Anslag till utlandsskolor, m.m.

Betänkande 1988/89:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande
1988/89:UbU14

Anslag till utlandsskolor, m.m.

1988/89

UbU14

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1988/89:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkterna
B 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m., B 13. Sameskolor,
B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader, B 15. Specialskolan
m.m.: Utrustning m.m., B 16. Bidrag till driften av särskolor m.m. och B 17.
Kostnader för viss personal vid statliga realskolor jämte motioner.

Propositionen

1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Regeringen har under punkt B 12 (s. 78-80) föreslagit att riksdagen till
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 44 091 000 kr.

2. Sameskolor

Regeringen har under punkt B 13 (s. 81-83) föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om
tilldelning av lärarresurser,

2. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 17 686 000 kr.

3. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

Regeringen har under punkt B 14 (s. 83-85) föreslagit att riksdagen till
Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 240 044 000 kr.

4. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.

Regeringen har under punkt B 15 (s. 86) föreslagit att riksdagen till
Specialskolan m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
reservationsanslag på 7 152 000 kr.

1 Riksdagen 1988189.14sami. Nr 14

5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

Regeringen har under punkt B 16 (s. 86-90) föreslagit att riksdagen till
Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 710 555 000 kr.

6. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

Regeringen har under punkt B 17 (s. 90) föreslagit att riksdagen till
Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1989/90
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1988/89:Ub260 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
1. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om kvalitetsfrågorna i skolan och anpassning av läromedlen för handikappade.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:So252.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svensk undervisning i utlandet.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

29. att riksdagen under anslaget B 12. Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. anslår ett belopp som är 5 milj.kr. högre än det regeringen
föreslagit.

1988/89:Ub829 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (båda fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kravet på att lärare som undervisar döva och hörselskadade inom
en femårsperiod skall ha kompetens att undervisa med stöd av teckenspråk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundskolelärarnas ökade möjligheter att lära sig teckenspråk.

Utskottet

1. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen
(1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet (omtryckt
1988:830, ändrad 1988:1049).

Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för
lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande
lärartjänst vid svensk grundskola (grundresurs) samt för kompletterande

1988/89:UbU14

2

undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag till skolans lokalkostnader
utgår med 60 % av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler.
Statsbidrag i form av särskilt driftbidrag utgår med 16 % av lönekostnader
och vissa pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag till korrespondensundervisning,
kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning
vid internationell skola.

Regeringen har den 7 april 1988 uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) att
göra en översyn av undervisningen på högstadienivå vid de svenska
utlandsskolorna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1989.

I motion 1988/89:Ub276 (c) yrkande 17 föreslås att den svenska skolan i Costa
del Sol (Fuengirola) i Spanien bör få bedriva högstadieundervisning. Motionärerna
anser att undervisningen på låg- och mellanstadierna redan har en
sådan omfattning att det är väl motiverat att få starta högstadieundervisning.
SÖ:s översyn av undervisningen på högstadienivå vid de svenska utlandsskolorna
behöver inte avvaktas.

Utskottet vill erinra om att riksdagen beslutat (prop. 1987/88:100,
1987/88:UbU14, rskr. 1987/88:304) om nya bestämmelser om statsbidrag till
svensk undervisning i utlandet. När det gäller högstadieundervisning bedrivs
den vid de flesta utlandsskolorna i form av korrespondensundervisning med
handledning. Reguljärt högstadium finns endast vid fem utlandsskolor. Mot
denna bakgrund har regeringen gett SÖ i uppdrag att närmare utreda i vilken
form undervisningen på högstadienivå skall bedrivas och lämna förslag till
förbättringar av statsbidraget.

Utskottet anser att det finns skäl att avvakta resultatet av SÖ:s utredningsuppdrag,
innan beslut fattas om högstadieundervisning på nya orter. Med
hänvisning härtill avstyrks motion 1988/89:Ub276 yrkande 17.

I motion 1988/89:Ub817 (fp) yrkande 29 framhålls att de svenska skolorna i
utlandet fyller en stor uppgift för de svenskar som arbetar och lever i andra
länder. Enligt motionärerna har dessa skolor dock mycket knappa resurser
och föräldrarnas insatser är oftast avgörande för skolornas existens. När det
gäller anslagsbeloppet bör, enligt motionärerna, 5 milj.kr. anvisas utöver
regeringens förslag.

Enligt utskottets uppfattning bör SÖ:s redovisning av uppdraget avvaktas.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och
med avslag på motion 1988/89:Ub817 yrkande 29 till Bidrag till svensk
undervisning i utlandet, m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 44 091 000 kr.

2. Sameskolor

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (1984:68,
ändrad 1988:158) om tilldelning av lärarresurser vid sameskolan, som gäller
under försöksperioden 1984/85-1988/89.

I årets budgetproposition förordar regeringen att nuvarande system för
tilldelning av lärarresurser för sameskolan permanentas. Föredragande
statsrådet avser att senare återkomma till regeringen med förslag till
förordning om lärarresurser vid sameskolan.

1988/89:UbU14

3

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1988/89:100 om tilldelning av lärarresurser vid sameskolan.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår
utskottet att riksdagen beträffande anslagsbeloppet till Sameskolor för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 686 000 kr.

3. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

Regeringen lägger i årets budgetproposition fram förslag till åtgärder för
teckenspråksundervisningen i skolan. I avsnittet Vissa gemensamma frågor
ger föredragande statsrådet en bakgrund till de föreslagna åtgärderna (bilaga
10, s. 38 f). När det gäller fortbildning i teckenspråk för specialskolans lärare
är det, enligt föredragande statsrådets mening, angeläget med en intensifierad
satsning på fortbildning för att lärarna skall få tillräckliga kunskaper i
teckenspråk. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 3 milj.kr. beräknas
årligen under en femårsperiod för fortbildning i teckenspråk. Avsikten är
att ca 30 lärare årligen skall kunna genomgå en kurs i teckenspråk
omfattande ca 20 studieveckor. Det bör vara möjligt även för andra
personalkategorier att i mån av plats delta i utbildningen, om huvudmannen
är beredd svara för kostnaderna.

I motion 1988/89:Ub260 (c) yrkande 1 framhålls att det även i fortsättningen
kommer att vara nödvändigt med undervisning i specialskolor för ett fåtal
svårt handikappade elever, trots att handikappade elever så långt möjligt bör
integreras i skolan. Det är enligt motionärerna vidare viktigt att specialskolorna
för döva och hörselskadade elever håller hög kvalitet i sin utbildning.
Slutligen anförs att tillgängen på kompetenta lärare i teckenspråk måste öka.
Även i motion 1988/89:Ub829 (fp) berörs tillgången på lärare i teckenspråk.
Motionärerna framhåller att regeringens förslag till fortbildning i teckenspråk
för lärare i specialskolan är ett steg i rätt riktning men anser att alla
lärare som undervisar döva och hörselskadade elever bör ha kompetens att
undervisa med stöd av teckenspråk inom en femårsperiod (yrkande 1). Även
grundskolans övriga lärare behöver specialutbildning för att kunna undervisa
hörselskadade elever. Därför föreslår motionärerna att det skall ges ökade
möjligheter till utbildning i teckenspråk i såväl den grundläggande lärarutbildningen
som fortbildningen av lärare i grundskolan (yrkande 2).

Utskottet konstaterar, såsom också görs i motion 1988/89:Ub260, att vissa
handikappade elever bör få sin undervisning i särskilda klasser. Detta gäller
t.ex. gravt hörselskadade och döva elever. I de kompletterande föreskrifterna
till läroplan för grundskolan (Lgr 80) som utfärdades år 1983 fastlades
målet om tvåspråkighet (teckenspråk och svenska) för specialskolan. Teckenspråk
infördes därmed som obligatoriskt ämne i specialskolan.

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av ökad fortbildning i
teckenspråk för lärare i specialskolan. Förslaget att ca 30 lärare varje år
under en femårsperiod skall få sådan fortbildning är enligt utskottets
uppfattning väl avvägt med hänsyn till det totala antalet lärare i de berörda
skolorna och den praktiska möjligheten att skaffa vikarier för de lärare som
skall fortbildas.

1988/89:UbU14

4

När det gäller nu verksamma lärares i grundskolan behov av utbildning för
att kunna undervisa hörselskadade elever vill utskottet peka på riksdagens
beslut (prop. 1987/88:100, UbU 1987/88:12, rskr. 1987/88:203) om en plan
för kompletterande fortbildning. Ett viktigt inslag i denna fortbildning är en
obligatorisk fortbildning för alla lärare i grundskolan om två till tre veckor
med inriktning mot specialpedagogik i vid mening. Utskottet vill vidare
erinra om riksdagens beslut (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr.
1988/89:95) om specialpedagogik i skolan och specialpedagogisk påbyggnadsutbildning.
Riksdagens beslut i dessa frågor har bl.a. utgått från den
principen att alla lärare i sin allmänna lärarkompetens skall ha grundläggande
kunskaper i specialpedagogik och att skolan även skall ha tillgång till
lärare - speciallärare - med en fördjupad specialpedagogisk utbildning för att
kunna ge adekvat stöd åt elever med svårare och mer specifika problem.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att
riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna
1988/89:Ub260 yrkande 1 och 1988/89:Ub829 yrkandena 1 och 2, varför de
avstyrks.

Det samlade medelsbehovet under anslaget är beräknat till 240 044 000 kr.
Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen föreslår
utskottet beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med bifall till proposition
1988/89:100 till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 240 044 000 kr.

4. Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.

Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial,
inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utrustning.

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 7 152 000 kr. Då
utskottet beträffande anslagsbeloppet inte har något att erinra mot medelsberäkningen,
föreslår utskottet att riksdagen till Specialskolan m.m.:
Utrustning m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett reservationsanslag på
7 152 000 kr.

5. Bidrag till driften av särskolor m.m.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i landstingskommun
samt kommuner som anordnar särskola i fall som avses i 6 kap. 2 §
skollagen (1985:1100) får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för
rektorer, studierektorer, tillsynslärare och lärare vid särskolan. Även till
särskoleverksamhet som anordnas med enskild huvudman utgår statsbidrag i
vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1986:188) om
statsbidrag till driftkostnader för särskolan m.m. (ändrad senast 1988:939)
samt i förordningen (1988:740) om statsbidrag till fristående särskolor.
Verksamheten regleras i särskoleförordningen (1986:573, ändrad senast
1988:702 och 1052).

Enligt 6 kap. 2 § skollagen får en landstingskommun till en kommun som
ingår i landstingskommunen överlåta att anordna särskola för barn- och
ungdomar som är bosatta i kommunen om kommunen medger det och

1988/89:UbU14

5

regeringen lämnar sitt tillstånd. Föredragande statsrådet anför i propositionen
att det inom flera landstingskommuner planeras ett överförande av
särskolan till primärkommunalt huvudmannaskap. Enligt föredragande
statsrådet är dessa frågor av sådan vikt att det bör utredas om regeringen bör
utfärda särskilda riktlinjer för vad som skall gälla vid en kommunalisering av
särskolan. Statsrådet anmäler sin avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en
sådan utredning. Den bör också överväga om tiden är mogen för att generellt
föra över ansvaret för särskolan till kommunerna och i så fall lämna förslag
till hur ett sådant överförande skall ske.

Det samlade medelsbehovet under anslaget beräknas till 710 555 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen under detta
anslag. Utskottet föreslår beträffande anslagsbeloppel att riksdagen med
bifall till proposition 1988/89:100 till Bidrag till driften av särskolor m.m. för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 710 555 000 kr.

6. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

Beträffande anslagsbeloppet under detta anslag tillstyrker utskottet regeringens
förslag. Riksdagen bör till Kostnader för viss personal vid statliga
realskolor för budgetåret 1989/90 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

1. beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan i Costa del
Sol

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub276 yrkande 17,

2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 och med avslag på
motion 1988/89:Ub817 yrkande 29 till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på
44 091 000 kr.,

Sameskolor

3. beträffande tilldelning av lärarresurser i sameskolan

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1988/89:100
om tilldelning av lärarresurser i sameskolan,

4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Sameskolor för
budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag på 17 686 000 kr.

Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

5. beträffande tillgång pä lärare i teckenspråk m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub260 yrkande 1 samt
1988/89:Ub829 yrkandena 1 och 2,

1988/89: UbU14

6

6. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader att

riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Specialskolan
m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 240 044 000 kr.

Specialskolan m.m.: Utrustning m.m.

7. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolan m.m.: Utrustning
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Specialskolan
m.m.: Utrustning m.m. för budgetåret 1989190 anvisar ett reservationsanslag
på 7 152 000 kr.

Bidrag till driften av särskolor m.m.

8. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av särskolor
m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Bidrag till
driften av särskolor m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 710 555 000 kr.

Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

9. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för viss personal vid
statliga realskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:100 till Kostnader för
viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1989/90 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

Stockholm den 23 mars 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund
(m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Carl-Johan
Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Marianne Jönsson (c)
och Ylva Johansson (vpk).

1988/89:UbU14

7

Reservationer

1988/89:UbU14

1. Högstadieundervisning vid svenska skolan i Costa del Sol
(mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ulf Melin
(m) och Marianne Jönsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet vill”
och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att högstadieundervisning bör
få bedrivas vid svenska skolan i Costa del Sol. Undervisningen på lägre
stadier har i dag en sådan omfattning att även högstadieundervisning kan
motiveras. Om högstadieundervisning kommer till stånd, finns vidare
förutsättningar för statligt stöd från de norska och finska regeringarna för de
elever från dessa länder som undervisas vid skolan. Vad utskottet anfört i
ärendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande högstadieundervisning vid svenska skolan i Costa del
Sol

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub276 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. (mom. 2)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med "på 44 091 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de svenska skolorna i
utlandet är en viktig förutsättning för svenska familjers möjligheter att arbeta
och leva i andra länder. Det särskilda driftbidraget till dessa skolor bör mot
denna bakgrund ökas med viss procentsats som är relaterad till ett nytillskott
om 5 milj. kr. Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1988/89:Ub817 att
anslagsbeloppet skall utgå med 5 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs.
med 49 091 000 kr. för budgetåret 1989/90.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub817 yrkande 29 och med
anledning av proposition 1988/89:100 till Bidrag till svensk undervisning
i utlandet m.m. för budgetåret 1989/90 anvisar ett förslagsanslag
på 49 091 000 kr.,

gotab 88473, Stockholm 1989