Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EUm.m. (vilande förslag och följdlagstiftning)

Betänkande 2002/03:KU6

Konstitutionsutskottets betänkande2002/03:KU6

Ändringar i regeringsformen – samarbetet i EUm.m. (vilande förslag och följdlagstiftning)

---

Sammanfattning

I betänkandet anmäls vilande förslag till lagar om
ändring i regeringsformen och riksdagsordningen för
slutligt beslut. Det vilande förslaget till lag om
ändring i regeringsformen innebär att skyddet för
utsatta grupper kompletteras och förstärks. Vidare
införs en föreskrift om skydd för miljön. Nya
bestämmelser införs också rörande Lagrådets
sammansättning samt normgivningen på
kulturmiljöområdet.

Övriga ändringar i regeringsformen rör samarbetet
i Europeiska unionen (EU). Dessa innebär att det av
grundlagen uttryckligen framgår att riksdagen kan
godkänna en överenskommelse inom ramen för
samarbetet i EU även om överenskommelsen inte finns
i slutligt skick. Därutöver ändras regeringsformens
bestämmelse om överlåtelse av beslutanderätt till EG
så att beslutanderätt kan överlåtas inom ramen för
samarbete i EU. Enligt förslaget görs ett tillägg i
nämnda bestämmelse om att beslutanderätt kan
överlåtas som inte rör principerna för statsskicket.
Vidare görs ytterligare ett tillägg i bestämmelsen
som innebär att en överlåtelse kan beslutas av
riksdagen först efter att riksdagen har godkänt en
överenskommelse inom EU-samarbetet enligt vad som
föreskrivs i bestämmelserna om sådant godkännande.
Det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen innebär också att regeringens
skyldighet att informera och samråda med riksdagen i
EU-frågor grundlagsfästs. Som en följd av detta görs
en ändring i riksdagsordningen, där motsvarande
skyldighet hittills har reglerats.
Ändringarna i regeringsformen och i
riksdagsordningen föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.
Utskottet tillstyrker att riksdagen slutligt antar
vilande förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och i riksdagsordningen.
I betänkandet behandlar utskottet vidare
regeringens förslag i proposition 2001/02:72 till
lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. Förslaget innebär bl.a. att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas
att utfärda föreskrifter till skydd för fasta
fornlämningar och fornfynd. Ändringarna föreslås
träda i kraft den 1 januari 2003.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Utskottets ställningstaganden har föranlett en
reservation och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Ändringar i regeringsformen och
riksdagsordningen
Riksdagen antar slutligt det i bilaga 2 intagna
förslaget till dels lag om ändring i
regeringsformen, dels lag om ändring i
riksdagsordningen.

Reservation (v, mp)

2. Ändringar i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:72 i
denna del.
Stockholm den 5 november 2002

På konstitutionsutskottets vägnar

Per Unckel

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson
(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders
Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Nils Fredrik
Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin
(mp), Christer Adelsbo (s), Elisebeht Markström (s)
och Åsa Torstensson (c).

2002/03

KU6

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Grundlag stiftas enligt 8 kap. 15 § första stycket
regeringsformen (RF) genom två likalydande
riksdagsbeslut. Det andra beslutet får enligt
bestämmelsen inte fattas förrän det efter det första
beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket
och den nyvalda riksdagen har samlats.

Enligt 8 kap. 16 § RF stiftas riksdagsordningen på
det sätt som anges i 8 kap. 15 § första stycket
första och andra meningarna samt andra stycket. Den
kan också stiftas genom endast ett beslut, om minst
tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av
riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet.
I 3 kap. 16 § riksdagsordningen föreskrivs att
konstitutionsutskottet skall anmäla vilande beslut i
ärende angående grundlag eller riksdagsordningen
till kammaren för slutligt beslut.

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 13 juni 2002 (bet.
2001/02:KU18, prot. 2001/02:
124) att som vilande anta det i proposition
2001/02:72 framlagda förslaget till lag om ändring i
regeringsformen, utom såvitt avsåg ett förslag till
en språklig ändring i bestämmelsen om uppdelning i
lokal och regional kommunal nivå (1 kap. 7 §). Vad
gäller propositionens förslag till ändring av
bestämmelsen om riksdagens möjlighet att överlåta
beslutanderätt (10 kap. 5 §) antogs förslaget som
vilande med ett tillägg som utskottet tog initiativ
till.

Vid samma tillfälle beslutade riksdagen därutöver
att som vilande anta det i ovan nämnda proposition
framlagda förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen.
Vilande förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och riksdagsordningen framgår av
bilaga 2.

Förslag till följdlagstiftning

I proposition 2001/02:72 yrkas vidare att riksdagen
antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. Lagförslaget framgår av bilaga 3.

Utskottet tillstyrkte i betänkandet 2001/02:KU18
föreslagna lagändringar i sak, men ansåg att
riksdagen borde skjuta upp behandlingen av förslagen
till dess att riksdagen hade beslutat om den
grundlagsändring som hade samband härmed. I enlighet
med detta beslutade riksdagen den 13 juni 2002 att
uppskjuta behandlingen av regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen
m.m. (prot. 2001/02:124).

Utskottets överväganden

Vilande förslag till lagar om
ändring i regeringsformen och i
riksdagsordningen

Förslagets innebörd i korthet

Det vilande förslaget till lag om ändring i
regeringsformen (RF) innebär att det i 1 kap. 2 § RF
införs en föreskrift om att det allmänna dels skall
verka för att alla människor skall kunna uppnå
delaktighet och jämlikhet i samhället, dels skall
motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller
religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell
läggning, ålder eller annan omständighet som gäller
den enskilde som person. Vidare införs i samma
paragraf en föreskrift om att det allmänna dels
skall trygga rätten till hälsa, dels skall främja en
hållbar utveckling som leder till en god miljö för
nuvarande och kommande generationer.

Förslaget innebär också att det i 8 kap. 7 § RF
förs in ett nytt ämnesområde – kulturmiljö – inom
vilket regeringen, efter bemyndigande i lag, genom
förordning kan meddela föreskrifter.
Därutöver föreslås en ändring i 8 kap. 18 § RF som
innebär att pensionerade domare i Högsta domstolen
och Regeringsrätten i princip skall likställas med
aktiva domare i de båda högsta domstolarna när det
gäller tjänstgöring i Lagrådet. Utgångspunkten skall
dock fortfarande vara att det i största möjliga
utsträckning skall vara aktiva justitieråd och
regeringsråd som arbetar i Lagrådet.
Några av ändringarna i det vilande förslaget till
lag om ändring i regeringsformen tar sikte på
samarbetet i Europeiska unionen (EU). En ändring
innebär att bestämmelsen om riksdagens godkännande
av internationella överenskommelser (10 kap. 2 §)
tillfogas ett nytt stycke som tar sikte på
samarbetet i EU. Därmed kommer det av
regeringsformen uttryckligen att framgå att
riksdagen kan godkänna en internationell
överrenskommelse som ingås inom ramen för samarbetet
i EU även om överenskommelsen inte föreligger i
slutligt skick. Regeringen avgör under
konstitutionellt ansvar om en ändring av
överenskommelsen, som tillkommit efter riksdagens
godkännande men innan ministerrådet har beslutat att
anta överenskommelsen, kräver riksdagens
godkännande.
Därutöver föreslås regeringsformens bestämmelse om
riksdagens möjlighet att överlåta beslutanderätt
till Europeiska gemenskaperna (EG) ändras så att
beslutanderätt kan överlåtas inom ramen för
samarbete i EU (10 kap. 5 § första stycket). Enligt
förslaget görs vidare ett tillägg i lagtexten om att
beslutanderätt kan överlåtas som inte rör
principerna för statsskicket. Dessutom läggs till en
bestämmelse om att riksdagen kan överlåta
beslutanderätt först efter att den godkänt en
överenskommelse enligt 2 §.
Ytterligare en föreslagen ändring tar sikte på EU-
samarbetet. Denna innebär att regeringens skyldighet
att informera och samråda med riksdagen i EU-frågor
grundlagsfästs i 10 kap. 6 § RF. En följdändring
görs i 10 kap. 1 § RO, där motsvarande skyldighet
hittills har reglerats. Närmare bestämmelser om hur
skyldigheten skall fullföljas meddelas som hittills
i riksdagsordningen (RO).

Utskottets anmälan och yttrande

Under 2001/02 års riksmöte har riksdagen som vilande
antagit det förslag till lagar om ändring i
regeringsformen och i riksdagsordningen som
redovisats i det föregående. Genom detta betänkande
anmäls nu det vilande beslutet till kammaren för
slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet
anförde vid ärendets första behandling tillstyrker
utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Ändringar i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att vissa ändringar görs i 2
kap. lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Enligt
förslaget bemyndigas regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter
till skydd för fasta fornlämningar och fornfynd (9
§). Vidare föreslås överträdelse av föreskrifter
eller bestämmelser till skydd för fasta
fornlämningar och fornfynd sanktioneras genom straff
(21 a §), vilket ersätter bestämmelsen om generellt
vite i nuvarande 9 § fjärde stycket. Därutöver
föreslås vissa i huvudsak redaktionella ändringar i
bestämmelsen om överklagande (24 §).

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen under föregående riksmöte av
proposition 2001/02:72 tillstyrkte utskottet i sak
regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m. (bet. 2001/02:KU18
s. 53). Utskottet vidhåller denna bedömning och
föreslår därför, under förutsättning att det vilande
förslaget till lag om ändring i regeringsformen
slutligt antas, att riksdagen nu antar regeringens
förslag.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservation. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Ändringar i regeringsformen och
riksdagsordningen (punkt 1)

av Mats Einarsson (v) och Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen förkastar det i bilaga 2 intagna
förslaget till dels lag om ändring i
regeringsformen, dels lag om ändring i
riksdagsordningen.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Vilande förslag till ändringar i
regeringsformen och riksdagsordningen

av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils
Fredrik Aurelius (m).

Vid riksdagens beslut den 13 juni 2002 om ändringar
i regeringsformen och riksdagsordningen,
innefattande bl.a. betydelsefulla förändringar vad
avser Sveriges relationer till EU, röstade Moderata
samlingspartiet enligt följande:

· Partiet stödde inte de föreslagna ändringarna i
10 kap. 2 § RF, genom vilka det skulle göras
möjligt för riksdagen att inom ramen för EU-
samarbetet godkänna överenskommelser som ännu
inte slutförhandlats. Ändringen avser att ge
utrymme för rättsbildning inom EU genom s.k.
rambeslut. Moderata samlingspartiet kan inte
acceptera en ordning varigenom Sverige blir
bundet av ett beslut vars närmare innebörd inte
kan överblickas. Sådana överenskommelser som
avses kunna ingås genom den föreslagna
förändringen av regeringsformen bör tillträdas
först när den svenska följdlagstiftningen
presenterats.
·
· Partiet stödde det förslag till ändring av 10
kap. 5 § RF som till viss del utarbetats av
konstitutionsutskottet. Genom ändringen blir det
möjligt för riksdagen att överlåta
beslutsbefogenheter till EU också utanför det
s.k. förstapelarområdet. Om frågan kräver
grundlagsändring kan dock överlåtelse ske först
efter det att grundlagen ändrats genom två
likalydande beslut med mellanliggande
riksdagsval.
·
· Partiet stödde övriga föreslagna ändringar i
regeringsformen som bl.a. avser dess
målsättningsparagraf.
·
De föreslagna ändringarna i regeringsformen gäller
tre separata frågor. Dessa borde riksdagen vid det
andra beslutstillfället få ta ställning till var och
en för sig. Först därigenom blir det möjligt att
fullt ut reflektera de åsikter riksdagen rymmer.
Separata beslut är också den beslutsform som närmast
ansluter till stadgandet i 8 kap. 15 § RF om att
riksdagens beslut vid första och andra
beslutstillfället skall vara likalydande.

En sådan beslutsordning kommer emellertid inte
att tillämpas. Moderata samlingspartiet
kommer under dessa omständigheter att vid
det andra besluts-tillfället rösta ja till
de föreslagna ändringarna i regeringsformen
och i riksdagsordningen. Innebörden av detta
ställningstagande är emellertid att Moderata
samlingspartiet vidhåller samma uppfattning
i de tre frågorna som vid riksdagens beslut
den 13 juni. Ställningstagandet innefattar
nu en kombination av ett ja till huvuddelen
av de föreslagna ändringarna och en
förklaring att detta ja inte inbegriper
ändringar i 10 kap. 2 § RF. Den valda
beslutsordningen ger inte möjlighet att på
ett annat rättvisande sätt åskådliggöra vår
mening.

2. Vilande förslag till ändringar i
regeringsformen och riksdagsordningen

av Mats Einarsson (v).

Vänsterpartiet motsatte sig medlemskapet i EU av
framför allt demokratiskäl. Vi är motståndare till
att politisk makt och lagstiftningsbefogenheter
överförs från de folkvalda i Sveriges riksdag till
maktstrukturer med oklara ansvarsförhållanden och
låg demokratisk legitimitet inom EU-systemet. Den
successiva överföringen av beslutanderätt från de
nationella parlamenten till en överstatlig nivå
undergräver demokratin i EU:s medlemsländer.

Ändringen av 10 kap. 5 § RF innebär att den
begränsning av det överförbara beslutsområdet som
indirekt ligger i avgränsningen till Europeiska
gemenskaperna, EG, försvinner. ”Europeiska
gemenskaperna” ersätts i grundlagen av det
övergripande begreppet Europeiska unionen. Därmed
underlättas framtida överföring av beslutsmakt på en
mängd områden som i dag ligger utanför EG.
Vänsterpartiet kommer inte att medverka till en
sådan utveckling. Den nya restriktion som ligger i
att överförandet av beslutanderätt inte får röra
principerna för statsskicket är i och för sig ett
tillägg som vi välkomnar, men det ändrar inte vår
helhetsbedömning av grundlagsändringens praktiska
innebörd.
Vänsterpartiet menar vidare att det är en felaktig
beslutsordning att i förväg ändra grundlagen för att
möjliggöra framtida beslut om maktöverföring, beslut
vars innebörd vi i dag inte känner. Grundlagens
restriktioner för sådana beslut upphör att vara
restriktioner om de tas bort eller modifieras redan
innan de situationer för vilka de är avsedda har
uppstått. Det rimliga är att riksdagen i stället
inväntar resultatet av den kommande
regeringskonferensen och därefter – om gjorda
fördragsändringar godkänts – gör de ändringar av
grundlag som kan vara nödvändiga. Detta fördröjer
givetvis beslutsprocessen, men det är just det som
är avsikten med grundlagens restriktioner.
I det vilande grundlagsförslaget inryms ett
flertal ändringar av regeringsformen, ändringar som
i flera fall har föga med varandra att göra.
Vänsterpartiet stöder dessa ändringar. Vi vill
särskilt peka på de förstärkta formuleringarna om
det allmännas ansvar för en god miljö i 1 kap. 2 §
RF samt den i samma paragraf utvidgade och
preciserade skyldigheten för det allmänna att
motverka diskriminering. Denna ändring av grundlagen
har länge förordats av Vänsterpartiet. Vi stöder
också ändringen av 10 kap. 2 § RF, som vi menar i
realiteten stärker riksdagens roll vid ingåendet av
internationella avtal inom EU.
Tyvärr medger inte riksdagens beslutsordning,
sådan den har tolkats i praxis, att Vänsterpartiet
fullföljer sitt ställningstagande i dessa delar då
denna innebär att samtliga vilande
grundlagsändringar i detta betänkande avgörs i ett
beslut. Vi tvingas därför – på grund av den vikt vi
tillmäter ändringen av 10 kap. 5 § RF – att rösta
nej till samtliga ändringar.

3. Vilande förslag till ändringar i
regeringsformen och riksdagsordningen

av Gustav Fridolin (mp).

Vid konstitutionsutskottets behandling av
regeringens proposition 2001/02:72 Ändringar i
regeringsformen – samarbetet i EU m.m. yrkade
Miljöpartiet i reservationer avslag på regeringens
förslag när det gällde såväl ändringar i 10 kap. 2 §
regeringsformen (RF) som ändringar i 10 kap. 5 § RF.

Jag vill återigen framhålla Miljöpartiets
uppfattning att den föreslagna ändringen i 10 kap. 2
§ RF strider mot grundläggande demokratiska
principer. Riksdagens beslutanderätt urholkas om
överenskommelser inom ramen för EU-samarbetet skall
kunna godkännas utan att den slutliga texten
föreligger. Till detta kan framhållas att
erfarenheten av det förra riksmötets
rambeslutsprocesser visar att revideringar och
ändringar av föreliggande förslag har varit
frekventa. Ledamöter och utskott i riksdagen har
inte kontinuerligt fått ta del av ändringar eller
haft kännedom om vilka förhandlingspositioner och
textförslag som har varit aktuella. Som Miljöpartiet
tidigare framhållit måste politisk debatt,
ställningstaganden och beslut ovillkorligen grundas
på fakta, utredningar och konsekvensanalyser. På
grund av bristerna i bedömningsunderlaget,
förfarandet och beslutsordningen har riksdagen varit
förhindrad att föra en seriös och saklig debatt. Vår
uppfattning är alltjämt att endast om nödvändig
följdlagstiftning samtidigt presenteras för
riksdagen kan ett rambesluts alla konsekvenser
överblickas. Den ändring som det vilande förslaget
innebär medför enligt vår mening att riksdagen
grundlagsfäster en otillfredsställande ordning. I
stället borde, som vi påpekade vid vårens
behandling, insikten om att ett demokratiskt
samhälle förutsätter reella, öppna och faktabaserade
beslutsprocesser där parlamentariker,
samhällsdebattörer och allmänhet ges faktisk
möjlighet att delta, slås fast. Det tilltagande
utanförskap som många människor känner inför
politiken kommer inte minska av att de folkvalda
organen beskärs sin makt. När besluten fattas allt
längre ifrån människor ökar i stället känslan av
vanmakt, något vi i Miljöpartiet inte vill bidra
till.
Det vilande förslaget till ändring i 10 kap. 5 §
första stycket RF innebär att riksdagen inom ramen
för samarbete i EU kan överlåta beslutanderätt under
förutsättning att det inte rör principerna för
statsskicket. Jag vill återigen framhålla
Miljöpartiets uppfattning att uttrycket ”principerna
för statsskicket” är alltför vagt och obestämt. Det
kan med fog ifrågasättas om det verkligen säkrar
skyddet för våra grundläggande konstitutionella
principer.
Den föreslagna ändringen medför vidare att den
svenska riksdagen ges möjlighet att överlämna
beslutanderätten på områden som rör det
mellanstatliga samarbetet inom andra och tredje
pelaren. Om så sker, kan andra och tredje pelaren
inte längre definieras som ett mellanstatligt
samarbete. Jag vill peka på att resonemanget kring
det framtida EU-samarbetet från såväl regeringens
som utskottsmajoritetens sida vid vårens
riksdagsbehandling var motsägelsefullt på en rad
punkter. Å ena sidan hävdades uppfattningen att
samarbetet inom andra och tredje pelarens områden
helt klart är mellanstatligt, samtidigt som det å
andra sidan nog inte föreligger någon principiell
skillnad mellan de tre pelarna. Som vi då framhöll
påvisar detta antingen grundläggande
konstitutionella problem inom EU eller att
Amsterdamfördraget inte kan tolkas på annat sätt än
att ytterligare politikområden flyttas till det
överstatliga området. Det sistnämnda ville inte
fördragets ratificeringsförespråkare medge,
förmodligen därför att folkopinionen skulle ha varit
emot att överstatligheten utökades till fler
politikområden. Inte heller under den gångna
valrörelsen har syftet med den föreslagna
grundlagsändringen klargjorts för de svenska
väljarna.
Vid vårens behandling framhöll vi också att den
föreslagna skrivningen ”inom ramen för samarbete i
Europeiska unionen” lämnar öppet för ett
överlämnande till såväl existerande som framtida
institutioner och organ inom EU och EG. Detta
innebär enligt min mening att vi på grund av EU:s
dynamiska karaktär inte på förhand kan bedöma till
vilka aktörer ett överlämnade sker samt vilka
befogenheter dessa aktörer kan komma att ha i
framtiden.
Jag vill därutöver återigen understryka att det
återkommande kravet på effektivare beslutsformer
inom EU-samarbetet inte tar hänsyn till den i 1 kap.
1 § RF föreskrivna principen om folksuveränitet. Om
riksdagen nu slutligt antar den föreslagna
grundlagsändringen kan den svenska riksdagens och
därmed det svenska folkets inflytande över
utvecklingen inom både unionen och på den nationella
nivån reduceras. Därmed har folksuveräniteten på ett
ingripande sätt inskränkts samt dörren öppnats för
en stegrad integrationstakt inom EU.
Fortsättningsvis kommer det inte att finnas tre
pelare inom EU-samarbetet utan i stället en stor
kolonn med bestämmanderätt över samtliga
politikområden. Ett överlämnande av beslutanderätt
på ett område innebär att riksdagen har frånhänt sig
sin normgivningsmakt för framtiden. Det demokratiska
underskottets effekter på samhällsutvecklingen, den
politiska debatten och individens delaktighet och
ansvar för beslutsprocesser kommer att bli
allvarliga.
Vidare bör återigen framhållas att det i dag inte
finns någon konkret anledning att genomföra den
föreslagna grundlagsändringen. Något aktuellt
förslag på en fördragsändring som medför att det bör
öppnas möjlighet för att överlämna beslutanderätt
till också andra och tredje pelaren inom EU-
samarbetet finns inte. Vad som nu är i fråga är
således inte en anpassning till verkligheten,
eftersom förslaget till grundlagsändring endast
bygger på antagandet att ändringen möjligtvis behövs
med anledning av ett eventuellt beslut vid den
kommande regeringskonferensen 2004.
Gällande praxis beträffande beslutsordningen i
ärenden om grundlagsändring innebär att de olika
paragraferna i förslaget till lag om ändring i
regeringsformen skall vid riksdagens slutliga
behandling ses som en enhet. Denna enhet skall då i
sin helhet antingen antas eller förkastas av
riksdagen. Detta innebär för Miljöpartiets del att
vi, om vi vill fullfölja våra ställningstaganden
från vårens riksdagsbehandling, nu måste förkasta
också förslaget till övriga ändringar i
regeringsformen. Dessa innebär bl.a. ett förstärkt
grundlagsskydd för utsatta grupper och för miljön,
vilka vi självfallet ställer oss bakom. Vi anser
dock att förslaget till ändringar i 10 kap. 2 och 5
§§ RF är förknippade med så allvarliga brister ur
demokratisk synvinkel att vi nu väljer att fullfölja
våra ställningstaganden från vårens
riksdagsbehandling. Vi vill understryka att vi anser
nuvarande praxis vara märklig och innebär att tanken
med att grundlagsändringar skall underställas två
riksdagsbeslut urholkas. Denna praxis har emellertid
tvingat oss att prioritera mellan de förslag på
ändringar i grundlagen som ligger, och vi
konstaterar tyvärr att ändringen i 10 kap. 2 och 5
§§ RF innehåller mer av substans än ändringarna som
föreskriver förstärkt grundlagsskydd för utsatta
grupper och miljön. Vi befarar också, utifrån de
erfarenheter EU-medlemskapet hittills inbringat, att
skyddet för utsatta grupper och miljön försvagas i
och med övriga ändringar i RF, och inte stärks.
Därmed nödgas vi rösta nej till det vilande
förslaget till lag om ändring i regeringsformen i
sin helhet.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Vilande förslag

Riksdagen beslutade den 13 juni 2002 (bet.
2001/02:KU18, prot. 2001/02:124) att som vilande
anta dels delvis det i proposition 2001/02:72
framlagda förslaget till lag om ändring i
regeringsformen, dels utskottets förslag till lag om
ändring i 10 kap. 5 § regeringsformen och dels det i
nämnda proposition framlagda förslaget till lag om
ändring i riksdagsordningen.

Följdlagstiftning

I proposition 2001/02:72 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Bilaga 2

Vilande lagförslag

Förslag till lag om ändring i regeringsformen
Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen[1]1
dels att 1 kap. 2 §, 8 kap. 7 och 18 §§ samt 10
kap. 2, 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken till 10 kap. skall lyda
”Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga
organisationer”.
**FOOTNOTES**
[1]:
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Riksdagen kan överlåta Inom ramen för samarbete
beslutanderätt till i Europeiska unionen kan
Europeiska gemenskaperna riksdagen överlåta
så länge som dessa har beslutanderätt som inte
ett fri- och rör principerna för
rättighetsskydd statsskicket. Sådan
motsvarande det som ges i överlåtelse förutsätter
denna regeringsform och i att fri- och
den europeiska rättighetsskyddet inom
konventionen angående det samarbetsområde till
skydd för de mänskliga vilket överlåtelsen sker
rättigheterna och de motsvarar det som ges i
grundläggande friheterna. denna regeringsform och i
Riksdagen beslutar om den europeiska
sådan överlåtelse genom konventionen angående
beslut, varom minst tre skydd för de mänskliga
fjärdedelar av de rättigheterna och de
röstande förenar sig. grundläggande friheterna.
Riksdagens beslut kan Riksdagen beslutar om
också fattas i den sådan överlåtelse genom
ordning som gäller för beslut, varom minst tre
stiftande av grundlag. fjärdedelar av de
röstande förenar sig.
Riksdagens beslut kan
också fattas i den
ordning som gäller för
stiftande av grundlag.
Överlåtelse kan beslutas
först efter riksdagens
godkännande av
överenskommelse enligt 2
§.
-----------------------------------------------------

I annat fall kan beslutanderätt, som direkt grundar
sig på denna regeringsform och som avser meddelande
av föreskrifter, användningen av statens tillgångar
eller ingående eller uppsägning av internationella
överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad
omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation
för fredligt samarbete, till vilken riket är eller
skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig
domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som
avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande
av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till
riksdagen eller fråga om begränsning av någon av de
fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående
beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är
föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i
sådan ordning ej avvaktas, beslutar riksdagen i
fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst
fem sjättedelar av de röstande och minst tre
fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.
Föreskrivs i lag att en internationell
överenskommelse skall gälla som svensk rätt, får
riksdagen genom beslut i den ordning som anges i
andra stycket föreskriva att också en framtida, för
riket bindande ändring i överenskommelsen skall
gälla här i riket. Sådant beslut får endast avse
framtida ändring av begränsad omfattning.
Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej
direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i
annat fall än som avses i första stycket, genom
beslut av riksdagen överlåtas till annan stat, till
mellanfolklig organisation eller till utländsk eller
internationell inrättning eller samfällighet.
Riksdagen får också i lag bemyndiga regeringen eller
annan myndighet att i särskilda fall besluta om
sådan överlåtelse. Innefattar uppgiften
myndighetsutövning, skall riksdagens förordnande ske
genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de
röstande förenar sig. Riksdagens beslut i fråga om
sådan överlåtelse kan också fattas i den ordning som
gäller för stiftande av grundlag.

2. Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

BILAGA 3

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m.

Elanders Gotab, Stockholm 2002