Ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga myndigheter (prop. 1989/90:138)

Betänkande 1989/90:FiU38

Finansutskottets betänkande
1989/90:FiU38

Ansöknings- och expeditionsavgifter vid

statliga myndigheter (prop. 1989/90:138) 1989/90

FiU38

Sammanfattning

Finansutskottet biträder i detta betänkande regeringens förslag till
principer för uttag av ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga
myndigheter. De i propositionen föreslagna förändringarna innebär
-att för de avgifter som regleras i expeditionskungörelsen i princip
skall gälla full kostnadstäckning,

-att avgifterna tas ut som ansökningsavgifter,

-att nu gällande avgiftsfrihet för staten, kommunerna m.fl. starkt
begränsas,

-att de avgifter som inflyter från registeruttag och kopior skall disponeras
av myndigheten,

-att systemet med stämpelmärken slopas.

Utskottet avstyrker två motioner väckta med anledning av förslaget.

Centerpartiet och miljöpartiet avstyrker i en reservation förslaget
om att avgifter tas ut i form av ansökningsavgifter.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1989/90:138 om ansöknings- och expeditionsavgifter
vid statliga myndigheter,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna

1989/90:Fi62 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson (båda

s),

1989/90:Fi63 av Gunnar Björk m. fl. (c).

Propositionen

1 proposition 1989/90:138 har regeringen (finansdepartementet) —
efter föredragning av statsrådet Allan Larsson — föreslagit riksdagen att

1. godkänna de principer för uttag av ansöknings- och expeditionsavgifter
hos statliga myndigheter som förordats i propositionen, 1

1 Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 38

2. godkänna att avgifter för prövning av tillståndsärenden tas ut i
form av ansökningsavgifter,

3. godkänna att nu gällande avgiftsfrihet slopas på det sätt som
förordats i propositionen,

4. godkänna att systemet med stämpelmärken för uppbörd och
redovisning avskaffas,

5. godkänna att myndigheterna själva skall få disponera över avgifter
för registerutdrag och kopior,

6. bemyndiga regeringen att i överensstämmelse med dessa riktlinjer
meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga
myndigheter.

Motionerna

1989/90:Fi62 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av att följa utvecklingen och dess
påverkan på viktiga samhällsekonomiska problem samt följa utvecklingen
inom EG-området.

1989/90:Fi63 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om full kostnadstäckning,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1989/90:138 såvitt avser
övergång till ansökningsavgifter i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Utskottet

Regeringen föreslår i propositionen nya riktlinjer för utformning av
avgifter som hittills reglerats i expeditionskungörelsen (1964:618).

I propositionen konstateras att nuvarande system för expeditionsavgifter
är inkonsekvent samt föråldrat i ett antal avseenden. Systemet
bör därför omarbetas. Därtill kommer behov av förändringar i vissa
materiella hänseenden.

Föredragande statsrådet anser att för de avgifter som regleras i
nuvarande expeditionskungörelse bör principen om full kostnadstäckning
sättas som ekonomiskt mål. Till grund för avgiftssättningen föreslås
schabloner baserade på genomsnittlig handläggningstid för olika
ärendetyper. Dessa schabloner bör sedan bilda underlag för saktaxor,
dvs. en fast taxa för varje ärendetyp.

I propositionen föreslås vidare att avgifterna för tillståndsärenden
skall tas ut i form av ansökningsavgifter i stället för expeditionsavgifter.
Motivet för detta är att handläggningskostnaderna bör täckas oavsett
vilket resultat en ansökan leder till.

1989/90:FiU38

2

Vidare föreslås att nu gällande avgiftsfrihet för bl.a. staten och
kommunerna slopas eller starkt begränsas. Beträffande avgift för kopior
föreslås att avgift endast tas ut om en beställning omfattar minst
tio sidor, detta av såväl praktiska som kostnadsmässiga skäl.

I frågan om redovisnings- och uppbördsrutiner förordas en anpassning
till de rutiner som numera är gängse inom det statliga avgiftsområdet.
Detta innebär bl.a. att systemet med stämpelavgifter slopas.

De förändringar som föreslås är till övervägande del av principiell
natur. Enligt föredraganden bör en konkretisering av det föreslagna
nya systemet ske först när ställning tagits till principfrågorna och då
som ett led i själva författningsarbetet. Under förutsättning att riksdagen
godkänner de föreslagna riktlinjerna avser regeringen att uppdra åt
riksrevisionsverket att utarbeta konkreta förslag om bl.a. avgiftsberäkning.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen.

I motion Fi62 av Marianne Carlström och Inga-Britt Johansson
(båda s) pekar motionärerna på den under senare år alltmer utbredda
tendensen till ökad avgiftsfinansiering av olika offentliga myndigheters
verksamhet. Mot bl.a. den bakgrunden framhålls att det finns anledning
att analysera effekterna av en sådan fortgående ökad avgiftsfinansiering
inom myndighetssektorn, och då speciellt effekterna för detaljhandeln.
Som motiv härför anförs bl.a. farhågor att en sådan utveckling
— med åtföljande prispress uppåt på konsumentpriserna — kan
innebära att viktiga samhällsekonomiska mål kan komma att påverkas
negativt. Enligt motionärerna bör vidare analyseras i vilken utsträckning
avgifter av aktuellt slag verkar konkurrenshämmande för svenskt
vidkommande i förhållande till näringslivets situation inom EG.

Av motion Fi63 av Gunnar Björk m.fl. (c) framgår att motionärerna
i princip står bakom propositionsförslaget om att målet för avgiftsuttag
inom myndighetssektorn skall sikta till full kostnadstäckning. Motionärerna
framhåller dock att undantag från den principen måste kunna
göras om det är av behovet påkallat.

Däremot anser motionärerna att en övergång från nuvarande expeditionsavgifter
till de av regeringen föreslagna ansökningsavgifterna ej
bör komma till stånd. Som motiv härför anförs att dessa leder till
godtycklig hantering, administrativt krångel samt medför fördröjningar
av beslut. Därtill kommer, enligt motionärerna, att det i vissa fell kan
framstå som orättmätigt att en sökande får betala för en ej beviljad
ansökan.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.

Det åligger myndigheter att kontinuerligt se över avgifterna inom
sina verksamhetsområden. Det innebär dels att anpassa avgifterna till
kostnadsutvecklingen, dels att överväga avgiftsbeläggning för avgiftsfria
tjänster. Även om avgiftsnivån för aktuella tjänster successivt har höjts,
innebär en övergång från tidigare princip med delvis ej full kostnadstäckning
till en prissättning enligt principen full kostnadstäckning
rimligen en höjning av avgiftsnivån på många områden. En sådan
utveckling förutskickas också i propositionen. Hur stor en sådan
höjning blir kan dock avgöras först efter den mer omfattande studie

1989/90:FiU38

3

över handläggningstider för olika ärendetyper m.m. som regeringen
aviserar. Studien får sedan utvisa behovet av prisjusteringar samt
huruvida avsteg från principen full kostnadstäckning av olika skäl kan
vara befogad.

Beträffande de farhågor som uttrycks i motionerna om den eventuellt
höjda avgiftsnivåns påverkan på den allmänna prisnivån, vill
utskottet fästa uppmärksamheten på att den beloppsmässiga omfattningen
av nuvarande expeditionsavgifter enligt expeditionskungörelsen
(Expk) utgör mindre än en halv promille av den totala basen på
vilken konsumentprisindex beräknas. Påverkan på den allmänna prisnivån
av det nya avgiftssystemet mätt som konsumentprisindex torde
knappast bli märkbar. Därtill kommer att merparten av de här aktuella
avgifterna inte drabbar den internationellt konkurrensutsatta delen
av näringslivet.

Utskottet delar dock motionärernas uppfattning att det finns anledning
att noga följa kostnadsutvecklingen för berörda avgjftstyper.

Utskottet delar regeringens principiella syn att full kostnadstäckning
bör gälla som ekonomiskt mål för verksamheten inom det område där
avgiften tas ut. Det innebär att den sökande själv i normalfallet bör
bestrida kostnaderna för ett ärendes handläggning. I likhet med motionärerna
anser utskottet att undantag från principen full kostnadstäckning
måste kunna göras i vissa fall.

Något initiativ med anledning av motion Fi62 och motion Fi63
yrkande 1 är enligt utskottet dock ej motiverat, varför motionerna bör
avslås av riksdagen.

Förutom kostnadseffekterna tar motionärerna i motion Fi63 (c) upp
vissa frågor om en övergång från expeditionsavgifter till ansökningsavgifter.
Motionärerna motsätter sig denna förändring.

Beträffande frågan om avgifter för tillståndsärenden bör tas ut som
ansökningsavgifter eller som expeditionsavgifter vill utskottet anföra
följande. Båda avgiftstyperna har såväl för- som nackdelar. Föredragande
statsrådet pekar på ett antal problem med ansökningsavgifter men
anser likväl att fördelarna överväger och förordar en sådan ordning.
Huvudskälet för detta ställningstagande är att en avgift som bygger på
kostnadstäckning tas ut oavsett vilket resultat en ärendeprövning leder
till. Från kostnadssynpunkt saknar utgången av prövningen betydelse.
En ansökan som avslås innebär som regel lika stora handläggningskostnader
som ett bifallsbeslut. Utskottet anser mot denna bakgrund att en
naturlig konsekvens av att infora principen om full kostnadstäckning
är att också ta ut ansökningsavgifter. I likhet med vad som anförs i
propositionen bör dock viss möjlighet ges för myndigheter att kunna
återbetala hela eller del av erlagd avgift. Med det anförda avstyrker
utskottet motion Fi63 yrkande 2 och tillstyrker propositionen i motsvarande
del (mom. 2).

Förslagen om slopad avgiftsfrihet för stat, kommuner m.fl. och att
avskaffa systemet med stämpelmärken föranleder ingen erinran från
utskottets sida. Utskottet tillstyrker även att myndigheterna själva skall
få disponera avgifterna för registerutdrag och kopior. Det bör ankom -

1989/90:FiU38

4

ma på regeringen att i överensstämmelse med de angivna riktlinjerna
meddela föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga
myndigheter.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande principer för uttag av ansöknings- och expeditionsavgifter att

riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Fi62 och
1989/90:Fi63 yrkande 1 godkänner de principer för uttag av
ansöknings- och expeditionsavgifter hos statliga myndigheter
som förordats i proposition 1989/90:138 mom. 1,

2. beträffande övergång från expeditionsavgifter till ansökningsavgifter
för tillståndsärenden

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:138 mom. 2 och
med avslag på motion 1989/90:Fi63 yrkande 2 godkänner att
avgifter för prövning av tillståndsärenden tas ut i form av
ansökningsavgjfter,

res. (c, mp)

3. beträffande slopande av avgiftsfrihet

att riksdagen godkänner att nu gällande avgiftsfrihet slopas på
det sätt som förordats i proposition 1989/90:138 mom. 3,

4. beträffande avskaffande av systemet med stämpelmärken

att riksdagen godkänner att systemet med stämpelmärken för
uppbörd och redovisning avskaffas i enlighet med vad som
förordats i proposition 1989/90:138 mom. 4,

5. beträffande myndigheternas disposition över vissa avgifter

att riksdagen godkänner att myndigheterna själva skall fa disponera
över avgifter för registerutdrag och kopior i enlighet med
vad som anförts i proposition 1989/90:138 mom. 5,

6. beträffande föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter att

riksdagen bemyndigar regeringen att i överensstämmelse med
i proposition 1989/90:138 mom. 6 angivna riktlinjer meddela
föreskrifter om ansöknings- och expeditionsavgifter vid statliga
myndigheter.

Stockholm den 10 maj 1990
På finansutskottets vägnar

Anne Wibble

Närvarande: Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén
(m). Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hag -

1989/90:FiU38

5

berg (vpk), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Maria Hed (s) och 1989/90:FiU38
Ines Uusmann (s).

I

Reservation

Övergång från expeditionsavgifter till
ansökningsavgifter för tillståndsärenden (mom. 2)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c) och Carl Frick (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Beträffande
frågan" och slutar med "(mom. 2)" bort ha följande lydelse:
Regeringen motiverar sitt ställningstagande för införande av ansökningsavgifter
bi a. med att ett avslag av en ansökan i normalfallet drar
lika stora kostnader som ett bifall. Att bedöma denna fråga ur ren
kostnadsaspekt är enligt utskottet att anlägga ett alltför snävt perspektiv.
Det finns enligt utskottet flera viktiga faktorer att beakta i det
sammanhanget.

-En avgift bör svara mot en direkt prestation, t.ex. i form av ett
tillstånd.

-Avgiften skall enligt regeringens förslag utgöra en förutsättning för
ärendets prövande. Detta skapar administrativt merarbete och riskerar
att förlänga ärendets liggtid.

-I vissa fall kan det uppfattas som stötande att sökande skall stå för
avgiften. Då skall, enligt propositionen, myndigheten kunna betala
tillbaka en del av avgiften. Också detta leder till godtycke och
krångel.

Sammantaget finner utskottet att de problem som är förknippade med
en övergång till ansökningsavgifter är så stora att en sådan ej kan
förordas. Med det anförda avstyrker utskottet propositionens förslag i
denna del (mom. 2) och tillstyrker motion Fi63 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande övergång från expeditionsavgifter till ansökningsavgifter
för tillståndsärenden

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fi63 yrkande 2 och
med avslag på regeringens förslag i proposition 1989/90:138
mom. 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6

'

gotab 96682, Stockholm 1990