Ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.

Betänkande 1991/92:SoU16

Socialutskottets betänkande 1991/92:SOU16

Ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
SoU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:104 om
ändring i patientjournallagen m.m. och en motion som väckts
under allmänna motionstiden 1992 och överlämnats från
konstitutionsutskottet. De nya bestämmelserna föreslås träda i
kraft den 1 oktober 1992.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Motionen får
anses vara tillgodosedd genom förslaget och avstyrks därför.

Propositionen

I proposition 1991/92:104 om ändring i patientjournallagen
(1985:562) m.m. har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen, vilka har lagts fram efter hörande av lagrådet,
fogas till betänkandet som bilaga.

Motionen

Motion väckt under allmänna motionstiden 1992 och överlämnad
från konstitutionsutskottet

Motion 1991/92:K402 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer
(båda m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
översyn syftande till att sekretessen kan garanteras även för
uppgifter som lämnats till privatläkare.

Utskottet

Bakgrund

Patientjournallagen (1985:562) trädde i kraft den 1 januari
1986. Den innehåller bl.a. bestämmelser om förande av
patientjournal, hur en sådan journal skall hanteras och minsta
tid den skall bevaras. Inom den enskilda hälso- och sjukvården
kan det i många fall vara så att den läkare eller annan som
behandlar patienter och som för patientjournalerna också är den
som driver verksamheten. Denne skall då bl.a. se till att
journalerna förvaras på det sätt som patientjournallagen
föreskriver. Reglering saknas emellertid om vad som skall hända
med journalerna om denne person avlider eller på annat sätt
avslutar verksamheten utan att någon annan dessförinnan har
övertagit ansvaret för patientjournalerna. Detta kan leda till
osäkerhet hos patienterna om huruvida deras journaler förvaras
på ett tillfredsställande sätt.

Fram till den 1 juli 1981 sköttes dessa frågor av länsläkarna.

Efter år 1981 har länsstyrelserna under en tid fortsatt att ta
emot vissa patientjournaler efter avlidna läkare och tandläkare.
Detta har skett närmast mot bakgrund av att vissa tjänstemän
inom länsläkarorganisationen under en övergångsperiod fortsatt
att som tidigare hjälpa länsstyrelsen i medicinska frågor. Efter
denna övergångsperiod har socialstyrelsen bl.a. hänvisat till
närmaste landsarkiv. Det har också förekommit att journaler
lämnats till ett landstingsarkiv och i något undantagsfall att
journalerna arkiverats hos socialstyrelsen.

Innehållet i propositionen i huvuddrag

I propositionen föreslås att patientjournallagen ändras så,
att patientjournaler inom den enskilda hälso- och sjukvården kan
tas om hand dels om det på sannolika skäl kan antas att
journalerna inte kommer att handhas enligt lagen eller
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, dels om den som
ansvarar för journalerna ansöker om omhändertagande och det
finns ett påtagligt behov av att journalerna tas om hand.

Omhändertagna journaler skall enligt lagförslaget förvaras hos
arkivmyndigheten i det landsting eller, i fråga om kommuner som
inte tillhör något landsting, den kommun där journalerna finns.
Som minsta tid för förvaring föreslås tio år från den dag
journalhandlingarna inkom till arkivmyndigheten med möjlighet
för arkivmyndigheten att besluta om längre förvaring.
Arkivmyndigheten och andra myndigheter som har hand om
patientjournaler upprättade inom enskild hälso- och sjukvård
föreslås få samma begränsade skyldighet att i vissa särskilt
reglerade fall lämna uppgifter ur journalhandlingar som den haft
som ansvarat för handlingarna före överlämnandet av journalen
till myndigheten. Denna skyldighet gäller endast när uppgifterna
begärs för särskilt fall. I syfte att skapa ett starkt
sekretesskydd läggs i propositionen fram förslag om ändringar i
sekretesslagen (1980:100). Det föreslås att en ny bestämmelse
införs som reglerar sekretessen i verksamhet som avser
omhändertagande av patientjournaler som upprättats inom enskild
hälso- och sjukvård. Denna sekretess innebär att uppgifter om
enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i
princip får lämnas endast om den enskilde medgett det eller
uppgiften begärs av hälso- och sjukvårdspersonal samt behövs för
vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften
lämnas.

Vidare föreslås att omhändertagna journaler efter ansökan
skall återlämnas om journalerna inte gallrats ut och det inte
heller finns anledning att anta att hanteringen av journalerna
kommer att misskötas efter återlämnandet.

Beslut i fråga om omhändertagande och återlämnande skall
enligt förslaget meddelas av socialstyrelsen med möjlighet till
överklagande hos kammarrätt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1992.

Motionärernas förslag

I motion K402 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (båda m),
som alltså avlämnades redan under den allmänna motionstiden,
yrkas på en översyn syftande till att sekretessen kan garanteras
även för uppgifter som lämnas till privatläkare. Motionärerna
anför att ingen i dag kan vara säker på att de förtroenden, som
givits till en privatläkare, i längden går att hålla hemliga för
den offentliga sjukvården, där ju så många fler är involverade i
personaktens hantering. Eventuellt kan det vara acceptabelt att
landstingen endast arkiverar de mycket känsliga uppgifter, som
dessa privatläkarjournaler ofta innehåller. I dag kan
landstingen föra in privatläkarjournalernas uppgifter i sina
egna register så länge det inte finns någon föreskrift för
hanteringen. Länsläkarna tog tidigare hand om journalerna och
arkiverade dem i länsstyrelsernas arkiv, där de var betydligt
mer skyddade mot obehörig insyn. Det är alltså bristen på
lagreglering, som gör att det inte finns garantier för att
journalerna inte hanteras på felaktigt sätt enligt motionärerna.

Tidigare riksdagsbehandling

I höstas behandlade konstitutionsutskottet i sitt betänkande
1991/92:KU11 en motion från den allmänna motionstiden 1991
liknande den nu aktuella. Konstitutionsutskottet avstyrkte
motionen med hänvisning till att den fråga som togs upp i
motionen omfattades av det då pågående propositionsarbetet i
regeringskansliet samt att det arbetet inte borde föregripas av
något ställningstagande från riksdagens sida.

Närmare om propositionens förslag om utlämnande av uppgifter
ur omhändertagna journalhandlingar

Journalhandlingar som omhändertas efter beslut av
socialstyrelsen skall enligt förslaget överlämnas till vissa
arkivmyndigheter för förvaring. Enligt en huvudregel i
tryckfrihetsförordningen (TF) anses de då, i och med att de
kommer in till arkivmyndigheten, vara allmänna handlingar hos
denna myndighet (2 kap. 3 § första stycket TF). Den i TF
föreskrivna rätten att ta del av handlingen gäller om inte annat
föreskrivs i sekretesslagen. I sekretesslagen saknas för
närvarande sekretessbestämmelser som är tillämpliga på uppgifter
i en sådan handling.

Den sekretess som enligt propositionen bör gälla för
arkivpersonal och andra som kommer eller har kommit i kontakt
med omhändertagna patientjournaler liksom ärenden om
omhändertagande eller återlämnande av patientjournaler, skall i
stort sett ha samma innehåll som den som redan gäller inom
hälso- och sjukvården. Detta gäller exempelvis sekretess i
förhållande till patienten själv. När det gäller sekretess i
förhållande till annan än patienten måste dock enligt
propositionen beaktas att berörda patientjournaler kommer från
den enskilda sektorn där det saknas en allmän rätt för annan än
patienterna att ta del av uppgifterna i journalerna. Många
patienter har valt att vända sig till den enskilda hälso- och
sjukvården just med hänsyn härtill. Detta talar enligt
propositionen för att uppgifterna ur omhändertagna
journalhandlingar borde få lämnas till annan än patienten endast
med medgivande av patienten. Detta skulle dock leda för långt
och -- även om huvudregeln skall vara att medgivande inhämtas
från patienten -- vissa begränsade möjligheter bör finnas att få
lämna ut uppgifter ur omhändertagna journalhandlingar utan ett
sådant medgivande.

När förfrågningar hittills skett om att få del av uppgifter ur
omhändertagna journalhandlingar har det oftast gällt en begäran
från läkare eller andra vårdgivare. En sådan bör enligt
propositionen kunna tillmötesgås om det, med hänsyn till vård
eller behandling, är starkt motiverat att begärd uppgift
utlämnas. Detta innebär i princip att endast läkare, tandläkare
eller andra vårdgivare inom offentlig eller enskild hälso- och
sjukvård som verkligen behöver uppgifter för vård eller
behandling skall ha rätt att ta del av dessa utan patientens
medverkan. I övrigt måste patientens samtycke först inhämtas.
Sekretesskyddet för uppgifter om enskilds hälsotillstånd och
andra personliga förhållanden i omhändertagna patientjournaler
m.m. blir därmed starkare än vad som gäller inom offentlig
hälso- och sjukvård.

Som exempel på situationer när ett utlämnande bör kunna ske
utan inhämtande av samtycke från den enskilde nämns i
propositionen att uppgiften är av mycket stor eller t.o.m.
avgörande betydelse för vård av den som uppgiften rör men att
denne inte kan lämna sitt medgivande på grund av
medvetslöshet eller annat.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda
lagförslagen. Syftet med motion K402 (m) får anses tillgodosett
härmed. Motionen avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen
att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till
a) lag om ändring i patientjournallagen (1985:562),
b) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

2. beträffande en översyn av sekretessbestämmelserna
att riksdagen avslår motion 1991/92:K402.

Stockholm den 7 april 1992
På socialutskottets vägnar
Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Rinaldo Karlsson (s),
Jan Andersson (s), Johan Brohult (nyd), Maj-Inger Klingvall (s),
Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My Persson (m), Martin
Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Maud Ekendahl (m) och Chatrine
Pålsson (kds).

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga