Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001

Betänkande 2000/01:SfU4

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2000/01:SFU04

Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

2000/01

SfU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition 1999/2000:138 Anpassningar i
ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m. jämte två
motioner som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen lämnas förslag till ändringar bl.a.
i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-pension
(LIP). Vissa av förslagen är föranledda av att
ålderspensioner för personer födda 1938 eller senare
fr.o.m den 1 januari 2001 skall utbetalas från det
reformerade ålderspensionssystemet samtidigt som
andra pensionsförmåner även fortsättningsvis skall
betalas ut enligt AFL. Detta nödvändiggör vissa lag-
ändringar för att de olika systemen skall kunna
samordnas.

Andra förslag är en konsekvens av att ikraft-
trädandet av bestämmelserna i LIP om utbetalning av
ålderspension, till den del dessa avser personer
födda 1937 eller tidigare, föreslås ändras till den
1 januari 2003. Förslaget i denna del innebär att
ålderspensionsbestämmelserna i AFL upphävs, men att
ålders-pension för denna åldersgrupp med stöd av
övergångsbestämmelser skall utbetalas enligt AFL
under åren 2001 och 2002. Den allmänna tilläggs-
pensionen skall därvid följsamhetsindexeras fr.o.m.
år 2002.

Förslagen i nämnda delar skall träda i kraft den 1
januari 2001.

I propositionen föreslås också att den tillfälliga
höjning av pensionstillskottet som gäller för
perioden juni 1999-november 2000 permanentas.
Förslaget, som beräknas medföra ökade kostnader på
215 miljoner kronor, skall träda i kraft den 1
december 2000.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag och
avstyrker motionerna.

Utskottet lägger dessutom fram förslag till
ändringar av mer redaktionell art, dels i
övergångsbestämmelserna till lagen om
arbetsskadeförsäkring respektive lagen om statligt
personskadeskydd, dels i 12 kap. 9 § LIP.

I ärendet finns ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1999/2000:138 Anpassningar i
ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m. har
regeringen (Socialdepartementet) föreslagit att
riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1999:800) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1998:704) om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott,

5. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,

6. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,

7. lag om ändring i lagen (1999:1398) om ändring i
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

8. lag om ändring i lagen (1998:708) om upphävande
av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då
make uppbär folkpension,

9. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

10. lag om ändring i lagen (1999:1409) om ändring i
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

11. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande
av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

12. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

13. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,

14. lag om ändring i lagen (1998:707) om ändring i
lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn,

15. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799),

16. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder (AP-fonder),

17. lag om ändring i lagen (2000:194) om införande
av ny lagstiftning för allmänna pensionsfonder,

18. lag om ändring i lagen (1999:265) om särskilt
grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska
personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års
taxeringar,

19. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontroll-uppgifter,

20. lag om ändring i lagen (1999:1271) om ändring i
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,

21. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),

22. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,

23. lag om ändring i lagen (1999:1411) om ändring i
lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,

24. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1
till detta betänkande.

Motionerna

1999/2000:Sf26 av Margit Gennser m.fl. (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
till ändring av den skäliga levnadsnivån i SBTP till
134 % av prisbasbeloppet, i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1999/2000:Sf27 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag, enligt
vad i motionen anförts, om fortsatt möjlighet för
kommunerna att betala ut kompletterande
bostadstillägg till det statliga bostadstillägget
under 2001 och 2002 eller till dess att
garantipensionen träder i kraft.

Utskottet

Bakgrund

I juni 1998 beslutade riksdagen om reformerade
regler för inkomstgrundad ålderspension och ett nytt
grundtrygghetssystem, garantipension (prop.
1997/98:151-152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr.
1997/98:315 och 320). Reformen bygger på en
överenskommelse mellan fem av riksdagens partier (s,
m, kd, c och fp).

Genom reformen skapas ett obligatoriskt, offentligt
ålderspensionssystem som är mer följsamt mot den
samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen.
Det reformerade ålderspensionssystemet omfattar
såväl ett standardskydd enligt
inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem
som haft inga eller låga förvärvsinkomster.
Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel
medan den inkomstgrundade pensionen är
avgiftsfinansierad. Huvuddelen av det
inkomstgrundade pensionssystemet är uppbyggt som ett
avgiftsbaserat fördelningssystem medan en mindre del
utformats som ett renodlat premiepensionssystem.

Regler om inkomstgrundad ålderspension
(inkomstpension, tilläggspension och premiepension)
har tagits in i en ny lag, lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP). Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser finns i lagen (1998:675)
om införande av lagen om inkomstgrundad
ålderspension. Reglerna om intjänande av
pensionsrätt har trätt i kraft den 1 januari 1999
och regler om beräkning av förmånernas storlek och
utbetalning träder i kraft den 1 januari 2001.

I det reformerade ålderspensionssystemet, som
gäller för personer födda år 1938 eller senare,
ersätts bosättningsbaserad folkpension,
pensionstillskott och särskilt grundavdrag för
pensionärer (SGA) med en garantipension. Lagen
(1998:702) om garantipension träder i kraft den 1
januari 2001 men utbetalning av garantipension
kommer att ske tidigast fr.o.m. 2003, då personer
födda 1938 fyller 65 år.

I propositionen Garantipension för personer
födda 1937 eller tidigare (prop. 1999/2000:127) har
regeringen lämnat förslag till garantipension för
personer födda 1937 eller tidigare. Det föreslås där
att bestämmelserna skall träda i kraft den 1 januari
2003. Utskottet har denna dag i betänkande
2000/01:SfU3 tillstyrkt regeringens förslag.

Som en konsekvens av detta förslag föreslår
regeringen i denna proposition bl.a. att
ikraftträdandet av bestämmelserna i LIP, till den
del dessa avser personer födda 1937 eller tidigare,
senareläggs till den 1 januari 2003 och att
bestämmelserna i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) som rör denna grupp skall fortsätta
att gälla under 2001 och 2002.

Propositionen

Vissa ändringar i AFL m.m. till följd av
ålderspensionsreformen

Ålderspensioner kommer framdeles att utbetalas med
stöd av LIP och lagen om garantipension. Reglerna om
utbetalning av inkomstgrundad ålderspension
respektive garantipension träder i kraft den 1
januari 2001. Enligt vad som anges i propositionen
kan därmed de nuvarande reglerna om ålderspension i
AFL avskaffas. Regeringen föreslår därför att
bestämmelserna om ålderspension i AFL skall upphävas
fr.o.m. den 1 januari 2001.

Som redan nämnts har regeringen i pro-
position 1999/2000:127 föreslagit att bestämmelserna
om garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare skall träda i kraft först den 1 januari
2003. Med hänsyn härtill föreslås att
ålderspensionsreglerna i AFL med stöd av
övergångsbestämmelser skall fortsätta att gälla för
denna åldersgrupp även under 2001 och 2002.

Reglerna om handikappersättning och vårdbidrag har
i princip oförändrade förts över från AFL till en
fristående lag, lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag. Lagen träder i
kraft den 1 januari 2001 och gäller såväl för
personer som är födda 1937 eller tidigare som för
personer födda 1938 eller senare. Mot bakgrund härav
föreslår regeringen att bestämmelserna i AFL om
handikappersättning och vårdbidrag upphävs den 1
januari 2001.

Enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer (BTP) lämnas BTP bl.a. till den som
uppbär ålderspension enligt AFL. BTP lämnas dock
inte till pensionär som enbart uppbär ålderspension
till följd av förtida uttag. Storleken av BTP är
beroende av pensionärens årsinkomst. Vid
fastställande av årsinkomsten beaktas bl.a. den del
av ATP som inte föranlett minskning av
pensionstillskott. Från och med den 1 januari 2001
kommer även inkomstgrundad ålderspension enligt LIP
att kunna betalas ut. En person som är född 1938
eller senare med partiellt förtida uttag av
ålderspension enligt LIP kan vara berättigad till
BTP endast om vederbörande samtidigt uppbär
förtidspension eller efterlevandepension enligt AFL.
Regeringen föreslår att vid fastställande av
årsinkomsten skall tilläggspension enligt LIP alltid
beräknas som om den inkomstgrundade pensionen i sin
helhet utges i form av ATP. Förslaget innebär att
övrig inkomstgrundad ålderspension, inkomstpension,
premiepension och folkpensionstillägget (den del av
tilläggspension enligt LIP som ersätter den ATP-
baserade folkpensionen) inte skall beaktas vid be-
räkning av årsinkomsten.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

Vissa ändringar i LIP och införandelagen till LIP

Personer födda 1937 eller tidigare omfattas inte av
det reformerade ålders-pensionssystemet. Trots det
har reglerna om tilläggspension för denna
åldersgrupp tagits in i LIP, vars bestämmelser om
utbetalning av ålderspension träder i kraft
den 1 januari 2001. Som en konsekvens av att
reglerna om garantipension för denna åldersgrupp
enligt förslag i proposition 1999/2000:127 skall
träda i kraft först den 1 januari 2003 föreslår
regeringen att även bestämmelserna i LIP om
tilläggspension för personer födda 1937 eller
tidigare skall träda i kraft den 1 januari 2003.
Dessa personer skall som framgår ovan få
ålderspension i form av folkpension och
tilläggspension enligt äldre regler i AFL även för
åren 2001 och 2002.

Tilläggspension skall enligt 6 kap. 4 § LIP årligen
räknas om, följsamhetsindexeras, kring normen 1,6 i
stället för att prisindexeras som gäller i dag.
Således skall pensionerna skrivas upp med
inkomstindexets procentuella förändring reducerad
med talet 1,6. Därigenom får pensionären, förutom
kompensation för prisstegringar, en viss
standardhöjning så länge den reala lönetillväxten
överstiger 1,6 %. Skulle den reala lönetillväxten
var lägre än 1,6 % gäller det motsatta. Av
propositionen framgår att de prognoser som har
gjorts, bl.a. i den ekonomiska vårpropositionen
(prop. 1999/2000:100) tyder på en positiv real-
löneutveckling under åren 1999-2001. Enligt
regeringen är det därför sannolikt att pensionärerna
skulle få en viss real uppskrivning av pensionen om
följsamhetsindexering skulle tillämpas 2002. Om även
följsamhetsindexeringen senareläggs skulle
pensionärerna gå miste om en standardhöjning. Med
hänsyn härtill föreslås att ålderspension i form av
tilläggspension enligt AFL skall
följsamhetsindexeras fr.o.m. årsskiftet 2001/2002.

Sedan 1974 omfattas utländska sjömän på svenska
fartyg av försäkringen för tilläggspension. De har
därmed även rätt till ATP-baserad folkpension, dvs.
folkpension beräknad i förhållande till antalet år
med ATP-poäng. Vidare gäller att de utländska sjömän
som under åren 1960-1973 tjänstgjorde på svenska
fartyg kan ha rätt till svensk folkpension om
sjömansskatt har betalats under något eller några av
dessa år. Den rätt till folkpension som baseras på
sådana år likställs med ATP-år men dessa
bestämmelser har inte överförts till LIP. Utländska
sjömän som med stöd av nuvarande regler har rätt
till folkpension för åren 1960-1973 skulle därmed
inte bli berättigade till någon motsvarande förmån
enligt LIP. Enligt regeringen är detta inte
acceptabelt, och det föreslås därför att år före
1974 för vilket sjömansskatt har betalats och som
enligt AFL skulle ge rätt till folkpension för
utländska medborgare fr.o.m. 2001 skall ge
motsvarande rätt till folkpensionstillägg enligt
LIP. Till följd av förslaget beräknas kostnaderna
för ålderspension öka något under åren 2001-2002,
för att år 2003 öka med högst fem miljoner kronor.

Enligt 13 kap. 7 § LIP skall ett beslut ändras
bl.a. om det föranleds av en ändring som gjorts i
beräkningsunderlaget för beslutet. Ett beslut om
pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande
belopp skall dock ändras endast om storleken på den
pensionsgrundande inkomsten eller det
pensionsgrundande beloppet skulle öka eller minska
med minst 1 000 kr. Pensionsrätt beräknas på ett
underlag som består av pensionsgrundande inkomst i
botten och därefter i fastställd prioritetsordning
pensionsgrundande belopp för förtidspension,
plikttjänstgöring, barnår och studier. Om den
pensionsgrundande inkomsten eller ett
pensionsgrundande belopp ändras kan det påverka ett
annat pensionsgrundande belopp, genom att det
utrymme som finns för att fastställa
pensionsgrundande inkomster och belopp är begränsat
till 7,5 inkomstbasbelopp. Enligt propositionen
innebär en tillämpning av en 1 000-kronorsgräns på
pensionsgrundande belopp att ett redan komplicerat
system kompliceras ytterligare. Det föreslås därför
att 1 000-kronorsgränsen för ändring av ett beslut
skall begränsas till att endast gälla pensions-
grundande inkomst.

I 12 kap. 9 § LIP och 4 kap. 4 § lagen om
garantipension finns bestämmelser om samordning
mellan pensionsförmåner och yrkesskadelivränta.
Bestämmelserna har sin motsvarighet i 17 kap. 2 §
AFL. Samordningsbestämmelserna har tillkommit för
att undvika en överkompensation som annars skulle
kunna uppstå. Samordningsregeln i AFL innehåller
dock en begränsning så till vida att avdrag på
tilläggspension endast får göras om den pensions-
berättigade kunnat tillgodoräknas pensionspoäng för
minst ett år när skadan inträffade. Om denna
förutsättning inte är uppfylld är en avräkning inte
motiverad för att förebygga överkompensation
eftersom i så fall tilläggspensionen måste vara
grundad på inkomster som den pensionsberättigade har
kunnat skaffa sig efter yrkesskadan. Enligt
propositionen har begränsningsregeln i AFL av
förbiseende inte fått någon motsvarighet i LIP eller
lagen om garantipension. Regeringen föreslår därför
att det införs en sådan regel i LIP respektive i
lagen om garantipension.

I propositionen föreslås att bestämmelserna skall
träda i kraft den 1 januari 2001.

Vissa ändringar i socialförsäkringslagen

I 18 kap. 2 § AFL anges vilken verksamhet en
försäkringskassa skall eller får bedriva. Där anges
också att regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, får föreskriva att det hos en eller flera
försäkringskassor skall finnas gemensamma enheter
för alla försäkringskassor för vissa ärenden eller
frågor. Enligt AFL kan därmed föreskrivas att en
viss försäkringskassa skall handha samtliga ärenden
av en viss typ.

Den 1 januari 2001 träder socialförsäkringslagen
(1999:799) (SofL) i kraft. Enligt 5 kap. 4 och 5 §§
SofL skall ett ärende normalt beslutas av den
försäkringskassa inom vars verksamhetsområde den en-
skilde är bosatt eller arbetar. Någon motsvarighet
till undantagsbestämmelsen i AFL har inte tagits in
i SofL och det föreslås därför att en
undantagsbestämmelse införs i SofL, med motsvarande
innebörd.

Som redan nämnts skall personer födda 1937 eller
tidigare få ålderspension i form av folkpension och
tilläggspension enligt AFL under ytterligare två år
efter det att SofL trätt i kraft. För att dessa
personer skall omfattas av SofL fr.o.m. 2001 måste
ett tillägg göras, och det föreslås därför att
SofL:s övergångsbestämmelser kompletteras så att
bestämmelserna om bosättningsbaserad och
arbetsbaserad försäkring fram till utgången av 2002
omfattar även folk- och tilläggspension i form av
ålderspension för personer födda 1937 eller tidi-
gare.

Enligt SofL skall bosättningsbaserade förmåner i
princip betalas ut endast till den som är bosatt i
Sverige. En person som har börjat uppbära en
bosättningsbaserad förmån kan dock med stöd av 4
kap. 4 § SofL få förmånen utbetald till utlandet, om
det skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in
förmånen. En liknande bestämmelse finns i 5 kap. 16
§ AFL. Folkpension kan vidare enligt särskilda
övergångsregler betalas ut till personer bosatta
utomlands. De personer som avses är svenska
medborgare som den 1 juli 1979 uppbar folkpension
enligt äldre regler i AFL och som enligt särskilda
övergångsbestämmelser har rätt att under vissa
förutsättningar vid bosättning utomlands uppbära en
oavkortad folkpension. Regeringen, som anser att
dessa personer även i fortsättningen skall få
pensionen utbetald till utlandet, föreslår att
SofL:s övergångsbestämmelser kompletteras så att den
som vid utgången av 2000 är bosatt utomlands och får
folkpension utbetald till utlandet skall få det även
fortsättningsvis utan hinder av de nya
bestämmelserna i SofL.

Förslagen skall enligt propositionen träda i kraft
den 1 januari 2001.

Vissa ändringar i bestämmelserna om
pensionstillskott m.m.

I samband med att gränsen för högkostnadsskyddet på
läkemedel höjdes fr.o.m. den 1 juni 1999 (prop.
1998/99:106, bet. 1998/99:SoU14, rskr. 1998/99:209)
höjdes även nivåerna för beräkning av
pensionstillskott och särskilt bostadstillägg till
pensionärer (SBTP) med 1,4 procentenheter.
Höjningarna skulle enligt riksdagens beslut upphöra
att gälla den 1 december 2000. Enligt vad som anges
i propositionen kvarstår emellertid de skäl som låg
bakom beslutet att höja nivåerna. Regeringen
föreslår därför att den tillfälliga höjningen av
nivåerna för beräkning av pensionstillskott och SBTP
skall permanentas fr.o.m. den 1 december 2000.
Enligt propositionen medför förslaget en ökad
kostnad på 215 miljoner kronor.

Förslaget innebär att pensionstillskott till
ålderspension, förtidspension och efterlevan-
depension även fortsättningsvis skall utgöra 56,9,
112,9 respektive 62,9 % av prisbasbeloppet. Vidare
skall skälig levnadsnivå för beräkning av SBTP
utgöra 123,4 % av prisbasbeloppet för den som är
ogift och 102,4 % för den som är gift samt
folkpension och pensionstillskott sammantaget alltid
anses utgöra lägst 152,9 % av prisbasbeloppet för
den som är ogift och 135,4 % för den som är gift.

Därtill föreslås att det särskilda grundavdraget
för pensionärer anpassas till höjningen av
pensionstillskottet. Maximalt avdrag för ogift
pensionär skall därmed utgöra 152,9 % av
prisbasbeloppet och för gift pensionär 135,4 % av
prisbasbeloppet.

Motionerna

I motion Sf26 av Margit Gennser m.fl. (m) begärs
förslag till ändring av den skäliga levnadsnivån i
SBTP till 134 % av prisbasbeloppet. Enligt
motionärerna har regeringen aviserat en höjning av
nivån till 128 % från 2001. Den nivån är enligt
motionärerna dock för snålt tilltagen, framför allt
för de allra sämst ställda pensionärerna vilka
oftast är äldre ensamstående kvinnor.

I motion Sf27 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs
förslag om fortsatt möjlighet för kommunerna att
betala ut kompletterande bostadstillägg till det
statliga bostadstillägget under 2001 och 2002 eller
till dess garantipension för personer födda 1937
eller tidigare träder i kraft. Motionärerna anser
att detta är nödvändigt eftersom utbetalning av
övergångsvis garantipension föreslås senarelagd till
2003.

Utskottets bedömning

De förbättringar av pensionstillskottet och det
särskilda bostadstillägget till pensionärer (SBTP)
som föreslås i propositionen är föranledda av att
den nuvarande tillfälliga höjningen av nivåerna för
dessa förmåner permanentas fr.o.m. december 2000.
Utskottet, som välkomnar denna förändring, anser att
någon ytterligare förändring avseende SBTP inte bör
göras i detta sammanhang. Utskottet noterar dock att
regeringen i budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/01:1) har återkommit med förslag om vissa
förbättringar av både BTP och SBTP fr.o.m. den 1
januari 2001. Såvitt gäller SBTP föreslås dels att
gränsen för skälig levnadsnivå höjs med ytterligare
sex procentenheter till 129,4 % av prisbasbeloppet
för den som är ensamstående och till 108,4 % för den
som är gift, dels att gränsen för skälig
boendekostnad höjs från 5 200 kr till 5 700 kr per
månad. Enligt vad som anges i budgetpropositionen
innebär förslagen för en pensionär med SBTP att
ersättningen höjs med mellan 2 400 kr och 8 400 kr
per år. Mot bakgrund härav och då utskottet kommer
att få ta ställning till gränsen för skälig
levnadsnivå vid beräkning av SBTP vid höstens
beredning av budgetpropositionen avstyrks motion
Sf26.

Vidare har regeringen i budgetpropositionen för
2001 under utgiftsområde 11 föreslagit att
kommunerna skall ges fortsatt möjlighet att betala
ut kom-pletterande bostadstillägg till det statliga
bostadstillägget under åren 2001 och 2002. Som
framgår ovan har utskottet i betänkande 2000/01:SfU3
tillstyrkt regeringens förslag om införande av
garantipension för personer födda 1937 eller
tidigare fr.o.m. 2003. Utskottet anser med hänsyn
härtill att motion Sf27 får anses tillgodosedd och
avstyrker därmed motionen.

Utskottet tillstyrker med det anförda
propositionens förslag.

Lagförslag i övrigt

Utskottet har av Socialdepartementet uppmärksammats
på behovet av vissa ändringar i
övergångsbestämmelserna till lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring (LAF) respektive lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd (LSP).

Lagändringarna rör livräntor som beviljas
retroaktivt enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring (YFL) och
militärersättningslagen (1950:261). Dessa lagar är
upphävda men skall enligt övergångsbestämmelser
till LAF respektive LSP alltjämt tillämpas på skada
som har inträffat före den 1 juli 1977. Om en sådan
livränta nybeviljas eller ändras retroaktivt görs
avdrag för för mycket utbetald pension på den
retroaktiva livränteutbetalningen. Detta görs med
stöd av 26 § YFL respektive 11 § 2 mom.
militärersättningslagen, som anger att sådant avdrag
skall göras för tid då ersättningstagaren åtnjutit
pension enligt AFL i den mån ersättningen skulle ha
föranlett minskning av pensionen.

För att samordning skall kunna göras även med
pension från det nya ålderspensionssystemet
föreslår utskottet att punkt 1 i ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna till LAF respektive
LSP kompletteras på så sätt att pension enligt
AFL likställs med pension enligt LIP eller lagen
om garantipension.

Med anledning av att 3 kap. 5 och 6 §§ LAF
upphävdes den 1 juli 1993 föreslår utskottet
också att hänvisningen till dessa paragrafer i
nämnda punkt 1 görs till bestämmelsernas lydelse
före den 1 juli 1993.

Utskottet föreslår vidare att regeringens förslag
till ändring i 12 kap. 9 § LIP kompletteras genom
att en hänvisning till 6 kap. 17 § LIP tas in i
paragrafens tredje stycke i syfte att klargöra vad
som avses med gift respektive ogift
pensionsberättigad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skälig levnadsnivå vid
beräkning av särskilt bostadstillägg till
pensionärer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf26,

2. beträffande kompletterande kommunalt
bostadstillägg till pensionärer

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Sf27,

3. beträffande lagen om inkomstgrundad
ålderspension

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension med den ändringen att 12 kap. 9 §
tredje stycket kompletteras med en andra mening
med följande lydelse: Härvid skall
bestämmelserna i 6 kap. 17 § tillämpas på
motsvarande sätt.
4. beträffande samordning mellan pension
och livränta enligt äldre lagstiftning

att riksdagen antar av utskottet i bilaga 2 framlagda
förslag till

dels lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,

dels lag om ändring i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd,

5. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1999:800) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1998:704) om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott,

5. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,

6. lag om ändring i lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer,

7. lag om ändring i lagen (1999:1398) om ändring
i lagen (1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer,

8. lag om ändring i lagen (1998:708) om
upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg
i vissa fall då make uppbär folkpension,

9. lag om ändring i lagen (1999:1409) om ändring
i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,

10. lag om ändring i lagen (1998:675) om
införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension,

11. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

12. lag om ändring i lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag,

13. lag om ändring i lagen (1998:707) om ändring
i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt
eller handikappat barn,

14. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799),

15. lag om ändring i lagen (2000:192) om
allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

16. lag om ändring i lagen (2000:194) om
införande av ny lagstiftning för allmänna
pensionsfonder,

17. lag om ändring i lagen (1999:265) om
särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet
för fysiska personer i vissa fall vid 2000 och
2001 års taxeringar,

18. lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter,

19. lag om ändring i lagen (1999:1271) om
ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,

20. lag om ändring i skattebetalningslagen
(1997:483),

21. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,

22. lag om ändring i lagen (1999:1411) om
ändring i lagen (1998:676) om statlig
ålderspensionsavgift,

23. lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229).

Stockholm den 10 oktober 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Margit
Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s),
Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m),
Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd),
Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Birgitta Carlsson (c), Claes Stockhaus (v), Kalle
Larsson (v) och Johan Pehrson (fp).

Särskilt yttrande

Skälig levnadsnivå vid beräkning av särskilt
bostadstillägg (mom. 1)

Margit Gennser, Cecilia Magnusson, Gustaf von Essen
och Göran Lindblad (alla m) anför:

För att i viss mån kompensera för sin försämring av
läkemedelsförsäkringen genomförde regeringen en
tillfällig höjning bl.a. av den skäliga levnadsnivån
i det särskilda bostadstillägget för pensionärer
(SBTP) med 1,4 procentenheter eller till 123,4 % av
prisbasbeloppet. Höjningen skulle gälla under
perioden den 1 juni 1999-30 november 2000. I den nu
aktuella propositionen föreslås att den tillfälliga
höjningen av SBTP permanentas fr.o.m. december 2000.

Redan i den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1999/2000:100) förklarade dock regeringen sin avsikt
att i den kommande budgetpropositionen återkomma med
förslag om att höja den skäliga levnadsnivån i SBTP
till 128 % av prisbasbeloppet fr.o.m. den 1 januari
2001. I budgetpropositionen för 2001 (prop.
2000/01:1) har regeringen emellertid föreslagit att
gränsen för skälig levnadsnivå skall höjas
ytterligare, nämligen till 129,4 % av
prisbasbeloppet fr.o.m. 2001.

Förslaget om en permanentning av SBTB på en nivå
som är lägre än den som man föreslagit i
budgetpropositionen är minst sagt förvillande och
reser frågan om vad regeringen egentligen anser är
en skälig levnadsnivå i SBTP.

Vi ansåg redan i samband med behandlingen av
regeringens förslag i vårpropositionen att den då
föreslagna levnadsnivån var för snålt tilltagen och
föreslog i stället att den skäliga levnadsnivån i
SBTP skulle höjas till 134 % av prisbasbeloppet. En
sådan höjning var enligt vår mening motiverad för
att skydda de allra sämst ställda pensionärerna,
vilka oftast är äldre ensamstående kvinnor.

Även om regeringens förslag i budgetpropositionen
ännu inte är i nivå med vårt förslag om skälig
levnadsnivå i SBTP drar vi slutsatsen att man ändå
har tagit intryck av våra tidigare krav om att höja
nivån. Vi anser alltjämt att det hade varit befogat
att redan fr.o.m. december 2000 höja nivån till 134
% av prisbasbeloppet men konstaterar att den nivån i
så fall hade kommit att gälla endast under december
månad 2000. Eftersom vi i en av våra motioner som
väckts med anledning av budgetpropositionen har
begärt att den skäliga levnadsnivån för SBTP skall
höjas till 135,4 % av prisbasbeloppet fr.o.m. den 1
januari 2001 nöjer vi oss för dagen med att
konstatera att frågan om skälig levnadsnivå fr.o.m.
2001 kommer att behandlas av riksdagen under
innevarande höst.

I propositionen framlagda lagförslag

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring[1] skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1.[2] Denna lag[3] 1. Denna lag träder i
träder i kraft den 1 juli kraft den 1 juli 1977, då
1977, då lagen (1954:243) lagen (1954:243) om
om yrkesskadeförsäkring yrkesskadeförsäkring
skall upphöra att gälla. skall upphöra att gälla.
I fråga om skada som har I fråga om skada som har
inträffat före inträffat före
ikraftträdandet gäller ikraftträdandet gäller
fortfarande äldre fortfarande äldre
bestämmelser, dock med bestämmelser, dock med
undantag av 13 § andra undantag av 13 § andra
stycket nämnda lag såvitt stycket nämnda lag såvitt
avser avdrag på avser avdrag på
sjukpenning vid sjukpenning vid
sjukhusvård. sjukhusvård. Vid
Bestämmelserna i 3 kap. 5 tillämpning av 26 § andra
§ första stycket andra stycket i den upphävda
meningen och 6 § andra lagen skall med pension
stycket andra meningen enligt lagen om allmän
lagen om försäkring likställas
arbetsskadeförsäkring pension enligt lagen
skall tillämpas på (1998:674) om
motsvarande sätt i fråga inkomstgrundad
om sjukpenning enligt ålderspension eller lagen
lagen om (1998:702) om
yrkesskadeförsäkring. garantipension.
Bestämmelserna i 3 kap. 5
§ första stycket andra
meningen och 6 § andra
stycket andra meningen
lagen om
arbetsskadeförsäkring i
bestämmelsernas lydelse
före den 1 juli 1993
skall tillämpas på
motsvarande sätt i fråga
om sjukpenning enligt
lagen om
yrkesskadeförsäkring.
-----------------------------------------------------

--------------

Denna lag[4]4 träder i kraft den 1 januari 2001.

Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------

1.[5]1Denna lag[6]2 träder i kraft den 1 juli 1977.

Genom lagen upphäves

a) militärersättningslagen (1950:261),

b) förordningen (1954:249) om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring
i civilförsvaret,

c) förordningen (1954:250) om ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å
anstalt m.m.

-----------------------------------------------------
I fråga om skada som har I fråga om skada som har
inträffat före inträffat före
ikraftträdandet gäller ikraftträdandet gäller
fortfarande äldre fortfarande äldre
bestämmelser, dock med bestämmelser, dock med
undantag av 6 § 2 mom. undantag av 6 § 2 mom.
andra stycket andra stycket
militärersättningslagen militärersättningslagen
såvitt avser avdrag såvitt avser avdrag på
sjukpenning vid sjukpenning vid
sjukhusvård. sjukhusvård. Vid
Bestämmelserna i 3 kap. 5 tillämpning av 11 § 2
§ första stycket andra mom. andra stycket
meningen och 6 § andra militärrersättningslagen
stycket andra meningen skall med pension enligt
lagen (1976:380) om lagen om allmän
arbetsskadeförsäkring försäkring likställas
skall tillämpas på pension enligt lagen
motsvarande sätt i fråga (1998:674) om
om sjukpennning och inkomstgrundad
särskild sjukpenning ålderspension eller lagen
enligt de upphävda (1998:702) om
författningarna. garantipension.
Bestämmelserna i 3 kap. 5
§ första stycket andra
meningen och 6 § andra
stycket andra meningen
lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring i
bestämmelsernas lydelse
före den 1 juli 1993
skall tillämpas på
motsvarande sätt i fråga
om sjukpennning och
särskild sjukpenning
enligt de upphävda
författningarna.
-----------------------------------------------------
-------------------

Denna lag[7]3 träder i kraft den 1 januari 2001.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1993:357.

[2]: Senaste lydelse 1992:277.

[3]: 1976:380.

[4]:4 2000:000.

[5]:1 Senaste lydelse 1992:278.

[6]:2 1977:265.

[7]:3 2000:000.