Antalet justitieråd

Betänkande 2003/04:JUU11

Justitieutskottets betänkande2003/04:JUU11

Antalet justitieråd

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar justitieutskottet regeringens proposition
2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen.
I propositionen föreslår regeringen att minimiantalet ledamöter i Högsta
domstolen bestäms till fjorton i stället för nuvarande sexton.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.
I betänkandet behandlas också en med anledning av propositionen väckt
motion med yrkande att Högsta domstolens och Regeringsrättens verksamhet
och framtida organisation skall ses över.
I ärendet finns ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Antalet ledamöter i Högsta domstolen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:23.

2. Översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens organisation och
verksamhet
Riksdagen avslår motion 2003/04:Ju9.
Stockholm den 4 december 2003
På justitieutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Alice
Åström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask (m), Lennart Nilsson (s),
Helena Zakariasén (s), Ragnwi Marcelind (kd), Elisebeht Markström (s),
Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild Strandberg (fp), Johan
Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia Magnusson (m), Joe Frans (s),
Leif Björnlod (mp) och Karin Granbom (fp).

Utskottets överväganden
Antalet ledamöter i Högsta domstolen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändring
i rättegångsbalken, varigenom minimiantalet ledamöter i Högsta domstolen
minskas från sexton till fjorton.
I propositionen föreslår regeringen att 3 kap. 4 § rättegångsbalken skall
ändras på så sätt att minimiantalet ledamöter i Högsta domstolen (justitieråd)
bestäms till fjorton i stället för nuvarande sexton.
Till grund för förslaget ligger en skrivelse till regeringen från Högsta
domstolen i vilken föreslås att det lägsta antalet justitieråd sänks,
förslagsvis till fjorton. Högsta domstolen anför till stöd härför bl.a.
att det är svårt att bedöma vilket antal justitieråd som på längre sikt
kan vara lämpligt och att det inte är uteslutet att en viss minskning av
det faktiska antalet justitieråd kan visa sig vara möjlig. Vidare anförs
att det förhållandet att minimiantalet ledamöter för närvarande överensstämmer
med det faktiska antalet utsedda ledamöter innebär att, när någon ledamot
avgår med pension eller av annat skäl, ett visst glapp kan uppstå mellan
den avgående och den tillträdande ledamoten, något som dagens reglering
inte medger. Även av andra skäl kan det enligt Högsta domstolen vara
lämpligt med en viss flexibilitet. Det bör därför finnas en viss marginal
mellan minimiantalet ledamöter enligt rättegångsbalken och antalet faktiskt
tjänstgörande ledamöter.
Regeringen anför i propositionen att den delar Högsta domstolens bedömning
i dessa frågor.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Utskottet anser att riksdagen bör bifalla propositionen.
Översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens organisation och
verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion med begäran om en översyn
av Högsta domstolens och Regeringsrättens verksamhet och framtida
organisation. Jämför särskilt yttrande (fp).
I motion Ju9 (fp) begärs en övergripande översyn av Högsta domstolens och
Regeringsrättens verksamhet och framtida organisation.
Sedan några år tillbaka pågår en omfattande reformering av domstolsväsendet,
främst beträffande den yttre tingsrättsorganisationen. Någon översyn av
de högsta instanserna pågår emellertid inte för närvarande. För en utförlig
redogörelse för det reformarbete som bedrivs hänvisas till regeringens
skrivelse om reformeringen av tingsrättsorganisationen (skr. 2002/03:126)
och till justitieutskottets betänkande med anledning av skrivelsen (bet.
2003/04:JuU4).
Regeringen anför i propositionen att någon genomgång av Högsta domstolens
verksamhet för närvarande inte är aktuell men att en sådan översyn kan
komma att aktualiseras inom ramen för den fortsatta reformeringen av
rättsväsendet.
Utskottet kan inte se att det för närvarande föreligger något behov av en
översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens verksamhet och organisation.
Motion Ju9 bör avslås av riksdagen.

Särskilt yttrande

Översyn av Högsta domstolens och Regeringsrättens organisation och verksamhet,
punkt 2 (fp)
Torkild Strandberg (fp) och Karin Granbom (fp) anför:

För närvarande bedriver regeringen ett omfattande arbete med reformering
av den yttre tingsrättsorganisationen. Någon bedömning av hur domstolsväsendet
som helhet bör utformas görs dock inte i detta arbete. Vi har i tidigare
ärenden i angränsande frågor efterfrågat en sammanhängande översyn av
hela domstolsorganisationen.
I propositionen anför regeringen att en genomgång av Högsta domstolens
verksamhet för närvarande inte är aktuell men att en sådan kan komma att
aktualiseras inom ramen för den fortsatta reformeringen av domstolsväsendet.
Enligt vår mening är regeringen för vag på denna punkt.
Vi anser att regeringen borde låta utreda hur Högsta domstolens och
Regeringsrättens verksamhet och framtida organisation bör se ut och därefter
återkomma till riksdagen med förslag. Något tillkännagivande från riksdagen
i denna fråga är dock inte nödvändigt.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:23 Antalet ledamöter i Högsta domstolen:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken.
Följdmotion
2003/04:Ju9 av Johan Pehrson m.fl. (fp):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur den framtida
organisationen och verksamheten av Högsta domstolen och Regeringsrätten
är tänkt att se ut.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag