Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010

Betänkande 2011/12:FiU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
30 november 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010(pdf, 166 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2011/12:6 AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010

Beslut

AP-fonderna fortsatte återhämta sig efter finanskrisen (FiU6)

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet till och med 2010. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Fonderna fortsatte under 2010 att återhämta de stora förluster som gjordes under finanskrisen 2008-2009. För första gången sedan 2007 var buffertfondernas samlade bidrag till finansieringen av pensionssystemet positivt. Detta eftersom avkastningen sedan 2001 var större under 2010 än uppräkningen av inkomstindex under samma period. Finansutskottet konstaterar att fondernas avkastning varierat kraftigt sedan fondernas nya placeringsregler infördes för snart tio år sedan. Marknaderna har under perioden varit extremt turbulenta och fonderna har inte gett den kontinuerliga och stabila avkastning man tänkte sig när man skapade systemet. Utskottet välkomnar därför den utredning om AP-fondernas regelverk som regeringen tillsatte hösten 2011. Utredningen har till huvuduppgift att utvärdera Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler mot bakgrund av fondernas förvaltning de senaste tio åren och ändrade marknadsförutsättningar. Utredningen ska även utvärdera Sjätte AP-fondens verksamhet. Utskottet välkomnar också att utredningen ska undersöka fondernas effektivitet och närmare analysera kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet har följt AP-fondernas kostnader sedan början av 2000-talet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. avslag på motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-10-27
Justering: 2011-11-15
Trycklov: 2011-11-16
Trycklov till Gotab och webb: 2011-11-17
Trycklov: 2011-11-17
Reservationer: 2
Betänkande 2011/12:FiU6

Alla beredningar i utskottet

2011-10-27

AP-fonderna fortsatte återhämta sig efter finanskrisen (FiU6)

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet till och med 2010. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Fonderna fortsatte under 2010 att återhämta de stora förluster som gjordes under finanskrisen 2008-2009. För första gången sedan 2007 var buffertfondernas samlade bidrag till finansieringen av pensionssystemet positivt. Detta eftersom avkastningen sedan 2001 var större under 2010 än uppräkningen av inkomstindex under samma period.

Finansutskottet konstaterar att fondernas avkastning varierat kraftigt sedan fondernas nya placeringsregler infördes för snart tio år sedan. Marknaderna har under perioden varit extremt turbulenta och fonderna har inte gett den kontinuerliga och stabila avkastning man tänkte sig när man skapade systemet. Utskottet välkomnar därför den utredning om AP-fondernas regelverk som regeringen tillsatte hösten 2011. Utredningen har till huvuduppgift att utvärdera Första-Fjärde AP-fondernas uppdrag och placeringsregler mot bakgrund av fondernas förvaltning de senaste tio åren och ändrade marknadsförutsättningar. Utredningen ska även utvärdera Sjätte AP-fondens verksamhet. Utskottet välkomnar också att utredningen ska undersöka fondernas effektivitet och närmare analysera kostnadsutvecklingen i fonderna. Utskottet har följt AP-fondernas kostnader sedan början av 2000-talet. Utskottet föreslår att riksdagen avslutar ärendet med detta.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-11-24
Stillbild från Debatt om förslag 2011/12:FiU6, AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010

Debatt om förslag 2011/12:FiU6

Webb-tv: AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Jacob Johnson (V)
Anf. 184 Jacob Johnson (V)
Fru talman! Varje månad avsätts 16 procent av löneinkomsterna till den så kallade grundpensionen. De pengar som inte transfereras direkt till nuvarande pensionärer förvaltas av de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, som placerar enorma nästan 900 miljarder kronor i bolag över hela världen så att pensionspengarna ska växa och ge en trygg tillvaro för framtidens pensionärer. Enligt de riktlinjer AP-fonderna har ska de "uppbära allmänhetens förtroende", vilket innebär att de måste stå till svars för att de svenska pensionspengarna växer på ett etiskt och miljömässigt försvarbart sätt. Men AP-fonderna investerar i en lång rad företag som bryter mot mänskliga rättigheter och motverkar en hållbar utveckling. I AP-fondernas regelverk och riktlinjer är etik- och miljöhänsyn i dag underordnat målet om hög avkastning. AP-fonderna har visserligen undertecknat FN:s Principles for Responsible Investment, PRI, vilket innebär att de har åtagit sig att integrera etiska och miljömässiga kriterier i sina placeringsbeslut. Men den offentliga utredningen från 2008, Etiken, miljön och pensionerna , ifrågasätter hur stor roll etik- och miljöhänsyn har när placeringar görs. Jag menar att det är uppenbart att statsmakterna tydligt har definierat avkastningsmålet som det överordnade operativa målet för AP-fonderna, som inte förväntas avstå från möjlig avkastning i syfte att uppnå etiska, miljömässiga eller andra eventuella mål eller i någon mening avväga dessa mot varandra. LO-tidningen gjorde 2010 en undersökning av AP-fondernas aktieportföljer som visade att svenska pensionspengar var placerade i 26 företag som antingen hade svartlistats av andra institutionella investerare eller omgärdades av anklagelser om oetisk verksamhet. Det sammanlagda värdet på dessa företag uppgick vid tiden för artikeln till 16 miljarder. Till exempel har AP-fonderna sammanlagt 2 miljarder kronor investerade i det amerikanska oljebolaget Chevron, som anklagas för att under decennier ha dumpat 100 miljarder liter råolja i orenat processvatten rakt ut i vattendrag, bränt giftiga oljegaser och lämnat efter sig flera hundra oskyddade oljegropar i Ecuadors regnskog, ett område där den biologiska mångfalden är bland de högsta i världen. I början av 1990-talet gick de drabbade i regnskogen ihop och stämde Chevron, och rättsprocessen mellan Chevron och regnskogens invånare är nu inne på sitt 18:e år och en av världens största miljödomar. I en dom ålades Chevron att betala 60 miljarder i skadestånd, men Chevron har överklagat domen och sagt att man inte tänker betala. AP-fonderna behåller sina investeringar i Chevron. AP-fonderna har också sammanlagt över 1,6 miljarder i Lundin Petroleum. Förra året släppte ett femtiotal frivilligorganisationer i European Coalition on Oil in Sudan en rapport som anklagar svenska Lundin Petroleum AB, tidigare Lundin Oil, för att indirekt ha bidragit till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Men AP-fonderna försvarar sitt innehav. Mörkertalet av oetiska investeringar får antas vara stort med tanke på det svåröverblickbara antal bolag som ingår i AP-fondernas aktieportföljer. Kärnfrågan är hur de svenska pensionsspararna kan garanteras att deras pengar inte förräntas till en moralisk kostnad som de inte är villiga att betala. Kan AP-fonderna verkligen garantera en verksamhet som uppbär allmänhetens förtroende med så många fall av kända och okända brott mot de mänskliga rättigheterna och miljön? AP-fonderna måste följa mycket högt ställda krav på etik och moral när de placerar pensionsmedel. Genom sin storlek och sitt agerande påverkar AP-fonderna normerna för andra bolag. Vår uppfattning är att fondernas ansvar för etik, miljö och hållbarhet måste sträcka sig längre och att flera av de förslag som föreslås i betänkandet från kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar bör genomföras. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med en proposition i dessa frågor. AP-fonderna bör fortsätta utveckla en värdegrund som bygger på och ligger i linje med Sveriges internationella åtaganden i stort och med andemeningen i internationella konventioner snarare än med konventionernas bokstav. Värdegrunden och arbetssättet bör fullt ut integreras i AP-fondernas verksamhet. Ett oberoende råd bör tillsättas för att granska om fondernas investeringar följer de etiska riktlinjerna. AP-fonderna bör förbjudas att investera i företag som tillverkar vapen. AP-fonderna äger i dag aktier i vapenindustrin, och enligt min mening är det inte i linje med god etik och moral. Man bör dessutom förbjuda fonderna att investera i bolag som har fossil energi som huvudsaklig verksamhet. Det gemensamma AP-fondskapitalet bör i stället investeras i den omställning till ett klimatsmart samhälle som krävs under de närmaste decennierna. En utredning bör tillsättas som undersöker möjligheterna att omvandla en av AP-fonderna till en grön fond med uppdrag att investera i verksamhet som skapar gröna jobb och ställer om energisystemen. Fru talman! De rörliga ersättningssystemen i finanssektorn var en av orsakerna till den djupa finanskrisen för några år sedan. Lönerna för såväl ledande tjänstemän som för tjänstemän på lägre nivåer kopplades till företagets kreditvolymer och kortsiktiga resultatmål, vilket uppmuntrade till en riskabel kreditgivning och riskfyllda placeringar. Enligt regeringens riktlinjer för anställningsvillkor i AP-fonderna får fonderna i dag inte betala ut rörlig ersättning till ledande befattningshavare. Däremot är det tillåtet att betala ut rörlig ersättning till övriga anställda. Under 2010 betalade eller reserverade fonderna motsvarande drygt 15 miljoner kronor i rörliga ersättningar. De rörliga ersättningssystemen i fonderna riskerar fortsatt att leda till spekulation och ökade risker. Därför anser Vänsterpartiet att rörliga ersättningar i AP-fonderna helt bör förbjudas. Med detta yrkar jag bifall till de båda reservationerna.
Sven-Erik Bucht (S)
Anf. 185 Sven-Erik Bucht (S)
Fru talman! Att ha drömmar och få njuta av pensionering, ett liv när man lämnar yrkeslivet, borde vara en självklarhet för alla. Men tyvärr är inte livet sådant för alla i vårt land. Många människor får en mycket låg pension. Hur vi tar hand om och ordnar livet för de äldre är ett mått på ett lands kulturella status. Vi har de senaste veckorna fått se avskräckande exempel inom äldrevården. Att vi dessutom har ett pensionssystem som mer och mer urholkas och som hårdast drabbar dem med de lägsta pensionerna är ingen trygghet värdig ett välfärdsland. Det här är inte bra. Det måste vi gemensamt ta tag i och lösa. Det finns många lösningar och tankar kring detta med pensioner. Det handlar om att stimulera tidigare inträde i arbetslivet och om att skapa arbetsmiljö och förutsättningar för människor att verkligen kunna jobba fram till 65 års ålder. I dag har vi en snittålder för pensionering som är 63 år. Det handlar om höjda avgifter till pensionsförsäkringssystemet, om att ta bort den högre skatten för pensionärer och om att säkerställa AP-fondernas finansiella styrka. Det kan säkert finnas fler idéer och förslag, men det är inte säkert. Med fler äldre och längre liv måste dessa frågor tas på största allvar. Där måste vi hitta breda och långsiktiga lösningar. Fru talman! I kväll handlar debatten om AP-fondernas verksamhet 2010. AP-fonderna är en viktig del i vårt totala pensionssystem, en del i hur vi tar hand om och skapar ett bra liv för våra äldre. Vi har sex AP-fonder som har funnits i tio år. Jag tänkte i huvudsak beröra buffertfonderna Första till Fjärde AP-fonden och Sjätte AP-fonden. Sjunde AP-fonden har ju ett helt annat uppdrag då den är en premiepensionsfond. Resultatet under de tio åren har varierat väldigt kraftigt. I dag uppgår det samlade kapitalet till 895 miljarder, och vi har haft en snittavkastning på 4,8 procent. Det överstiger visserligen index, som ligger på 3,2 procent, men de förväntningar som ställdes på fonderna när de bildades har inte uppfyllts. Förlusterna, som var betydande under 2008, har återhämtats de senaste åren. Särskilt stark var återhämtningen 2009, då den uppgick till 136 miljarder. Nu, 2010, var återhämtningen 84 miljarder. Vi fick ett bra resultat och en avkastning på 10,2 procent för 2010. Buffertfonderna har dock två år i rad dränerats på kapital. År 2010 var utbetalningarna till pensionssystemet 16,2 miljarder. När inbetalningarna i pensionsavgifter inte motsvarar utbetalningarna får man dessa konsekvenser. På två år har buffertfonderna dränerats på 32 miljarder. Det är helt klart att detta inte kommer att hålla långsiktigt. Som jag pekade på inledningsvis är det själva grunden för pensionssystemet och systemets uppbyggnad som måste ses över. Buffertfonderna kan aldrig lösa pensionärens trygghet. Även om vi har 0 kronor i förvaltningskostnad eller en mycket god avkastning så är fonderna bara en del i systemet. Givetvis är de en viktig del, och det finns all anledning att se över förvaltningskostnader. Det handlar om anställningsvillkor för ledande befattningshavare, kostnader för externa placeringar, lokaler med mera. De totala förvaltningskostnaderna uppgick 2010 till 1 975 miljoner. Om man räknar med att en person kostar i snitt 1 miljon kronor per år, inräknat kringkostnader, skulle det innebära att 1 975 personer dagligen arbetar med våra buffertfonder. Det reser en del frågetecken om hur marknaden fungerar. Helt klart är att placeringsreglerna måste ses över. Reglerna fastslogs för tio år sedan och har begränsningar som inte är bra. Beträffande placeringsreglerna ska fonderna ha högt ställda krav på etik och miljö. Det etikråd som fonderna förfogar över gemensamt arbetar mycket bra och har utvecklat sin verksamhet årligen. Trots små aktieinnehav har fonderna många gånger kunnat påverka etik och miljöfrågor i rätt riktning där det funnits med. Jag tror att det är viktigt att fonderna prövar och utvecklar det arbetet i stället för att välja att inte vara med. Då kan man aldrig vara med och pröva och utveckla. Till Etikrådet har också under 2010 tillförts personella resurser som är tillfredsställande och bra. Vår uppfattning är att riksdagen inte ska lagstifta om vilken typ av bolag, branscher eller marknader som fonderna bör eller inte bör investera i. Men vi utgår givetvis från att dessa frågor även fortsättningsvis får ett betydande inslag i fondernas placeringsstrategi och att etik- och miljöfrågorna och reglerna kring det utvecklas och förtydligas. Fondernas strategi och fokusering på mer långsiktiga placeringar har ökat och är en utveckling i rätt riktning. Men även för att stödja den utvecklingen är översynen av placeringsreglerna nödvändiga. Fru talman! Avslutningsvis vill jag framhålla att det är mycket bra att de partier som kom överens om pensionssystemet för tio år sedan nu har tillsatt en utredning som kommer att se över AP-fondernas verksamhet i de frågor som jag här har berört. Översynen kommer att presenteras nästa år och kommer att komma till kammaren för beslut. Det är en del i att skapa förutsättningar för drömmar och en verklighet för ett bra liv när vi lämnar yrkeslivet, blir äldre och pensionärer. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i finansutskottets betänkande FiU6 och avslag på berörda motioner i betänkandet.
Staffan Anger (M)
Anf. 186 Staffan Anger (M)
Fru talman! Vi ska i dag debattera finansutskottets betänkande angående AP-fondernas verksamhet till och med 2010. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i finansutskottets betänkande. Det är en mycket viktig debatt vi har i dag. Vi förvaltar 900 miljarder för svenska folkets pensionskapital. Det gäller att hela tiden se till att med de regler som gäller få en hög avkastning långsiktigt - jag vill repetera långsiktigt - så att fonderna kan bidra till Pensionsverkets finansiering. Vi har politiskt kommit överens i en fempartiöverenskommelse om Pensionsverkets och AP-fondernas förvaltning. Det är väldigt viktigt att vi håller ihop här. Det är viktigt därför att det svenska folket måste stå enat bakom pensionsöverenskommelsen. Målet, högsta möjliga avkastning på lång sikt, ska ta hänsyn till att fonderna i sin planeringsverksamhet ska se till miljö och etik. Det är fastställt i lag. Ansvaret för AP-fondernas förvaltning och investeringsbeslut åligger enligt lag AP-fondernas styrelser. Fonderna har under perioden 2001-2010 haft en avkastning på 4,8 procent. Avkastningen olika år varierar kraftigt beroende på konjunkturerna. Då man handlar mycket i aktier slog lågkonjunkturen hårt 2001, och det katastrofala året 2008 gav en negativ avkastning på drygt 21 procent. Det kändes hopplöst. År 2010 gav dock en avkastning på 10 procent och år 2009 en avkastning på 19 procent. Då är man i kapp det man förlorat tidigare. Avkastningens resultat på 4,8 procent är knappt godkänt för den senaste tioårsperioden. Man har enligt de regler som givits satsat mycket på aktieköp i Sverige. Aktieköp utomlands har tyvärr bara givit förlust. Fru talman! Etik- och miljöarbetet har förstärkts i fonderna genom tillsättandet av ett etikråd som de senaste åren fått ökade resurser med tillsättning av en generaldirektör. Regeringen har tidigare låtit genomföra en utredning om AP-fondernas riktlinjer för miljö och etik. I denna utredning skedde en omfattande granskning av AP-fondernas agerande vad gäller miljö och etik. Denna belysning blev god, vilket är viktigt då arbetet i AP-fonderna ska vara så transparent som möjligt för att upprätthålla förtroendet för fonderna hos svenska folket. Det gäller trots att AP-fonderna har ca 6 000 företag som de arbetar med. De måste därför koncentrera sin analys till viktiga marknadssegment. Det gäller också att externt publicera en del av analysarbetet, vilket man också gör. AP-fonderna har FN:s konvention om mänskliga rättigheter som bas och värdegrund. Fru talman! Det har varit svårt att bojkotta ett större företag som har en omfattande lönsam verksamhet. Viss del av företaget kan vara utmärkt ur miljö- och etiksynpunkt. Men andra delar kan tyvärr vara mindre bra skötta. Vi svartlistar också företag som Alliant Techsystems i USA, General Corporation i USA, General Dynamics i USA, Hanwa Corporation i Sydkorea, L-3 Communications i USA, Lockheed Martin i USA, Poongsan Corporation i Sydkorea, Raytheon Company i USA, Textron i USA och Singapore Technologies i Singapore på grund av att de tillverkar klusterbomber och antipersonella landminor. Elbit Systems är också svartlistat. Det är ett övervakningssystem som vi har satt på listan. Det är emellertid nödvändigt att förbättra avkastningen på 4,8 procent. Ett par procentenheter upp hade varit bra. En utredning om AP-fonderna är tillsatt som ska vara klar i augusti 2012. Det har förmodligen tidigare investerats för mycket i aktier. Med tanke på den utdelning och värdeökning som varit de senaste åren har det inte gett tillräckligt i avkastning. AP-fonderna behöver se andra investeringsmöjligheter för att öka avkastningen. Det gäller exempelvis råvaror, mer fastighetsköp, räntebärande papper och utländska pensionsfonder. Man bör kunna satsa mer på onoterade bolag än man gjort tidigare. Sjätte AP-fonden hade tidigare en sådan uppgift som man tyvärr misslyckades med. Med rätt personal skulle det kunna leda till bättre avkastning men också underlätta finansieringen för mindre bolag i Sverige som har väldigt svårt att klara sin finansiering. Det gäller också att öka effektiviteten i verksamheten och dra ned kostnaderna i AP-fonderna. Färre fonder torde vara en god sak liksom att fondernas samarbeten inom it och administrativa områden ökar. Om det ska vara två eller tre fonder kan diskuteras. Vår samarbetsgrupp har rekommenderat tre fonder. Stärkt fondkapital ger också större möjlighet till exklusiva affärer. Vi kan se på de goda affärer som oljefonden i Norge gör. En annan viktig sak är också att det bör kvarstå att man ej bör äga mer än 10 procent i ett börsnoterat företag. Som tidigare meddelats här är kostnaderna för de anställda i fonderna 1 miljard kronor, vilket är alldeles för högt. Till detta kommer inköp av tjänster på närmare 900 miljoner. Vi talar om nästan 2 miljarder i kostnader. Det bör kunna minskas en hel del, speciellt om fonderna slås ihop. Jag tror att det är viktigt. Tre fonder kan ha en bättre effektivitet. Vad gäller bonus till de anställda, som vi hörde här, är policyn att ledande befattningshavare endast får fast lön. Det är bra, så att de ej behöver ta stora risker. Men de övriga anställda får rörlig ersättning om det kan leda till bättre affärer. Det är upp till ledningen att besluta om de sakerna. Det är också viktigt att AP-fonderna fullt ut följer de lagar och regler som har satts upp. Det anser jag också att de gör. Med nya regler för AP-fonderna samt ihopslagning av ett antal fonder torde avkastningen förbättras i framtiden. Dock kan naturligtvis ett flertal långa lågkonjunkturer försämra situationen radikalt.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-11-30
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2010

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2010/11:130 till handlingarna.
  2. Miljö och etik i AP-fondernas placeringar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Fi17 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,
    2011/12:Fi206 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,
    2011/12:Fi233 av Ulf Holm m.fl. (MP) och
    2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 24 och 25.
    • Reservation 1 (MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900022
    M920015
    MP02203
    FP18006
    C18005
    KD17002
    SD19000
    V01603
    -0001
    Totalt25438057
    Ledamöternas röster
  3. Förbud mot rörliga ersättningar i AP-fonderna

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2011/12:Fi206 av Ulla Andersson m.fl. (V) yrkande 1.
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S900022
    M920015
    MP22003
    FP18006
    C17006
    KD17002
    SD19000
    V01603
    -0001
    Totalt27516058
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.