Anslag till kronofogdemyndigheterna, m.m.

Betänkande 1990/91:LU18

Lagutskottets betänkande 1990/91:LU18

Anslag till kronofogdemyndigheterna, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
LU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet dels regeringens förslag om
anslag till kronofogdemyndigheterna (prop. 1990/91:100 bilaga
9), dels en motion om ökning av anslaget, dels ock en motion om
kronofogdemyndigheternas avgiftsfinansiering.

Som ett led i behandlingen av ärendet har utskottet gjort ett
studiebesök vid kronofogdemyndigheten i Stockholms län.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande
del och avstyrker bifall till motionerna. Till betänkandet har
fogats två reservationer.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
föreslår regeringen under punkt B 3 (s. 22--24) att riksdagen
till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 844648000kr.

Motionerna

1990/91:L306 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av kronofogdemyndigheternas
avgiftsfinansiering.

1990/91:L312 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari -- med
hänvisning till vad som anförts i motion 1990/91:Sk825 -- yrkas
att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret
1991/92 anslår 20000000kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.

Utskottet

Anslagsfrågor

Riksskatteverket har i sin anslagsframställning för budgetåret
1991/92 för kronofogdemyndigheterna redovisat ett tvåårigt
huvudförslag, som jämfört med anslaget för innevarande budgetår
(717760000kr.) innebär en minskning med 1,5 % för 1991/92
och 1,6 % för 1992/93. Verket har yrkat att
kronofogdemyndigheterna skall undantas från tillämpning av
rationaliseringskravet med hänsyn till att en sådan minskning av
resurserna bl.a. skulle medföra ännu längre handläggningstider,
utebliven utdelning i vissa fall för enskilda borgenärer och
minskade skatteinkomster för staten. Därutöver har verket yrkat
bl.a. ett tillfälligt resurstillskott för de mest arbetstyngda
länen och verksamhetsorterna med 6 milj.kr. Med anledning av att
riksdagen under våren 1990 antagit lagen (1990:746) om
betalningsföreläggande och handräckning, som bl.a. innebär att
arbetet med den summariska processen skall flyttas över från
tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna begärs i
anslagsframställningen 48,3 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

I proposition 1990/91:100, bilaga 9, föreslås att till
kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisas ett
förslagsanslag av 844648000kr. Vid anslagsberäkningen har
rationaliseringskravet tillämpats, men av de medel som därigenom
sparas skall ett belopp motsvarande 1% av anslaget, ca 8
milj.kr., ställas till regeringens disposition för
effektivitetshöjande åtgärder vid kronofogdemyndigheterna i de
mest arbetstyngda länen.

I propositionen konstateras att överflyttningen av den
summariska processen från tingsrätterna till
kronofogdemyndigheterna beräknas ske omkring årsskiftet
1991-1992. Resursbehovet för den nya arbetsuppgiften beräknas i
propositionen till 26,2 milj.kr. för budgetåret 1991/92. Vidare
konstateras i propositionen att den kostnadskalkyl som tidigare
har gjorts för den summariska processen bl.a. byggde på att
resursbehovet delvis kunde täckas genom rationalisering av
handläggningen av enskilda mål hos kronofogdemyndigheterna.
Utgångspunkten för denna kostnadskalkyl var måltillströmningen
till kronofogdemyndigheterna under år 1988. Därefter har
emellertid antalet mål ökat kraftigt. För att
kronofogdemyndigheterna skall kunna avsätta de resurser som
behövs för den summariska processen krävs det enligt
propositionen att de får en resursförstärkning med anledning av
den ökade målmängden och för detta ändamål beräknas 10 milj.kr.

I motion L312 av Lars Bäckström m.fl. (v) framhålls att
riksskatteverkets begäran om ett tillfälligt resurstillskott med
6 milj.kr. till de mest arbetstyngda länen bör tillgodoses.
Enligt motionärerna bör vidare 14 milj.kr. utöver regeringens
förslag anvisas för arbetet med den summariska processen.
Motionärerna begär sålunda att riksdagen anslår ytterligare
20 milj.kr. till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92.

Utskottet vill till en början framhålla att i proposition
1989/90:85 om ny summarisk process beräknades resurstillskottet
till kronofogdemyndigheterna för överflyttningen av den
summariska processen till 29,9 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
Vid behandlingen av ärendet i riksdagen fann lagutskottet i sitt
yttrande till justitieutskottet (se 1989/90:LU3y) inte anledning
att ifrågasätta beräkningen av kronofogdemyndigheternas behov av
resurstillskott. Utskottet underströk emellertid det angelägna i
att regeringen noga följer utvecklingen och tar de initiativ som
erfordras om det skulle visa sig att ytterligare resurser måste
tillföras myndigheterna.

Såsom framgår av budgetpropositionen byggde den tidigare
kostnadskalkylen bl.a. på att resursbehovet delvis kunde täckas
genom att handläggningen av enskilda mål rationaliserades, och
dessa beräkningar grundades på måltillströmningen under år 1988.
Med hänsyn till att måltillströmningen därefter har ökat
kraftigt är det enligt utskottets mening nödvändigt med en
förstärkning till kronofogdemyndigheterna så att de kan avsätta
de resurser som behövs för den summariska processen. För detta
ändamål har i propositionen beräknats 10 milj.kr., och utskottet
finner inte anledning att ifrågasätta denna beräkning.

Utskottet kan vidare konstatera att överflyttningen av den
summariska processen beräknas ske omkring årsskiftet 1991-1992,
och enligt vad utskottet inhämtat är de i propositionen
föreslagna resurserna till kronofogdemyndigheterna för arbetet
med den summariska processen beräknade för tre kvarts år, dvs.
fr.o.m. den 1 oktober 1991. Riksskatteverkets framförda yrkande
för arbetet med den summariska processen avser däremot, enligt
vad som upplysts, resurser för ett helt år, dvs. fr.o.m. den 1
juli 1991. Mot bakgrund av det anförda synes det enligt
utskottets mening som om regeringens förslag tillgodoser
kronofogdemyndigheternas resursbehov för arbetet med den
summariska processen för nästkommande budgetår. Utskottet
erinrar i detta sammanhang om att 9,2 milj.kr. anvisas under
anslaget B 1. Riksskatteverket för utveckling m.m. av ADB-stödet
för den summariska processen. Utskottet vill dock åter
understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen
och tar erforderliga initiativ för att arbetet med den
summariska processen skall fungera på ett tillfredsställande
sätt.

Vad i övrigt gäller anslaget till kronofogdemyndigheterna
tillstyrker utskottet att rationaliseringskravet tillämpas, och
utskottet konstaterar att av de medel som därigenom sparas skall
ca 8 milj.kr. enligt propositionen ställas till regeringens
disposition för åtgärder i de mest arbetstyngda länen. Att
riksdagen därutöver, såsom begärts i motion L312, skall anvisa
ett särskilt resurstillskott om 6 milj.kr. till de mest
arbetstyngda länen kan utskottet inte ställa sig bakom.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till
propositionen i nu behandlad del och avstyrker bifall till
motion L312.

Utsökningsavgifter m.m.

Enligt 17 kap. UB skall i enskilda mål ersättning tas ut för
statens kostnader för förfarandet hos kronofogdemyndigheten i
den omfattning som regeringen bestämmer. Vid införsel skall dock
ej någon ersättning tas ut. Närmare bestämmelser om ersättningen
finns i förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter.
Utsökningsavgifterna utgörs av grundavgift, försäljningsavgift
och särskild avgift. Grundavgiften är 500 kr. Vid ansökan som
endast avser utmätning i överskjutande skatt eller i andra
fordringar på återbetalning av skatt m.m. eller i lön (begränsad
tillgångsundersökning) utgör grundavgiften dock 250 kr.
Försäljningsavgift tas ut vid exekutiv försäljning och utgör 3 %
av köpeskillingen, dock högst 2 000 kr. Vid försäljning av
registrerat skepp, registrerat luftfartyg eller fastighet är
försäljningsavgiften 1 % av egendomens värde, dock lägst 200 och
högst 4 000 kr. Särskild avgift utgår när särskilda kostnader
uppkommer för staten i målet.

Frågan om taxesättningen inom exekutionsväsendet
aktualiserades med anledning av ett förslag från riksdagens
revisorer (förs. 1986/87:7). Vid behandlingen härav framhöll
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1986/87:21
att kronofogdemyndigheternas befattning med enskilda mål får
anses utgöra en del av statens rättsvårdande verksamhet och att
det därför knappast kan ställas krav på att kostnaderna till
fullo skall täckas genom avgifter. Vidare framhöll utskottet att
samtidigt måste det statsfinansiella intresset av en rimlig
taxesättning beaktas liksom intresset av att exekutionsväsendet
är så effektivt som möjligt. Om avgifterna skulle sättas för
lågt kunde kronofogdemyndigheternas kapacitet i viss
utsträckning komma att tas i anspråk i onödan. Risk finns
nämligen då att borgenärerna begär exekutiva åtgärder trots att
utsikterna för ett positivt resultat är små eller helt saknas.

Utskottet framhöll också att när det gällde flertalet av de
avgifter som tas ut av kronofogdemyndigheterna saknades det
klara riktlinjer för vilken kostnadstäckning som skall krävas.
Enligt utskottets mening var det angeläget att frågan om vilka
riktlinjer för taxesättningen som bör gälla blev föremål för en
närmare utredning och i samband därmed även en översyn av
nivåerna för de olika avgifterna. Därvid borde också de av
revisorerna aktualiserade frågorna om ansökningsavgift och
differentierad grundavgift kunna prövas förutsättningslöst
liksom spörsmålet om försäljningsavgiften. Enligt utskottets
mening fick det ankomma på regeringen att bestämma de närmare
formerna för utredningsarbetets bedrivande, men resultatet av
översynsarbetet borde i lämpligt sammanhang redovisas för
riksdagen. Utskottet anslöt sig vidare till revisorernas
uppfattning att en uppräkning av utsökningsavgifterna borde ske
i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet. En höjning av
grundavgiften hade också förutskickats av departementschefen
såväl i 1985/86 som i 1986/87 års budgetproposition, och
utskottet underströk vikten av att en sådan höjning kom till
stånd.

I 1989 års kompletteringsproposition aviserades en höjning av
utsökningsavgifterna från den 1 oktober 1989. Utskottet uttalade
i sitt av riksdagen godkända betänkande 1988/89:LU37 en positiv
inställning till en sådan höjning. Vad gällde den mer
övergripande frågan om riktlinjer för taxesättningen på
exekutionsväsendets område vidhöll utskottet sin tidigare
redovisade uppfattning att den borde bli föremål för närmare
överväganden. Utskottet utgick från att en sådan översyn snarast
skulle komma till stånd i enlighet med riksdagens tidigare
begäran.

I den nu föreliggande propositionen (prop. 1990/91:100, bil.
9, s. 16--17) anför föredragande statsrådet att han har för
avsikt att inom kort föreslå regeringen att uppdra åt
riksrevisionsverket, i samarbete med riksskatteverket, att göra
den av riksdagen begärda översynen av taxesättningen. Uppdraget
bör redovisas i etapper, och i en första etapp bör förslag
lämnas till de ändringar som krävs med anledning av den nya
summariska processen.

I propositionen anförs att det i samband med tidigare
höjningar av utsökningsavgifterna slagits fast att principen om
full kostnadstäckning skall gälla. Vidare framhålls att det av
riksskatteverkets senast avgivna resultatredovisning och
uppgifter som därefter har inhämtats från verket framgår att
statens inkomster av utsökningsavgifter för närvarande bara
täcker drygt hälften av kostnaderna för verkställigheten.
Statsrådet anför att han -- utan att avvakta översynen av
taxesättningen -- har för avsikt att föreslå en höjning av
grundavgiften i enskilda utsöknings- och återtagningsmål så att
avgiften i huvudsak täcker kostnaderna för förfarandet. En sådan
höjning torde enligt propositionen kunna genomföras tidigast den
1 juli 1991.

Slutligen redovisas i propositionen att statsrådet har för
avsikt att återkomma med förslag om att ändra redovisningen av
utsökningsavgifterna så att dessa redovisas direkt mot anslaget
till kronofogdemyndigheterna.

I motion L306 av Bengt Harding Olson (fp) välkomnas den nu
aviserade översynen av taxesättningen inom exekutionsväsendet.
Enligt motionären bör dock översynen breddas och omfatta även
följande spörsmål. Införande av indrivningsavgift i A-mål,
vilken erläggs av skattemyndigheten om gäldenären inte betalar.
Höjning av avgiften vid fastighetsförsäljning samt förändring
(inkl. höjning) av konkurstillsynsavgiften. I motionen begärs
ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin tillfredsställelse
över att den av riksdagen tidigare begärda översynen av
taxesättningen inom exekutionsväsendet nu skall komma till
stånd. Med anledning av vad som anförs i propositionen om full
kostnadstäckning vill utskottet emellertid åter erinra om sina
tidigare uttalanden (se LU 1986/87:21 och 1988/89:LU37) om att
kronofogdemyndigheternas befattning med enskilda mål får anses
utgöra en del av statens rättsvårdande verksamhet och att det
därför knappast kan ställas krav på att kostnaderna till fullo
skall täckas genom avgifter.

Översynen skall enligt utskottets tidigare framförda önskemål
omfatta frågan om vilka riktlinjer för taxesättningen som bör
gälla och nivåerna för de olika avgifterna samt frågor om
ansökningsavgift, differentierad grundavgift samt
försäljningsavgift. Det är således fråga om avgifter som tas ut
i enskilda mål (E-mål). Att en sådan -- mer begränsad -- översyn
skall vidgas till att omfatta även frågan om införande av
avgifter i allmänna mål (A-mål) där staten är fordringsägare kan
utskottet inte förorda. Spörsmålet om staten, i egenskap av
sökande i ett utsökningsmål, skall erlägga avgift är enligt
utskottets mening av mer övergripande karaktär och måste ses i
ett större sammanhang. Utskottet förutsätter att regeringen vid
lämpligt tillfälle tar upp frågan till närmare överväganden. Vad
härefter gäller tillsynsavgifterna vid konkurs delar utskottet
motionärens uppfattning att det kan finnas skäl för att också
dessa ses över. Med hänsyn till att tillsynsavgiften inte är
någon utsökningsavgift vill utskottet dock inte heller förorda
att denna fråga övervägs inom ramen för den nu aktuella
översynen. Vad däremot gäller motionskravet om att översynen
skall omfatta avgiften vid fastighetsförsäljning kan utskottet
konstatera att detta är tillgodosett med den inriktning av
översynen som ovan redovisats. Utöver det anförda bör motion
L306 enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:L312 till Kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag av
844648000kr.,
res. 1 (v)

2. beträffande översyn av taxesättningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:L306.
res. 2 (m, fp, c)

Stockholm den 21 mars 1991

På lagutskottets vägnar
Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg(m), Lennart Andersson(s),
Owe Andréasson(s), Ulla Orring(fp), Martin Olsson(c),
Inger Hestvik(s), Allan Ekström(m), Bengt Kronblad(s),
Gunnar Thollander(s), Lena Boström(s), Bengt Harding
Olson(fp), Elisabeth Persson(v), Anita Jönsson(s), Gunilla
Andersson(s), Charlotte Cederschiöld(m), Karin Starrin(c)
och Gösta Lyngå(mp).

Reservationer

1. Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)

Elisabeth Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "motion L312." bort ha
följande lydelse:

Enligt vad utskottet inhämtat är de i propositionen föreslagna
resurserna till kronofogdemyndigheterna för arbetet med den
summariska processen beräknade för trekvarts år, dvs. fr.o.m.
den 1 oktober 1991. Överflyttningen av den summariska processen
beräknas visserligen ske först vid årsskiftet 1991-92, men
enligt utskottets mening talar många skäl för att
kronofogdemyndigheterna -- såsom också begärts av
riksskatteverket -- bör tillföras resurser för detta arbete
redan fr.o.m. den 1 juli 1991. Med hänsyn till vikten av att
kronofogdemyndigheternas arbete med den summariska processen
redan i inledningsskedet skall fungera på ett tillfredsställande
sätt bör därför ytterligare medel anslås för detta ändamål.
Enligt utskottets beräkning utgör det ökade resursbehovet 14
milj. kr.

Vad i övrigt gäller anslaget till kronofogdemyndigheterna kan
utskottet -- efter bl.a. studiebesök -- konstatera att
arbetsbelastningen är mycket stor vid framför allt myndigheterna
i Stockholms län och Göteborgs län. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till att varje anställd enligt gjorda beräkningar driver
in ca 1,4 milj. kr. till staten och enskilda bör ytterligare
satsningar göras på kronofogdemyndigheterna. Utskottet
tillstyrker därför att -- såsom begärts av riksskatteverket och
i motion L312 -- ett tillfälligt resurstillskott med 6 milj. kr.
tillförs kronofogdemyndigheterna för nästkommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:L312 och med
anledning av regeringens förslag till
Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag av 864648000kr.,

2. Översyn av taxesättningen (mom. 2)

Rolf Dahlberg(m), Ulla Orring(fp), Martin Olsson(c),
Allan Ekström(m), Bengt Harding Olson(fp), Stina
Eliasson(c) och Charlotte Cederschiöld(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Översynen skall" och på s. 6 slutar med "riksdagens
åtgärd." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets tidigare framförda önskemål skall översynen
av taxesättningen inom exekutionsväsendet omfatta frågan om
vilka riktlinjer för taxesättningen som bör gälla och nivåerna
för de olika avgifterna samt frågor om ansökningsavgift,
differentierad grundavgift samt avgiften vid försäljning av
bl.a. fastigheter. Såsom framhålls i motion L306 bör dock
översynen utvidgas och omfatta även andra avgifter som
förekommer inom kronofogdemyndigheternas område. Enligt
utskottets mening har nuvarande avgiftssystem vissa
anmärkningsvärda brister. Det är således enligt utskottet inte
rimligt att de offentliga fordringsägarna -- framför allt
skatteförvaltningen -- åtnjuter kronofogdemyndigheternas
tjänster i allmänna mål (A-mål) helt utan egen kostnad. En sådan
ordning bidrar inte till ökat kostnadsmedvetande för de sökande.
Översynen bör därför även omfatta frågan om införande av
indrivningsavgift i A-mål, som erläggs av skattemyndigheten i de
fall gäldenären inte betalar avgiften. Ett annat missförhållande
som utskottet vill peka på rör konkurstillsynsavgifterna. Sådana
avgifter utgår i konkurser som ger utdelning och med en viss
procent på konkursförvaltararvodet. Härigenom blir sambandet
mycket svagt mellan tillsynens omfattning och avgiftens storlek.
Utskottet anser därför att också spörsmålet om en förändring av
konkurstillsynsavgiften bör prövas av den nämnda översynen. Vad
utskottet med bifall till motion L306 sålunda anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande översyn av taxesättningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:L306 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.