Anslag till åtgärder för arbetshandikappade

Betänkande 1991/92:AU16

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1991/92:AU16

Anslag till åtgärder för arbetshandikappade

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1991/92
AU16

Sammanfattning

Utskottet behandlar regeringens förslag i budgetpropositionen (bilaga 11,
arbetsmarknadsdepartementet) och i proposition 1991/92:91 om anslag till
yrkesinriktad rehabilitering, till särskilda åtgärder för arbetshandikappade
(lönebidrag, arbetshjälpmedel m.m.) och till Samhallgruppens verksamhet.
Dessutom behandlas förslag i proposition 1991/92:125 bilaga 8
(arbetsmarknadsdepartementet) om anslag på tilläggsbudget II för innevarande
budgetår beträffande ytterligare medel för lönebidrag och för aktieteckning i
Samhallbolagen.

Den sammanlagda medelsanvisning som utskottet tillstyrker för dessa ändamål,
i enlighet med regeringens förslag, uppgår till i runt tal 12500 milj.kr.
Härav belöper 1300 milj.kr. på yrkesinriktad rehabilitering, 6200
milj.kr. på lönebidrag m.m. och 5000 milj.kr. på Samhalls verksamhet.

Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 91 att
verksamheten inom Samhallgruppen, som hittills bedrivits av stiftelser, från
den 1 juli l992 skall bedrivas i aktiebolagsform.

I samband med behandlingen av dessa regeringsförslag tar utskottet upp ett
antal motioner som berör verksamheten med yrkesinriktad rehabilitering vid
arbetsmarknadsinstituten, lönebidragen och kulturvårdsföretagen.
Motionsförslagen avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har företrädaren för Ny demokrati fogat reservationer om
arbetsmarknadsinstituten. Centerns företrädare har avgett ett särskilt yttrande
om lönebidrag för redan anställda. Vidare har Vänsterpartiets suppleant i en
meningsyttring tagit upp tre delförslag som ingår i ombildningen av Samhall
till aktiebolag.

Propositionerna

Proposition 1991/92:91 om ombildning av Samhall till aktiebolag, m.m. I
propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Börje
Hörnlund --

1. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
lag om upphävande av lagen (1979:47) om regionala stiftelser för skyddat
arbete,
lag om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen,
lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser,
2. att riksdagen godkänner att Samhallgruppens verksamhet bedrivs i
aktiebolagsform (avsnitt 4.2),
3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
ägarförhållandena inom Samhallgruppen (avsnitt 4.2),
4. att riksdagen godkänner att de tillgångar som tillfaller staten vid
upplösningen av stiftelserna genom apportförfarande tillskjuts de nybildade
aktiebolagen (avsnitt 4.3),
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är
nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 4.3),
6. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
Samhallgruppens uppgift (avsnitt 4.5),
7. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om krav på
Samhallgruppens resultat och syselsättningsvolym (avsnitt 4.6),
8. att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 5 000 750 000 kr. (avsnitt 4.9),
9. att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m.
för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr. (avsnitt 4.10),
10. att riksdagen bereds tillfälle ta del av vad i övrigt anförts i
propositionen.

Propositionens lagförslag återfinns som bilaga till detta betänkande.

Proposition 1991/92:100 (budgetpropositionen) bilaga11

I propositionen föreslår regeringen -- efter föredragning av statsrådet Börje
Hörnlund -- att riksdagen under punkterna

C 3
till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1992/93 anvisar ett
ramanslag på 764 153 000 kr.

C 4
till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 506 470 000 kr.

C 5
till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

C 6

1. godkänner det i propositionen framlagda förslaget om att det särskilda
strukturstödet för byggarbetsmarknaden skall upphöra (avsnitt 2.2),
2. till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93
anvisar ett reservationsanslag på 6208318000 kr.

C 7

i avvaktan på en särskild proposition om Samhall till Bidrag till Stiftelsen
Samhall för budgetåret 1992/93 beräknar ett förslagsanslag på 4 557 000 000 kr.

Proposition 1991/92:125

I propositionens bilaga 8 (arbetsmarknadsdepartementet) föreslår regeringen
-- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen under
punkterna

C 7

till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 47 500
000 kr.,

C 9

till Teckning av aktier i de planerade Samhallbolagen på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1
250 000 kr.

Motionerna

Motion med anledning av proposition 1991/92:91

1991/92:A7 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållandet av nuvarande merkostnadsersättning till Samhall AB,
2. att riksdagen till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1992/93
anvisar ett förslagsanslag på 5 000 750 000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att andelen nyanställda från de prioriterade grupperna skall utgöra
50 %.

Motioner från allmänna motionstiden 1992

1991/92:A208 av Bo Nilsson och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att basbeloppet
13 000 kr. för beviljande av lönebidrag skall slopas.

1991/92:A211 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av Ami-verksamheten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:A215 av Bo Nilsson och Jan Andersson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en utvärdering av de flexibla lönebidragen,
2. att riksdagen begär att regeringen låter göra en ordentlig inventering
om de handikappades situation på arbetsmarknaden.

1991/92:A220 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn
av kulturvårdsföretagens uppgifter, organisation och finansiering.

1991/92:A221 av Jan Erik Ågren m.fl. (kds, fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i fråga om en
skyndsam översyn av de s.k. kulturvårdsföretagens uppgifter, organisation och
finansiering m.m.

1991/92:A222 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurser och insatser för handikappade bör samordnas med
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Samhall skall bolagiseras per den 1 januari 1993,
32. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt finansieringssystem
för Samhall i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:A242 av Marianne Andersson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lönebidrag till redan anställda.

1991/92:A254 av Bruno Poromaa och Åke Selberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.

1991/92:So224 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den aktiva arbetsmarknadspolitikens betydelse för människor med
funktionshinder.

1991/92:Kr270 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebidrag på bl.a. museiområdet.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den aviserade översynen av kulturområdets arbetsmarknadsstöd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling för kulturvårdsföretagen.

1991/92:Kr273 av Leo Persson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den aviserade översynen av kulturområdets arbetsmarknadsstöd,
utveckling av kulturvårdsföretagen samt betydelsen av utformningen av de
regionalpolitiska stöden samt länsanslagen.

1991/92:Kr297 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebidragsfrågan för landsarkiven.

1991/92:Kr298 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebidrag på bl.a. museiområdet.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om anslag till
yrkesinriktad rehabilitering och sysselsättningsfrämjande åtgärder för
arbetshandikappade. De ur kostnadssynpunkt ojämförligt största posterna är
lönebidragen och driftbidraget till Samhall. I avsnittet om Samhall tar
utskottet också upp regeringens förslag att ombilda företagsgruppen till
aktiebolag.

Regeringens förslag redovisas i budgetpropositionen (bilaga 11,
arbetsmarknadsdepartementet), proposition 1991/92:125 (bilaga 8,
arbetsmarknadsdepartementet) samt proposition 1991/92:91.

I anslutning till regeringsförslagen behandlar utskottet ett antal
motionsyrkanden som berör de ämnesområden det här gäller.

Utskottet inleder sin framställning med allmänna frågor om
arbetsmarknadspolitikens inriktning på arbetshandikappade.

Allmänna frågor om sysselsättningen för arbetshandikappade

Socialdemokraterna framställer i partimotion So224 om handikappolitiken ett
särskilt yrkande om tillkännagivande till regeringen om den aktiva
arbetsmarknadspolitikens betydelse för människor med funktionshinder. Den
allmänna motiveringen är att människor med starka funktionshinder har svårt att
få arbete oavsett konjunkturläget och att dessa svårigheter ökar med den
drastiska försämringen av situationen på arbetsmarknaden.

Samma iakttagelse görs av arbetsmarknadsministern i årets budgetproposition
(s. 15). Utskottet kan instämma med motionärerna i att det behövs både
generella och individuella åtgärder för att inte människor med funktionshinder
skall missgynnas i arbetslivet. Samtidigt vill utskottet framhålla att detta är
en linje som man av hävd har följt i den svenska arbetsmarknadspolitiken. Som
generell åtgärd kan nämnas lagreglering i form av 1973 års s.k. främjandelag
och som individuella åtgärder arbetsvägledning, arbetsprövning, arbetsträning,
utbildning, arbetshjälpmedel, arbetsbiträde, lönebidrag och -- som
sistahandsåtgärd -- arbete i skyddad verksamhet.

De särskilda insatserna för arbetshandikappade har de senaste decennierna
utgjort en mycket betydande andel av den totala volymen åtgärder inom
arbetsmarknadspolitiken. I årets budgetproposition (s.15) betonar
arbetsmarknadsministern att de arbetshandikappade sökande måste få del i den
betydande ökning av den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsvolymen som skett och
som står till buds för hela gruppen arbetslösa. De får inte trängas undan eller
prioriteras mindre högt när det totala antalet arbetssökande ökar, tillägger
han.

Med hänvisning till dessa uttalanden anser utskottet att det inte är
motiverat för riksdagen att göra ett särskilt uttalande.

De socialdemokratiska motionärerna preciserar i två avseenden tänkbara
förändringar i den hittills förda politiken för arbetshandikappade. Sålunda
väcker de tanken att arbetsgivarna primärt skall vara skyldiga att
tillhandahålla arbetshjälpmedel. När det gäller lönebidragen anser motionärerna
att det kan övervägas att högre bidragsnivåer skall förbehållas personer med
funktionshinder.

Bidrag till arbetshjälpmedel kan ges antingen till den handikappade eller
till arbetsgivaren med högst 50000 kr. till vardera. Den handikappade får
bidrag som täcker hela kostnaden för hjälpmedlet.

För arbetsgivarna är bidragsmöjligheten inte lika vidsträckt. I vissa fall
reduceras bidraget, nämligen om arbetshjälpmedlet kan ha värde för annan
anställd än den arbetshandikappade. Anses hjälpmedlet normalt behövas i
verksamheten eller motsvara vad som krävs för en tillfredsställande arbetsmiljö
lämnas inte något bidrag över huvud taget.

Sammanfattningsvis innebär dagens regler att arbetsgivarna kan påräkna bidrag
endast om hjälpmedel eller särskilda anordningar är nödvändiga för att den
handikappade skall kunna utföra sina arbetsuppgifter och innebär påtagliga
merkostnader. Utskottet utgår från att den ökade kostnadsöverflyttning på
arbetsgivarna som motionärerna förespråkar ytterligare ökar svårigheterna för
funktionshindrade att söka eller byta anställning.

Vad sedan beträffar motionärernas tanke att högre lönebidrag skall
förbehållas personer med funktionshinder erinrar utskottet om att sådana hinder
är en grundförutsättning för att lönebidrag över huvud taget skall beviljas.
Lönebidrag beviljas endast för arbetssökande med "fysiska, psykiska,
förståndsmässiga eller socialmedicinska handikapp". Däremot kan bidrag inte
lämnas för exempelvis personer som enbart på grund av ålder har svårt att få
eller behålla en anställning. Utskottet återkommer senare i betänkandet till
den frågan med anledning av en annan motion. Differentiering av lönebidragens
storlek skall med de nya flexibla lönebidragen ha sin grund i den handikappades
arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning.

Med hänvisning till vad utskottet påpekat om den faktiska innebörden av
reglerna om arbetshjälpmedel och lönebidrag och till vad i övrigt anförts
avstyrker utskottet bifall till motion So224 i den föreliggande delen.

Bo Nilsson och Jan Andersson (s) yrkar i motion A215 att regeringen skall få
i uppdrag att göra en ordentlig inventering av de handikappades situation på
arbetsmarknaden. Med hänvisning till att 1989 års handikapputredning visat på
hög arbetslöshet bland personer med svårare funktionshinder anser motionärerna
att det skulle vara intressant med en ordentlig statistik över de handikappades
situation på arbetsmarknaden. Statistiken förutsätts inkludera hur hög den
verkliga arbetslösheten är i denna grupp, så att man kan bedöma vilka
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är mest relevanta.

Handikapputredningens huvudbetänkande (SOU 1991:46) Handikapp Välfärd
Rättvisa och däröver avgivna remissyttranden bereds för närvarande i
socialdepartementet. Med det omfattande material som redan föreligger -- och
som för övrigt utvidgas av utredningen med ytterligare delbetänkanden -- är det
enligt utskottets mening inte aktuellt för riksdagen att initiera nya
utredningsaktiviteter på området, varför det föreliggande motionsyrkandet
avstyrks.

Yrkesinriktad rehabilitering

1990/91 Utgift 663 973 000 Reservation 86 814 000
1991/92 Anslag 748 153 000
1991/92 Anslag 735 259 000 (exkl. mervärdesskatt)
1992/93 Prop. 764 153 000

Anslaget finansierar verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten (Ami) samt
metodutveckling, forskning och personalutveckling inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen.

Såsom regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt C 3 (s. 102--104)
bör anslag för nästa budgetår anvisas med 764153000 kr.

Sverre Palm m.fl. (s) yrkar i motion A211 en översyn av Ami-verksamheten
i syfte att effektivisera denna verksamhet genom t.ex. ökad försäljning av
tjänster och intern konkurrens mellan instituten.

Av vad arbetsmarknadsministern anför i budgetpropositionen (s.104) framgår
att riksrevisionsverket har inlett en granskning av arbetsmarknadsinstitutens
roll och finansiering. Granskningen uppges syfta till ett bättre
resursutnyttjande och väntas bli avslutad under andra hälften av år 1992.
Arbetsmarknadsministern anmäler att han avser att för nästkommande budgetår
återkomma med förslag till de systemförändringar som granskningen kan ge
anledning till.

Med hänsyn till vad arbetsmarknadsministern har upplyst saknas anledning för
riksdagen att ta det i motionen begärda initiativet till översyn av
Ami-verksamheten. Utskottet avstyrker för den skull motionen.

Vissa arbetsmarknadsinstitut har särskilda resurser för att ta sig an grupper
av arbetshandikappade. Dessa institut brukar kallas Ami-S. Laila Strid-Jansson
och Arne Jansson (nyd) förordar i motion A222 ett tillkännagivande till
regeringen om behovet av en samordning av Ami-S med riksförsäkringsverkets
rehabiliteringscentraler och med rygginstituten. Tanken härmed är att uppnå
ett maximalt utnyttjande av de specialfunktioner på personalsidan som krävs.

Yrkandet bör ses mot bakgrunden av andra yrkanden i samma motion om
rationalisering av arbetsförmedlingens verksamhet och nedläggning av bl.a.
länsarbetsnämnderna och övriga delar av Ami-verksamheten. Utan att närmare gå
in på de samband som kan finnas mellan motionens yrkanden ställer sig utskottet
frågande till vad som står att vinna med att samordna de över hela landet
spridda Ami-S-instituten och riksförsäkringsverkets två
rehabiliteringssjukhus. Utskottet avstyrker motionen.

Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag

1990/91 Utgift 519 164 000
1991/92 Anslag 452 230 000
1992/92 Prop. 506 470 000

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen under punkt C
4 (s. 104--105) att för det aktuella ändamålet skall anvisas ett anslag på
506470000 kr.

Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

1991/92 Anslag 1 000
1992/93 Prop. 1 000

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under punkt C 5 (s.
105--106) bör anslag för den intäktsfinansierade delen av Ami-verksamheten
(s.k. arbetslivstjänster) anvisas med ett formellt belopp på 1000 kr.

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1990/91 Utgift 5 217 372 000 Reservation 549 294 000
1991/92 Anslag 5 691 489 000
1992/93 Prop. 6 208 318 000

Den helt övervägande delen av anslaget används för att bekosta lönebidrag,
dvs. lönesubventioner till enskilda och offentliga arbetsgivare som ger
anställning åt arbetshandikappade. I övrigt bekostar anslaget bidrag till
arbetshjälpmedel åt handikappade i samband med anställning, arbetsbiträde och
näringshjälp, dvs. finansiell hjälp åt handikappade som startar egen
verksamhet. Bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade som har anställning
eller är egenföretagare bekostas fr.o.m. innevarande budgetår av
sjukförsäkringsmedel.

Medelsanvisningen m.m.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt C 6 (s.106--110) att
riksdagen för nästa budgetår till ovannämnda åtgärder skall anvisa ett anslag
av 6208318000 kr. Av beloppet avser 116,6 milj.kr. bidrag till
arbetshjälpmedel, arbetsbiträden och näringshjälp och återstoden, 6091,7
milj.kr., lönebidrag inkl. det särskilda bidraget till skyddat arbete hos
offentliga arbetsgivare.

Sedan år 1986 har på försök bedrivits en verksamhet med s.k. strukturstöd för
byggarbetsmarknaden. Syftet med verksamheten har varit att rehabilitera
arbetsskadade byggnads- och anläggningsarbetare. Ett särskilt lönebidrag har
utgått till det för ändamålet bildade företaget Galaxen AB. I enlighet med ett
förslag av AMS förordas i budgetpropositionen att det särskilda strukturstödet
avvecklas och att de byggnads- och anläggningsarbetare det gäller i
fortsättningen omfattas av samma regler för lönebidrag som andra
arbetshandikappade. Vidare anmäls att det inte längre finns skäl att ha en
särskild lönebidragsform för förtidspensionerade.

Utskottet biträder regeringens förslag om anslag för särskilda åtgärder för
arbetshandikappade och om avveckling av strukturstödet för
byggarbetsmarknaden. Inte heller vad som i övrigt har anförts under denna
anslagspunkt i budgetpropositionen har gett utskottet anledning till erinran.

Dessutom biträder utskottet ett regeringsförslag i proposition 1991/92:125
att riksdagen på tilläggsbudget II för innevarande budgetår skall medge en
anslagsförstärkning med 47,5 milj.kr. på grund av sjuklönekostnader för
anställda med lönebidrag.

Lönebidragsfrågor

I budgetpropositionens bilaga 12 (s. 11) anmäler kulturministern att kultur-
och arbetsmarknadsdepartementen har bildat en gemensam arbetsgrupp för att
behandla vissa frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik.

Arbetsgruppen sägs i en första etapp komma att fördjupa kunskapsunderlaget i
fråga om omfattningen och nivån på de flexibla lönebidragen hos
kulturinstitutionerna. Vidare skall gruppen studera möjligheterna att finna nya
former för att driva de s.k. kulturvårdsföretagen i Norrlands inland.
Kulturministern räknar med att arbetsgruppen därefter kommer att studera också
beredskapsarbeten inom miljövården och för konstnärliga yrkesutövare.

Med hänvisning till tillsättningen av arbetsgruppen anför Stina Eliasson
och Gunhild Bolander (c) i motion Kr270 att utvecklingen efter förra årets
reform med införande av flexibla lönebidrag klart bekräftat att det fanns fog
för farhågorna att reformen skulle leda till en försämring för museerna.
Motionärerna föreslår med hänsyn härtill ett tillkännagivande till regeringen
om att det är angeläget att arbetsgruppen arbetar snabbt med bl.a.
lönebidragsfrågorna och att gruppen bör lägga fram förslag som underlättar för
kulturinstitutionerna att även i fortsättningen bedriva sin verksamhet med stöd
av lönebidragsanställda.

Ett liknande yrkande beträffande lönebidrag på museiområdet framställs av
Stina Eliasson (c) i motion Kr298. Vidare föreslår Stina Eliasson och Gunhild
Bolander (c) i motion Kr297 ett tillkännagivande av motsvarande slag
beträffande lönebidragsfrågan för landsarkiven.

Vid behandlingen av förra årets lönebidragsreform förelåg en rad
motionsyrkanden om tillkännagivanden till regeringen om kulturinstitutionernas
och de allmännyttiga organisationernas problem vid övergången till det nya
bidragssystemet. Utskottet uttalade i sammmanhanget (1990/91:AU12 s. 24--25)
bl.a. dels att lönebidragens betydelse för kulturinstitutionerna och de
allmännyttiga organisationerna självfallet är väl kända i regeringens kansli,
dels att om oönskade effekter uppstår inom kulturinstitutionerna på grund av
införandet av flexibla lönebidrag har regeringen att vidta erforderliga
åtgärder med hänsyn till den fortsatta verksamheten.

Regeringens åtgärd att tillsätta en arbetsgrupp med de ovan redovisade
uppgifterna bör ses mot bl.a. denna bakgrund. Kulturministern har anmält att
avsikten är att arbetsgruppens förslag och regeringens ställningstaganden till
dessa skall redovisas i nästa års budgetproposition. Med hänsyn härtill samt
till syftet med förra årets lönebidragsreform och till utskottets uttalanden i
anslutning till denna anser utskottet att riksdagen inte bör göra ytterligare
uttalanden av det slag som begärs i motionerna, utan dessa avstyrks med det nu
anförda.

Åke Gustavsson m.fl. (s) i motion Kr271 och Leo Persson (s) i motion Kr273
berör inriktningen av arbetsgruppens uppdrag i vad avser
kulturvårdsföretagen. Motionärerna anför att det är angeläget att
arbetsmarknadsstöden på kulturområdet ses över. Vissa av stöden sägs ha fått
sådan varaktighet och omfattning att de har fått karaktär av permanenta
driftbidrag. I sådana fall bör övervägas att omvandla bidragen till fasta
anslag.

Med anledning av att regeringen i årets budgetproposition uttalar att
lokalisering och omfattning av kulturvårdsföretagen skall omprövas, bör
riksdagen framhålla att målet för översynen skall vara att göra det lättare för
olika beställare att utnyttja dessa företags tjänster. Förslag bör presenteras
riksdagen som lägger en stabil grund för kulturvårdsföretagens fortsatta
utveckling, tillägger motionärerna.

Yrkandet i motion A273 innefattar även ett tillkännagivande till regeringen
om kulturen i länsstyrelsernas regionalpolitiska planering.

Vad utskottet ovan anfört med anledning av motionerna från företrädare för
centern har motsvarande giltighet för de nu föreliggande motionerna.
Redovisning av resultatet av den interdepartementala arbetsgruppens verksamhet
har, som nämnts, utlovats till nästa års budgetproposition. Det blir då i
vanlig ordning riksdagens sak att ta ställning till översynsarbetet och de
slutsatser regeringen har dragit. I fråga om kulturen i länsstyrelsernas
regionalpolitiska planering hänvisar utskottet till sina uttalanden tidigare i
år i betänkandet 1991/92:AU13 (s. 54) med anledning av ett där behandlat,
likartat yrkande. Utskottet vill inte föreslå riksdagen något initiativ med
utgångspunkt i de aktuella motionerna Kr271 och Kr273 utan avstyrker desamma i
de förevarande delarna.

I de två i stora delar likalydande motionerna A220 av Sven Lundberg m.fl. (s)
och A221 av Jan Erik Ågren m.fl. (kds, fp, c) begärs en parlamentarisk
översyn av kulturvårdsföretagens verksamhet. Som exempel på sådana företag
anger motionärerna SVAR (Svensk arkivinformation) med verksamhet i Ramsele
m.fl. orter i Västernorrlands inland och i Klimpfjäll i Västerbottens län.

Utskottet har av motionerna inte övertygats om att det nu finns behov att
tillsätta en parlamentarisk utredning om kulturvårdsföretagen. Presentationen
av den interdepartementala arbetsgruppens studier och regeringens
åtgärdsförslag med anledning härav bör avvaktas innan man tar ställning till om
problemen är av sådan art och omfattning att ett fortsatt och bredare förankrat
utredningsarbete är påkallat. Utskottet anser med andra ord att frågan om en
översyn med parlamentarisk medverkan av kulturvårdsföretagen är för tidigt
väckt och avstyrker därmed de båda motionerna A220 och A221.

Bruno Poromaa och Åke Selberg (s) föreslår i motion A254 ett
riksdagsuttalande om åtgärder för Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.
Motionärerna åberopar vad som sägs i budgetpropositionen om att verksamheten
bör bli föremål för översyn med hänsyn till att den ekonomiska basen för
verksamheten är bräcklig och att verksamheten inte kan fortsätta i nuvarande
form. Motionärerna befarar att översynens resultat blir att verksamheten läggs
ned, vilket vore förödande för den region det gäller. Motionärerna kräver att
finansieringsfrågan skall lösas.

Verksamheten vid Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna behandlas utförligt av
kulturministern i årets budgetproposition (bilaga 12 s.102--103).
Kulturministern uttalar i sammanhanget att hon räknar med att den ovan berörda
interdepartementala arbetsgruppen i sitt arbete även tar upp frågan om
alternativa former för verksamheten. Utskottet anser att riksdagen även i detta
fall bör avvakta arbetsgruppens studier och de utlovade ställningstagandena i
1993 års budgetproposition från regeringens sida och avstyrker därmed att
riksdagen gör det uttalande som begärs i motion A254.

För att minska statens utgifter för lönebidragen infördes år 1984 en
begränsning av det bidragsgrundande lönebeloppet. Begränsningen
konstruerades till en början så, att den del av bruttolönen per månad som
översteg 40 % av gällande basbelopp inte skulle vara bidragsgrundande.
Överskjutande belopp skulle arbetsgivaren med andra ord helt få betala själv.
Enligt 13 § i den nya förordning om lönebidrag som trädde i kraft den 1 juli
1991 (SFS 1991:333) anges i stället beloppet 13000 kr. som högsta
bidragsgrundande månadslön. Som anges i det följande kan detta högstbelopp
överskridas i vissa fall.

Bo Nilsson och Ingvar Björk (s) yrkar i motion A208 att riksdagen skall
uttala att beloppsgränsen slopas. Begränsningen sägs vara ett hinder för
arbetshandikappade att erhålla kvalificerade och välbetalda arbeten med stöd av
lönebidrag.

Den tidigare begränsningsregeln var absolut utom för lönebidrag till statliga
myndigheter. Så är inte längre fallet. Bidrag kan numera -- oavsett hos vilken
arbetsgivare den handikappade anvisas anställning -- beräknas även på högre
månadslöner, om det finns särskilda skäl för det. Genom beslut den 21 februari
i år har AMS flyttat prövningen av den nya undantagsregeln från styrelsen till
länsarbetsnämnderna.

Utskottet ser positivt på att det inte längre gäller en absolut övre gräns
för bidragsgrundande månadslönebelopp. I motsats till motionärerna anser
utskottet dock att de redovisade restriktionerna för bidragsgivningen är
motiverade, bl.a. med tanke på att det nya systemet med flexibla lönebidrag
fortfarande är i ett inkörningsskede. Man kan inte heller bortse från den
kostnadsaspekt som ursprungligen motiverade bidragsbegränsningen. Utskottet
avstyrker därför motionen.

Bo Nilsson och Jan Andersson (s) föreslår i motion A215 en utvärdering av
de flexibla lönebidragen. Motionärerna anför att det nya systemet har många
fördelar men att det också finns risker för försämringar. De handikappade och
deras organisationer sägs vara mycket oroliga över utvecklingen. Därför finns
det, tillägger motionärerna, säkert skäl för att efter några år med flexibla
lönebidrag utvärdera de nya reglerna och de eventuella negativa konsekvenser
som de har fört med sig.

Utskottet anser att det är en given sak att utfallet av en så betydelsefull
reform som införandet av flexibla lönebidrag löpande följs av regeringen och
arbetsmarknadsmyndigheterna. Det kan också, som motionärerna föreslår, vara
lämpligt att företa en mer övergripande analys av reformens effekter när de nya
reglerna har varit i tillämpning under några år. Det kan tilläggas att
regeringen har ett naturligt tillfälle att göra en första bedömning av
utfallet i samband med den tidigare nämnda beredningen av handikapputredningens
betänkande Handikapp Rättvisa Välfärd. Slutsatsen av det sagda är att det i
nuläget inte är aktuellt för riksdagen att ta initiativ till en utvärdering av
lönebidragsreformen. Utskottet avstyrker därför bifall till yrkandet härom i
motion A215.

Marianne Andersson och Marianne Jönsson (c) föreslår i motion A242 en
undersökning av möjligheten att införa ett system med lönebidrag för redan
anställda. Motionärerna tänker sig att man på detta sätt skulle kunna stödja
äldre anställda som vid strukturrationaliseringar och införande av ny teknik
inte passar in i den nya organisationen och har svårt att klara den nya
tekniken.

Motionsförslaget bryter mot nuvarande principer för lönebidrag på två sätt.
Förslaget förutsätter, som motionärerna själva anger, att bidrag skall kunna
beviljas för personer som redan innehar en anställning men också att bidrag
medges för personer som inte har funktionshinder/arbetshandikapp i
lönebidragsförordningens mening. Lönebidrag skulle med motionsförslaget även
kunna utgå utifrån ett ålderskriterium.

Lönebidrag för redan anställda var möjliga att ge under 1970-talet.
Möjligheten ledde dock till oönskade effekter och avskaffades. Lönebidrag i
form av anvisning till s.k. arkivarbete kunde tidigare medges för personer som
enbart av åldersskäl hade svårt att få eller behålla ett arbete. Även den
möjligheten avskaffades i samband med att lönebidrag av i huvudsak nuvarande
utformning infördes vid 1980-talets början.

Det bekymmersamma problem för många äldre arbetstagare som motionärerna med
sitt förslag aktualiserar har uppmärksammats under lång tid tillbaka. Det har
bl.a. föranlett viss skärpning av anställningsskyddslagens turordningsregler.
Det ledde också till de under 1980-talet livligt omdiskuterade s.k.
58,3-årspensioneringarna ("svartpensioneringarna"), som i sin tur ledde till
att riksdagen avskaffade den tidigare möjligheten att bevilja
långtidsarbetslösa som fyllt 60 år förtidspension av arbetsmarknadsskäl.

Utskottet befarar att motionärernas förslag att underlätta de äldre
arbetstagarnas situation kan leda till nya komplikationer. Därför är utskottet
inte berett att föreslå riksdagen att begära den undersökning av möjligheterna
att ge lönebidrag för redan anställda som begärs i motionen. Samtidigt vill
utskottet påpeka att vad motionärerna anfört understryker det angelägna i att
man inom företag och förvaltningar uppmärksammar behovet av kompetensutveckling
för inte minst de medelålders och äldre anställda. Utskottet avstyrker med
dessa uttalanden bifall till motion A242.

Samhall

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:91 dels att Samhallgruppen ombildas
till aktiebolag, dels att riksdagen skall anvisa anslag för nästa budgetår till
företagsgruppens verksamhet.

Ombildning av Samhall till aktiebolag

Utgångspunkten för regeringens förslag är det betänkande en särskild utredare
(förra statsrådet Sven Hulterström) har avgivit, nämligen (SOU 1991:67) Samhall
i går i dag i morgon och däröver avgivna remissyttranden. Vidare ingår Samhalls
egen framtidsstudie "Samhall mot år 2000" som underlag för regeringens förslag.

Företagsgruppen Samhall bedriver för närvarande sin verksamhet i
stiftelseform. Organisationen omfattar den centrala stiftelsen Samhall samt 24
regionala stiftelser. Vidare har Samhall inrättat sex försäljningsbolag
sammanhållna i en sidoordnad koncern med Samhall Trading AB som moderbolag.

Den verksamhet som den centrala stiftelsen Samhall och de regionala
stiftelserna bedriver skall från den 1 juli l992 bedrivas i aktiebolagsform.
Detta skall ske genom att en koncern bildas bestående av ett moderbolag och ett
antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget skall ägas av staten.
Moderbolaget skall i sin tur äga samtliga aktier i dotterbolagen. Vad
regeringen förordat i dessa delar står i huvudsaklig överensstämmelse med den
särskilda utredarens förslag.

När det gäller moderbolaget skall regeringen utse styrelseledamöterna inkl.
styrelseordföranden. I dotterbolagen utses samtliga styrelseledamöter av
moderbolaget.

Riksdagen föreslås godkänna dels att Samhallgruppen ombildas till
aktiebolag, dels de nu beskrivna ägarförhållandena.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna att de tillgångar som
tillfaller staten vid upplösningen av centrala Samhall och de regionala
stiftelserna genom s.k. apportförfarande tillskjuts de nybildade aktiebolagen.

Regeringen föreslås därutöver bli bemyndigad att besluta om de åtgärder som
är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.

Socialdemokraterna föreslår i den under allmänna motionstiden väckta motionen
A225 att Samhall bolagiseras i enlighet med den särskilde utredarens förslag.
Som tidpunkt för bolagiseringens genomförande anger motionärerna den 1 januari
1993.

Utskottet konstaterar att det råder en bred enighet om att Samhallgruppen bör
lämna den nuvarande stiftelseformen och i fortsättningen bedriva sin verksamhet
i aktiebolagsform. De förslag som nu föreligger i riksdagen från regeringens
och Socialdemokraternas sida bör genomföras. När det gäller tidpunkten för
övergången till den nya verksamhetsformen föreslår utskottet att den fastställs
i enlighet med regeringens förslag, dvs. den 1 juli l992.

De godkännanden och det bemyndigande som regeringen har begärt och som ovan
redovisats bör lämnas av riksdagen.

I ett följande avsnitt i propositionen anges vad som bör vara Samhalls
uppgift: att ge meningsfullt arbete åt arbetshandikappade, att ge utvecklande
arbete, att erbjuda arbete där behoven finns och att ge arbete åt dem som har
störst behov. Utskottet har inga invändningar mot vad som anförts i detta
avsnitt och föreslår att riksdagen godkänner propositionens framställning i
denna del.

I ett annat avsnitt i propositionen föreslås de resultatkrav som kan
ställas på Samhalls arbete. Därvid uttalas att kraven skall avse:

För budgetåret 1992/93 skall Samhallgruppen erbjuda en minsta
sysselsättningsvolym om 31,9 miljoner arbetstimmar.
Rekryteringen till företagsgruppen skall till viss minsta andel -- minst 40 %
-- ske från de s.k. prioriterade grupperna.
Andelen övergångar från företagsgruppen till arbete på den reguljära
arbetsmarknaden skall ha viss minsta omfattning och under budgetåret 1992/93
utgöra 3 % av de anställda.
De effektivitetsförbättringar som bolagiseringen och en förändrad
företagsorganisation medför skall möjliggöra en successiv nedtrappning under en
femårsperiod av statens ersättning till högst lönekostnaden för de
arbetshandikappade arbetstagarna -- innevarande budgetår utgör ersättningen
110,6% av lönekostnaden.

Regeringens förslag till resultatkrav har på en punkt föranlett invändning i
motion A7 av Karl-Erik Persson m.fl. (v). Motionärerna anser att
nyrekryteringen till minst 50% skall ske från de s.k. prioriterade grupperna.

Med prioriterade grupper avses utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och
flerhandikappade. Mellan AMS och Samhall har tidigare gällt en överenskommelse
om att 50% av rekryteringen till Samhall skall ske bland de prioriterade
grupperna. Eftersom tillämpningen blev alltför skiftande i olika delar av
landet har AMS och Samhall enats om stramare och mer preciserade definitioner
av de grupper som skall prioriteras. Man har därvid enats om att 40% av
rekryteringen skall avse dessa grupper. Arbetsmarknadsministern anser som
nämnts att minst 40% av nyrekryteringen till Samhall skall ske bland
utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade enligt de definitioner
som AMS och Samhall har enats om. Utskottet ansluter sig till
arbetsmarknadsministerns bedömning och avstyrker motion A7 på denna punkt. De
resultatkrav som presenteras i propositionen bör godkännas av riksdagen.

Ombildningen av Samhallgruppen till aktiebolag nödvändiggör vissa
lagstiftningsåtgärder. Regeringen föreslår att den nuvarande lagen
(1979:47) om regionala stiftelser för skyddat arbete skall upphävas. Vidare
föreslås att riksdagen antar en särskild lag om tystnadsplikt för verksamhet i
Samhallgruppen -- en motsvarande tystnadsplikt finns för närvarande stipulerad
i den lag om regionala stiftelser som skall upphävas. Slutligen bör göras en
formell ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser. Lagförslagen fogas till detta betänkande
som bilaga.

Utskottet föreslår att lagförslagen antas av riksdagen.

Anslag till Samhallgruppens verksamhet

Statens bidrag till Samhallgruppen lämnas nu i form av en
merkostnadsersättning, som utgår med en viss procent av lönekostnaden för de
handikappade arbetstagarna. Som redan nämnts är bidraget innevarande budgetår
bestämt till 110,6% av dessa lönekostnader.

I enlighet med förslag av den särskilda utredaren föreslår regeringen att
ersättningen till företagsgruppens verksamhet i fortsättningen skall utgå med
ett fast krontalsbelopp. Samhall förordar för sin del att den nuvarande
bidragskonstruktionen behålls.

Socialdemokraterna förordar i partimotionen A225 att utredarens förslag till
nytt finansieringssystem med fast krontalsanslag införs för Samhall. Karl-Erik
Persson m.fl. (v) anser däremot i motion A7 att den nuvarande
merkostnadsersättningen bör behållas.

Som framgår av arbetsmarknadsministerns framställning i propositionen (s.
36--37) finns goda skäl för båda bidragskonstruktionerna. Utskottet tar för sin
del fasta på det argument till förmån för bidrag med ett fast krontalsbelopp
som används av såväl arbetsmarknadsministern som Socialdemokraterna, nämligen
att den bidragskonstruktionen ger incitament till att effektivisera
verksamheten, vilket i sin tur kan förbättra möjligheterna att anställa fler
arbetshandikappade. Utskottet tillstyrker därmed regeringens och
Socialdemokraternas förslag att bidrag till Samhallsgruppens verksamhet i
fortsättningen lämnas med ett fast krontalsbelopp. Detta innebär att utskottet
samtidigt avstyrker bidragsförslaget i motion A7.

Bidragen till Samhall har hittills bekostats från ett förslagsanslag.
Innevarande budgetår uppgår det till 4557 milj.kr. För nästa budgetår
föreslår regeringen som bidrag till Samhall Aktiebolag ett anslag på
5000750000 kr. Medlen föreslås bli anvisade på ett reservationsanslag.

Karl-Erik Persson m.fl. (v) yrkar i motion A7 att bidragsmedlen som hittills
anvisas på ett förslagsanslag.

Regeringens val av anslagstyp hänger samman med det nyss redovisade förslaget
att bidragen till Samhall i fortsättningen skall utgå med fast krontalsbelopp.
Utskottet har anslutit sig till det förslaget och tillstyrker därför att
anslaget anvisas på det sätt regeringen har föreslagit. I följd härav avstyrker
utskottet det nu aktuella yrkandet i motion A7. Medelsanvisningen bör ske med
det belopp regeringen har begärt.

I enlighet med regeringens förslag bör riksdagen dessutom -- som
kompensation för ökad skattebelastning för Samhall på grund av den nya
verksamhetsformen m.m. -- anvisa ett nytt förslagsanslag, benämnt Bidrag till
Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. Anslaget bör anvisas med ett formellt
belopp på 1000 kr.

Vidare bör riksdagen på tilläggsbudget II för innevarande budgetår anvisa ett
reservationsanslag på 1250000 kr. för Teckning av aktier i de planerade
Samhallbolagen enligt det förslag regeringen har lagt fram i proposition
1991/92:125.

Övriga frågor om Samhallsgruppens verksamhet

I propositionen berörs utöver vad utskottet ovan redovisat vissa särskilda
frågor om Samhall i avsnitten om ansvarsfördelningen mellan
arbetsmarknadsverket och Samhall, om handikapputredningens förslag att öka
antalet arbetstillfällen hos Samhall och om att Samhall skall kunna tillämpa
kalenderår som verksamhetsår utan hinder av att medel för verksamheten beräknas
och anvisas för budgetår. Vad som anförs i dessa avsnitt ger inte utskottet
anledning till särskilda uttalanden. Avsnitten bör av riksdagen läggas till
handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens betydelse för människor med
funktionshinder
att riksdagen avslår motion 1991/92:So224 yrkande 2,

2. beträffande inventering av de handikappades situation på
arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motion 1991/92:A215 yrkande 2,

3. beträffande anslag till yrkesinriktad rehabilitering
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Yrkesinriktad
rehabilitering för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 764153000 kr.,

4. beträffande översyn av Ami-verksamheten
att riksdagen avslår motion 1991/92:A211,
res. 1 (nyd) - motiv.

5. beträffande samordning av Ami-S med riksförsäkringsverkets
rehabiliteringscentraler och rygginstituten
att riksdagen avslår motion 1991/92:A222 yrkande 3,
res. 2 (nyd)

6. beträffande anslag till utbildningsbidrag inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Yrkesinriktad
rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 506470000 kr.,

7. beträffande uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade
rehabiliteringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Yrkesinriktad
rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

8. beträffande anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 6208318000 kr.,

9. beträffande strukturstödet för byggarbetsmarknaden
att riksdagen godkänner förslaget i budgetpropositionen under punkt C 6 om
att det särskilda strukturstödet för byggarbetsmarknaden skall upphöra,

10. beträffande sjuklönekostnader för anställda med lönebidrag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda åtgärder
för arbetshandikappade på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 47500000
kr.,

11. beträffande lönebidragsfrågan för museer och landsarkiv
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr270 yrkande 3, 1991/92:Kr297
yrkande 2 och 1991/92:Kr298 yrkande 2,

12. beträffande inriktningen av översynen av kulturvårdsföretagen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Kr271 yrkandena 7 och 8 och
1991/92:Kr273 yrkande 1,

13. beträffande parlamentarisk översyn av kulturvårdsföretagen
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A220 och 1991/92:A221,

14. beträffande Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna
att riksdagen avslår motion 1991/92:A254,

15. beträffande begränsning av bidragsgrundande månadslön inom
lönebidragssystemet
att riksdagen avslår motion 1991/92:A208,

16. beträffande utvärdering av de flexibla lönebidragen
att riksdagen avslår motion 1991/92:A215 yrkande 1,

17. beträffande lönebidrag för redan anställda
att riksdagen avslår motion 1991/92:A242,

18. beträffande ombildning av Samhall till aktiebolag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av motion
1991/92:A225 yrkande 31

dels godkänner att Samhallgruppens verksamhet bedrivs i aktiebolagsform,
dels godkänner vad som anförts i proposition 1991/92:91 om
ägarförhållandena inom Samhallgruppen,
dels godkänner att de tillgångar som tillfaller staten vid upplösningen
av stiftelserna genom apportförfarande tillskjuts de nybildade aktiebolagen,
dels bemyndigar regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga
för att genomföra bolagsbildningen,

19. beträffande Samhallgruppens uppgift
att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1991/92:91 om
Samhallgruppens uppgift,

20. beträffande resultatkrav på Samhalls arbete
att riksdagen med avslag på motion 1991/92:A7 yrkande 3 godkänner vad som
anförts i proposition 1991/92:91 om krav på Samhallgruppens resultat och
sysselsättningsvolym,
men. (v) - delvis

21. beträffande lagstiftningsåtgärder
att riksdagen antar de till proposition 1991/92:91 fogade förslagen till
dels lag om upphävande av lagen (1979:47) om regionala stiftelser för
skyddat arbete,
dels lag om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen,
dels lag om ändring i lagen (1987:519) om riksrevisionsverkets granskning
av statliga aktiebolag och stiftelser,

22. beträffande ersättning till Samhallgruppens verksamhet med fast
krontalsbelopp
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och motion 1991/92:A225
yrkande 32 avslår motion 1991/92:A7 yrkande 1,
men. (v) - delvis

23. beträffande anslag till driften av Samhall Aktiebolag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på motion
1991/92:A7 yrkande 2 till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret
1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
5000750000 kr.,
men. (v) - delvis

24. beträffande kompensation till Samhall för ökad skattebelastning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till Samhall
Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

25. beträffande medel för teckning av aktier i Samhallbolagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Teckning av aktier i
de planerade Samhallbolagen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1250000 kr.,

26. beträffande övriga frågor om Samhallgruppens verksamhet
att riksdagen lägger till handlingarna vad som i övrigt anförts i proposition
1991/92:91.

Stockholm den 21 april 1992

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G
Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),
Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila
Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s), Karin
Pilsäter (fp) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i
utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga
behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Översyn av Ami-verksamheten (mom. 4, motiveringen)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser att den del av utskottets yttrande som på s.
8 börjar med "Av vad" och slutar med "skull motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar i betänkande 1991/92:AU11 förslag om att
arbetsmarknadsinstituten skall läggas ned liksom länsarbetsnämnderna och att
institutens utredningsresurser skall föras över till arbetsförmedlingarna. I
andra hand föreslås att en utredning tillsätts med syfte att rationalisera
arbetsmarknadsinstituten och länsarbetsnämnderna. Vid bifall till något av
dessa förslag kommer yrkandet i motion A211 (s) om översyn av Ami-verksamheten
att sakna aktualitet. Utskottet avstyrker därför motionen.

2. Samordning av Ami-S med riksförsäkringsverkets rehabiliteringscentraler
och rygginstituten (mom. 5)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Yrkandet
bör" och slutar med "avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:

Som ovan berörts behandlar utskottet i betänkande 1991/92:AU11 förslag om
nedläggning av de arbetsmarknadsinstitut som huvudsakligen tar sig an
arbetssökande med behov av fördjupad vägledning i sitt yrkesval
("yrkesobestämda sökande"). Bland arbetsmarknadsinstituten ingår ett antal
institut med särskilda resurser för arbetssökande med svårare handikapp, s.k.
Ami-S. Dessa institut fullgör en verksamhet som före arbetsmarknadsinstitutens
tillkomst bedrevs inom AMU i form av specialkurser för handikappade.

Såsom föreslås i motion A222 (nyd) bör undersökas om inte verksamheten inom
Ami-S bör samordnas med annan rehabiliteringsverksamhet. Utskottet avser
framför allt den verksamhet av motsvarande slag som bedrivs av
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

Med tillstyrkan av motion A222 i denna del föreslår utskottet att det anförda
bringas till regeringens kännedom.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande samordning av Ami-S med riksförsäkringsverkets
rehabiliteringscentraler och rygginstituten
att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A222 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Marianne Andersson (c) anför:

Som utskottet framhåller ställs de äldre arbetstagarna i många fall inför
allvarliga problem på grund av omstruktureringar och tekniska förändringar på
deras arbetsplatser. Jag är övertygad om att särskilda åtgärder för denna
utsatta grupp arbetstagare behöver aktualiseras även i andra sammanhang. För
min del vill jag här peka på den pågående beredningen i regeringens kansli av
handikapputredningens betänkanden.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet
inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Med åberopande av de i motion A7 (v) anförda skälen anser jag att utskottet
bort tillstyrka motionens yrkande om att det i resultatkraven på Samhalls
arbete skall ingå att nyrekryteringen till företagsgruppen skall ske till 50
% bland de s.k. prioriterade handikappgrupperna.

Vidare anser jag att utskottet bort ställa sig bakom förslagen i samma motion
om bibehållande av nuvarande ersättning till Samhallgruppens verksamhet i
form av en merkostnadsersättning samt att anslag till driften av Samhall
till följd härav även i fortsättningen skall anvisas som förslagsanslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet borde ha hemställt:

20. beträffande resultatkrav på Samhalls arbete
att riksdagen
dels med anledning av motion 1991/92:A7 yrkande 3 godkänner vad utskottet
anfört om nyrekrytering till Samhallgruppen av s.k. prioriterade
handikappgrupper,
dels godkänner vad som i övrigt anförts i proposition 1991/92:91 om krav
på Samhallgruppens resultat och sysselsättningsvolym,

22. beträffande ersättning till Samhallgruppens verksamhet med fast
krontalsbelopp
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A7 yrkande 1 samt med avslag på
regeringens förslag och motion 1991/92:225 yrkande 32 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande anslag till driften av Samhall Aktiebolag
att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A7 yrkande 2 samt med anledning
av regeringens förslag till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret
1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5000750000
kr.,

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 3
Utskottet 5
Allmänna frågor om sysselsättningen för
arbetshandikappade 6
Yrkesinriktad rehabilitering 7
Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag 8
Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet 8
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 9
Samhall 14
Hemställan 17
Reservationer 20
1. Översyn av Ami-verksamheten (mom. 4, motiveringen),
(nyd) 20
2. Samordning av Ami-S med riksförsäkringsverkets
rehabiliteringscentraler och rygginstituten (mom. 5),
(nyd) 20
Särskilt yttrande
21
Meningsyttring av suppleant (v) 21
Bilaga I proposition 1991/92:91 framlagda lagförslag 22