Ändringar i sekretesslagen

Betänkande 1992/93:KU11

Konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU11

Ändringar i sekretesslagen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner med anledning av propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1992/93
KU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1992/93:120 om
ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet
jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen.
Vidare behandlas yrkanden i tre motioner från den allmänna
motionstiden 1992, vilka rör sekretessfrågor. Utskottet har
tillstyrkt propositionen och har avstyrkt samtliga motioner.
I en reservation (s) föreslås ett tillkännagivande till
regeringen angående offentlighet, sekretess och meddelarskydd
i samband med det fortsatta integrationsarbetet inom ramen för
EES och vid ett medlemskap i EG. I en meningsyttring (v) har
förordats avslag på propositionens förslag i vissa delar.

Propositionen

I proposition 1992/93:120 om ändring i sekretesslagen med
anledning av EES-avtalet har regeringen föreslagit riksdagen att
anta i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget är intaget som bilaga till betänkandet.

Motioner med anledning av propositionen

1992/93:K15 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i
8kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) enligt vad i motionen
anförts om meddelarfrihet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 16
kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) enligt vad i motionen anförts
om meddelarfrihet.

1992/93:K16 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens proposition 1992/93:120.

1992/93:K17 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1992/93:120 om ändring i sekretesslagen med
anledning av EES-avtalet.

1992/93:K18 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om offentlighet, sekretess och meddelarskydd i
samband med det fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES
och EG.

Motioner från den allmänna motionstiden

1991/92:K401 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behov av sekretess för privata donationsfonder.

1991/92:K411 av Ingrid Andersson och Anita Persson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ändring i sekretesslagen
beträffande föräldraskap.

1991/92:K417 av Henrik S Järrel och Björn von der Esch (m)
vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en allmän översyn av
sekretesslagstiftningen jämte följdföreskrifter i syfte att
förstärka skyddet för den s.k. offentlighetsprincipen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen i övrigt anförts om informations- och
yttrandefrihetens betydelse för kontroll och insyn i ett öppet,
demokratiskt rättssamhälle.

Utskottet

Ändring i sekretesslagen med anledning av EES-avtalet, m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i sekretesslagen till följd
av EES-avtalet. En genomgång av EES-avtalets
sekretessbestämmelser redovisas. Genomgången har lett till att
ändringar i tre paragrafer i sekretesslagen föreslås. En av
ändringarna gäller 8 kap. 6 § om sekretess för uppgift i
statlig tillsynsverksamhet m.m. i fråga om näringslivet, där det
föreslås att sådana uppgifter som på grund av avtalet erhållits
från utländsk tillsynsmyndighet eller inhämtats inom landet
skall omfattas av s.k. absolut sekretess. Den andra ändringen
avser det ömsesidiga biståndet i tullfrågor där
sekretessbestämmelserna i 9 kap. 3 § föreslås utvidgas till att
utöver avtal med främmande stat gälla beträffande avtal med
mellanfolklig organisation. Vidare föreslås en ändring i 16 kap.
1 § 3 sekretesslagen med innebörd att vissa uppgifter om tredje
man, som finns hos tillsynsmyndigheten och som erhållits eller
inhämtats med stöd av internationella avtal, skall vara
undantagna från meddelarfriheten i enlighet med vad som gäller i
dag enligt 8 kap. 6 § första stycket 2 för samma slags
uppgifter. Slutligen föreslås i sekretesslagens bilaga en
teknisk anpassning till ny lagstiftning om teknisk kontroll.

I propositionen framhålls att den svenska anpassningen till
EES-avtalet skall bedrivas på ett sätt som är förenligt med den
tradition av betydande öppenhet som så länge präglat svensk
förvaltning. En alltför stor beredvillighet att gå
sekretessintressena till mötes kan leda till att principen om
öppenhet förbyts i sin motsats. I sammanhanget framhålls vidare
att allt förhandlingsarbete, också det internationella, som
regel ställer krav på viss sekretess så att t.ex. egna
förhandlingspositioner inte blir tillgängliga för motparter i
arbetet, vilket skulle göra att svenska intressen inte kan
drivas på bästa sätt. Det är enligt propositionen svårt att
hävda att Sverige skall avstå från internationellt samarbete
därför att det är förknippat med krav på sekretess i
verksamheten. En annan sak är att Sverige med kraft bör driva
uppfattningen att offentlighet är ett viktigt värde också i det
mellanfolkliga samarbetet. I propositionen hänvisas vidare till
att de sekretesskrav som enligt artikel 83 i EES-avtalets
huvuddel skall fastställas av EES-kommittén är att anse som
folkrättsligt bindande beslut som såvitt avser svenska
myndigheter måste införlivas i den svenska lagstiftningen för
att bli gällande här i landet. Ett sådant införlivande får
enligt departementschefen tas upp senare när EES-kommittén har
fastställt reglerna.

Lagrådet har lämnat det remitterade lagförslaget utan erinran.

Motionerna

I motion K18 av Thage G Peterson m.fl. (s) understryks
offentlighetsprincipens betydelse. Ett tillkännagivande till
regeringen begärs i fråga om offentlighet, sekretess och
meddelarskydd inför det fortsatta integrationsarbetet inom ramen
för EES och EG. Motionärerna framhåller att integrationsarbetet
gett upphov till en betydande oro för att offentlighetsprincipen
kommer att inskränkas i en utsträckning som inte är förenlig med
svenska rättstraditioner och rättsprinciper. Den svenska
offentlighetsprincipen är inte förhandlingsbar.
Utrikessekretessen kan endast i undantagsfall få gå före
offentlighetsprincipen. Motionärerna hänvisar också till ett
EG-direktiv om integritetsskydd för enskilda, vilket anses vara
illavarslande med hänsyn till offentlighetsprincipen. Det är
enligt motionen mycket angeläget att Datalagsutredningen
behandlar denna fråga. Slutligen framhålls att det är
synnerligen angeläget att frågorna kring offentlighet, sekretess
och meddelarsskydd blir noggrant belysta och analyserade under
det fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett
eventuellt framtida EG-medlemskap. Lagar och författningar i
Sverige får t.ex. inte bli föremål för en slentrianmässig
tillämpning av bestämmelserna om utlandssekretess.

Motion K15 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vänder sig i första hand
mot att meddelarfriheten begränsas genom regeringens förslag.
Förslaget om absolut sekretess i vissa fall innebär också enligt
motionärerna ett brott mot grundprincipen att allt hos en
myndighet är offentligt och att handlingen först får
sekretessbeläggas när en skadeprövning gjorts. Också motionerna
K17 av Birgitta Hambraeus (c) och K16 av Sten Söderberg (-)
vänder sig emot att området för absolut sekretess utökas och mot
att meddelarfriheten kan påverkas. I motion K17 anförs vidare
att det är fel att riksdagen genom att anta propositionen i
förväg binder sig för de beslut som kan komma att träffas av
Gemensamma EES-kommittén.

Henrik S Järrel och Björn von der Esch (m) begär i motion
1991/92:K417 ett tillkännagivande till regeringen om
informations- och yttrandefrihetens betydelse för kontroll och
insyn i ett öppet, demokratiskt rättssamhälle samt rörande
behovet av en översyn av sekretesslagstiftningen. Motionärerna
framhåller att en del sekretessbestämmelser försvårar eller
omöjliggör en i grunden sund och för ett öppet, demokratiskt
samhälle nödvändig kontroll och insyn. Det framstår enligt
motionärerna som angeläget att se över den samlade svenska
sekretesslagstiftningen i syfte att gallra och förstärka skyddet
för offentlighetsprincipen.

Bakgrund

Offentlighetsprincipen definieras i propositionen som den
grundsats enligt vilken samhällsorganens verksamhet skall ske
under allmän insyn och kontroll. Den offentliga verksamheten
måste ligga öppen för medborgarna och de nyhetsförmedlande
organen på sådant sätt att dessa kan inhämta upplysningar i
skilda angelägenheter efter eget val, oberoende av
myndigheternas informationsgivning. Offentlighetsprincipen
fyller tre huvudändamål. Den utgör en garanti för
rättssäkerheten, effektivitet i förvaltningen och effektivitet i
folkstyret. Principen om allmänna handlingars offentlighet och
yttrandefriheten är inslag i offentlighetsprincipen.
Meddelarfriheten, dvs. rätten för var och en att utom i vissa
undantagsfall lämna uppgifter i vilket ämne som helst för
publicering, kan också ses som en del av det regelverk genom
vilket offentlighetsprincipen förverkligas.

EES-avtalet och EFTA-avtalen innebär att Sverige åtar sig
vissa skyldigheter på sekretessområdet. I EES-avtalets huvuddel
finns sålunda två bestämmelser om sekretess. Artikel 83 gäller
informationsutbytet mellan offentliga myndigheter. I detta
utbyte skall EFTA-staterna ha samma rättigheter att ta emot och
samma skyldigheter att ge information som EG-medlemstater samt
vara underkastade de sekretessregler som skall fastställas av
Gemensamma EES-kommittén. Enligt propositionen får som ovan
nämnts frågor om införlivande i den svenska
sekretesslagstiftningen av de sekretesskrav som enligt artikel
83 skall fastställas av EES-kommittén tas upp senare när
kommittén fastställt reglerna.

I artikel 122 finns en bestämmelse som innebär att de
avtalsslutande parternas ombud m.m. samt anställda som är
verksamma enligt EES-avtalet även efter det att deras uppdrag
har upphört skall vara förpliktade att inte lämna ut
upplysningar som omfattas av sekretess. En motsvarande
bestämmelse finns i 1 kap. 6 § sekretesslagen. Någon
lagstiftning föreslås därför inte i detta avseende.

Särskilda bestämmelser om tystnadsplikt på konkurrensområdet
finns i protokoll 23 artikel 9 och protokoll 24 artikel 9 till
EES-avtalet och i vissa artiklar i protokoll 4 till
övervakningsavtalet. I protokollen finns bestämmelser om
informationsutbyte mellan EG-kommissionen, EFTA:s
övervakningsmyndighet och de nationella tillsynsorganen.
Bestämmelserna om sekretess m.m. i protokoll 4 till
övervakningsavtalet återfinns i kap. II artikel 20, kap. VI
artikel 27, kap. IX artikel 24, kap. XI artikel 17, kap. XIII
artikel 17 och kap. XV artikel 3.2. Kapitlen har rubricerats
Allmänna procedurregler för tillämpning av artiklarna 53 och 54
i EES-avtalet, Tillämpning av konkurrensregler på transport på
järnväg, landsväg och inre vattenvägar, Regler för tillämpning
av artiklarna 53 och 54 i EES-avtalet på sjöfarten, Proceduren
för tillämpning av konkurrensreglerna på företag inom
luftfartssektorn, Regler för kontroll av företagskoncentrationer
samt Bestämmelser tillämpliga på företag på kol- och
stålområdet; avsnitt I Allmänna bestämmelser om avtal och
koncentrationer.

I bestämmelserna föreskrivs att tillsynsorganen, tjänstemän
och övriga anställda vid dessa organ inte skall avslöja
uppgifter som de inhämtat med stöd av protokollet och som är av
sådant slag att de omfattas av sekretess. Den inhämtade
informationen får inte användas för andra ändamål än vad den
inhämtats för. I vissa fall utgör sekretessen inte hinder för
offentliggörande av allmän information eller undersökningar som
inte innehåller uppgifter om enskilda företag eller
företagssammanslutningar.

Enligt 8 kap. 6 § första stycket 1 sekretesslagen gäller
sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller
driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det
kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Presumtionen är således att uppgifterna är offentliga. Enligt
första stycket 2 i nämnda paragraf gäller sekretess även för
uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för
den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med
den som är föremål för myndighetens verksamhet. Sekretessen för
dessa uppgifter om tredje man är absolut, dvs. något
skaderekvisit är inte uppställt.

I sekretesslagen finns redan bestämmelser om absolut sekretess
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
som myndighet erhållit i enlighet med internationella avtal.
Bestämmelser finns i 9 kap. 3 § och 8 kap. 5 § som rör
beskattnings- och indrivningsverksamhet resp. tillsynsverksamhet
på bl.a. värdepappersområdet. Hinder föreligger även för
överförande av informationen till bl.a. andra myndigheter.

Till skillnad från vad som nu gäller enligt dessa bestämmelser
föreslås i propositionen att sekretessen i 8 kap. 6 § andra
stycket inte endast skall avse uppgifter som erhållits från
utlandet utan också uppgifter som till följd av avtalet
inhämtats inom landet. Samtidigt föreslås en motsvarighet i 9
kap. 3 §.

Meddelarfrihet råder i dag för sådana uppgifter som avses i 8
kap. 6 § med undantag för första stycket 2, som således avser de
uppgifter om tredje man som har absolut sekretesskydd.
Propositionens förslag innebär att samma undantag från
meddelarfriheten skall gälla om uppgifterna inhämtats med stöd
av internationell överenskommelse.

Sekretesslagens regler om sekretess hos tillsynsorgan för
områdena banker och andra kreditinstitut, värdepapper, livsmedel
samt växter och utsäde uppfyller enligt propositionen redan de
krav avtalet ställer. Några lagändringar i dessa avseenden
behövs inte enligt propositionen.

När det gäller ömsesidigt bistånd i tullfrågor finns
bestämmelser i protokoll 11 till EES-avtalet. I artiklarna 10
och 11 regleras hur mottagen information skall behandlas från
sekretessynpunkt samt användningen av upplysningar.
Informationen skall vara av förtrolig natur och omfattas av
sekretesskydd hos de berörda staterna, men även i tillämpliga
gemenskapsorgan, dvs. EG-kommissionen. För att bestämmelsen i 9
kap. 3 § sekretesslagen skall bli tillämplig på avtal också med
EG måste den enligt propositionen förutom överenskommelse med
främmande stat också gälla avtal med mellanfolklig organisation.

EES-utskottets behandling

Med anledning av två motioner rörande EES-avtalets
konsekvenser på sekretessområdet uttalade EES-utskottet
(1992/93:EU1 s. 175 f.), som inhämtat yttrande från
konstitutionsutskottet, att den nu aktuella propositionen inte
borde föregripas genom några uttalanden i EES-utskottets ärende.
EES-utskottet hänvisade emellertid till att EES-avtalet endast
påkallar en viss förstärkning av det sekretesskydd som redan
gäller för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska
förhållanden. Någon utvidgning av sekretesskyddet till nya typer
av uppgifter krävs inte. Inte heller behövs några inskränkningar
i meddelarfriheten. EES-utskottet framhöll dock att de särskilda
reglerna i sekretesslagen som gäller uppgifter rörande Sveriges
förbindelser med andra länder och mellanfolkliga organisationer
kan komma att tillämpas i ökad utsträckning på grund av
EES-samarbetet. I praktiken kan det medföra att exempelvis
uppgifter med anknytning till nya EES-regler, som skall
behandlas i EES-kommittén, kan komma att skyddas av sekretess.
Om motsvarande uppgifter skulle gälla ett internt svenskt
lagstiftningsärende skulle däremot sekretessen inte bli aktuell.
Med hänsyn till frågans vikt utgick utskottet från att
regeringen följer utvecklingen och tar de initiativ som behövs
för att inte offentlighetsprincipen skall urholkas på detta
sätt. EES-utskottet pekade slutligen på att Grundlagsutredningen
inför EG (Ju 1991:03) överväger bl.a. frågor om
offentlighetsprincipen som har samband med ett svenskt
medlemskap.

Utskottets bedömning

Offentlighetsprincipen är omistlig för den svenska
rättsordningen och för demokratin i Sverige. Genom rätten att få
ut allmänna handlingar främjas ett fritt meningsutbyte och en
allsidig upplysning. Handlingsoffentligheten utgör ett inslag i
den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och är
därmed en av förutsättningarna för den fria demokratiska
åsiktsbildningen. Också meddelarfriheten är av central betydelse
för den fria åsiktsbildningen genom massmedia. Väsentliga och
viktiga samhällsintressen får inte åsidosättas genom
sekretessbestämmelser, som hindrar en i grunden sund och för ett
öppet demokratiskt samhälle nödvändig kontroll och insyn.

Det är enligt utskottets mening visserligen självklart att
Sverige skall uppfylla de åtaganden som följer av EES-avtalet,
men den svenska anpassningen måste ske på ett sätt som är
förenligt med offentlighetsprincipen. Grundregeln måste vara att
offentlighet gäller och att utrymmet för sekretess är undantag.
Det är viktigt av vi från svensk sida i det kommande
integrationsarbetet hävdar vår tradition av betydande öppenhet i
förvaltningen och att man inte tillmötesgår för oss främmande
sekretessintressen. Anpassningsarbetet måste mot denna bakgrund
utgå från en återhållsamhet gentemot sekretessintressena.

Propositionen präglas också av detta synsätt. De förslag till
ändringar i sekretesslagen som läggs fram innebär endast
förhållandevis begränsade ingrepp i offentligheten och är
förenliga med rättssystematiken. De följder för meddelarfriheten
som förslaget innebär är enligt utskottets mening marginella
eftersom det redan i dag inte råder någon meddelarfrihet för
ifrågavarande typ av uppgifter.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker utskottet
propositionens förslag. Motionerna K15 yrkandena 1 och 2, K16
och K17 avstyrks följaktligen. Med anledning av vad som anförts
i motion K17 får utskottet hänvisa till att det i den nu
aktuella propositionen inte begärs något godkännande av framtida
beslut av EES-kommittén. Utskottet vill -- liksom EES-utskottet
(1992/93:EU1 s. 160) -- understryka att i de fall EES-kommittén
fattar beslut i en fråga som hör till riksdagens beslutsområde
eller som eljest är av större vikt blir beslutet inte bindande
för Sverige förrän riksdagen godkänt det.

När det gäller den i motion K18 behandlade frågan om det
fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och EG vill
utskottet understryka det som också i skilda sammanhang
framhållits av företrädare för regeringen, nämligen att den
svenska offentlighetsprincipen inte är förhandlingsbar. Det
finns också klara tecken på att EG rör sig mot en ökad öppenhet.
Bl.a. har kommissionen ombetts att senast år 1993 lägga fram en
rapport för rådet om åtgärder för att förbättra allmänhetens
tillgång till information hos institutionerna. I propositionen
framhålls också att Sverige med kraft bör driva uppfattningen
att offentlighet är ett viktigt värde också i det mellanfolkliga
samarbetet. Det är enligt propositionen ingen orealistisk linje
med tanke på att den svenska offentlighetsprincipen tillhör de
från början unika svenska rättsliga företeelser som sprider sig
till allt fler länder. I Frankrike och Nederländerna finns en
lagfäst huvudregel om insyn i myndigheternas verksamhet som
påminner om det svenska systemet, även om det inte är fråga om
en ovillkorlig rätt att ta del av en allmän handling. I stället
kan den enskilde få nöja sig med att myndigheten lämnar
information om vad handlingen innehåller. I Danmark gäller en
grundläggande offentlighetsprincip.

Internationellt förhandlingsarbete ställer krav på viss
sekretess. Utan sekretess kan egna förhandlingspositioner bli
tillgängliga för motparter i sådana sammanhang att de svenska
intressena inte kan drivas på bästa sätt. Det kan inte heller
bortses från att man i internationella förhandlingar brukar ta
vederbörlig hänsyn till förhandlingsmotparten. Det är emellertid
enligt utskottets mening angeläget att man från svensk sida
verkar för största möjliga öppenhet i förhandlingarna.
Utrikessekretessen bör således tillämpas med återhållsamhet. Som
EES-utskottet framhållit (s. 177) kan uppgifter med anknytning
till nya EES-regler, som skall behandlas i EES-kommittén, komma
att skyddas av sekretess medan motsvarande uppgifter som gäller
ett internt lagstiftningsärende är offentliga. Liksom
EES-utskottet förutsätter konstitutionsutskottet att regeringen
mot bakgrund av frågans vikt följer utvecklingen och tar de
initiativ som behövs för att offentlighetsprincipen inte skall
urholkas på detta sätt.

Utskottet förutsätter vidare att Datalagsutredningen ser över
de frågor som väckts med anledning av EG-kommissionens nyligen
presenterade förslag till direktiv om integritetsskydd för
enskilda och att integrationsarbetet på detta område sker med
utgångspunkt i intresset av största möjliga offentlighet.

Även när det gäller andra områden som behandlas i det
fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett
framtida EG-medlemskap förutsätter utskottet att frågorna kring
offentlighet, sekretess och meddelarskydd blir noggrant belysta
och analyserade. Mot bakgrund av den grundåskådning som tecknats
i propositionen anser utskottet emellertid att något
tillkännagivande till regeringen inte behövs. Utskottet vill
också erinra om att Grundlagsutredningen inför EG överväger
bl.a. frågor om offentlighetsprincipen som har samband med ett
svenskt medlemskap. Utskottet anser inte heller att det behövs
ett tillkännagivande till regeringen om informations- och
yttrandefrihetens betydelse för kontroll och insyn i ett öppet
demokratiskt samhälle. Motion K18 och K417 yrkande 2 avstyrks
följaktligen. Utskottet är vidare inte berett att nu förorda en
allmän översyn av sekretesslagstiftningen jämte
följdföreskrifter, varför även motion K417 yrkande 1 avstyrks.
Uppgifter om föräldraskap

Motionen

Ingrid Andersson och Anita Persson (båda s) föreslår i motion
K411 att 7 kap. 4 § sekretesslagen ändras så att det aldrig
skall vara möjligt att samhället har uppgifter om en människas
föräldrars identitet utan att kunna lämna ut dem till den det
berör. Denna förändring bör enligt motionärerna ske skyndsamt.

Bakgrund

I 7 kap. 4 § sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om
sekretess inom socialtjänsten. Inom socialtjänsten gäller
sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon som står honom nära lider men.
Regeringsrätten har med stöd av denna bestämmelse i en dom den 7
juni 1989 vägrat en vuxen person att få del av uppgifter i en
barnavårdsakt som utvisar vem som kunde vara personens fader.

Utskottet har vid tre tidigare tillfällen under de senaste
åren behandlat den fråga motionären tar upp. I ett yttrande till
socialutskottet våren 1990 anfördes att det är angeläget att
intresset av att en person skall kunna få tillgång till
uppgifter om sin börd i möjligaste utsträckning kan tillgodoses.
Utskottet hänvisade till att barnets intresse av att få sådan
vetskap beaktats i inseminationslagen (1984:1140) och uttalade
att det fanns anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang
överväga en ändring av sekretesslagen för att tillgodose det
nämnda intresset (1989/90:KU8y). Socialutskottet delade
konstitutionsutskottets inställning (1989/90:SoU28). Frågan togs
åter upp vid påföljande riksmöte (1990/91:KU10), varvid
utskottet hänvisade till yttrandet till socialutskottet. Hösten
1991 behandlades frågan på nytt (1991/92:KU11). Utskottet
hänvisade då till att det i Justitiedepartementet pågick ett
arbete med frågan om sekretess för uppgift om faderskap.

Utskottets bedömning

Enligt vad utskottet inhämtat kommer en promemoria som tar upp
den aktuella frågan att bli föremål för remissbehandling inom de
närmaste månaderna. Enligt utskottets mening bör det pågående
utredningsarbetet inte föregripas. Motion K411 avstyrks
följaktligen.

Privata donationsfonder

Motionen

I motion K401 av Lena Öhrsvik (s) begärs ett tillkännagivande
till regeringen angående behovet av sekretess för privata
donationsfonder. Motionären hänvisar till ett beslut av JO den
24 februari 1989 (1989/90 s. 370). I beslutet anfördes att
sekretesslagen inte är tillämplig på handlingar hos privat
donationsfond som förvaltas av ett offentligt organ. I motionen
framhålls att personer som söker bidrag ur fonderna ofta tvingas
redogöra för sina personliga och ekonomiska förhållanden. Det är
enligt motionären beklagligt att en ansökan om bidrag blir
allmän handling när den kommer in till myndigheten.

Utskottets bedömning

Av det uttalande av JO som motionären tar upp framgår att en
privat donationsfond inte kan anses som myndighet. Att den
förvaltas av ett offentligt organ påverkar enligt JO inte
bedömningen. Offentlighetsprincipen och de inskränkningar i
denna som gäller till följd av sekretesslagen avser endast
handlingar och uppgifter hos myndighet. Sekretesslagen är därför
inte tillämplig på en privat fonds handlingar.

JO anser således att ansökningar till en privat donationsfond
inte är allmänna handlingar även om de förvaltas av ett
offentligt organ. Någon skyldighet att lämna ut sådana
ansökningshandlingar finns därför inte. Mot denna bakgrund finns
enligt utskottets mening inte anledning förorda ett sådant
tillkännagivande till regeringen som begärs i motionen. Motion
K401 avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretessen hos de konkurrensövervakande
organen

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K15 yrkandena 1
och 2, 1992/93:K16 i denna del samt 1992/93:K17 i denna del
antar regeringens förslag till ändring i sekretesslagen
(1980:100) såvitt avser 8 kap. 6 § och 16 kap. 1 §,

res. (s) - delvis
men. (v)

2. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K16 i denna del
och 1992/93:K17 i denna del antar regeringens förslag till
ändring i sekretesslagen (1980:100) i den mån det inte omfattas
av vad utskottet hemställt under mom. 1,

res. (s) - delvis

3. beträffande offentlighetsprincipen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:K417 yrkande 2 och
1992/93:K18,

res. (s) - delvis

4. beträffande översyn av sekretesslagen m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:K417 yrkande 1,

5. beträffande uppgift om föräldraskap

att riksdagen avslår motion 1991/92:K411,

6. beträffande privata donationsfonder

att riksdagen avslår motion 1991/92:K401.

Stockholm den 3 december 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Hans Göran Franck (s), Stig
Bertilsson (m), Torgny Larsson (s) Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Odd Engström (s), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Sekretessen hos de konkurrensövervakande organen m.m.
(mom.1--3)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Hans
Göran Franck, Torgny Larsson, Odd Engström och Lisbeth
Staaf-Igelström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Offentlighetsprincipen är" och som på s. 8 slutar med "2
avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Offentlighetsprincipen är omistlig för den svenska
rättsordningen och för demokratin i Sverige. Sveriges unika och
generösa offentlighetsprincip slås fast på olika ställen i våra
grundlagar. Genom rätten att få ut allmänna handlingar främjas
ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning i det svenska
samhället. Denna rätt till offentliga handlingar utgör ett
mycket viktigt inslag i den medborgerliga yttrande- och
informationsfriheten och är en av förutsättningarna för den fria
demokratiska åsiktsbildningen. Meddelarfriheten är också av
central betydelse för den fria åsiktsbildningen genom massmedia.
Väsentliga och viktiga allmänintressen får inte åsidosättas
genom sekretessbestämmelser, som hindrar en i grunden sund och
för ett öppet demokratiskt samhälle nödvändig kontroll och
insyn.

Det är enligt utskottets mening självklart att Sverige skall
uppfylla de åtaganden som följer av EES-avtalet. Men den svenska
integrationen måste ske på ett sätt som är förenligt med
offentlighetsprincipen. Grundregeln måste vara att offentlighet
gäller och att sekretess är undantag. Det är viktigt att vi från
svensk sida i det kommande integrationsarbetet hävdar vår
tradition av betydande öppenhet i förvaltningen och att man inte
tillmötesgår för oss främmande sekretessintressen. Risken är
annars att huvudregeln om offentlighet blir ett undantag.

De förslag till ändringar i sekretesslagen som nu läggs fram
innebär ingrepp i offentligheten och i meddelarfriheten.
Ändringarna får dock inte anses gå längre än som är nödvändigt
för att uppfylla Sveriges åtaganden. Mot den angivna bakgrunden
tillstyrker utskottet propositionens förslag. Men detta får
självklart inte leda till slutsatsen att Sverige i framtiden
måste underordna sig en allmän inskränkning av
offentlighetsprincipen. Tvärtom vill utskottet kraftigt
understryka att samarbetet inom EES och längre fram eventuellt
inom EG inte får leda till sådana inskränkningar.

Motionerna K15 yrkandena 1 och 2, K16 och K17 avstyrks
således. Med anledning av vad som anförts i motion K17 får
utskottet hänvisa till att det i den nu aktuella propositionen
inte begärs något godkännande av framtida beslut av
EES-kommittén. Utskottet vill -- liksom EES-utskottet
(1992/93:EU1 s. 160) -- understryka att i de fall EES-kommittén
fattar beslut i en fråga som hör till riksdagens beslutsområde
eller som eljest är av större vikt blir beslutet inte bindande
för Sverige förrän riksdagen godkänt det. Det betyder sålunda
att det slutliga avgörandet kommer att ligga i riksdagens hand.

När det gäller den i motion K18 behandlade frågan om det
fortsatta integrationsarbetet inom ramen för EES och EG vill
utskottet starkt understryka att den svenska
offentlighetsprincipen inte är förhandlingsbar. Denna
uppfattning har också framhållits av företrädare för regeringen.
Det är enligt utskottets mening nödvändigt att en deklaration
med denna innebörd görs av regeringens förhandlare redan när
integrationsarbetet startar.

Internationellt förhandlingsarbete ställer ofta krav på viss
sekretess. Utan sekretess kan egna förhandlingspositioner bli
tillgängliga för motparter i sådana sammanhang att de svenska
intressena inte kan drivas på bästa sätt. I internationella
sammanhang brukar man också ta vederbörlig hänsyn till
förhandlingsmotparten. Det är dock enligt utskottets mening
angeläget att man från svensk sida verkar för största möjliga
öppenhet i förhandlingarna. Bestämmelserna om utrikessekretess
bör således som konstitutionsutskottet tidigare framhållit
tillämpas med utgångspunkt från att största möjliga öppenhet
skall gälla (KU 1988/89:30 s. 19). Som EES-utskottet framhållit
(s. 177) kan uppgifter med anknytning till nya EES-regler som
skall behandlas i EES-kommittén komma att skyddas av sekretess
medan motsvarande uppgifter som gäller ett internt svenskt
lagstiftningsärende är offentliga. Liksom EES-utskottet anser
konstitutionsutskottet att regeringen mot bakgrund av frågans
vikt bör följa utvecklingen och ta de initiativ som behövs för
att offentlighetsprincipen inte skall inskränkas. Det material
som t.ex. kommer att ligga till grund för lagar och andra
författningar i vårt land får sålunda inte bli föremål för en
slentrianmässig tillämpning av bestämmelserna om
utrikessekretess. Det ankommer på regeringen att noga bevaka
denna fråga.

Utskottet förutsätter vidare att Datalagsutredningen ser över
de frågor som väckts med anledning av EG-kommissionens nyligen
presenterade förslag till direktiv om integritetsskydd för
enskilda och att integrationsarbetet på detta område sker med
utgångspunkt i intresset av största möjliga offentlighet.

När det gäller det fortsatta integrationsarbetet inom ramen
för EES och vid ett EG-medlemskap anser utskottet
sammanfattningsvis att det är mycket angeläget att frågorna
kring offentlighet, sekretess och meddelarskydd blir noggrant
belysta och analyserade. I förhandlingsarbetet krävs enligt
utskottets mening att regeringen agerar på ett kraftfullt sätt
för att försvara den svenska offentlighetsprincipen och att
regeringen starkt markerar att denna princip inte är
förhandlingsbar.

Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion
K18 och med anledning av motion K417 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om offentlighet,
sekretess och meddelarskydd i samband med det fortsatta
integrationsarbetet inom ramen för EES och vid ett medlemskap i
EG.

dels att utskottets hemställan under 1--3 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande sekretessen hos de konkurrensövervakande
organen

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K15 yrkandena 1
och 2, 1992/93:K16 i denna del samt 1992/93:K17 i denna del
antar regeringens förslag till ändring i sekretesslagen
(1980:100) såvitt avser 8 kap. 6 § och 16 kap. 1 §,

2. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:K16 i denna del
och 1992/93:K17 i denna del antar regeringens förslag till
ändring i sekretesslagen (1980:100) i den mån det inte omfattas
av vad utskottet hemställt under mom. 1,

3. beträffande offentlighetsprincipen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K18 och med
anledning av motion 1991/92:K417 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Sekretessen hos de konkurrensövervakande organen (mom. 1)

Propositionens lagförslag går längre än vad som krävs för att
uppfylla EES-avtalet. Uppgifter som en svensk tillsynsmyndighet
inhämtat inom landet får inte omfattas av absolut sekretess. Det
är ett brott mot den grundprincip som säger att allt hos en
myndighet är offentligt och att handlingen först får
hemligstämplas när en skadeprövning gjorts. Det är i första hand
meddelarfriheten som naggas i kanten om förslaget går igenom.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.
1 borde ha hemställt:

1. beträffande sekretessen hos de konkurrensövervakande
organen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:K15 yrkandena 1
och 2, 1992/93:K16 i denna del och 1992/93:K17 i denna del
avslår regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) såvitt avser 8 kap. 6 § samt 16 kap. 1 §.

Bilaga