Ändring i Skollagen m.m.

Betänkande 1999/2000:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande 1999/2000:UBU16

Ändring i skollagen m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1999/2000

UbU16

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1999/2000:68 Vissa skolfrågor
och 29 motionsyrkanden i anslutning till den. Utskottet tillstyrker regering-
ens förslag på samtliga punkter och föreslår avslag på motionsyrkandena.
Detta innebär att bestämmelserna i skollagen om lärlingsutbildning upphävs
och att den pågående försöksverksamheten fortsätter, att ämnet hemkunskap
i grundskolans timplan får benämningen hem- och konsumentkunskap och
att den pågående försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.

Utskottet har inte haft något att erinra mot att projektarbetet i gymnasie-
skolan betygsätts med samma betygssystem som gäller för gymnasieskolans
kurser i övrigt.

Reservationer finns från Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Folkpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1999/2000:68 Vissa skolfrågor föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
(1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1999/2000:Ub17 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en modern gymnasieexamen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny modell för lärlingsutbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av lärlingspeng,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre information och stöd till föräldrar med utvecklingsstörda
barn inför val av skola.

1999/2000:Ub18 av Ulf Nilsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av tydliga direktiv för att projektarbetet i gymnasieskolan
skall visa prov på vetenskapligt tänkande och ett kritiskt förhållningssätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en modern lärlingsutbildning med yrkesexamen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrain-
flytande över utvecklingsstörda barns skolgång permanentas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en gymnasieexamen skall vara klart definierad samt interna-
tionellt gångbar och jämförbar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avklarad gymnasieexamen skall vara en förutsättning för att
gymnasieutbildning skall ge behörighet till högre studier.

1999/2000:Ub19 av Inga Berggren och Inger René (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ändringen av namnet på ämnet hemkunskap skall uppfattas
som en förstärkning av de praktiska momentens betydelse för vinnandet av
insikt i konsumentkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av det praktiska arbetets roll för inlärning av matens bety-
delse för hälsa och välbefinnande och förståelse för sambandet mellan mat
och hälsa.

1999/2000:Ub20 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att projektarbetet inom gymnasie-
skolan endast skall betygsättas med stegen godkänd eller icke godkänd.

1999/2000:Ub21 av Sofia Jonsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamheten med lärlingsutbildning tidsbegränsas till
den 1 juli 2002,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lärlingsutbildning bör kunna inledas tidigare än då halva gym-
nasieutbildningen är slutförd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frihet att lokalt avtala om ersättning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över ut-
vecklingsstörda barns skolgång snarast skall permanentas.

1999/2000:Ub22 av Erling Wälivaara m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en avstämning mellan gymnasieexamen och kravet på
allmän behörighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det olämpliga i att målrelaterade betyg räknas om till kvantitativa
jämförelsetal,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den innehållsmässiga balansen mellan teori- och praktikdelen i en
gymnasieexamen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en sexgradig betygsskala,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av kompetensutveckling för lärarna för att kunna handle-
da och bedöma projektarbeten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt, permanentat lärlingsprogram inom gymnasieskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den enskildes rätt att välja ambitionsnivån på sina kärnämnesstu-
dier i lärlingsutbildningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrarnas rätt att välja skolform för sina barn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undanröja hindren som omöjliggör en permanentning av för-
söksverksamheten med ökat föräldrainflytande.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1999

1999/2000:Ub261 av Maria Larsson m.fl. (kd, m, v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att be-
sluta om dispens från gällande lag för att genomföra ett försök med i motio-
nen skissad lärlingsutbildning i Småland.

1999/2000:Ub294 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

20. att riksdagen hos regeringen begär en snabbutredning av införandet av
en internationellt jämförbar gymnasieexamen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avklarad gymnasieexamen skall vara en förutsättning för hög-
re studier.

1999/2000:Ub311 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införande av en obligatorisk gymnasieexamen.

Utskottet

I betänkandet behandlas proposition 1999/2000:68 Vissa skolfrågor jämte
motionsyrkanden samt vissa motionsyrkanden från den allmänna motionsti-
den hösten 1999.
Propositionen i korthet

Regeringen föreslår att bestämmelserna (5 kap. 3 §) i skollagen om lärlings-
utbildning upphävs samt aviserar en förlängning av den pågående försöks-
verksamheten med en ny lärlingsutbildning. Ämnet hemkunskap i grund-
skolans timplan föreslås få benämningen hem- och konsumentkunskap med
anledning av ämnets förändrade karaktär i den reviderade kursplanen. Rege-
ringen föreslår vidare att den pågående försöksverksamheten med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.

Enligt regeringens bedömning skall projektarbetet i gymnasieskolan betyg-
sättas med samma betygssystem som gäller för gymnasieskolans kurser i
övrigt. Regeringen anmäler att den återkommer till riksdagen med ett ut-
vecklat förslag om gymnasieexamen i samband med att regeringen mot slutet
av innevarande år avser att förelägga riksdagen en proposition om rekryte-
ringen till högskolan.

Gymnasieexamen

Propositionen

Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen Gymnasieskola i
utveckling - kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:
UbU3, rskr. 160) har bl.a. en ny programstruktur och en förändrad definition
av begreppet gymnasiepoäng införts i gymnasieskolan fr.o.m. den 1 juli
2000. Regeringen föreslog även att en gymnasieexamen skulle införas. Riks-
dagen ställde sig i princip bakom förslaget men ansåg att frågan om hur en
examen skall utformas inte var tillräckligt utredd. Riksdagen begärde att
regeringen ytterligare skulle utreda frågan och återkomma till riksdagen med
ett utvecklat förslag.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2000 (prop.
1999/2000:1) sin avsikt att återkomma till riksdagen i frågan under februari
2000. Regeringen anmäler nu att den i stället avser att återkomma till riksda-
gen med förslag till gymnasieexamen mot slutet av innevarande år i samband
med att regeringen avser att lämna en proposition om rekrytering till hög-
skolan.

Motionerna

Moderaterna anser (mot. 1999/2000:Ub17 yrk. 1 och 1999/2000:Ub311 yrk.
2) att regeringen skyndsamt måste bereda frågan om utformningen av gym-
nasieexamen och återkomma till riksdagen. En gymnasieexamen skall pröva
den enskilde elevens kunskaper och färdigheter i former som arbetas fram av
gymnasieskolor, högskolor och universitet respektive berörda branscher i
samverkan. I beredningen bör ingå att studera jämförbara examenskriterier i
andra länder. Examinationen bör bestå av prövning i kärnämnena svenska,
engelska och matematik samt huvudkaraktärsämnet och minst ett frivilligt
ämne samt ett skriftligt examensarbete (teoretiska inriktningen) respektive ett
gesällprov (yrkesförberedande inriktningen).

Även Folkpartiet anser (mot. 1999/2000:Ub18 yrk. 4 och 5 och
1999/2000:Ub294 yrk. 20 och 21) att en snabbutredning bör tillsättas för att
utreda vilka moment en gymnasieexamen, som håller internationella mått,
skall innehålla. En gymnasieexamen skall vara klart definierad, när det gäller
vilka ämnen som skall vara obligatoriska respektive utbytbara. Avklarad
gymnasieexamen skall vara en förutsättning för att gymnasieutbildning skall
ge behörighet till högre studier.

Enligt Kristdemokraterna (mot. 1999/2000:Ub22) är det rimligt att kraven
beträffande gymnasieexamen och kravet på allmän behörighet till högre
studier ligger på samma nivå. De pekar på att om den nya gymnasieexamen
kommer att ställa krav på att vissa ämnen skall ingå kan resultatet bli att den
har högre krav än det som gäller för grundläggande behörighet (yrk. 1).
Projektarbetet får inte likställas med den kommande gymnasieexamen. En
gymnasieexamen skall bygga på elevernas samlade prestationer, där också
den praktiska delen måste få utrymme. Projektarbetet måste kunna utföras
som ett praktiskt arbete med tillhörande dokumentation (yrk. 3).

Frågan om meritvärdering vid antagning till högre utbildning behandlas i
Kristdemokraternas motion 1999/2000:Ub22 (yrk. 2). De anser att det är
olämpligt att målrelaterade betyg räknas om till kvantitativa jämförelsetal. I
dag söker eleverna till högskolan på en snittpoäng, vilket medför en risk för
att eleverna i sitt val av kurser väljer sådana där det är lättare att få bra b
Traditionella kunskapsämnen som upplevs som svåra riskerar att prioriteras
ned, eftersom man själv väljer vilka 90 % av det totala poängtalet på gymna-
sieprogrammet som skall räknas. När den nya gymnasieexamen utformas är
det viktigt att se över detta problem, heter det i motionen.

Utskottets bedömning

Regeringen redovisar att ett arbete som syftar till att sammanställa underlag
och föreslå åtgärder som rör rekryteringen till högskolan pågår inom Utbild-
ningsdepartementet. Inriktningen av arbetet är att öka direktövergången till
högskolan, att öka rekryteringsunderlaget till vissa högskoleutbildningar som
är särskilt efterfrågade på arbetsmarknaden samt att minska den sociala,
etniska, könsbetingade och regionala snedrekryteringen. Det finns enligt
utskottets uppfattning starka skäl att överväga förslag till förändringar i til
trädesreglerna för grundläggande högskoleutbildning och utformningen av en
gymnasieexamen i ett sammanhang. Utskottet delar således regeringens
bedömning. Med hänvisning till pågående beredningsarbete inom Utbild-
ningsdepartementet avstyrker utskottet motionerna 1999/2000:Ub17 yrkande
1, 1999/2000:Ub18 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Ub22 yrkandena 1 och 3,
1999/2000:Ub294 yrkandena 20 och 21 och 1999/2000:Ub311 yrkande 2.

Utskottet avstyrker även motion 1999/2000:Ub22 yrkande 2 om meritvär-
dering vid antagning till högre utbildning med hänvisning till pågående
beredningsarbete inom Utbildningsdepartementet. Utskottet vill i samman-
hanget peka på att ett urvalssystem skall tillgodose många olika intressen
samtidigt. Varje förändring av reglerna innebär att någon grupp vinner och
någon annan grupp förlorar. Det torde vara svårt att konstruera ett ur alla
olika aspekter fullständigt oantastligt system. I proposition Tillträde till hö
re utbildning m.m. (prop. 1995/96:184), som ligger till grund för nu gällande
tillträdesregler, framhölls vikten av att tillträdessystemet utformas så att de
blir tydligt, överblickbart och rättssäkert för enskilda sökanden samtidigt
som det skulle underlätta högskolans grannlaga arbete med antagning till
högre studier. Vidare konstaterades att betyg är det urvalsinstrument som det
finns mest erfarenhet av och som synes ha det högsta prognosvärdet. Ut-
skottet vill också påminna om att Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd har
regeringens uppdrag att granska betygsättningen i den svenska skolan. Upp-
draget skall redovisas senast den 1 september 2000.

Projektarbetet

Propositionen

För de elever som börjar gymnasieskolan efter den 1 juli 2000 ingår ett pro-
jektarbete i den poängplan som finns i bilaga 2 till skollagen (1985:1100).
Projektarbetet skall omfatta 100 gymnasiepoäng, vilket motsvarar cirka fyra
veckors arbete på heltid, och betygsättas med betygen Icke godkänd och
Godkänd. Regeringen bedömer nu att projektarbetet bör betygsättas i enlig-
het med den betygsskala som gäller för kärnämnes- och karaktärsämneskur-
ser, dvs. betygsstegen Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl
godkänd. Enligt regeringen skulle en tvågradig betygsskala kunna upplevas
som orättvis för de elever som lägger ned mycket tid på projektarbetet. Ett
annat skäl, som regeringen anför, är att det med en tvågradig betygsskala kan
finnas en risk att kraven på projektarbetet ställs för högt, vilket kan medföra
att flera elever aldrig fullföljer arbetet.

Motionerna

När det gäller betygsättningen av projektarbetet avvisar Vänsterpartiet (mot.
1999/2000:Ub20) regeringens argument för införande av en graderad betygs-
skala. Motionärerna anser att motivationen för att genomföra ett lyckat arbete
snarare skulle öka om det var själva innehållet i arbetet som kunde komma i
fokus och inte betyget. Projektarbetet skall endast betygsättas med betygen
Icke godkänd och Godkänd. Vänsterpartiets utgångspunkt är en betygsfri
skola, heter det i motionen.

Innehållet i projektarbetet behandlas i Folkpartiets motion 1999/2000:
Ub18 yrkande 1. Det skall finnas tydliga direktiv att projektarbetet i gymna-
sieskolan skall visa prov på vetenskapligt tänkande och ett kritiskt förhåll-
ningssätt. Projektarbetet skall vara en förberedelse för ett självständigt arbe
på högskolenivå.

Kristdemokraterna anser (mot. 1999/2000:Ub22 yrk. 5) att lärarna bör
kompetensutvecklas för att kunna handleda och bedöma projektarbeten. De
betonar vikten av att lärarna får det stöd de behöver för sina bedömningar
och den kompetensutveckling som erfordras.

Regeringen bör enligt Kristdemokraterna (mot. 1999/2000:Ub22 yrk. 4) se
över antalet betygssteg inom betygssystemet. Betygsskalan borde enligt
motionärerna vara sexgradig.

Utskottets bedömning

Utskottet har ingen annan uppfattning än regeringen beträffande betygsätt-
ning av projektarbetet. Projektarbetet bör betygsättas i enlighet med den
betygsskala som gäller för kärnämnes- och karaktärsämneskurser, dvs. be-
tygsstegen Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd.
Regeringen pekar i propositionen på att Skolverket den 1 mars 2000 har
redovisat ett uppdrag att tillsammans med avnämare för de olika program-
men identifiera de kunskaper och kompetenser som är särskilt viktiga att
formulera som mål för projektarbetet samt att utarbeta modeller för projekt-
uppgifter och bedömning av projektarbetet. Skolverket har remissbehandlat
sitt förslag innan det överlämnades till regeringen. Huvuddelen av de som
yttrat sig över förslaget till mål framförde negativa synpunkter på betygsätt-
ning av projektarbetet i en tvågradig skala. Utskottet avstyrker motion
1999/2000:Ub20.

Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub18 yrkande 1 om innehållet i
projektarbetet. Projektarbetet innebär att eleven skall utföra ett större själv
ständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom målet för det
program som eleven går på. För projektarbetet skall det finnas nationella
mål, som skall fastställas av regeringen (prop. 1997/98:169 s. 57). Skolverket
har nyligen redovisat ett uppdrag från regeringen om projektarbetet. Av den
nu aktuella propositionen framgår att projektarbetets utformning på program
med yrkesämnen för närvarande behandlas även inom den särskilda arbets-
grupp för frågor om skola och arbetsliv som tillsatts inom Utbildningsdepar-
tementet. Vidare framgår att särskilda betygskriterier för projektarbetet
kommer att fastställas av Skolverket. Riksdagen bör enligt utskottets upp-
fattning inte uttala sig om mål och innehåll i projektarbetet.

Utskottet har erfarit att frågan om kompetensutveckling av lärare inför in-
förandet av projektarbete i gymnasieskolan för närvarande bereds inom Re-
geringskansliet. Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub22 yrkande 5.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat och avstyrkt försla
i motioner ( senast i bet. 1999/2000:UbU15 s. 57) om införande av fler be-
tygssteg i betygssystemet. Riksdagen har varje gång avslagit yrkandena.
Utskottet finner inte anledning att nu ändra sina tidigare ställningstaganden.
Riksdagen bör avslå motion 1999/2000:Ub22 yrkande 4.

Lärlingsutbildning

Propositionen

Genom riksdagens beslut med anledning av den tidigare nämnda propositio-
nen Gymnasieskola i utveckling (prop. 1997/98:169, bet. 1998/99:UbU3)
infördes bestämmelser i skollagen om en ny lärlingsutbildning. Bestämmel-
serna gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. I samband med beslutet gjorde riksdagen
ett tillkännagivande till regeringen om att frågor om lärlingsutbildningens
innehåll och struktur borde beredas ytterligare. Utskottet betonade vikten av
att den nya lärlingsutbildningen blir flexibel och att erfarenheterna av den
pågående försöksverksamheten tas till vara när innehåll och struktur slutligen
fastställs.

Regeringen föreslår nu att bestämmelserna i 5 kap. 3 § fjärde stycket skol-
lagen om lärlingsutbildning upphävs. Enligt regeringens bedömning bör
försöksverksamheten med lärlingsutbildning förlängas och utvecklas i syfte
att samla mer erfarenheter. Den nuvarande försöksverksamheten kan enligt
regeringen inte ligga till grund för en reguljär lärlingsutbildning. Regeringen
anser att försöksverksamheten bör förlängas till en tidpunkt som är knuten
till såväl resultatet av utredningen om gymnasieskolans framtida programut-
bud som kommande överväganden om den framtida eftergymnasiala yrkes-
utbildningen.

Motionerna

Enligt Centerpartiet (mot. 1999/2000:Ub21) bör försöksverksamheten med
lärlingsutbildning tidsbegränsas till den 1 juli 2002. Det är viktigt att rege-
ringen gör en medveten och rejäl satsning för att få i gång försöksverksam-
heten runt om i landet, heter det i motionen (yrk. 1). Lärlingsutbildning bör
kunna inledas tidigare än då halva gymnasieutbildningen är slutförd. Det är
angeläget att utbildning på en arbetsplats kan integreras mer med teoretiska
studier i skolan. En utgångspunkt bör vara en ökad lokal frihet för inledning
av lärlingsmomentet i utbildningen (yrk. 2). Vidare bör ersättning till elever
och företag kunna avgöras lokalt genom överenskommelser mellan kommun,
företag och elev (yrk. 3).

Moderaterna anser (mot. 1999/2000:Ub17) att en ny modell för lärlingsut-
bildning bör införas. En fungerande lärlingsutbildning måste bygga på en
mer likvärdig ställning för skola och företag och mellan teori och praktik för
att nödvändig samverkan och integration skall kunna utvecklas. En kommu-
nal gymnasieskola, en friskola, ett företag, en branschorganisation eller ett
utbildningsföretag skall kunna vara huvudman. Huvudmannen skall upprätta
en utbildningsplan som skall godkännas av Skolverket. Godkänd lärlingsut-
bildning skall ges offentligt stöd med en lärlingspeng som följer eleven till
utbildningens huvudman. Reglerna skall medge frihet beträffande lärlingens
status som elev eller anställd. Utbildningen skall avslutas med gesällprov
eller motsvarande. Utbildningen skall inte obligatoriskt ge allmän behörighet
till högre utbildning (yrk. 2). En lärlingspeng bör införas. Utgångspunkt för
Skolverkets fastställande av lärlingspengens storlek bör vara kostnaden för
en treårig gymnasieutbildning inom området (yrk. 3).

Även Folkpartiet (mot. 1999/2000:Ub18 yrk. 2) vill se en ny modern,
flexibel lärlingsutbildning där skolan och arbetslivet delar på ansvaret. Ut-
bildningen kan förslagsvis vara fyraårig, men den totala tiden kan variera.
Företaget/arbetsplatsen bör få ersättning motsvarande kommunens kostnad
för yrkesutbildning under motsvarande tid. Lärlingen bör ges ersättning från
arbetsplatsen i relation till den insats som görs i produktionen. Utbildningen
skall avslutas med gesällprov och leda till yrkesdiplom eller yrkesexamen.

Kristdemokraterna anser (mot. 1999/2000:Ub22) att det inte behövs fler
försök, det behövs ett fast och permanent lärlingsprogram. Lärlingsutbild-
ningen skall omfatta mellan två och fyra år beroende på yrkets karaktär och
den enskildes önskan att läsa kärnämnen. Skolan skall vara huvudman, även
om hälften av tiden, redan från första terminen, tillbringas på praktik. För
utbildning och handledning under det första året skall företaget få ersättning
med 3 000-4 000 kr per månad. Eleven skall få ersättning från företaget
enligt "lärlingsavtal" i relation till den insats som görs i produktionen. Ut-
bildningen skall avslutas med gesällprov/yrkesprov (yrk. 6). Den enskilde
eleven skall ha rätt att välja ambitionsnivå på sina kärnämnesstudier i lär-
lingsutbildningen (yrk. 7). Motsvarande modell till lärlingsutbildning före-
slås i motion 1999/2000:Ub261 (kd, m, v). Motionärerna anser att en för-
söksverksamhet med den i motionen skisserade lärlingsutbildningen bör
genomföras i Småland.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att den nuvarande försöksverksam-
heten med lärlingsutbildning inte kan ligga till grund för en slutlig utform-
ning av en ny lärlingsutbildning. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag om upphävande av bestämmelserna i 5 kap. 3 § fjärde stycket om
lärlingsutbildning i skollagen.

Utskottet avstyrker motion 1999/2000:Ub21 yrkandena 1-3 beträffande
tidsbegränsning av försöksverksamheten med lärlingsutbildning m.m. Ut-
skottet delar i och för sig motionärernas uppfattning om vikten av att en
medveten satsning görs för att få i gång en mer omfattande försöksverksam-
het. Utskottet förutsätter att de av regeringen i propositionen redovisade
åtgärderna, t.ex. beträffande framtagandet av ett särskilt nationellt måldoku-
ment, kommer att bidra till detta. Utskottet förutsätter även att försöksverk-
samheten noga följs upp och utvärderas och att regeringen vidtar de åtgärder
som bedöms erforderliga för att åstadkomma en flexibel lärlingsutbildning.
Utskottet anser inte att det är lämpligt att nu tidsbegränsa försöksverksam-
heten till den 1 juli 2002. Utskottet finner i likhet med regeringen övervä-
gande skäl tala för att denna försöksverksamhet tidsmässigt kopplas samman
med såväl resultatet av utredningen om gymnasieskolans framtida program-
utbud som överväganden om den framtida eftergymnasiala yrkesutbildning-
en.

Utskottet avstyrker motionerna 1999/2000:Ub17 yrkandena 2 och 3,
1999/2000:Ub18 yrkande 2, 1999/2000:Ub22 yrkandena 6 och 7 och
1999/2000:Ub261 om införande av en ny modell för lärlingsutbildning.
Utskottet har tidigare (senast i bet. 1999/2000:UBU1 s. 39) behandlat och
avstyrkt motionsyrkanden med förslag liknande de nu aktuella om införande
av andra former av lärlingsutbildning, bl.a. att lärlingsutbildningen inte skal
ge högskolebehörighet. Utskottet har ingen annan uppfattning nu. Utskottet
hänvisar till vad utskottet ovan anfört om fortsatt försöksverksamhet med
lärlingsutbildning.

Försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång

Propositionen

Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft den 1 januari 1996 och gäller
till utgången av juni 2000 (prop. 1994/95:212, bet. 1995/96:UbU1, rskr. 27).
Lagens bestämmelser gäller i stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra
stycket skollagen (1985:1100) och innebär att barn som bedöms inte kunna
nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda inte
får tas emot i särskolan utan vårdnadshavarens medgivande. Om vårdnads-
havaren inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan, skall
skolplikten fullgöras enligt vad som gäller för barn i allmänhet enligt skolla-
gen. Skolverket har haft regeringens uppdrag att kontinuerligt följa och ut-
värdera tillämpningen av lagen. Skolverket redovisade i juni 1999 sin upp-
följning och utvärdering av försöksverksamheten i en slutrapport. Denna
utvärdering visar bl.a. att nästan ingen elev uppnår grundskolans mål och att
föräldrarna anser att de inte har fått tillräcklig information om lagens möjlig
het och om skillnaderna mellan de båda skolformerna vad gäller kunskaps-
mål, organisation och resurser.

Regeringen föreslår att den pågående försöksverksamheten förlängs till ut-
gången av juni 2005. Skolverket kommer att få ett nytt uppdrag att dels fort-
sätta och fördjupat följa och utvärdera försöksverksamheten, dels att utvärde-
ra alternativet att vara inskriven i särskolan men integrerad i en klass i grun
skolan. Redovisningen av uppdraget bör enligt regeringen ske under våren
2002.

Motionerna

I flera motioner lämnas synpunkter på regeringens förslag om förlängning av
försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång. Kristdemokraterna betonar i motion 1999/2000:Ub22 att
varje förälder, som ytterst ansvarig för sitt barn, skall kunna välja skolform.
Barn med utvecklingsstörning skall ha rätt att vistas i samma skolmiljö som
andra barn (yrk. 8). Hindren som omöjliggör en permanentning av försöks-
verksamheten måste omedelbart bli föremål för agerande från regeringens
och Skolverkets sida. En permanentning av försöksverksamheten skulle ge
det tydliga incitament till åtgärder som krävs (yrk. 9). Enligt Folkpartiet
(mot. 1999/2000:Ub18 yrk. 3) är det en självklarhet att föräldrarna skall ha
ett stort inflytande över sina barns skolgång. Lagen borde därför permanentas
samtidigt som de problem som Skolverket pekat ut givetvis snarast måste
utredas och lösas. Försöksverksamheten skall snarast permanentas enligt
Centerpartiet (mot. 1999/2000:Ub21 yrk. 4). Det är viktigt att stärka rättig-
heterna för utvecklingsstörda barn. Regeringen måste snarast komma till
rätta med de problem som finns för att sedan permanenta verksamheten,
heter det i motionen.

Moderaterna anser (mot. 1999/2000:Ub17 yrk. 4) att information och stöd
till föräldrar med utvecklingsstörda barn inför val av skolform måste förbätt-
ras. Frågan om val av skolform är komplicerad, och kunskaper om skolfor-
mernas mål, organisation och resurser är viktiga vid en helhetsbedömning.
Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer och material så att berörd
föräldrar på ett tidigt stadium får information till stöd för val inför barnens
skolgång.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med regeringen att försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång bör förlängas till
utgången av juni 2005. Riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om
fortsatt giltighet av den nu gällande lagen (1995:1249) och avslå motionerna
1999/2000:Ub18 yrkande 3, 1999/2000:Ub21 yrkande 4 och 1999/2000:
Ub22 yrkandena 8 och 9. Skolverket har i sin utvärdering pekat på ett antal
problem som bör lösas innan lagen kan permanentas. Det gäller viktiga frå-
gor som rätten till stöd för elever som fullgör sin skolplikt i grundskolan
samt behovet av anpassningar av grundskolans kursplaner och betygskriteri-
er, eftersom de båda skolformerna har olika kunskapsmål och elever med
utvecklingsstörning vanligen inte har förutsättningar att nå grundskolans mål.
De problem som Skolverket har redovisat kräver ett omfattande berednings-
arbete. Ytterligare beslutsunderlag behöver således tas fram innan ett beslut
kan tas om att försöksverksamheten skall övergå i reguljär verksamhet. Ut-
skottet anser det synnerligen angeläget att Skolverket ges ett nytt uppdrag att
dels fortsätta och fördjupat följa och utvärdera försöksverksamheten, dels
utvärdera alternativet att vara inskriven i särskolan men integrerad i en klass
i grundskolan.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i motion
1999/2000:Ub17 yrkande 4 beträffande vikten av bättre information till
föräldrar med utvecklingsstörda barn inför val av skolform. Frågan om val
av skolform är komplicerad, och kunskaper om skolformernas mål, organi-
sation och resurser är viktiga för föräldrar inför valsituationen. Utskottet
förutsätter att föräldrarna framgent får en bättre information, bl.a. mot bak-
grund av att det nu finns en utvärdering av den hittills genomförda försöks-
verksamheten. Utskottet är emellertid inte berett att initiativ till ett särski
uppdrag beträffande utarbetande av riktlinjer m.m. inför val av skolform.
Utskottet avstyrker yrkandet.

Ändring av namnet på ämnet hemkunskap

Propositionen

Regeringen föreslår att ämnet hemkunskap i timplanen för grundskolan i
bilaga 3 till skollagen (1985:1100) skall benämnas hem- och konsumentkun-
skap. Regeringen fastställde den 2 mars 2000 nya kursplaner för alla ämnen i
grundskolan. De nya kursplanerna gäller fr.o.m. den 1 juli 2000. Ändringarna
i kursplanen för ämnet hemkunskap innebär att ämnet har fått en tydligare
inriktning mot konsumentkunskap. Regeringen anser att ämnet också skall ha
en benämning som motsvarar denna förändring av ämnets karaktär.

Motionen

I motion 1999/2000:Ub19 (m) betonas de praktiska momentens betydelse i
ämnet hemkunskap. Ändringen av namnet på ämnet hemkunskap skall enligt
motionärerna uppfattas som en förstärkning av de praktiska momentens
betydelse för vinnandet av insikt i konsumentkunskap (yrk. 1). De poängterar
vikten av det praktiska arbetets roll för inlärning av matens betydelse för
hälsa och välbefinnande och förståelse för sambandet mellan mat och hälsa
(yrk. 2).

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ändra namnet på ämnet hemkun-
skap till hem- och konsumentkunskap. Riksdagen bör anta förslaget till lag
om ändring av skollagen (1985:1100) såvitt avser bilaga 3.

Utskottet vill i likhet med vad som anförts i motion 1999/2000:Ub19 beto-
na vikten av de praktiska momentens betydelse inom ämnet hem- och konsu-
mentkunskap. Det framgår också tydligt av den nyligen fastställda kurspla-
nen i ämnet. Ett av de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nion-
de skolåret är att kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med
hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden. Ett annat av dessa mål
är att känna sina rättigheter som konsument och kunna värdera olika slags
information vid utförandet av verksamheter i hushållet.

Kommuner och skolor har ansvar för att de nationella målen nås. Det är
också på den lokala nivån som den närmare konkretiseringen av de nationella
målen skall göras. Huvudmannen (kommunen) har ett självklart ansvar för
att detta sker och ett ansvar för den kommunala uppföljningen och utvärde-
ringen av skolornas resultat. Det ankommer på lärare och elever att gemen-
samt planera undervisningen för att de nationella målen skall nås. Med hän-
visning till vad utskottet anfört avstyrks motionen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
skollagen i övrigt i den mån det inte har behandlats i det föregående. Detta
innebär att ändringarna i skollagen skall träda i kraft den 1 juli 2000.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen av gymnasieexamen

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub17 yrkande 1,
1999/2000:Ub18 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Ub22 yrkandena 1
och 3, 1999/2000:Ub294 yrkandena 20 och 21 och 1999/2000:Ub311
yrkande 2,

res. 1 (m, fp) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

2. beträffande meritvärdering vid antagning till högre utbild-
ning

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub22 yrkande 2,

res. 2 (kd) - delvis

3. beträffande betygsättning av projektarbetet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub20,

res. 3 (v)

4. beträffande innehållet i projektarbetet

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub18 yrkande 1,

res. 1 (m, fp) - delvis

5. beträffande kompetensutveckling av lärare

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub22 yrkande 5,

res. 2 (kd) - delvis

6. beträffande antalet betygssteg

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub22 yrkande 4,

res. 2 (kd) - delvis

7. beträffande upphävande av bestämmelserna om lärlingsut-
bildning

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skolla-
gen såvitt avser 5 kap. 3 § fjärde stycket,

8. beträffande tidsbegränsning av försöksverksamheten med
lärlingsutbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub21 yrkandena 1-3,

res.4 (c)

9. beträffande införande av en ny modell för lärlingsutbild-
ning

att riksdagen avslår motionerna 1999/2000:Ub17 yrkandena 2 och
3, 1999/2000:Ub18 yrkande 2, 1999/2000:Ub22 yrkandena 6 och 7
och 1999/2000:Ub261,

res.1 (m, fp) - delvis

res. 2 (kd) - delvis

10. beträffande förlängning av försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om fortsatt giltighet
av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainfly-
tande över utvecklingsstörda barns skolgång och avslår motionerna
1999/2000:Ub18 yrkande 3, 1999/2000:Ub21 yrkande 4 och
1999/2000:Ub22 yrkandena 8 och 9.

res. 5 (kd, c, fp)

11. beträffande information till föräldrar med utvecklingsstör-
da barn inför val av skolform

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub17 yrkande 4,

res. 6 (m)

12. beträffande ändring av namnet på ämnet hemkunskap till
hem- och konsumentkunskap

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skolla-
gen såvitt avser bilaga 3,

13. beträffande de praktiska momentens betydelse i ämnet hem-
och konsumentkunskap

att riksdagen avslår motion 1999/2000:Ub19,

14. beträffande förslaget till lag om ändring i skollagen i öv-
rigt

att riksdagen antar regeringens förslag i den mån det inte har be-
handlats under föregående moment.

Stockholm den 16 maj 2000

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice
Ask (m), Inger Lundberg (s), Yvonne Andersson (kd), Majléne Westerlund
Panke (s), Tomas Högström (m), Tomas Eneroth (s), Lennart Gustavsson (v),
Erling Wälivaara (kd), Per Bill (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson (c),
Ulf Nilsson (fp), Anders Sjölund (m), Nils-Erik Söderqvist (s) och Agneta
Lundberg (s).

Reservationer

1. Utformningen av gymnasieexamen, m.m. (mom. 1, 4 och 9)
- m, fp

Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m), Ulf Nilsson (fp) och
Anders Sjölund (m) anför:

Enligt vår uppfattning bör regeringen skyndsamt bereda frågan om utform-
ningen av gymnasieexamen och snarast återkomma till riksdagen med för-
slag. En gymnasieexamen skall vara klart definierad och internationellt
gångbar och jämförbar. Den skall pröva den enskilde elevens kunskaper och
färdigheter i former som arbetas fram tillsammans med högskolor och uni-
versitet respektive berörda branscher. Det räcker inte med att kräva enbart ett
godkänt projektarbete för att ge morgondagens studenter en gymnasieexa-
men som håller de kvalitetskrav som vi tror är nödvändiga för framtiden. Vi
anser att en avklarad gymnasieexamen skall vara en förutsättning för att
gymnasieutbildning skall ge behörighet till högre studier. Vad vi här har
anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub17 yrkande 1,
1999/2000:Ub18 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Ub294 yrkandena 20 och 22
och 1999/2000:Ub311 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller innehållet i projektarbetet vill vi betona vikten av att det
tydligt framgår av målbeskrivningen för projektarbetet i gymnasieskolan att
det skall visa prov på vetenskapligt tänkande och ett kritiskt förhållningssätt
Projektarbetet skall vara en förberedelse för ett självständigt arbete på hög-
skolenivå. Riksdagen bör bifalla motion 1999/2000:Ub18 yrkande 1.

Vi anser att en ny modell för lärlingsutbildning måste införas. Det svenska
skolsystemet behöver en helt ny lärlingsutbildning. En sådan utbildning går
inte att utveckla inom ramen för de nuvarande gymnasieprogrammen. Det
krävs ett ömsesidigt intresse från skola och företag om lärlingsutbildning
skall komma till stånd. Reglerna måste medge flexibilitet och mångfald när
det gäller formerna för utbildningen. En fungerande lärlingsutbildning måste
bygga på en mer likvärdig ställning mellan skola och företag, teori och prak-
tik för att nödvändig samverkan och integration skall kunna utvecklas. En ny
modell förutsätter att de ekonomiska villkoren för skolor och företag är rim-
liga. Utbildningen bör utformas tillsammans med företag och branscher. Den
praktiska utbildningen på arbetsplatsen skall kombineras med studier i de
ämnen som efterfrågas inom yrkesområdet. Förslagsvis kan den vara fyraårig
men den totala tiden kan variera. Lärlingsutbildningen skall inte obligatoriskt
leda till högskolebehörighet. Företagen bör få ersättning, "lärlingspeng", för
sin del av utbildningen. Lärlingen bör ges ersättning av arbetsplatsen i rela-
tion till den insats som görs i produktionen. Utbildningen skall avslutas med
gesällprov eller motsvarande. Regeringen bör snarast återkomma till riksda-
gen med förslag till en ny modell för lärlingsutbildning i enlighet med vad vi
nu har förordat. Riksdagen bör bifalla motionerna 1999/2000:Ub17 yrkande-
na 2 och 3 och 1999/2000:Ub18 yrkande 2.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 4 och
9 bort hemställa

1. beträffande utformningen av gymnasieexamen

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub17 yrkande 1,
1999/2000:Ub18 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Ub294 yrkandena 20
och 21 och 1999/2000:Ub311 yrkande 2 och med avslag på motion
1999/2000:Ub22 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad som ovan anförts,

4. beträffande innehållet i projektarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub18 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande införande av en ny modell för lärlingsutbild-
ning

att riksdagen med bifall till motionerna 1999/2000:Ub17 yrkandena
2 och 3 och 1999/2000:Ub18 yrkande 2 och med avslag på motioner-
na 1999/2000:Ub22 yrkandena 6 och 7 och 1999/2000:Ub261 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Utformningen av gymnasieexamen, m.m. (mom. 1, 2, 5, 6
och 9) - kd

Yvonne Andersson (kd) och Erling Wälivaara (kd) anför:

När det gäller utformningen av gymnasieexamen vill vi betona vikten av en
avstämning mellan gymnasieexamen och det nuvarande kravet på allmän
behörighet. Om den nya gymnasieexamen kommer att ställa krav på att vissa
ämnen skall ingå kan resultatet bli att den har högre krav än det som gäller
för grundläggande behörighet. Det rimliga vore att kraven låg på samma
nivå. Projektarbetet får inte likställas med den kommande gymnasieexamen.
En gymnasieexamen skall bygga på elevernas samlade prestationer, där
också den praktiska delen måste få utrymme. Projektarbetet måste kunna
utföras som ett praktiskt arbete med tillhörande dokumentation. Riksdagen
bör bifalla motion 1999/2000:Ub22 yrkandena 1 och 3.

Vi anser att det är viktigt att se över systemet för meritvärdering vid an-
tagning till högre utbildning i samband med att den nya gymnasieexamen
utformas. Det är olämpligt att målrelaterade betyg räknas om till kvantitativa
jämförelsetal. I dag söker eleverna till högskolan på en snittpoäng, vilket
medför en risk för att eleverna i sina val av kurser väljer sådana där det är
lättare att få bra betyg. Traditionella kunskapsämnen som upplevs som svåra
prioriteras ned eftersom eleven själv väljer vilka 90 % av det totala poäng-
antalet på gymnasieprogrammet som skall räknas. Riksdagen bör bifalla
motion 1999/2000:Ub22 yrkande 2.

Det är mycket viktigt att lärarna får kompetensutveckling för att kunna
handleda och bedöma projektarbeten. Regeringen bör därför ta initiativ till en
särskild insats för kompetensutveckling av lärarna inför införandet av pro-
jektarbete i gymnasieskolan. Riksdagen bör bifalla motion 1999/2000:Ub22
yrkande 5.

Vi kristdemokrater stödjer regeringens förslag att projektarbetet skall be-
tygsättas med samma betygsskala som andra kurser i gymnasieskolan. Vi
anser dock att antalet betygssteg inom betygssystemet bör utökas. Betygs-
skalan borde vara sexgradig. Det nuvarande systemet innehåller alltför få
betygssteg för att betraktas som rättvist. Regeringen bör se över antalet nivå-
er i betygssystemet och återkomma till riksdagen med förslag. Riksdagen bör
bifalla vår motion 1999/2000:Ub22 yrkande 4.

Vi vill införa en ny modell för lärlingsutbildning - ett nytt permanent lär-
lingsprogram i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen skall kunna omfatta
mellan två och fyra år beroende på yrkets karaktär och den enskilde elevens
önskan att läsa kärnämnen. Vi vill särskilt betona att den enskilde eleven
skall ha rätt att välja ambitionsnivån på sina kärnämnesstudier. Utbildningen
skall knytas nära det lokala näringslivet. Skolan skall vara huvudman, även
om hälften av tiden, redan från den första terminen, tillbringas på praktik.
För utbildning och handledning under det första året skall företaget få ersätt-
ning med 3 000-4 000 kr i månaden. Eleven skall få ersättning enligt
"lärlingsavtal" i relation till insats som görs i produktionen. Utbildningen
skall kvalitetssäkras, gärna med yrkesexamen efter branschens önskemål.
Utbildningen skall avslutas med gesällprov/yrkesprov. Regeringen bör sna-
rast återkomma till riksdagen med förslag till ett fast och permanent lärlings-
program i gymnasieskolan. Riksdagen bör bifalla vår motion 1999/2000:
Ub22 yrkandena 6 och 7.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 2, 5, 6
och 9 bort hemställa

1. beträffande utformningen av gymnasieexamen

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub22 yrkandena 1
och 3 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub17 yrkande 1,
1999/2000:Ub18 yrkandena 4 och 5, 1999/2000:Ub294 yrkandena 20
och 21 och 1999/2000:Ub311 yrkande 2 som sin mening ger regering-
en till känna vad som ovan anförts,

2. beträffande meritvärdering vid antagning till högre utbild-
ning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub22 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande kompetensutveckling av lärare

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub22 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande antalet betygssteg

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub22 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande införande av en ny modell för lärlingsutbild-
ning

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub22 yrkandena 6
och 7 och med avslag på motionerna 1999/2000:Ub17 yrkandena 2
och 3, 1999/2000:Ub18 yrkande 2 och 1999/2000:Ub261 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Betygsättning av projektarbetet (mom. 3) - v

Britt-Marie Danestig (v) och Lennart Gustavsson (v) anför:

Vänsterpartiets utgångspunkt är en betygsfri skola. Eftersom kunskap inte
kan mätas på ett objektivt och rättvist sätt faller grundvalarna för alla forme
av betygssystem. Betyg bidrar till konkurrensen i samhället och därmed
följer även utslagning. Vi avvisar bestämt de argument som regeringen anför
för en graderad betygsskala på projektarbetet, eftersom vi menar att de ger
uttryck för en förlegad kunskapssyn. Den kunskap och de färdigheter som
anges i skolans mål underordnas en kortsiktig inlärningsprocess. Enligt vår
uppfattning skulle motivationen för att genomföra ett lyckat arbete snarare
öka om det var själva innehållet i arbetet som kunde komma i fokus och inte
betyget.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort
hemställa

3. beträffande betygsättning av projektarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub20 som sin me-
ning ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Tidsbegränsning av försöksverksamheten med
lärlingsutbildningen m.m. (mom. 8) - c

Sofia Jonsson (c) anför:

Regeringen föreslår en förlängning av försöksverksamheten med lärlingsut-
bildning, dock inte hur länge. Centerpartiet anser att försöksverksamheten
bör tidsbegränsas till den 1 juli 2002. Det är viktigt att regeringen nu gör en
medveten och rejäl satsning för att få i gång försöksverksamheten runtom i
landet. Lärlingsutbildning bör kunna inledas tidigare än då halva gymna-
sieutbildningen är slutförd. Det är angeläget att utbildning på en arbetsplats
kan integreras med mer teoretiska studier i skolan. En utgångspunkt bör vara
en ökad lokal frihet att bestämma tidpunkten för inledning av lärlingsmo-
mentet i lärlingsutbildningen. Frihet att anpassa utbildningen efter elevens
förutsättningar och frihet att lokalt avtala om ersättning till företag och ele
utgör viktiga steg mot en mer flexibel lärlingsutbildning. Riksdagen bör
bifalla motion 1999/2000:Ub21 yrkandena 1-3.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 bort
hemställa

8. beträffande tidsbegränsning av försöksverksamheten med
lärlingsutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub21 yrkandena 1-3
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Förlängning av försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång
(mom. 10) - kd, c, fp

Yvonne Andersson (kd), Erling Wälivaara (kd), Sofia Jonsson (c) och Ulf
Nilsson (fp) anför:

Det är för oss självklart att föräldrarna skall ha inflytande över sina barns
skolgång. Det är mycket viktigt att stärka rättigheterna för utvecklingsstörda
barn. De skall ha rätt att vistas i samma skolmiljö som andra barn. Lagen om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång borde därför permanentas samtidigt som de problem som Skolver-
ket pekat på givetvis snarast måste lösas. Vi vill betona att hindren som
omöjliggör en permanentning av försöksverksamheten snarast måste undan-
röjas. Regeringen bör därför vidta de åtgärder som erfordras och snarast
återkomma till riksdagen med ett förslag om permanentning av försöksverk-
samheten. Vi förutsätter att regeringen återkommer med ett sådant förslag
under det närmaste året. Riksdagen bör - i avvaktan på ett sådant förslag -
förlänga lagen om försöksverksamhet. Riksdagen bör vidare bifalla motio-
nerna 1999/2000:Ub18 yrkande 3, 1999/2000:Ub21 yrkande 4 och
1999/2000:Ub22 yrkandena 8 och 9.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 10 bort
hemställa

10. beträffande förlängning av försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om fortsatt gil-
tighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräld-
rainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, dels med bifall till
motionerna 1999/2000:Ub18 yrkande 3, 1999/2000:Ub21 yrkande 4
och 1999/2000:Ub22 yrkandena 8 och 9 som sin mening ger regering-
en till känna vad som ovan anförts,

6. Information till föräldrar med utvecklingsstörda barn inför
val av skolform (mom. 11) - m

Beatrice Ask (m), Tomas Högström (m), Per Bill (m) och Anders Sjölund
(m) anför:

Enligt vår uppfattning är det mycket angeläget att föräldrar med utvecklings-
störda barn inför val av skolform får bättre information. Frågan om val av
skolform är komplicerad, och kunskaper om skolformernas mål, organisation
och resurser är viktiga vid en helhetsbedömning. Skolverket bör därför ges i
uppdrag att utarbeta riktlinjer och material så att berörda föräldrar på ett
tidigt stadium får information till stöd för val inför barnens skolgång. Detta
bör ingå i det uppföljningsuppdrag som regeringen avser att ge Skolverket.
Riksdagen bör bifalla motion 1999/2000:Ub17 yrkande 4.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort
hemställa

11. beträffande information till föräldrar med utvecklingsstör-
da barn inför val av skolform

att riksdagen med bifall till motion 1999/2000:Ub17 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Nuvarande lydelse

Bilaga 3

Föreslagen lydelse

Bilaga 3

Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om
försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till
utgången av juni 2000, skall fortsätta att gälla till och med utgången av juni
2005.