldrar till förkortning av arbetstiden bör
utsträckas till det skolår då barnet fyller tolv år.

I motion A719 av Åke Carnerö (kds) anförs att
anställningsskyddet bör stärkas för småbarnsföräldrar. Dessutom
bör rätten till hel ledighet utsträckas till dess barnet är sex
år, anser motionären.

Utskottet vill med anledning av de nu behandlade
motionerna betona att man måste underlätta för familjerna att ge
barnen en god och trygg omvårdnad i hemmet samtidigt som
föräldrarna ges möjlighet att behålla kontakten med arbetslivet.
Förberedelser pågår inom regeringskansliet för att införa ett
vårdnadsbidrag. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har den
4 oktober i år lagt fram en promemoria som innehåller förslag om
ett beskattat vårdnadsbidrag om 2 000 kr per månad och per barn
som har fyllt ett men inte tre år. I promemorian ingår också ett
förslag att rätten till hel ledighet från anställningen förlängs
från 18 månader till tre år från barnets födelse. Frågan skall
nu beredas inom Socialdepartementet. Med hänvisning till detta
beredningsarbete saknas enligt utskottets mening anledning att
ta något initiativ från riksdagens sida på grund av de nu
ifrågavarande motionerna såvitt de innefattar krav på utökad
föräldraledighet.

Med anledning av synpunkterna i motion A719 rörande
anställningstrygghet för den som vårdar barn kan utskottet
konstatera att föräldralediga genom de särskilda reglerna om
anställningsskydd i 10 och 11 §§ föräldraledighetslagen i
princip är likställda med övriga anställda.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna A702 och
A719.

Slutligen förordas i motion A716 av Nils Nordh m.fl. (s) att
förtroendeuppdrag inom hyresgästorganisationer bör ge rätt
till ledighet från anställningen, detta för att möjliggöra en
fortsatt demokratiseringsprocess för hyresgästerna.

Utskottet vill med anledning av denna motion hänvisa till
de möjligheter som finns att träffa avtal om tjänstledighet för
olika ändamål. Utskottet är däremot inte berett att förorda en
lagreglerad rätt till ledighet för det syfte som avses i
motionen. I sammanhanget vill utskottet påpeka att utredaren av
ledighetslagstiftningen enligt sina direktiv översiktligt bör
belysa de förslag som under senare år väckts i riksdagen om
ledighet för nya ändamål. Bland sådana motioner finns
förtroendeuppdrag inom olika slag av ideella organisationer.
Arbetsmarknadsutskottet avstyrker motion A716 med hänvisning
till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flexibel arbetstid
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A705, 1992/93:A709
och 1992/93:A714,
res. 1 (nyd)

2. beträffande förkortad arbetstid
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A712, 1992/93:A729
och 1992/93:A811 yrkande 10,
men. (v)

3. beträffande semesterförmånerna vid föräldraledighet
att riksdagen avslår motion 1992/93:A707,

4. beträffande semesterlön vid frånvaro på grund av sjukdom
m.m.
att riksdagen avslår motion 1992/93:A717,

5. beträffande föräldraledighetens förläggning
att riksdagen avslår motion 1992/93:A267 yrkande 18,
res. 2 (s)

6. beträffande utökad rätt till föräldraledighet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A702 och
1992/93:A719,
res. 3 (s) - motiv.

7. beträffande förtroendeuppdrag inom
hyresgästorganisationer
att riksdagen avslår motion 1992/93:A716.
Stockholm den 7 oktober 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson
(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s),
Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),
Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström
(kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s) och Isa
Halvarsson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Flexibel arbetstid (mom. 1)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet står" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:

Som framgår av inledningsavsnittet i detta betänkande har
arbetsmarknadsutskottet vid ett flertal tillfällen under senare
år uttalat sig för en friare arbetstidsförläggning, bl.a. med
hänsyn till förhållandena i produktionen. Utskottet, som står
fast vid denna uppfattning, har utgått från att regeringen
återkommer med förslag på området inom en nära framtid.

De synpunkter som förs fram i motion A709 av Ian Wachtmeister
m.fl. (nyd) ligger väl i linje med utskottets uppfattning i
frågan om en ökad flexibilitet i arbetstidens längd och
förläggning. Som framförs i motionen skulle en del av
arbetslösheten kunna undvikas om det fanns större möjlighet att
anpassa arbetstiderna efter den rådande konjunkturen -- i en
högkonjunktur arbetar alla längre och i en lågkonjunktur kortare
tid. Ett mer flexibelt system skulle också kunna tillämpas på
företag med typiska säsongsvariationer. Som sägs i motionen bör
arbetsgivare och lokala fackliga organisationer själva kunna
bestämma om arbetstiden inom vissa ramar.

Någon anledning att avvakta ytterligare beredningsarbete inom
regeringskansliet finns inte. Regeringen bör i stället snarast
återkomma till riksdagen med förslag till erforderliga
regeländringar.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A709 bör ges
regeringen till känna. Även motionerna A705 och A714 får därmed
anses tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande flexibel arbetstid
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A705,
1992/93:A709 och 1992/93:A714 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Föräldraledighetens förläggning (mom. 5)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "berörda delen" bort
ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i
motion A267 beträffande förläggningen av föräldraledigheten för
arbetstagare som vill förkorta sin dagliga arbetstid. Regeln i
8 § föräldraledighetslagen bör ändras så att föräldern själv får
bestämma när under dagen föräldraledigheten skall tas ut.
Undantag skall gälla om ledigheten skulle medföra allvarliga
problem för produktionen. Vid tvist gäller 34 §
medbestämmandelagen. Lagförslag läggs fram i hemställan.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. beträffande föräldraledighetens förläggning
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:A267 yrkande 18
antar följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för
vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:410) om rätt
till ledighet för vård av barn m.m. att 8 § skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

8 §

Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid
förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre
fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas
över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl
föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda Arbetsgivaren skall samråda
med arbetstagaren med arbetstagaren
beträffande ledighetens beträffande ledighetens
förläggning under dagen förläggning under dagen
och andra med ledigheten och andra med ledigheten
sammanhängande frågor, sammanhängande frågor,
om förhandling med om förhandling med
arbetstagarens organisation ej arbetstagarens organisation ej
har ägt rum. Uppnås ej har ägt rum. Uppnås ej
överenskommelse, överenskommelse,
bestämmer arbetsgivaren i bestämmer arbetstagaren hur
dessa frågor i den mån ledigheten skall
ej annat har avtalats. förläggas. Ledigheten
Arbetsgivaren får dock ej får dock inte
utan arbetstagarens samtycke förläggas så att den
dela upp ledigheten under skulle skapa allvarliga men
arbetsdagen eller för produktionens
förlägga den till annan behöriga gång.
tid än arbetsdagens
början eller slut.

Har beslut i fråga som
avses i andra stycket
träffats på annat
sätt än genom
överenskommelse med
arbetstagaren eller
företrädare för
arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta
arbetstagaren och dennes
lokala arbetstagarorganisation
om beslutet. Underrättelsen
skall om möjligt lämnas
senast två veckor före
ledighetens början.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

3. Utökad rätt till föräldraledighet m.m. (mom. 6,
motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,
Sten Östlund och Monica Öhman (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "och A719" bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan konstatera att en arbetsgrupp inom
Socialdepartementet den 4 oktober lagt fram en promemoria som
innehåller förslag om ett beskattat vårdnadsbidrag om 2 000 kr
per månad och per barn som har fyllt ett men inte tre år. I
promemorian finns också ett förslag att rätten till hel ledighet
från anställningen förlängs från 18 månader till tre år från
barnets födelse. Med anledning därav vill utskottet som sin
mening uttala att en utbyggd föräldraförsäkring är att föredra
framför ett vårdnadsbidrag. Ett vårdnadsbidrag motverkar
jämställdheten mellan föräldrarna och det konserverar könsroller
med den ena föräldern som hushållsansvarig och den andra som
försörjningsansvarig. Det skapar stora marginaleffekter för den
som vill övergå från hemarbete till förvärvsarbete och det
innebär rundgång och byråkrati. Risken är också stor att
utbyggnaden av barnomsorgen äventyras.

En utbyggnad av föräldraförsäkring måste emellertid anstå med
tanke på det ekonomiska läget i landet. När det gäller den
särskilda frågan om utökad rätt till ledighet från anställningen
anser utskottet att den pågående lagtekniska översynen av
ledighetslagstiftningen bör fullföljas. Utskottet förutsätter
att lagstiftningen anpassas till förnyelsen i arbetslivet. Av nu
angivna skäl är utskottet inte berett att tillstyrka motionerna
A702 och A719.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.
Hans Andersson (v) anför:

Enligt Vänsterpartiets mening bör det utarbetas en plan för
förkortad arbetstid så att sextimmarsdagen blir det normala
inom en tioårsperiod. Därmed blir arbetstiden mer jämnt fördelad
mellan olika grupper i samhället. En förkortning av arbetstiden
måste kombineras med en kraftig begränsning av övertidsuttaget.

När det gäller såväl föräldraledighetens förläggning som
utökad rätt till föräldraledighet m.m. instämmer jag i de
reservationer som utskottets socialdemokratiska företrädare har
avgett.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
2 borde ha hemställt:

2. beträffande förkortad arbetstid
att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:A712 och
1992/93:A729 och med avslag på motion 1992/93:A811 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i
denna del,