Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten, m.m.(prop. 2003/04:33)

Betänkande 2004/05:SKU11

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
24 november 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten, m.m.(prop. 2003/04:33)(pdf, 668 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:11 Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten, m.m.(prop. 2003/04:33)

Beslut

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten (SkU11)

Riksdagen har godkänt ett regeringsförslag om följdändringar till de utvidgade reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten som riksdagen antog 2002 (se 2002/03:SkU5 ). Ändringarna innebär att så kallat sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme som är kopplat till utbytta andelar ska fördelas på de mottagna andelarna. Reglerna föreslås gälla retroaktivt i fråga om andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. På begäran av den skattskydlige ska reglerna också kunna tillämpas på andelsbyten som skett tidigare. Riksdagen har också sagt ja till regeringens förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond ska betala skatt enbart för inkomst på grund av fastighetsinnehav. Riksdagen ger dessutom regeringen i uppdrag att se över reglerna om begränsad skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som utövar allmännyttig verksamhet.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Delvis bifall till motionerna 2003/04:Sk26 och 2003/04:Sk27. Avslag på motion 2003/04:Sk25.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 3
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-10-21
Justering: 2004-11-09
Trycklov till Gotab och webb: 2004-11-16
Trycklov: 2004-11-16
Betänkande 2004/05:SKU11

Alla beredningar i utskottet

2003-11-20, 2004-05-06, 2004-10-21

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten (SkU11)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om följdändringar till de utvidgade reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten som riksdagen antog 2002 (se 2002/03:SkU5). Ändringarna innebär att så kallat sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme som är kopplat till utbytta andelar ska fördelas på de mottagna andelarna. Reglerna föreslås gälla retroaktivt i fråga om andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. På begäran av den skattskydlige ska reglerna också kunna tillämpas på andelsbyten som skett tidigare. Skatteutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond ska betala skatt enbart för inkomst på grund av fastighetsinnehav. Utskottet vill dessutom att riksdagen ger regeringen i uppdrag att se över reglerna om begränsad skattskyldighet för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som utövar allmännyttig verksamhet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-11-24
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:SKU11, Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten, m.m.(prop. 2003/04:33)

Debatt om förslag 2004/05:SKU11

Webb-tv: Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten, m.m.(prop. 2003/04:33)

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Olovsson (S)
Anf. 100 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Nu ska det alltså handla om reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Det är säkert inte den mest publika delen av skattelagstiftningen. Men det är ett område där reglerna har förändrats ett flertal gånger under de senaste åren. Det som tidigare var ett enhetligt system för uppskov vid andelsbyten har exempelvis blivit två parallella system, nämligen framskjuten beskattning och upphovsgrundande andelsbyten. Trots att området inte brukar vara ett vanligt samtalsämne vid middagsbordet är det en viktig del av skattesystemet. Regelverket gör det möjligt att när vissa grundläggande krav är uppfyllda skjuta på den beskattning som normalt sett ska ske när man säljer aktier eller andra andelar. Utan sådana regler skulle det bli betydligt svårare för näringslivet att genomföra strukturaffärer som gör det möjligt att förbättra effektivitet och konkurrenskraft. Det är i förlängningen också betydelsefullt för Sveriges möjligheter att utvecklas i en alltmer internationell ekonomi. I skatteutskottets betänkande föreslår nu ett enigt utskott några nya regler som rör det som kallas för sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme. Det innebär i båda fallen att det sparade utrymmet, som är förbundet till de andelar som man avyttrar, ska fördelas på de andelar som man tar emot. Det utrymme som är kopplat till utbytta andelar ska alltså fördelas på dem som man i stället har fått som betalning. De här förändringarna hänger ihop med de utvidgade reglerna om framskjuten beskattning som riksdagen antog för två år sedan. Vi vill därför att de nya bestämmelserna ska gälla retroaktivt så att det hela hänger ihop på ett bra sätt. Men diskussionerna om hur beskattningen av andelsbyten ska se ut är ännu inte avslutade. Det kanske de aldrig blir. Precis som på så många andra områden har vi inte minst på skatteområdet ett behov av att kontinuerligt se över och diskutera hur lagstiftningen ska se ut och utvecklas i takt med tiden. I samband med budgetförhandlingarna kom vi socialdemokrater överens med våra samarbetspartier Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att fortsätta den diskussionen och då inte minst se vad förändringar i systemet kommer att innebära för statskassan. Vi får därför anledning att återkomma med resultatet av det arbetet under nästa år. Fru talman! Det här betänkandet innehåller vid sidan av reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten också en helt annat fråga. För drygt ett år sedan mördades utrikesminister Anna Lindh. För att hedra Annas minne bildades fem dagar efter hennes bortgång Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond. Stiftelsen har ingen partipolitisk bindning. Styrelseledamöterna, som arbetar helt ideellt, har erfarenhet från skilda delar av samhället - från politiken, näringslivet, den fackliga världen, kyrkan och kulturlivet. Anna Lindhs Minnesfond stöder kvinnor och ungdomar som i Annas anda har modet att bekämpa likgiltighet, fördomar, förtryck och orättvisor så att människor kan leva ett gott liv i en miljö där de mänskliga rättigheterna efterlevs. Årligen ska minnesfonden dela ut ett Anna Lindh-stipendium till en person, en organisation eller ett projekt som verkar i Sverige eller utomlands samt ett par utvecklingsstipendier som är avsedda att uppmuntra till ett fortsatt engagemang. Det första stipendiet delades ut i år och gick till den israeliska journalisten Amira Hass. Skatteutskottet vill att riksdagen antar regeringens förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond ska tas upp i den så kallade katalogen i inkomstskattelagen. Det innebär att stiftelsen endast blir skattskyldig för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Bakgrunden till detta förslag är förstås både den höggradigt allmännyttiga verksamheten som stiftelsen bedriver och de mycket speciella omständigheter som gör att stiftelsen över huvud taget har kommit till. Samtidigt ser vi i utskottet ett behov av att se över hur reglerna om inskränkt skattskyldighet för vissa stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet ska se ut framöver. Vi vill därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om just en sådan översyn. Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att regeringens proposition har legat länge i skatteutskottet, alltför länge kanske någon skulle vilja påstå. Det skulle nog vara lite svårt för mig att argumentera mot ett sådant påstående, men att ärendet har dragit ut på tiden lite grann kan åtminstone ha bidragit till att vi nu också är helt eniga i skatteutskottet och står bakom betänkandet allihop. Det är ju bra att vi ibland kan bli överens och att vi inte alltid söker med ljus och lykta efter det som skiljer oss åt. För detta vill jag tacka de övriga partiernas företrädare i utskottet, från höger till vänster, och jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 101 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! I slutet av sitt anförande nämnde Fredrik Olovsson den långa tid som det här ärendet har legat i skatteutskottet. Sanningen är den att regeringen kom med den här propositionen förra hösten, och i anslutning till propositionen väcktes alltså en fyrpartimotion med ett yrkande om att regeringen senast i anslutning till vårpropositionen 2004 skulle återkomma med förslag till en lagstiftning som skulle lösa de så kallade restpomperipossafrågorna. Precis som Fredrik nämnde har turerna sedan varit många i skatteutskottet i den meningen att det har varit ständiga bordläggningar av det här ärendet. Det går naturligtvis att säga att den lösning som utskottet nu har kommit med möjligen är bättre än vad som skulle ha kunnat blivit fallet om Socialdemokraterna själva hade kunnat hantera det här ärendet. Men Socialdemokraternas stödpartier Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ju också haft synpunkter på frågan om hur de så kallade restpomperipossafrågorna skulle lösas, och det har då varit en anledning till att ärendet inte har kommit fram till beslut här i kammaren. Dessbättre har det framkommit att den här frågan har varit uppe till övervägande i samband med budgetöverläggningarna, och det har sagts att det nu finns en arbetsgrupp bestående av representanter för regeringsunderlaget, om jag kallar det så. Och det har utlovats att det ska väckas ett förslag senast våren 2005. Det här kan tyckas vara en förhållandevis liten fråga, men jag upplever att den är av stor principiell betydelse. När Astrid Lindgren på sin tid tog upp pomperipossaeffekten, det vill säga att man till exempel, som i hennes fall, skulle få skatta bort mer än 100 % av en inkomst, upplevdes det som oerhört frånstötande och rättsvidrigt. Lagstiftningen ändrades också så småningom i det avseendet vad beträffar inkomster av tjänst för sidoinkomster. När det gäller de fall som vi nu diskuterar, de så kallade restpomperipossaärendena, är det ett begränsat antal fall där den effektiva beskattningen har kommit att röra sig inte runt 100 % utan runt flera hundra procent och i något fall ända upp till 1 000 % av en tänkt inkomst av en försäljning. Det är klart att när skattelagstiftningen helt utan avsikt, tror jag, har kommit att utformas på det sättet att sådana exempel har blivit möjliga känns det väldigt angeläget, oavsett hur många personer det gäller, att kunna rätta till de reglerna och att göra det med retroaktiv verkan. Då kan åtminstone de rena pomperipossafallen, det vill säga de där beskattningseffekten har blivit 100 % eller mer, rättas till. Från Finansdepartementets sida har man väl försökt göra den här frågan svårare än den egentligen är genom att säga: Ändrar man lagstiftningen måste man ta med samtliga ärenden där den här typen av affärer över huvud taget har gjorts. Det skulle leda till att var och en skulle kunna begära ny prövning. Och då har man räknat fram att det skulle kunna vara, åtminstone likviditetsmässigt för staten, summor som rör sig om åtskilliga hundratals miljoner kronor. Men jag menar att avsikten i stället bör vara att ringa in de rena pomperipossafallen och låta dem erhålla en ny prövning utifrån en förändrad lagstiftning. Då är beloppet med all sannolikhet en bit under hundra miljoner kronor. Jag tror att man kanske kan resonera sig fram i Finansdepartementet och finna en godtagbar lösning på detta. Gör man det är allt frid och fröjd, men gör man det inte tycker jag att man inom ramen för svensk lagstiftning begår en väldigt ofin handling mot dem som är berörda. Fru talman! Jag utgår alltså från att regeringspartiet kommer att leva upp till det som står i utskottsbetänkandet, att man våren 2005 kommer med en godtagbar lösning för de så kallade restpomperipossafallen. Fru talman! Låt mig sedan också nämna några ord om skattebefrielse för ett antal namngivna stiftelser. Den här propositionen innehåller förslag om att Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond ska tillföras den här uppräkningen. Och vi har från moderat håll inte haft några som helst invändningar mot detta. Däremot har vi noterat att det finns en stiftelse, Jarl Hjalmarson-stiftelsen, som bedriver allmännyttig internationell verksamhet för att stödja demokratiprocessen i ett antal länder. Den stiftelsen borde till exempel också ingå i den här listan, och det har vi föreslagit i en kommittémotion. Centerpartiet har föreslagit att man över huvud taget ska se vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att man ska kunna få den här skattebefrielsen. Utskottet har nu tillmötesgått motionskravet, att regeringen ska utreda den här frågan och återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör för stiftelser som uppfyller de kriterier man ställer upp att bli skattebefriade. Jag vill för egen del notera ett exempel på att det fordras en sådan genomgång. Det finns en rad kyrkliga stiftelser. Så länge staten och kyrkan hörde ihop var de stiftelserna offentligrättsliga, och de var då inte föremål för den här typen av beskattning. Men sedan relationen mellan stat och kyrka förändrades har Skatteverket intresserat sig för de här stiftelserna, och många av dem har råkat ut för skattekrav som har kommit som en stor överraskning för dem. Bara detta aktualiserar behovet av att man ser över reglerna och vad det är för typ av stiftelser som ska kunna inlemmas i den här listan. Jag tycker att det är bra att vi i skatteutskottet har blivit överens om att göra det tillkännagivandet till regeringen.
Per Landgren (Kd)
Anf. 102 Per Landgren (Kd)
Fru talman! Det är bra att utskottet har kommit så här långt i frågan om det som vi kallar för pomperipossa och, nu, restpomperipossa, att det är ett enat utskott. Vi förväntar oss också att regeringen återkommer till riksdagen under våren 2005. Vi förväntar oss att arbetsgruppen med företrädare från såväl Finansdepartementet som samarbetspartierna gör en kartläggning och föreslår lämpliga åtgärder så att det blir ett lagförslag och någon typ av retroaktiv verkan även för dessa. Det kan inte vara så att man ska gå på antalet för att riksdagen ska handla. Inget fall av det vi kallar pomperipossa - eller restpomperipossa, det vill säga att man drabbats av en beskattning på över 100 % - är acceptabelt. Det kan ibland finnas en tendens hos oss riksdagsledamöter att det är mängden av protester eller mängden av medborgare som hör av sig som gör det mer påkallat. Man kan då lätt få misstanken att det är andra hänsyn än själva sakfrågan som gör att man handlar. Det är enskilda fall som arbetsgruppen bör ringa in och lösa. Jag hoppas verkligen att såväl samarbetspartierna som Finansdepartementet och den socialdemokratiska majoriteten i riksdag och regering kommer till skott och att det blir en bra lösning så att vi lever upp till kravet på legitimitet i det här fallet.
Roger Tiefensee (C)
Anf. 103 Roger Tiefensee (C)
Fru talman! Jag tänker koncentrera mig på den del som handlar om Anna Lindhs Minnesfond och de följdmotioner som har kommit i det sammanhanget. Ibland får man vara glad åt det lilla. Att få en motion tillgodosedd och att få se ett förslag som man har lagt fram bli ett tillkännagivande till regeringen är inte vardagsmat för en riksdagsledamot. Det är tvärtom faktiskt en högtidsstund. Det förslag som jag och Centerpartiet lade fram var att det behöver göras en översyn av kriterierna för skattebefrielse för allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet. Det blev aktuellt i och med Anna Lindhs bortgång och bildandet av Anna Lindhs Minnesfond. Jag tycker för övrigt att det är självklart att den ska in i katalogen. Det är nödvändigt att göra en översyn av de ändamålskriterier som gäller för stiftelser och juridiska personer som inte finns i katalogen. De ändamålskriterierna känns inte uppdaterade. De speglar en svunnen tid. Det är sex ändamålskriterier. De handlar om att främja vård och uppfostran av barn, att lämna bidrag för undervisning eller utbildning, att bedriva hjälpverksamhet bland behövande och att främja vetenskaplig forskning. De fyra är ju tidlösa. Det finns ytterligare två kriterier, nämligen att främja nordiskt samarbete och att stärka Sveriges försvar i samverkan med militär eller annan myndighet. De två senare känns lite gammaldags. I stället för nordiskt samarbete borde det ju vara internationellt samarbete. I stället för att främja svenskt försvar borde det vara fredssamarbete. Dessutom skulle jag gärna se kriterier som handlar om globala miljöproblem eller miljöfrågor i största allmänhet. Översynen, fru talman, brådskar. Det finns många stiftelser som just nu ligger i tvist med Skatteverket. Ett exempel är Right Livelihood-stiftelsen som delar ut Right Livelihood Award, många gånger kallat det alternativa Nobelpriset. Det kommer man att göra i december. De blir nu utsatta för en granskning där man tittar på om de enskilda pristagarna bedriver en verksamhet som skulle uppfattas som allmännyttig. Många gånger är det pristagare som sysslar med miljöfrågor i internationellt fredsarbete. Skatteverket säger då att det är politiskt arbete, och att det inte är allmännyttigt. Det faller inte under något av de sex ändamålskriterierna. Därför är det otroligt viktigt att vi får en snabb översyn. Jag vill tacka utskottet för den konstruktiva behandling som Centerpartiets förslag har fått och också uppmana oss att gemensamt följa upp detta och vara en blåslampa på regeringen så att översynen sker snabbt och att förslag till ändamålskriterier för allmännyttiga stiftelser läggs fram som speglar vad vi gemensamt tycker är allmännyttigt; jag tror att vi har en gemensam syn där. För mindre än ett år sedan, i januari, hade jag en diskussion med Bosse Ringholm om just den här frågan. Han sade då att det speglar en svunnen tid, men han var inte beredd att vidta några åtgärder då. Vi borde gemensamt se till att den nya finansministern, Pär Nuder, tar tag i de här förslagen - precis som skatteutskottet efterfrågar - och levererar bra förslag till nya ändamålskriterier, och det snabbt.
Per Rosengren (V)
Anf. 104 Per Rosengren (V)
Fru talman! Det handlar alltså om pomperipossa eller The Never Ending Story , som en annan saga eller berättelse heter. Till skillnad från vissa andra som har varit uppe här, anser jag att det är bedrövligt att frågan inte lösts för länge sedan. Skatteutskottet skrev faktiskt för två år sedan att regeringen skulle utvärdera om olika personer beskattats olika för samma typ av affärer beroende på hur upplägget ser ut. Det har vi inte heller sett i riksdagen ännu. För över ett år sedan utlovades att vi skulle få sätta oss med regeringen och diskutera den här frågan och diskutera siffrorna. Frågan har bara skjutits fram. När nu motionerna kom med anledning av proposition 33 har vi återigen blivit lovade detta. Vi kan nu glädja riksdagens ledamöter med att vi på fredag för första gången ska sätta oss och diskutera frågan, och förhoppningsvis komma fram till åtminstone en dellösning så att vi åtminstone har en gemensam referensram. Jag har vissa förhoppningar om att frågan ska kunna drivas framåt lite eftersom det nu har skett vissa förändringar - personförändringar och andra - på departementet. Det kanske gör att vissa låsningar försvinner. Det här handlar i stor utsträckning om rättssäkerhet. När människor gör en affär vet de inte vilka regler som gäller. Det har hävdats att det visste de ju. Det kan de inte ha vetat eftersom Regeringsrätten kom med ett utslag så sent som för två år sedan. Affärerna härrör sig från 1999. Det är väl tämligen klart att när man ska beskattas, som Lennart Hedquist sade, med 1 000 %, alltså beskattas på rena förluster, är det något som inte stämmer. Det handlar dessutom om förbiseende av lagstiftaren. Vi här i riksdagen får ta på oss ett visst ansvar. Vi kunde inte förutse att det som hände skulle hända. Vi måste då vara så rakryggade att vi står upp och säger att den här typen av effekter inte är acceptabla i ett rättssamhälle. Frågan är nu: Vilken är viljan? Diskussionen har handlat om hur många det rör sig om. Jag kan hålla med om att det inte har någon betydelse. Om en enda människa drabbas av detta ska det rättas till. Problemet är att när man har räknat fram vissa saker har man gjort vissa presumtioner, vilket innebär att man säger att nu är det så många och handlar om så mycket pengar att man inte kan göra något på grund av det. Frågan blir då ännu mer absurd. Ju fler som drabbas desto viktigare är det att göra något åt det. Jag anser att ett lands finanser inte kan bygga på att man ska beskatta förluster. Då är vi inne på väldigt svag is. Jag har förhoppningar att denna never ending story ska lösas och att man förhoppningsvis ska kunna komma tillbaka till riksdagen med ett positivt besked till dem som har drabbats. Naturligtvis kan man också med ganska minimala lösningar lösa problematiken. Det behöver inte bara handla om mellan 900 miljoner och 1,8 miljarder, framför allt inte i det långa perspektivet. Även om man skulle ta den maximala lösningen handlar det i många fall om att man skjuter fram beskattningen ett antal år tills aktierna säljs. Jag skulle alltså vilja hävda att de summor som har nämnts är kraftigt överdrivna, sett i ett lite längre statsfinansiellt perspektiv. Om man skulle välja den maximala lösningen på det enskilda året, vilket alltså inte är nödvändigt, kan det förstås handla om 700-800 miljoner. Men de pengarna kommer ju in två tre år senare i stället. Förhoppningen är alltså att vi ska kunna komma tillbaka till riksdagen och få ett enigt beslut här i riksdagen när det gäller lösningen av denna never ending story .
Lennart Hedquist (M)
Anf. 105 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Per Rosengren var med rätta irriterad över att det inte har hänt någonting under den långa tid som gått sedan propositionen kom och åren innan. Men det hade ju inte varit några som helst problem, Per Rosengren, att få i väg detta ärende om det hade funnits en majoritet i utskottet. Vi från de borgerliga partierna har varit medgörliga i den meningen att vi har velat avvakta att Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle leva upp till det löfte man tidigare gav om att man skulle medverka till en lösning. När det har kommit till kritan har det dock aldrig funnits möjligheter att få till stånd den majoriteten i utskottet. Vi noterade också att hela frågan till slut blev helt och hållet kopplad till de så kallade budgetförhandlingarna. Sedan fick vi beskedet att man hade gjort någon protokollsnotering om att en arbetsgrupp nu skulle ta fram det här ärendet. Vi hade naturligtvis från borgerligt håll kunnat driva fram ärendet tidigare och reserverat oss, men det hade dessvärre inte lett till någon som helst fördel för de berörda personerna. Jag tycker att det är en skam att man har låtit de här pomperipossareglerna gälla fortfarande, där beskattningen har blivit över 100 %. Jag menar att man i vart fall måste kunna fokusera på de ärendena. Sedan kan man fortfarande förargas över att en del har fått betala 75 % eller 80 % i stället för 90 %, men det kanske man i den här retroaktiva omgången får ha överseende med. Vi måste i alla fall ringa in problemet så att de rena pomperipossaärendena löses. Jag tycker att Per Rosengren förefaller lite pessimistisk här. Jag blir då väldigt oroad över att utskottsskrivningen inte skulle kunna leda till att det kommer ett förslag från regeringen på den här punkten. Där har Per Rosengren och hans parti en stor roll att spela så att det verkligen kommer fram något.
Per Rosengren (V)
Anf. 106 Per Rosengren (V)
Fru talman! Jag välkomnar nyordningen i den borgerliga politiken att man är pragmatisk och försöker lösa frågan i stället för att reservera sig. Jag välkomnar det. Om man använder den metoden kanske vi kan lösa fler frågor. Om man förlorar 90 % eller 100 % i samband med aktieaffärer anser jag att det är helt rätt. Då ger man sig in på en marknad och kan förlora allt man har. Men man ska inte beskattas för en förlust. Där tror jag att vi är eniga, Lennart Hedquist och jag. Lennart Hedquist säger att jag låter pessimistisk. Det kanske man är om man har varit med i den här svängen under alla dessa år. Då kanske man inte är helt övertygad om att frågan trots allt kommer att lösas på det sätt man önskar. Jag är dock som sagt betydligt mer positiv och optimistisk när jag ser att det skett vissa förändringar på departement och så vidare så att de blockeringar och låsningar som funnits förut kanske kan lösas upp. Man kan naturligtvis aldrig säga att det kommer att bli på ett visst sätt, men jag och Vänsterpartiet kommer att göra allt som står i vår makt för att se till att detta löses på ett för rättssamhället acceptabelt sätt.
Lennart Hedquist (M)
Anf. 107 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Om Vänsterpartiet och Miljöpartiet lever upp till vad man har gett uttryck för tidigare finns det en tydlig majoritet i kammaren för att lösa de här problemen. Tveklöst är det på det sättet. Det har tyvärr inte gått att få loss frågan i skatteutskottet på grund av att såväl Miljöpartiet som Vänsterpartiet samtidigt har suttit fast i klistret i budgetförhandlingarna. Anledningen till att vi från borgerligt håll varit intresserade av att frågan inte löses enbart med en reservation från vår sida är att vi verkligen vill att de berörda personerna ska få rätt, och det får de inte med en borgerlig reservation. Därför vill vi se till att den majoritet som finns i kammaren rättar till lagstiftningen och åstadkommer en lösning som är bra. Där har nu Miljöpartiet och Vänsterpartiet en corner- position, skulle jag vilja påstå. Ni har möjligheter att tvinga fram de här ändringarna. Jag tror precis som Per Rosengren att personskiftet i Finansdepartementet - det gäller ju inte enbart ministerposten utan även en del personer runtom honom - möjligen kan leda till att man kan börja se på det här problemet med delvis nya ögon. Gör man det kommer man att upptäcka att problemet med att lösa de rena pomperipossafallen inte är särskilt stort ens statsfinansiellt. Jag håller principiellt med Per Rosengren i resonemanget om att även om det gällde väldigt många vore det lika förfärligt. Nu vet vi att det inte gäller särskilt många, men det är helt otillständigt att det förekommer fall med uppemot 1 000 % beskattning.
Per Rosengren (V)
Anf. 108 Per Rosengren (V)
Fru talman! Vi är eniga om det mesta. Vid ett tillfälle var vi dock inte eniga, och det var när den nya budgetlagen infördes. Den ställde inte vi oss bakom. Hade vi inte antagit den hade vi kunnat lösa den här frågan genom att den majoritet som finns i riksdagen kan besluta. Nu tas budgeten i ett enda slag, och därför är det svårt att lösa sådana här särfrågor hur behjärtansvärda de än är. Man kan alltså säga att den nya budgetlagen är ett problem när det gäller att se till att den majoritet i riksdagen som finns i de enskilda frågorna kommer till uttryck. Sedan har naturligtvis budgetlagen andra fördelar, det har vi kanske sett, när det gäller att sanera landets finanser och så vidare. Men som sagt: När det gäller sakfrågan återkommer vi till den här diskussionen framåt våren. Då hoppas jag att vi kan vara eniga när förslaget läggs på riksdagens bord.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-11-24
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 43 kap. 7 §, 48 a kap. 8 a och 10 §§ samt 57 kap. 11 a och 12 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:33 i denna del.
  2. Utvidgning av det skatterättsliga andelsbytessystemet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Sk25 yrkandena 1-3.
  3. Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond, m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar 7 kap. 17 § i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) samt tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört angående en översyn av de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:33 i denna del och bifaller delvis motionerna 2003/04:Sk26 och 2003/04:Sk27.
  4. Ikraftträdande m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) till den del det inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 1 och 3, dock med den ändringen att årtalet 2004 byts ut mot 2005 i punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:33 i denna del.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.