Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Betänkande 1996/97:SkU19

Skatteutskottets betänkande 1996/97:SKU19

Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
SkU19

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1996/97:116 och avstyrker två
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Vid betänkandet har fogats två reservationer (m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:116 att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen,
9. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen
låter i säljarens vård kvarbliva,
10. lag om ändring i växellagen (1932:130),
11. lag om ändring i checklagen (1932:131),
12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i
skatteärenden,
17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning,
18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).
I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) som inne-
bär att uppgifter från andra myndigheter skall få hämtas in och registreras i
det centrala skatteregistret. Uppgifterna skall användas för att genom bl.a.
maskinella urvalskontroller ta fram kontrollvärda förhållanden. Flertalet av
uppgifterna föreslås gallras efter två år.
Vidare föreslås att skattemyndigheten inför och vid revisioner skall kunna
få terminalåtkomst även till uppgifter om delägare som beskattas i annat län
än det där det reviderade företaget beskattas.
I propositionen föreslås vidare vissa justeringar i kommunalskattelagen
(1928:370) avseende beskattning av sjömän.
Dessutom lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om
ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som
är medlem i Europeiska unionen.
De nya bestämmelserna föreslås i allt väsentligt träda i kraft den 1 juli
1997.
Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1996/97:Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:116 i de delar som avser det
centrala skatteregistret,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av det centrala skatteregistret.
1996/97:Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i skatteregister-
lagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skydd av medborgarnas
och företagens integritet i förhållande till skattemyndigheten i enlighet med
vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag till ställande av säkerhet för
hamoniserade punktskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Yttrande från annat utskott
Konstitutionsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1996/97:KU10y)
fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Skatteregisterlagen
I propositionen anförs att en viktig del av skattemyndigheternas kontroll-
arbete är den som riktar sig mot företag och avser skyldigheten att redovisa
och betala mervärdesskatt, källskatt, arbetsgivaravgifter samt debiterad pre-
liminär skatt. Skattemyndigheterna har emellertid i dag svårigheter att finna
företag som driver sin näringsverksamhet utan att lämna uppgift om detta till
skattemyndigheten. Studier av telefonkatalog och reklam ger ett begränsat och
slumpmässigt resultat. Med mer information och automatiska urvalsmetoder finns
det enligt vad som anförs i propositionen möjlighet att tidigt fånga upp dessa
näringsidkare. Genom att man snabbt upptäcker misstänkta brottsliga
förfaranden kan bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten såväl
intensifieras som göras effektivare.
I propositionen föreslås att vissa uppgifter från andra myndigheter skall få
hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret. Avsikten är att
uppgifterna skall användas för att förbättra skattemyndigheternas möjligheter
att med maskinella urvalsmetoder fånga upp företag som inte redovisar skatt.
Det rör sig om uppgifter om trafiktillstånd m.m. från Vägverket, om innehållet
i aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret från Patent- och
registreringsverket, om tillstånd enligt alkohollagen, m.m. från Alko-
holinspektionen, om beslut och utbetalning av olika arbetsmarknadspolitiska
stöd från länsarbetsnämnderna, om mervärdesskatt vid import och exportvärden
från Generaltullstyrelsen och tullmyndigheterna samt om försäkring mot
kostnader för sjuklön från Riksförsäkringsverket. Vidare skall uppgift om
företagsledare i fåmansföretag kunna registreras. Det skall enligt förslaget
också finnas en möjlighet att göra en särskild bevakningsmarkering om en
granskning planeras.
Samtliga skattemyndigheter föreslås få terminalåtkomst till de uppgifter som
skall hämtas in från Patent- och registreringsverket. I fråga om övriga
uppgifter skall en skattemyndighet endast ha terminalåtkomst till uppgifterna
i den mån de avser en skattskyldig som beskattas i länet. Skattemyndigheten
skall vidare få möjlighet att vid och inför revision ha terminalåtkomst till
uppgifter om ett företags delägare som är bosatt i annat län än det där det
reviderade företaget beskattas.
I motion Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att förslaget
avslås (yrkande 1). Det finns enligt motionärerna en risk för missförstånd när
information samlas ihop från olika myndigheter och läggs in i ett centralt
register eftersom uppgifterna ursprungligen samlats in för andra ändamål och
bygger på begreppsdefinitioner som många gånger kräver specialistkunskap. Det
kommer enligt motionärerna också att bli svårt att hålla uppgifterna aktuella.
Risken är att skattemyndigheterna utan grund pekar ut olika kategorier
företagare som mer brottsbenägna än andra. En så genomgripande förändring av
registrets innehåll som nu föreslås bör enligt motionärerna inte genomföras
utan att det säkerställs att den enskilde medborgarens rättigheter och
integritet inte försämras. Motionärerna anser att en allsidigt sammansatt
utredning bör ges i uppgift att belysa den enskilde medborgarens och
företagets ställning och integritet när det gäller tillämpningen av
skatterätten (yrkande 2).
Också i motion Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) hemställer
motionärerna att förslaget avslås (yrkande 1). Enligt motionärerna har skatte-
registret fått en helt annan karaktär än när det ursprungligen infördes 1980.
Nästan alla ändringar har enligt motionärerna inneburit att registret
utvidgats eller att integrationen med andra register ökat. Samtidigt har
förändringarna inneburit en ökad belastning för företagarna. Enligt
motionärerna bör registret bli föremål för en ordentlig genomlysning vad
gäller intergitet, säkerhet och sårbarhet innan några ytterligare förändringar
genomförs (yrkande 2).
Konstitutionsutskottet har yttrat sig över förslaget och har gjort följande
bedömning.

Utskottet anser att det är viktigt att skattemyndigheterna kan bedriva ett
effektivt kontrollarbete. Genom en effektivare skattekontroll kan dels den
ekonomiska brottsligheten förebyggas, dels kan upptäcktsrisken vid överträ-
delser öka. Från integritetssynpunkt finns det enligt utskottet inte några
skäl mot att tillåta de föreslagna registreringarna. Utskottet, som inhämtat
att Datainspektionen inte har något att erinra mot regeringens förslag,
tillstyrker därför regeringens förslag till ändringar i skatteregisterlagen.
Utskottet anser att motionerna Sk38 (fp) och Sk39 (m) yrkandena 1 och 2 bör
avstyrkas.
Enligt utskottets mening finns det ett behov att förbättra skattemyndig-
heternas möjligheter att finna de företag som väljer att bedriva närings-
verksamhet utan att betala skatt. Eftersom det rör sig om företag som över
huvud taget inte lämnar några uppgifter till skattemyndigheterna måste en
kontroll bygga på information som hämtas från annat håll.
Merparten av de uppgifter som skall få registeras enligt förslaget får redan
i dag hämtas in av skattemyndigheten och gäller den verksamhet som företaget
eller personen bedriver. När det gäller många av dessa uppgifter torde det
också vara uppenbart för den enskilde att de kan användas av andra myndigheter
i kontrollsyfte. I dessa fall kan någon egentlig integritetskränkning inte
anses föreligga enbart på den grunden att uppgifterna kontrolleras mot andra
uppgifter i det centrala skatteregistret.
Resultatet av en urvalskontroll kommer inte i sig att föranleda att skatte-
myndigheterna fattar ett beslut, utan avsikten är att resultatet skall utgöra
ett underlag för att bedöma om en särskild utredning eller kontroll skall
genomföras eller ej. Innan beslut fattas kommer således skattemyndigheterna
att utreda förhållandena i det enskilda fallet. Som regeringen framhåller är
det viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan några ytterligare
åtgärder vidtas mot enskilda personer.
Enligt utskottets mening väger det behov av förbättrade möjligheter till en
effektiv kontroll som finns på detta område tyngre än de risker från integri-
tetssynpunkt som registreringen kan medföra. Utskottet tillstyrker propositio-
nen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.

Säkerhet för harmoniserade punktskatter
I propositionen föreslås att skyldigheten att ställa säkerhet för betalning av
punktskatt på varor som är under tillverkning, bearbetning eller lagring pre-
ciseras genom att det införs en schablon för säkerhetens storlek. Samtidigt
får skattemyndigheterna en möjlighet att sätta ned kravet, så att säkerheten
inte blir större än vad som kan anses nödvändigt i det enskilda fallet. När
det gäller bestämmelsen om att upplagshavare skall ställa säkerhet för
obeskattade varor under transport föreslås av praktiska skäl att denna
kompletteras med en regel om hur säkerheten skall beräknas.
I motion Sk39 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att
förslaget avslås, eftersom det finns en risk att reglerna fått en utformning
som missgynnar bryggerinäringen i dess konkurrens med importerade
bryggeriprodukter. För att belysa detta förhållande bör regeringen återkomma
med en redogörelse för hur konkurrensneutraliteten kan påverkas av förslaget.
Enligt utskottets mening innebär EU:s regler att det skall ställas en säker-
het för varor som är under transport som är fullgod och att kravet på säkerhet
i övrigt kan anpassas till risken för skattebortfall. De svenska reglerna har
redan i dag en utfomning som överensstämmer med dessa principer, och de
förändringar som regeringen föreslår innebär att reglerna blir enklare att
tillämpa, samtidigt som möjligheten kvarstår att anpassa kravet på säkerhet
till vad som är rimligt i det enskilda fallet.
När det gäller konkurrensneutraliteten innebär reglerna att det görs
skillnad mellan å ena sidan hantering av obeskattade varor under transport och
å andra sidan hanteringen av varor för vilka skattskyldighet inträtt. Denna
skillnad beror på att risken för skattebortfall vid transport av obeskattade
varor är betydligt större än hantering av varor i övriga fall och kan enligt
utskottets mening inte ses som en konkurrenssnedvridning. Inte heller i övrigt
finns det enligt utskottets mening grund för ett antagande att de föreslagna
förändringarna skulle medföra konkurrenssnedvridningar.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyr-
ker motionsyrkandet.

Propositionen i övrigt
I övrigt föreslås i propositionen bl.a. ett förtydligande av kommunalskatte-
lagens bestämmelser om sjöinkomst.
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de övriga förslag
som läggs fram och tillstyrker därför propositionen även i övriga delar.

Lagförslagen
Den ändring som föreslås i 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi
bör samordnas med den ändring i samma paragraf som föreslås i proposition
1996/97:29 om en fördubbling av koldioxidskatten för industrin och växt-
husnäringen. Lagförslaget har därför överlämnats till finansutskottet.
Vidare bör den ändring som föreslås i lagen (1996:1344) om ändring i
skatteregisterlagen (1980:343) samordnas med den ändring i motsvarande lagrum
som föreslås i proposition 1996/97:100 om ett nytt system för skatte-
betalningar, m.m. Detta förslag kommer att behandlas av utskottet senare i
vår.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande ändringar i skatteregisterlagen
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:116 i denna del och med
avslag på motionerna 1996/97:Sk38 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk39
yrkandena 1 och 2 godtar regeringens förslag i denna del,
res. 1 (m, fp, kd) - delvis
2. beträffande ställande av säkerhet för harmoniserade
punktskatter
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:116 i denna del och med
avslag på motion 1996/97:Sk39 yrkande 3 godtar regeringens förslag i
denna del,
res. 2 (m) - delvis
3. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:116 i denna del godtar
regeringens förslag i denna del,
4. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt och med
bifall till proposition 1996/97:116 i denna del antar de vid propo-
sitionen fogade förslagen till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. (lagförslaget utgår),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,
4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med den
ändringen att 12 kap. 1 § utgår,
8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av
alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska
unionen,
9. lag om ändring i lagen (1845:50 s.1) om handel med lösören, som
köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
10. lag om ändring i växellagen (1932:130),
11. lag om ändring i checklagen (1932:131),
12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,
13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,
15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i
skatteärenden,
17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och
handräckning,
18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).
res. 1 (m, fp, kd) - delvis
res. 2 (m) - delvis

Stockholm den 7 maj 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm
(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),
Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Holger
Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s) och Carl Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Ändringar i skatteregisterlagen och lagförslagen (mom. 1 och 4)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof
Franzén (m), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Enligt
utskottets? och på s. 41 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha
följande lydelse:
Det är ur säkerhetssynpunkt tvivelaktigt att bygga upp ett stort, centralt
register som baseras på så många olika uppgiftsbaser. Det kommer att bli svårt
att hålla aktuellt och är driftsmässigt sårbart. Ett stort upplagt register
med syfte att totalkontrollera skattesubjekten, dvs. medborgarna, kommer att
kräva mycket stora kostnader för systemutveckling och underhåll. Majoriteten
av uppgifterna kommer inte heller att behöva användas.
Risken för olycksfall i arbetet är uppenbar. Även om det i propositionen
understryks att resultatet av en urvalskontroll inte i sig kommer att
föranleda att skattemyndigheten fattar ett beslut i beskattningsärendet och
att det är viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan några
ytterligare åtgärder vidtas mot enskilda personer, riskerar förfaringssättet
att peka ut kategorier av företagare som mer brottsbenägna än andra. Detta är
inte acceptabelt i ett rättssamhälle.
Förändringarna bör ses i perspektivet att skattemyndigheten under de senaste
åren på olika sätt fått allt större makt i förhållande till medborgarna. Den
stora floran av olika deklarationer och uppgiftslämnande samt beräkningar av
skatter är redan i dag en tung uppgift för företagen. De utökningar av
skattemyndighetens befogenheter som genomförts eller planeras har av en del
inte ansetts som särskilt omfattande, men samlat ger de en bild av en starkt
förändrad inställning till den enskilde medborgarens ställning i samhället.
Skattemyndigheten får alltmer karaktären av ?skatteindrivningsapparat?, där
målet i första hand är att få in så mycket skatteintäkter som möjligt. Den
enskilde medborgarens eller företagets ställning har i motsvarande mån
inskränkts.
Många mindre företagare upplever administrationen runt sin egen verksamhet
som alltför omfattande. Regler, förordningar, bokföring, deklarationer,
uppgiftslämnande till myndigheter, lagar och avtal, allt tar tid och kraft
ifrån det företagaren egentligen vill ägna sig åt, nämligen den egna verksam-
heten. Utöver de faktiska svårigheterna upplever många företagare just miss-
troendet mot dem som påfrestande.
Få politiska uppgifter är så angelägna i dag som att skapa förutsättningar
för fler människor att starta företag. Sverige behöver fler kreativa
entrepenörer och fler växande företag. Det handlar inte bara om konkreta
förändringar, egentligen förenklingar, i det regelverk som omgärdar
näringslivet. Det handlar också om att åstadkomma en attitydförändring
gentemot enskilda företagare, som till exempel att den som vill gå in i
företagarrollen inte känner sig utpekad som potentiell skattesmitare.
När det centrala skatteregistret tillkom 1980 var ambitionen att registret
skulle vara stabilt, förutsebart och mycket svårt att ändra. Sedan dess har
inte mindre än 40 lagändringar genomförts. Nästan alla ändringar har inneburit
att registret utvidgats eller att integrationen i förhållande till andra
register har ökat. Samtidigt har förändringarna inneburit ökade belastningar i
företagen genom mer och mer omfattande uppgiftslämnarskyldighet. På senare tid
har det varit fråga om en fortlöpande utvidgad kontrollskyldighet rörande
bland annat förmåner, uppbördsregler, säkerhetsställande och momsinbetalningar
i förtid.
Innan nya förändringar sker bör enligt utskottets mening hela registret bli
föremål för en ordentlig genomlysning vad gäller integritet, säkerhet och
sårbarhet. Dessutom bör företagen ges en uttrycklig rätt till insyn i vilka
uppgifter som hämtats in och registrerats. Inriktningen bör vara att åstad-
komma förenklade regler och en begränsning av uppgiftsinlämningen, särskilt
med hänsyn till de små och medelstora företagens situation.
Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå förslaget och som sin mening ge
regeringen det anförda till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ändringar i skatteregisterlagen
att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:116 i denna del och med bifall
till motionerna 1996/97:Sk38 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk39 yrkandena
1 och 2 avslår regeringens förslag i denna del och som sin mening ger
regeringen till känna vad ovan anförts,
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagförslagen såvitt avser ändringar i skatteregisterlagen
att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts och med avslag på
proposition 1996/97:116 i denna del avslår de vid propositionen fogade
förslagen till
1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),
2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen
(1980:343),
3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.

2. Ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter och lagförslagen
(mom. 2 och 4)
Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Enligt
utskottets? och på s. 42 slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha
följande lydelse:
Det är i och för sig önskvärt att kravet på ställande av säkerhet för punkt-
skatter regleras i lag, så att det blir en enhetlig behandling av liknande
ärenden. Punktskatterna inom EU kommer med stor säkerhet att harmoniseras
ytterligare i syfte att inte försvåra den fria varuhandeln inom den inre mark-
naden. Det är därför av stor betydelse att de regler som Sverige inför inte
alltför mycket avviker från i första hand våra grannländers inom EU.
Konkurrensneutraliteten skall enligt utskottet vara normen, men i proposi-
tionen finns ingen analys av förslagets effekter i detta hänseende, och rege-
ringens kommentarer till yttranden från berörda branscher ger ingen ytter-
ligare vägledning.
Enligt utskottets mening kan det finnas en risk för att t.ex. svensk brygge-
rinäring missgynnas i förhållande till importen. För att belysa denna fråga
bör regeringen återkomma med en redogörelse för hur konkurrensneutraliteten
kan påverkas av förslaget, och utskottet avstyrker därför propositionen i
denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter
att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:116 i denna del och med bifall
till motion 1996/97:Sk39 yrkande 3 avslår regeringens förslag i denna
del,
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lagförslagen såvitt avser ställande av säkerhet för
harmoniserade punktskatter
att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts och med avslag på
proposition 1996/97:116 i denna del avslår de vid propositionen fogade
förslagen till
5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Konstitutionsutskottets yttrande
1996/97:KU10y

Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Till skatteutskottet
Skatteutskottet har den 10 april 1997 beslutat att bereda konstitutionsutskot-
tet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:116 Ändringar i
skatteregisterlagen, m.m. jämte motioner. Två motioner har väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet behandlar endast de delar av propositionen som avser ändringar i
skatteregisterlagen (1980:343). Propositionen innehåller även förslag till
justeringar i kommunalskattelagen (1928:370) och i lagen (1994:1565) om
beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som
är medlem i Europeiska unionen samt förslag till ändringar i bestämmelserna om
ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om
alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund
Riksskatteverket (RSV) har påbörjat utvecklingen av ett maskinellt urvalssy-
stem med vars hjälp skattemyndigheten kan ta fram de företag som bör granskas
närmare. Med hjälp av det nya systemet skall aktuell information från andra
myndigheter kunna jämföras med den information som redan finns i det centrala
skatteregistret om fysiska och juridiska personer. Syftet med
uppgiftsinhämtandet är att förbättra skattemyndighetens möjligheter att i ett
tidigt skede fånga upp företag som inte redovisar och betalar skatter och
avgifter i rätt tid och med rätt belopp.
RSV lade i en promemoria den 25 oktober 1996 fram förslag till ändringar i
bl.a. skatteregisterlagen (1980:343) för att möjliggöra inhämtande och
registrering i det centrala skatteregistret av uppgifter från andra
myndigheter i syfte att utveckla ett maskinellt urvalssystem. Promemorian har
remissbehandlats. RSV:s förslag omfattade inhämtande av uppgifter från bl.a.
Vägverket, Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen och länsarbetsnämnderna.
RSV föreslog också att uppgifter om näringsförbud, domar i brottmål och
misstanke om brott skulle få registreras. Flertalet remissinstanser
tillstyrkte eller hade inget att erinra mot förslaget. Datainspektionen
avstyrkte att RSV:s promemoria lades till grund för lagstiftning.

Ändringar i skatteregisterlagen
En viktig del av skattemyndigheternas kontrollarbete riktar sig mot företag
och avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt, källskatt,
arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. Ett effektivt
kontrollarbete förutsätter enligt regeringen att det bedrivs i nära anslutning
till att en skattepliktig omsättning har skett, en avgiftsgrundande ersättning
har betalats ut eller ett skatteavdrag har gjorts. De företag som i dag fångas
upp i kontrollarbetet är huvudsakligen de som redan är registrerade. Det finns
ett behov av att fånga upp även de företag som bedriver verksamhet men som
aldrig lämnar uppgift om detta till skattemyndigheten. I dag har skattemyn-
digheten begränsade möjligheter att hitta dessa företag.
Frågan om att inhämta uppgifter från andra myndigheter för bearbetning med
uppgifter i skatteregistret rymmer emellertid även andra aspekter än
effektivitet. En avvägning måste göras mellan verksamhetsmässiga skäl för ett
utvidgat innehåll i det centrala skatteregistret och de risker från integri-
tetssynpunkt som registreringen kan medföra. Genom ett utökat uppgiftslämnande
och registrering av uppgifterna finns förutsättningar att ta fram kon-
trollvärda förhållanden med hjälp av skatteregistret. När det gäller merparten
av uppgifterna anser regeringen att någon egentlig integritetskränkning inte
kan anses föreligga enbart på den grunden att uppgifterna kontrolleras mot
andra uppgifter i det centrala skatteregistret. Regeringen anser att det behov
som finns av att förbättra möjligheterna till en effektiv kontroll väger
tyngre än de risker från integritetssynpunkt som registrering av uppgifter kan
medföra. Beträffande sekretesskyddade uppgifter som tas in i skatteregistret
innebär sekretessen i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) att uppgifterna
kommer att omfattas av den stränga sekretess som finns på skatteområdet.
RSV:s förslag innebar också att uppgifter om misstanke om brott, domar i
brottmål m.m. skulle få registreras i det centrala skatteregistret. Regeringen
lägger inte fram detta förslag. Datainspektionen har under hand förklarat att
inspektionen därmed godtar de förslag som regeringen lägger fram.
I dag får uppgift om delägare i fåmansföretag registreras i det centrala
skatteregistret. Enligt regeringens mening är det naturligt att även uppgift
om företagsledare i fåmansföretag får registreras. Företagsledare i
fåmansföretag är ett centralt begrepp inom skattelagstiftningen och omfattas
av ett flertal skatteregler. Uppgiften är nödvändig för
beskattningsverksamheten och bör därför finnas i det centrala skatteregistret.
Regeringen föreslår att uppgift om företagsledare skall få registreras i det
centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i 7 § 1
skatteregisterlagen (1980:343).
Innehav av trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd är ett tecken på att
verksamhet bedrivs, vilket i sin tur ger indikationer på att företaget bör
vara registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att
arbetsgivaravgifter och preliminär skatt därmed skall betalas. Enligt
regeringens mening finns det för beskattningsverksamheten behov av att
registrera uppgift om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd i det
centrala skatteregistret. Genom att uppgift om tillstånden finns registrerad
möjliggörs en förbättrad kontroll av att den som fått tillstånd fullgör sina
skyldigheter gentemot det allmänna. Uppgifterna kan inte anses vara av
integritetskänslig natur, och de avser företag eller enskilda personer i deras
egenskap av näringsidkare. Bestämmelser om detta bör enligt regeringen tas in
i 7 § 19 skatteregisterlagen.
Uppgifter i Patent- och registreringsverkets (PRV) aktiebolagsregister om
styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor skall
enligt regeringen få registreras i det centrala skatteregistret. Detsamma
skall gälla uppgifter om att årsredovisning inte lämnats i tid, om att
styrelsen inte är fulltalig och om företagsrekonstruktion och fusion. Vidare
skall enligt regeringen uppgifter i handels- och föreningsregistret om
firmatecknare, revisorer och företagsrekonstruktion få registreras.
Ifrågavarande uppgifter är redan i dag tillgängliga för skattemyndigheten
genom terminalåtkomst eller genom avisering från PRV. Uppgifterna används
t.ex. vid handläggning av ansökningar om F-skattebevis och ansökningar om
registrering av mervärdesskatt. Uppgifterna omfattas inte av någon sekretess.
Det förhållandet att uppgifterna även registreras i det centrala
skatteregistret kan enligt regeringen inte anses leda till otillbörligt
intrång i den enskildes personliga integritet. Bestämmelser om detta skall tas
in i en ny punkt 25 i 7 § skatteregisterlagen.
Alkoholinspektionen utfärdar tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och
inköpstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738). Kommunerna utfärdar tillstånd
till servering av spritdrycker, vin och starköl. Alkoholinspektionen, som är
central tillsynsmyndighet, för ett register med uppgifter om meddelade
tillstånd. Även uppgifter om rörelsen får registreras. Genom de s.k. re-
staurangrapporterna kommer registret att innehålla uppgifter om bl.a. om-
sättningen på restauranger. Uppgifterna ger indikationer på att företaget bör
vara registrerat för mervärdesskatt m.m. Regeringen föreslår att uppgifter om
vilka som fått tillstånd enligt alkohollagen samt uppgift om redovisad om-
sättning i s.k. restaurangrapporter skall få registreras i det centrala
skatteregistret. Bestämmelserna om detta bör tas in i en ny punkt 26 i 7 §
skatteregisterlagen.
Arbetsmarknadsstyrelsen verkar genom länsarbetsnämnderna som administrerar
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas rekry-
teringsstöd, vikariatsstöd, utbildningsstöd, lönebidrag och starta-eget-
bidrag. I skattemyndigheternas kontrollarbete har uppmärksammats att vissa
arbetsgivare som erhållit stöd inte redovisar och betalar de
arbetsgivaravgifter och den innehållna A-skatt som belöper på de lönebelopp
för vilka bidrag utbetalats. Samtidigt har uppmärksammats att arbetsgivare
inte har lämnat kontrolluppgifter, vilket resulterar i att de anställda inte
beskattats för inkomsten. För att kunna följa upp att arbetsgivare som
erhållit olika former av stöd fullgör sina skyldigheter behöver
skattemyndigheten löpande få inhämta uppgifter om stöd som beviljats.
Bestämmelserna om att dessa uppgifter skall få registreras i det centrala
skatteregistret föreslås tas in i en ny punkt 27 i 7 § skatteregisterlagen.
Sveriges medlemskap i EU har medfört att beskattningen av varor som förs in
från andra EU-länder har flyttat från tullmyndigheterna till skattemyndig-
heterna. Vid import från länder utanför EU (tredje land) hanterar dock fortfa-
rande tullmyndigheterna tulldeklarationer och fastställer tull m.m. I deklara-
tionen med redovisning för mervärdesskatt som lämnas till skattemyndigheten
medges, enligt de allmänna reglerna för avdragsrätt, avdrag för den mer-
värdesskatt som påförts vid importen. Med hänsyn till det behov för be-
skattningsverksamheten som finns av uppgifterna om debiterad mervärdesskatt
vid import, exportvärden och antal export- och importtillfällen samt den
period som uppgifterna avser anser regeringen att dessa uppgifter, i fråga om
företag som handlar med tredje land, bör få registreras i det centrala skatte-
registret. Bestämmelserna bör tas in i en ny punkt 28 i 7 § skatteregisterla-
gen.
I dag är arbetsgivare skyldiga att betala sjuklön under en anställds första 28
sjukdagar. Arbetsgivare kan hos försäkringskassan försäkra sig mot kostnader
för sjuklön till anställda. Uppgift om att ett företag har tecknat företagar-
försäkring kan användas vid urval för registreringskontroll. Har företaget en
företagarförsäkring tyder det på att det har anställda och bör vara
registrerat som arbetsgivare.
Den som är försäkrad och inskriven hos allmän försäkringskassa har enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring rätt till sjukpenning om den sjuk-
penninggrundande inkomsten uppgår till minst 6 000 kr. Har en person anmält
till försäkringskassan att han har sjukpenninggrundande inkomst av annat
förvärvsarbete indikerar det att personen bedriver näringsverksamhet. Uppgift
om datum för registrering av sådan inkomst kan användas vid jämförelse med
förekomsten av debiterad skatt, anmälan om registrering för mervärdesskatt och
eventuell arbetsgivarregistrering. För denna kontroll behöver
skattemyndigheten uppgifter om egenföretagarens personnummer och datum för
anmäld sjukpenninggrundande inkomst. Uppgifterna är i dag tillgängliga för
skattemyndigheten i taxeringsarbetet, dvs. efter inkomstårets slut. Enligt
regeringen kan det förhållandet att uppgifterna även hämtas in under be-
skattningsåret inte anses utgöra ett sådant intrång i den personliga
integriteten att hinder mot inhämtande föreligger.
Regeringen föreslår att uppgifterna får registreras i det centrala skattere-
gistret. Bestämmelserna bör tas in i en ny punkt 29 i 7 § skatteregisterlagen.
I samband med bl.a. urval av kontrollobjekt avses en bevakningsmarkering i
vissa fall registreras på de företag som valts ut. Markeringen kommer inte att
sättas dit automatiskt utan först sedan en handläggare gjort en bedömning av
förhållandena i ärendet. En markering kan föras in i skatteregistret t.ex. om
ett företag fått sin F-skattesedel återkallad och skattemyndigheten vill kon-
trollera att företaget inte fortsätter att åberopa den trots att den är
återkallad. Ett system med bevakningsmarkeringar kan enligt regeringens mening
på ett enkelt sätt effektivisera skattemyndighetens arbete. Enligt regeringen
kan en sådan markering inte anses leda till otillbörligt intrång i de
registrerades personliga integritet. Enligt 7 § 6 skatteregisterlagen får de
administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen
registreras. Med administrativ uppgift förstås bl.a. sådana uppgifter som i
första hand hänför sig till myndighetens verksamhet och inte till den
skattskyldige. Markeringen utgör enligt regeringen en sådan administrativ
uppgift. Någon ändring i skatteregisterlagen behövs därför inte.
Samtliga skattemyndigheter skall enligt regeringen få ha terminalåtkomst till
de uppgifter som skall hämtas från PRV. I fråga om övriga uppgifter skall en
skattemyndighet endast ha terminalåtkomst till uppgifterna i den mån de avser
en skattskyldig som beskattas i länet. Skattemyndigheten skall få möjlighet
att vid och inför revision ha terminalåtkomst till uppgifter om ett företags
delägare som är bosatt i annat län än det där det reviderade företaget
beskattas. Regeringen skall få föreskriva vilka uppgifter som skall omfattas
av terminalåtkomsten. Förslaget föranleder ändringar i 10 § skatteregisterla-
gen.
Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag samt de uppgifter som avses
hämtas från PRV skall gallras enligt vanliga regler, dvs. efter sju år. Övriga
uppgifter skall gallras när två år gått efter utgången av det år då de
registrerades.

Motionerna
I motion 1996/97:Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) begärs att
riksdagen avslår proposition 1996/97:116 i de delar som avser det centrala
skatteregistret (yrkande 1) samt att riksdagen ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av det centrala skatteregistret
(yrkande 2). Regeringen anser att förslagen kommer att underlätta och effek-
tivisera skattemyndighetens kontrollarbete. Det kan kanske vara en riktig
bedömning, men förslaget bör enligt motionärerna inte genomföras. Frågor som
rör datasäkerhet och personlig integritet berörs nästan inte alls i propo-
sitionen. Förslaget tycks vara utformat från en enda utgångspunkt - skatte-
myndighetens behov av att kontrollera de skattskyldiga - och hela skrivningen
tycks präglad av inställningen att alla företagare är presumtiva fifflare. Den
naturliga utgångspunkten måste enligt motionärerna vara att uppgifter hämtas
från den som ett ärende gäller. Kan de uppgifter som behövs, t.ex. ett
trafiktillstånd, hämtas från den det berör så är det den vägen myndigheten bör
hämta in uppgiften. Det nuvarande skatteregistret har en annan karaktär än vad
som avsågs vid riksdagsbehandlingen år 1980. Innan nya förändringar sker borde
därför hela registret bli föremål för en ordentlig genomlysning vad gäller
integritet, säkerhet och sårbarhet.
I motion 1996/97:Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att riksdagen
avslår regeringens förslag till ändringar i skatteregisterlagen i enlighet med
vad som anförts i motionen (yrkande 1) samt att riksdagen hos regeringen begär
en utredning om skydd av medborgarnas och företagens integritet i förhållande
till skattemyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2).
Om uppgifterna från olika register samlas i skattemyndigheternas register
finns stor risk att missförstånd kan uppstå, vilket ytterst drabbar den
enskilde medborgaren. Dessutom är det ur säkerhetssynpunkt mycket tvivelaktigt
att bygga upp ett stort, centralt register som baseras på så många olika
uppgiftsbaser. Det kommer att bli dels svårt att hålla aktuellt, dels
driftsmässigt sårbart. Ett stort upplagt register med syfte att
totalkontrollera skattesubjekten, dvs. medborgarna, kommer att kräva mycket
stora kostnader för systemutveckling och underhåll. Det naturliga
tillvägagångssättet borde i stället vara att uppgifter inhämtas från den som
ärendet gäller och inte som föreslås att skattemyndigheten ges rätt att från
andra myndigheter ta in uppgifter som eventuellt kan få betydelse för
beskattningen. Den stora relevanta frågan, som regeringen behandlar ytterst
kortfattat, är den enskilde medborgarens integritet i förhållande till staten.
I stället framhålls betydelsen av att skattemyndighetens kontrollmöjligheter
ökar. De utökningar av skatteregisterlagen som föreslås kan vid första
anblicken verka tämligen små. Förändringarna bör emellertid ses i perspektivet
att skattemyndigheten under de senaste åren på olika sätt fått allt större
makt i förhållande till medborgarna. Förutsättningarna för en effektiv
skattekontroll måste naturligtvis finnas. Det är därvid av betydelse att
skattemyndigheterna har lämpliga hjälpmedel till sitt förfogande, men
upprättande av det skatteregister av den omfattning och form som nu föreslås
bör enligt motionärerna inte beslutas. Medborgarnas rättigheter gentemot
staten i form av skattemyndigheten måste betraktas som en fråga av stor
principiell betydelse för demokratins ställning i Sverige, och därför måste
det säkerställas att den enskilde medborgarens rättigheter och integritet inte
försämras. Föreslagna ändringar i skatteregisterlagen kan utan olägenheter
uppskjutas. Motionärerna anser att en allsidigt sammansatt utredning bör ges i
uppgift att belysa den enskilde medborgarens och företagens ställning och
integritet när det gäller tillämpningen av skatterätten. I avvaktan på en
sådan genomlysning bör inga utökningar av skattemyndigheternas register
genomföras.

Utskottets bedömning
Utskottet anser att det är viktigt att skattemyndigheterna kan bedriva ett
effektivt kontrollarbete. Genom en effektivare skattekontroll kan dels den
ekonomiska brottsligheten förebyggas, dels kan upptäcktsrisken vid överträ-
delser öka. Från integritetssynpunkt finns det enligt utskottet inte några
skäl mot att tillåta de föreslagna registreringarna. Utskottet, som inhämtat
att Datainspektionen inte har något att erinra mot regeringens förslag,
tillstyrker därför regeringens förslag till ändringar i skatteregisterlagen.
Utskottet anser att motionerna Sk38 (fp) och Sk39 (m) yrkandena 1 och 2 bör
avstyrkas.

Stockholm den 24 april 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),
Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Axel Andersson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry Martinger
(m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s), Inger René (m),
Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos Papadopoulos (s) och Nils
Fredrik Aurelius (m).

Avvikande meningar
1. Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René
(m), Håkan Holmberg (fp) och Nils-Fredrik Aurelius (m) anser att utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:
Propositionens förslag till ändringar i skatteregisterlagen innebär en ökad
risk för att den personliga integriteten kränks. De uppgifter som skatte-
myndigheten behöver för behandlingen av ett ärende bör enligt utskottet
inhämtas från den som ärendet gäller och inte, som föreslås i propositionen,
genom att skattemyndigheten ges rätt att i det centrala skatteregistret samla
uppgifter från andra myndigheter. Förutsättningar för en effektiv skattekon-
troll måste naturligtvis finnas. Det är av stor betydelse att
skattemyndigheterna i detta arbete har lämpliga hjälpmedel till sitt
förfogande. Ett skatteregister av den omfattning och form som regeringen
föreslår bör dock inte finnas. Enligt utskottet bör, innan ytterligare
ändringar i skatteregisterlagen genomförs, en allsidigt sammansatt utredning
ges i uppdrag att se över det centrala skatteregistret. Med bifall till
motionerna Sk38 (fp) och Sk39 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrker utskottet
propositionens förslag till ändringar i skatteregisterlagen.

2. Birgitta Hambraeus (c) anser att utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:
Med nu gällande alltför omfattande och därmed integritetskränkande skat-
tebestämmelser för småföretagen innebär propositionens förslag om lättare
tillgång till andra myndigheters datoriserade register att skattemyndigheten
får lättare att kontrollera att företagen fullgör sina skyldigheter, utan att
ytterligare behöva belasta företagarna med frågor. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag till ändringar i skatteregisterlagen. Utskottet
anser vidare att motionerna Sk38 (fp) och Sk39 (m) yrkandena 1 och 2 bör
avstyrkas.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................1
Motionerna...........................................39
Utskottet............................................39
Skatteregisterlagen 39
Säkerhet för harmoniserade punktskatter 41
Propositionen i övrigt 42
Lagförslagen 42
Hemställan 42
Reservationer........................................44
1. Ändringar i skatteregisterlagen (mom. 1) 44
2. Ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter (mom. 2) 45
Bilaga
Konstitutionsutskottets yttrande 1996/97:KU10y.......47