Ändring i minerallagen

Betänkande 1997/98:NU7

Näringsutskottets betänkande 1997/98:NU07

Ändring i minerallagen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
NU7
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1997/98:47 om ändring i minerallagen (1991:45),
dels sex motioner som väckts med anledning av propositionen,
dels en motion från allmänna motionstiden.
En skrivelse i ärendet har inkommit från Malå kommun.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förändringar i minerallagen, vilka
skall träda i kraft den 1 juli 1998. Ändringarna syftar till att underlätta och
effektivisera verksamheten för prospektörer och gruvföretag. I en reservation
(fp) framhålls att bristerna i regeringens proposition är så stora att
propositionen i sin helhet bör avslås med undantag av de lagändringar som
sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning. Enligt
reservanten bör eventuella ändringar i minerallagen föregås av grundliga
studier av motsvarande lagstiftning i andra gruvländer.
Regeringens förslag att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas tillstyrks
av ett enhälligt utskott. I fortsättningen skall en bergmästare svara för
tillståndsgivning och tillsyn i hela landet. När det gäller lokalisering av
Bergsstaten anser utskottet att en lokalisering till Luleå innebär ett antal
fördelar och att en sådan lokalisering ligger väl i linje med de
regionalpolitiska riktlinjer som riksdagen stakat ut. Enligt en reservation
(fp, v, mp) bör man vid omorganisation av Bergsstaten överväga Malå som
lokaliseringsort. Utskottet behandlar vidare frågan om att effektivisera
handläggningen vid Bergsstaten och avstyrker aktuella motionsyrkanden. I en
reservation (m, fp) begärs en skyndsam utredning.
Regeringens förslag om ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd
tillstyrks av utskottet men avstyrks i en reservation (mp), där det hävdas att
den nuvarande giltighetstiden - sammanlagt tio år - är väl avvägd. Utskottet
tillstyrker vidare regeringsförslaget om ett förtydligande i minerallagen med
innebörd att länsstyrelsen och bergmästaren får villkora medgivande till
undersökningsarbete. En särbestämmelse införs när det gäller villkor för
undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena. Miljöpartiets företrädare
reserverar sig till förmån för en lagändring där särbestämmelsen omfattar även
övriga områden av riksintresse. Regeringens förslag att införa skyldighet att
till bergmästaren redovisa resultat efter avslutat undersökningsarbete
tillstyrks av utskottet. I en reservation (m) anförs att de nuvarande reglerna
på området är fullt tillräckliga.
Andra reservationer syftar till en kortare sekretesstid för de rapporterade
undersökningsresultaten (v) samt till en utredning av frågan om royalty inom
gruvnäringen (v, mp).

Propositionen

I proposition 1997/98:47 föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i minerallagen (1991:45).

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:
1997/98:N7 av Rolf Gunnarsson och Christel Anderberg (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bergmästarkontoret i Falun.
1997/98:N8 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen
1. - med undantag av förslagen till ändring av 8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap.
4 § minerallagen (1991:45) innebärande att Bergsstatens distriktsindelning
avskaffas - avslår regeringens proposition,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering till Malå av Bergsstatens registrerings- och tillståndsfunktioner,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kortare
handläggningstider för undersökningstillstånd.
1997/98:N9 av Margareta Andersson (c) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget
att på sikt avskaffa Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned di-
striktskontoret i Falun.
1997/98:N10 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär en utredning om royalty enligt vad i motionen
anförts,
2. beslutar att sekretesstiden för prospekteringsresultat endast skall vara
tre år enligt vad i motionen anförts,
3. beslutar om en flyttning av bergmästaren till Malå enligt vad som i
motionen anförts.
1997/98:N11 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. avslår regeringens förslag till ändring av 14 kap. 3 § minerallagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handläggningen av ansökningar om undersökningstillstånd.

1997/98:N12 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. beslutar att 3 kap. 6 § andra stycket 3 minerallagen skall ges följande
lydelse: område som avses i 3 kap. 2-5 §§ lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.,
2. avslår förslaget till ändring av 2 kap. 7 § minerallagen i enlighet med
vad i motionen anförts,
3. - vid avslag på punkt 2 - hos regeringen begär förslag om ändring av 2
kap. 7 § i enlighet med vad i motionen anförts,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav
för företrädesrätt.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är
1997/98:N201 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler
jobb inom mineralverksamheterna till Malå,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokaliseringen av bergmästarämbetet till Malå,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
arbetsmarknadsmedel för digitalisering av data från Mineralkontorets arkiv.

Utskottet

Bakgrund
Den 1 juli 1992 infördes en ny minerallag som ersatte gruvlagen och lagen om
vissa mineralfyndigheter. Den nya lagen (1991:45) innehåller enhetliga
bestämmelser för en utvidgad krets av lagreglerade mineral. En nyhet var att
minerallagen direkt anknöts till lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m., den s.k. naturresurslagen.
Tillståndsgivning enligt minerallagen görs i två etapper, nämligen för
undersökningsarbete och för bearbetning. Med undersökningsarbete avses arbete
för att dels påvisa en fyndighet av ett mineral, dels utröna fyndighetens
sannolika ekonomiska värde och dess beskaffenhet i övrigt. Giltighetstiden, som
är tre år, kan förlängas och sammanlagt uppgå till högst tio år.
I lagen finns bestämmelser om karenstid. Dessa innebär att när ett
undersökningstillstånd eller en bearbetningskoncession har upphört att gälla
kan en ansökan från tillstånds- eller koncessionshavaren om ett nytt
undersökningstillstånd beträffande mark inom samma område inte prövas förrän
tre år har förflutit från det att tillståndet eller koncessionen upphörde att
gälla. För andra finns ingen karenstid. Om det finns synnerliga skäl får
bergmästaren - chef för den regionala förvaltningsmyndigheten - medge undantag
från bestämmelsen.
I slutet av år 1995 tillkallades en särskild utredare (f.d. landshövdingen
Görel Bohlin) - den s.k. Gruvkommittén - med uppdrag att se över vissa frågor
om statens roll för främjande av den svenska gruvnäringens utveckling (dir.
1995:166). Utredningsuppdraget utökades genom tilläggsdirektiv i maj 1996.
Enligt dessa direktiv (dir. 1996:45) skulle utredaren lämna förslag om
eventuell ändring i minerallagen innebärande skyldighet för yrkesmässiga
prospektörer att rapportera resultaten av undersökningsarbete när
undersökningstillståndet upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom
undersökningsområdet. I oktober 1996 lämnade den särskilda utredaren
betänkandet Gruvorna och framtiden (SOU 1996:152). Betänkandet har
remissbehandlats.
Regeringens nu framlagda förslag till ändring i minerallagen i proposition
1997/98:47 utgår i huvudsak från utredningens förslag. Lagrådets yttrande har
inhämtats. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och
synpunkter.
Sex motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet behandlar
även en motion från den allmänna motionstiden 1997, vilken berör propositionens
ämnesområde.

Allmänt om regeringens förslag
Regeringen föreslår ett antal ändringar i den gällande minerallagen.
Nuvarande regler innebär att undersökningstillstånd gäller i tre år från
dagen för beslutet. Tillståndet kan under vissa förutsättningar förlängas först
i högst tre år och därefter i ytterligare högst fyra år. Enligt regeringens
förslag skall prospektörer få möjlighet till ytterligare förlängning av
undersökningstiden med upp till fem år. Vidare föreslår regeringen att en
enhetlig karenstid på ett år - för såväl tidigare tillståndshavare som andra
prospektörer - införs från det att ett undersökningstillstånd eller en
bearbetningskoncession upphör att gälla.
För att skydda fyndigheterna hos gruvor som är i drift föreslås införande av
en skyddszon på 1 000 meter runt en bearbetningskoncession.
För sådana yrkesmässiga undersökningstillstånd som inte leder till
bearbetningskoncession bör det enligt regeringen införas en skyldighet att
redovisa resultat i form av rådata.
Regeringens förslag innebär vidare ett förtydligande av minerallagens regler
om miljöskydd samt avskaffande av den nuvarande distriktsindelningen av
Bergsstaten. Vidare meddelar regeringen att den avser att genomföra vissa
ändringar vad gäller ansökningsavgiften och undersökningsavgiften.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1998.

Bergsstaten

Slopande av Bergsstatens distriktsindelning

Propositionen
Bergsstaten har till uppgift att underlätta eftersökande och utvinning av
mineraliska ämnen (främst malmer), förhindra misshushållning med våra
mineralresurser samt förebygga att personer och egendom kommer till skada vid
gruvdrift. Chefsmyndighet för Bergsstaten är Sveriges geologiska undersökning
(SGU), vilket bl.a. innebär att SGU fördelar medel till Bergsstaten och i
förekommande fall utfärdar föreskrifter. Bergsstaten lämnar tillstånd och
utövar tillsyn enligt minerallagen. Vidare har Bergsstaten att informera om
gällande regler samt att granska och förvara gruvkartor. Bergsstaten är
organiserad i två bergmästardistrikt som vart och ett förestås av en
bergmästare. Det norra distriktet med kontor i Luleå omfattar Norrbottens,
Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. Det södra distriktet med
kontor i Falun omfattar övriga Sverige.
I propositionen föreslås att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas och
att en bergmästare får ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn i hela
landet. Minerallagen bör därför ändras i de fall bergmästardistrikt utpekas (8
kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 §).
Skälen för regeringens förslag är att antalet ansökningar om
undersökningstillstånd hos Bergsstaten har ökat kraftigt samtidigt som
områdenas storlek ökat, vilket medfört att det uppstått anhopningar av
ansökningar med lång handläggningstid som följd. I syfte att öka effektiviteten
i ärendehanteringen - både för att förkorta handläggningstiderna och för att få
en konse-kvent handläggningsordning - föreslår regeringen sålunda att
Bergsstatens distriktsindelning slopas.

Motionen
I motion 1997/98:N9 (c) begärs att riksdagen avslår förslaget att avskaffa
Bergsstatens distriktsindelning och lägga ned distriktskontoret i Falun. En
nedläggning av Falukontoret skulle leda till sämre service och ökade kostnader
för dem som skall använda Bergsstatens tjänster, sägs det i motionen.

Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till de skäl som redovisas i propositionen delar utskottet
regeringens bedömning att effektiviteten i ärendehanteringen kan ökas om
distriktsindelningen inom Bergsstaten slopas. Den här aktuella motionen
avstyrks därför och propositionens förslag i denna del tillstyrks.

Lokalisering av Bergsstaten

Propositionen
Regeringen aviserar i propositionen att bergmästaren skall placeras i Luleå,
medan kontoret i Falun skall finnas kvar tills vidare.

Motionerna
Lokaliseringsfrågan tas upp i flera motioner.
I motion 1997/98:N8 (fp) framhåller motionärerna angelägenheten av att en
lokalisering av registrerings- och tillståndsfunktionerna till Malå noga
övervägs i samband med att Bergsstatens distriktsindelning avskaffas.
Enligt ett yrkande i motion 1997/98:N10 (v) skall riksdagen besluta om en
flyttning av bergmästaren till Malå, där bl.a. det nationella borrkärnearkivet
finns. För att gynna prospektörer och gruvföretag bör så mycket service som
möjligt finnas samlad på ett ställe, påpekas det.
I motion 1997/98:N201 (fp), som väcktes under allmänna motionstiden 1997 och
sålunda innan den nu aktuella propositionen avlämnades, begärs att
bergmästarämbetet lokaliseras till Malå samt att insatser görs för att fler
jobb skall komma till stånd inom mineralverksamheterna i Malå, bl.a. med hjälp
av arbetsmarknadsmedel.
Frågan om bergmästarkontoret i Falun uppmärksammas också i motion 1997/98:N7
(m). Motionärerna instämmer i regeringens bedömning att en effektivisering av
verksamheten kan uppnås genom omorganisation till ett enda bergmästardistrikt
men anser att kontor bör finnas såväl i Falun som i Luleå.

Vissa kompletterande uppgifter
Bergsstaten har som redan nämnts till uppgift att lämna tillstånd och utöva
tillsyn enligt minerallagen. De tillstånd som förekommer är främst
undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner. Även andra uppgifter som
tillsyn av enskilda gruvor, information m.m. åligger myndigheten. Vid kontoret
i Luleå har under de senaste åren funnits en bergmästare, en gruv-ingenjör och
fyra assistenter, medan kontoret i Falun har haft en bergmästare och två
assistenter.
SGU:s mineralinformationskontor i Malå har till uppgift att informera om och
marknadsföra prospekteringsmöjligheterna i Sverige. Vidare förvarar kontoret
material i samband med prospektering, bl.a. det s.k. borrkärnearkivet. Cirka
tio personer arbetar på kontoret. Även andra georelaterade verksamheter har
samlats till Malå.
Under senare år har arbetsmarknadsutskottet vid olika tillfällen behandlat
frågan om riktlinjer för lokalisering av statlig verksamhet. Hösten 1996
anförde arbetsmarknadsutskottet följande (bet. 1996/97:AU2 s. 27):

Utskottet vill ånyo understryka att varje beslut om omlokalisering av befintlig
verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör föregås av noggranna
överväganden om möjligheten att i första hand placera dem i läns- centrum eller
vissa andra orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska
stödområden. - - - Enligt utskottets uppfattning bör frågor om lokalisering av
statlig verksamhet som är av större vikt eller på annat sätt av principiellt
intresse underställas riksdagen.
På förslag av arbetsmarknadsutskottet anslöt sig riksdagen till denna
uppfattning i ett uttalande till regeringen. Hösten 1997 återkom utskottet till
denna fråga i sitt betänkande 1997/98:AU2. Bland annat redovisade
arbetsmarknadsutskottet att regeringen i den regionalpolitiska proposition som
aviserats under våren 1998 närmare skall ta upp frågor om lokalisering i
samband med nya organisationsstrukturer inom statlig verksamhet.

Utskottets ställningstagande
Näringsutskottet har inget att erinra mot att bergmästaren placeras i Luleå och
att kontoret i Falun kommer att finnas kvar tills vidare. Enligt utskottets
sätt att se innebär en lokalisering av huvudkontoret till Luleå ett antal
fördelar. En sådan är att branschen själv är positiv till denna lokalisering,
en annan är att Luleå Tekniska Universitet har såväl grundutbildning som
forskning på mineralområdet, varför synergieffekter kan förväntas, samt vidare
att det finns goda kommunikationsmöjligheter till Luleå. En lokalisering till
Luleå ligger härutöver väl i linje med de regionalpolitiska riktlinjer som
riksdagen stakat ut.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här berörda yrkanden.

Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten

Propositionen
Regeringen konstaterar i propositionen, som tidigare beskrivits, att det har
uppstått en anhopning av ansökningar vid Bergsstaten med lång handläggningstid
som följd. Trots extra ansträngningar har ärendebalansen ännu inte klarats av.
Förutom förslaget om att avskaffa distriktsindelningen vid Bergsstaten anser
regeringen att effektivisering inom Bergsstaten kan uppnås genom modern
informationsteknik samt utökad kompetens inom miljöområdet.

Motionerna
Såväl i motion 1997/98:N11 (m) som i motion 1997/98:N8 (fp) understryker
motionärerna att effektiviteten i handläggningen av undersökningstillstånd
måste öka, så att de oacceptabelt långa handläggningstiderna försvinner. En
förenkling och effektivisering av handläggningen bör utredas av regeringen,
anförs det.
Ett särskilt effektivitetsproblem tas upp i motion 1997/98:N12 (mp).
Motionärerna framhåller att en prospektör inte skall kunna blockera ett område
under lång tid genom att underlåta att betala ansökningsavgift. Därför föreslås
att såväl ansökan som ansökningsavgift skall ha inkommit innan företrädesrätt
enligt 2 kap. 3 § minerallagen utfärdas. Enligt denna bestämmelse har den som
först kom in med ansökan företräde om ett område omfattas av flera ansökningar.

Vissa kompletterande uppgifter
Prospekteringen i Sverige har ökat sedan år 1992, då den statliga
prospekteringen avvecklades och flera regeländringar genomfördes, vilka
bidragit till ett ökat internationellt intresse. Denna positiva utveckling har
inneburit en trendmässig uppgång beträffande antalet utfärdade
undersökningstillstånd enligt tablån på nästa sida.

Antalet utfärdade undersökningstillstånd
---------------------------------------------
|År |Antal nya |Antal förlängda|
| |tillstånd |tillstånd |
---------------------------------------------
|1993 |83 |66 |
---------------------------------------------
|1994 |136 |63 |
---------------------------------------------
|1995 |180 |55 |
---------------------------------------------
|1996 |232 |78 |
---------------------------------------------
|1997 |218 |79 |
---------------------------------------------

Trots ansträngningar från den berörda personalen föreligger en ökad
ärendebalans med relativt långa handläggningstider (över 20 månader) som följd.
I regleringsbrevet till SGU för budgetåret 1998 har regeringen begärt att få
en återrapportering om Bergsstatens verksamhet. Återrapporteringen skall bl.a.
innehålla SGU:s bedömning av vad som krävs för att uppnå en generell
handläggningstid på sex månader samt en plan för införande av informations- och
kommunikationsteknik.
En ny bergmästare har tillträtt i december 1997. För närvarande är han
förordnad som bergmästare i båda bergmästardistrikten.

Utskottets ställningstagande
Utskottet har inhämtat att handläggningstiden för tillstånd har bringats ned
under senare tid. Utveckling på IT-området pågår med hjälp från bl.a. SGU:s
personal. Med hänvisning till det påbörjade arbetet för att begränsa
handläggningstiderna anser utskottet att riksdagen bör avslå de aktuella
yrkandena i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N11 (m).
Beträffande det i motion 1997/98:N12 (mp) upptagna problemet med att
ansökningsavgift inte betalas i samband med ansökan om tillstånd konstaterar
utskottet att reglerna i mineralförordningen (1992:285, 2 §) innebär att
avgiften skall betalas när ansökan ges in till bergmästaren. Utskottet
förutsätter att rutinerna ändras på ett sådant sätt att reglerna
fortsättningsvis kommer att följas. Motion 1997/98:N12 (mp) avstyrks därmed i
berörd del.

Ändringar i minerallagen

Propositionen
Regeringens förslag till ändringar i den gällande minerallagen och bakgrunden
till förslagen har kortfattat redovisats i de två inledande avsnitten i
betänkandet. Efter behandling av en motion som - med visst undantag - begär
avslag på lagförslaget i dess helhet behandlas de motioner som tar upp separata
frågor i regeringens lagförslag.

Motionen
I motion 1997/98:N8 (fp) yrkas avslag på regeringens proposition med undantag
av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens
distriktsindelning. Enligt motionärernas uppfattning har förarbetena till
lagförslaget inte i tillräcklig utsträckning omfattat studier av utländska
förhållanden. Motionärerna anser att eventuella ändringar i den svenska
minerallagen behöver föregås av en mer grundlig analys av motsvarande
lagstiftning i andra länder, exempelvis Kanada och Australien. Stabiliteten i
regelverket är av stor vikt för utländska prospektörer, påpekas det. Först
efter ytterligare analys kan ändringar införas, vilka har förutsättningar att
bli bestående på lång sikt. De nu föreliggande ändringsförslagen kan enligt
motionärerna riskera att uppfattas som en återgång till gamla tiders
protektionism.

Utskottets ställningstagande
Utskottet delar inte motionärernas åsikt att det internationella perspektivet
saknas i propositionen. Under utredningsarbetet har motsvarande lagstiftning i
bl.a. Australien, Kanada, Finland och Norge studerats. Som framgår av
inledningsavsnitten har Gruvkommitténs betänkande remissbehandlats. En
majoritet av remissinstanserna är positiv till de föreslagna ändringarna i
minerallagen.
Med hänvisning till vad som anförts bör riksdagen avslå motion 1997/98:N8
(fp) i denna del.

Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd

Propositionen
Enligt nuvarande bestämmelser i minerallagen (2 kap.) gäller, som tidigare
beskrivits, ett undersökningstillstånd i tre år från dagen för beslutet.
Tillståndet kan förlängas med högst tre år om ändamålsenlig undersökning
genomförts eller om tillståndshavaren har godtagbara skäl till att undersökning
inte har skett och kan göra sannolikt att området kommer att undersökas under
ansökningstiden. Om det finns synnerliga skäl kan giltighetstiden förlängas med
ytterligare fyra år. Med synnerliga skäl avses sådant som fyndighetens
beskaffenhet, tvist om inmutningsrätten, naturkatastrof m.fl. skäl.
Med hänsyn till att prospekteringsverksamheten är ett långsiktigt arbete som
på senare år inriktats mot allt djupare belägna malmer kan de nuvarande
reglerna i olyckliga fall leda till att en prospektör kan tvingas avbryta
verksamheten på grund av att tillräckligt undersökningsarbete inte hinner
slutföras innan tillståndstiden löper ut, framhålls det i propositionen.
Regeringen föreslår därför en ändring i 2 kap. 7 § innebärande att
prospektörer skall få möjlighet till ytterligare förlängning av
undersökningstiden med upp till fem år. Denna förlängning föreslås kunna ges om
det föreligger synnerliga skäl. Dessa skäl är att betydande arbete har lagts
ned inom området och att det är sannolikt att fortsatta undersökningar kommer
att leda till att en bearbetningskoncession meddelas. Förlängningen är enligt
regeringen endast avsedd att användas i undantagsfall. För giltighetstidens
förlängning från sex till tio år ändras kriteriet till särskilda skäl enligt
regeringens förslag. Den senare ändringen skall, anförs det, närmast ses som en
språklig anpassning till rådande förhållanden.

Motionen
I motion 1997/98:N12 (mp) framförs uppfattningen att tio år räcker för
undersökningsarbete. Motionärerna yrkar därför avslag på regeringens förslag
till ändring i minerallagen. Regeringens motiv att det behövs möjligheter till
längre undersökningstid för att kunna bryta djupare belägna malmer, är inte
tillräckligt starkt, framhålls det. Om regeringens förslag angående förlängning
till maximalt femton år ändå godtas, bör kraven skärpas enligt motionärerna.

Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först frågan om ändrad giltighetstid för
undersökningstillstånd.
Utskottet anser att regeringens förslag är väl avvägt. De flesta berörda
länsstyrelser och kommuner är positivt inställda till förslaget liksom SGU,
Svenska gruvföreningen m.fl. Övriga remissinstanser har inte haft något att
erinra mot förslaget.
Kraven för en förlängning från sex till tio år är oförändrade enligt
regeringsförslaget. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen med en inriktning
mot djupare malmer har utskottet inget att erinra mot den språkliga ändringen
från ?synnerliga skäl? till ?särskilda skäl?. Som framhålls i propositionen
skall ändringen snarast ses som en språklig anpassning till rådande
förhållanden.
Utskottet instämmer inte i motionärernas uppfattning att motiveringen för en
möjlig förlängning av giltighetstiden från tio till femton år inte är
tillräckligt stark. Möjligheten till ytterligare förlängning med fem år står
enligt regeringens förslag endast öppen för de prospektörer som haft särskilda
skäl att få förlängt till tio år och som av någon anledning inte kunnat
slutföra arbetet inom undersökningstiden. Det skall vara frågan om
undantagsfall. Med det anförda tillstyrks regeringens förslag i denna del och
avstyrks motion 1997/98:N12 (mp) i här berörd del.
Vad sedan gäller motionskravet om en ytterligare skärpning av kraven anser
utskottet att ett genomförande av regeringens förslag medför en sådan
skärpning. Sammantaget ställs skärpta krav som att betydande arbete skall ha
lagts ned inom området och att vidare undersökningar sannolikt kommer att leda
till att bearbetningskoncession kan meddelas. Utskottet instämmer därför inte i
motionärernas uppfattning utan avstyrker motion 1997/98:N12 (mp) även i denna
del.

Regler om miljöskydd
Propositionen
I minerallagen finns det inte några särskilda miljökrav för
undersökningstillstånd med hänvisning till att undersökningsarbete i allmänhet
inte ger några påtagliga effekter på naturmiljön.
Regler för undersökningsarbete finns i 3 kap. minerallagen. Bestämmelser om
hinder mot undersökningsarbeten i vissa typer av områden finns införda i 6 och
7 §§. Enligt 6 § krävs medgivande av länsstyrelsen när det gäller (1)
befästningsområde och sådant område utanför detta som regeringen bestämmer, (2)
kyrkogård och annan begravningsplats samt (3) område som avses i 3 kap. 5 §
naturresurslagen, det vill säga de s.k. obrutna fjällområdena. Reglerna i
minerallagen ger dock inte någon anvisning om vad länsstyrelsen skall beakta
när den lämnar ett medgivande enligt 3 kap. 6 § angående bl.a. de obrutna
fjällområdena. I propositionen meddelas att det råder tveksamhet om
länsstyrelsen och bergmästaren kan villkora ett medgivande enligt 3 kap. 6 och
7 § minerallagen.
Regeringen föreslår i propositionen att ett medgivande av en länsstyrelse
eller av bergmästaren enligt nyssnämnda lagrum får villkoras. När det gäller
undersökningsarbeten i de obrutna fjällområdena föreslår regeringen att det
införs en bestämmelse om att ett medgivande i dessa områden skall kombineras
med de villkor som är nödvändiga för att förhindra att påtaglig skada uppkommer
för områdets natur- och kulturvärden.
Vidare föreslås ett tillägg i 6 kap. 3 § minerallagen av innebörd att
undersökningstillstånd eller bearbetningskoncession kan återkallas om
tillståndshavaren bryter mot de uppställda villkoren.

Motionen
I motion 1997/98:N12 (mp) framhåller motionärerna att det inte är tillräckligt
att endast särskilt känsliga obrutna fjällområden skall kunna skyddas genom att
villkor ställs för att förhindra att skador uppkommer för områdets natur- och
kulturvärden. I motionen föreslås att länsstyrelsens prövning utvidgas till att
omfatta även övriga områden av riksintresse enligt 3 kap. 2-4 §§
naturresurslagen. Det innebär att t.ex. områden inom skärgårdarna, Öland och
Gotland samt Vänern, Vättern och Siljan med öar och strandområden skulle
omfattas av det särskilda skyddet.

Vissa kompletterande uppgifter
Den 1 juli 1993 infördes förbud i minerallagen för undersökningsarbete inom
nationalparker m.m. samt - utan medgivande av länsstyrelsen - inom de obrutna
fjällområdena (prop. 1992/93:238, bet. NU33). När det gällde nationalparker
erinrade utskottet om att endast riksdagen kan godkänna intrång i sådana
områden.
Under föregående riksmöte behandlade riksdagen en proposition om hållbar
utveckling i landets fjällområden (prop. 1996/97:226, bet. JoU5). I ett
yttrande (1996/97:NU3y) till jordbruksutskottet noterade näringsutskottet
behovet av att tydliggöra minerallagen beträffande de villkor som länsstyrelsen
kan meddela när tillstånd lämnas till undersökningsarbeten. Vidare förutsatte
näringsutskottet att regeringen vid beredningen av Gruvkommitténs förslag
skulle beakta behovet av att undanröja eventuella oklarheter i denna fråga. I
en avvikande mening (mp) anfördes att tillståndsprövningen när det gäller
undersökningsarbete i obrutna fjällområden borde flyttas från länsstyrelsen
till regeringen. Vidare borde regeringen enligt den avvikande meningen ge
Boverket i uppdrag att ta fram förslag till hur skyddet av fjällområdena kan
förbättras så att mineralutvinning inte kan komma till stånd i de obrutna
fjällområdena.
I föreliggande lagförslag har näringsutskottets synpunkt tillgodosetts.
Regeringsförslaget om att ett medgivande till undersökning i vissa områden vid
behov skall kombineras med villkor innebär ett förtydligande av minerallagens
regler om miljöskydd.
I naturresurslagen (3 kap.) anges de områden som, med hänsyn till sina natur-
och kulturvärden, är av riksintresse. Ingrepp i miljön får komma till stånd
endast om hinder inte möter enligt lagen (3 kap. 2-7 §§) och om det kan ske på
ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden.

Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag om att länsstyrelsens medgivande beträffande de obrutna
fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra
att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden innebär
enligt utskottets uppfattning ett förtydligande av skyddet vad gäller de
särskilt känsliga obrutna fjällområdena.
När det gäller prospektering av mineral anses ingreppen vara sådana att några
påtagliga spår inte uppstår. Borrning sker inom begränsade områden eftersom det
är den dyraste av de prospekteringstekniker som tillämpas. Borrning används
först när andra indikatorer visat på malmförekomst genom undersökningar från
flygplan eller i laboratorier m.m. Enligt Gruvkommitténs betänkande är inverkan
vid borrning av mer begränsad omfattning än vid t.ex. skogsarbete. Vidare sker
borrning på mossar och myrar företrädesvis vintertid då marken är frusen.
Motion 1997/98:N12 (mp) har inte övertygat utskottet om att det finns behov
av att ytterligare utöka skyddet för de områden som nämns i naturresurslagen 3
kap. 2-4 §§. Yrkandet avstyrks således och regeringens förslag tillstyrks.

Skyldighet att redovisa resultat

Propositionen
Enligt nuvarande regler i minerallagen (14 kap. 3 §) är den som yrkesmässigt
innehar undersökningstillstånd skyldig att till bergmästaren redovisa uppgifter
om vilka undersökningar som utförts och vem som utfört undersökningen och
därtill foga en karta över området. Däremot finns ingen skyldighet att redovisa
resultatet av undersökningarna. Skyldigheten gäller när ett
undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas och
innebär att en redovisning över utförda undersökningsarbeten skall inlämnas
senast inom en månad efter det att tillståndet upphört.
Regeringen föreslår i propositionen att den nuvarande
redovisningsskyldigheten utökas med uppgifter om resultaten av undersökningen i
form av rådata. I stället för nuvarande regler om tidsgräns föreslås
tidsgränsen tre månader. Regeringen hänvisar till att det internationellt är
relativt vanligt med viss resultatrapportering. Enligt regeringen är det
viktigt att skyldigheten att lämna resultat inte hämmar prospekteringsviljan
eller lägger en alltför stor börda på seriösa prospektörer.

Motionen
I motion 1997/98:N11 (m) framhåller motionärerna att nuvarande regler, som ger
det företag som investerar i undersökningsverksamhet en exklusiv rätt till
undersökningsresultaten, inte har medfört några problem. Ett genomförande av
regeringens förslag skulle enligt motionärerna inverka menligt på
prospekterings- och mineralutvinningsverksamheten i Sverige. I motionen yrkas
därför avslag på regeringsförslaget beträffande ändring av 14 kap. 3 §
minerallagen.

Utskottets ställningstagande
Utskottet, som informerat sig om kraven på resultatredovisning i vissa större
gruvländer, anser för sin del att regeringens förslag ligger väl i linje med
förhållandena i dessa. Utskottet kan därför inte dela de farhågor som framförs
i motion 1997/98:N11 (m) att prospektering och mineralutvinning i Sverige
skulle påverkas negativt vid genomförande av de föreslagna reglerna. Vidare
gäller att remissinstanserna till övervägande del är positiva till regeringens
förslag. Motionsyrkandet avstyrks och regeringens förslag tillstyrks.

Sekretess

Propositionen
I propositionen aviseras att undersökningsresultaten kommer att omfattas av den
sekretess som i dag gäller för bergmästarens tillsynsverksamhet. Regeringen
anser dock att en sekretesstid på fyra år är tillräcklig för att väga det
allmänna intresset av att få geologisk information spridd mot intresset för den
enskilde prospektören av att få disponera över sina undersökningsresultat och
eventuellt sälja resultatet av sitt arbete.

Motionen
I motion 1997/98:N10 (v) framhåller motionärerna att prospekteringsresultat
inte i första hand skall bli en handelsvara utan resultera i gruvbrytning. De
anser därför att en sekretesstid på fyra år för prospekteringsresultaten är
alldeles för lång. Med en sådan sekretesstid skulle den som vill börja
prospektera i ett övergivet område få tillgång till resultaten först samma år
som hans eller hennes undersökningstillstånd löper ut, anför motionärerna och
föreslår en sekretesstid på tre år.

Utskottets ställningstagande
Utskottet anser för sin del att en sekretesstid på fyra år utgör en rimlig
avvägning mellan de olika intressen som finns. I motion 1997/98:N10 (v) hävdas,
som nämnts, att den som vill börja prospektera inom ett lämnat område knappt
kan använda sig av resultaten efter fyra år eftersom handläggningstid och
karenstid medför att den nya prospektören får tillgång till resultaten först
samma år som undersökningstillståndet går ut. Utskottet vill emellertid
komplettera denna bild. Enligt nuvarande regler kan grundtillståndet förlängas
med ytterligare tre år om tillståndshavaren har gjort en ändamålsenlig
undersökning eller om tillståndshavaren har godtagbara skäl till att
undersökning inte har skett och gör det sannolikt att området kommer att
undersökas. Motionärernas motivering för en kortare sekretesstid är därför inte
välgrundad. Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet det aktuella
motionsyrkandet.

Lagförslaget i övrigt

Utskottets ställningstagande
Regeringens lagförslag har kortfattat redovisats i ett inledningsavsnitt. De
delar av förslaget som inte behandlats i det föregående har inte föranlett
några synpunkter från utskottets sida. Riksdagen bör därför anta regeringens
lagförslag i övrigt.

Utredning om royalty

Motionen
I motion 1997/98:N10 (v) redovisar motionärerna tveksamhet till att staten
avhänt sig möjligheten till ett samhälleligt inflytande inom prospektering och
gruvverksamhet. I många gruvbrytande länder har staten fortfarande rätt till
s.k. kronoandel, påpekas det. Med hänsyn till den låga bolagsskatten och andra
fördelar i Sverige vore det inte orimligt, anser motionärerna, med någon form
av royalty till staten, t.ex. som en procent av vinsten. Enligt förslag i
motionen bör detta utredas.

Vissa kompletterande uppgifter
På förslag av den dåvarande regeringen avvecklades kronoandelsinstitutet den 1
juli 1993 (prop. 1992/93:238, bet. NU33). Vid behandlingen av förslaget anförde
utskottet följande (s. 7):

Detta system, som infördes genom 1938 års gruvlag, innebär de facto en extra
beskattning på gruvverksamheten i Sverige. Det minskar således företagens
ekonomiska utrymme. Ett slopande av institutet kronoandel främjar
prospekteringen i landet och kommer därmed att bidra till utvecklingen av en
livskraftig mineralindustri i Sverige. Utskottet vill samtidigt framhålla att
ett slopande av systemet innebär att gruvnäringen i detta hänseende får samma
villkor som gäller i många av Sveriges konkurrentländer; någon motsvarighet
till kronoandel finns i princip inte i dessa länder.
I en meningsyttring (v) föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle bibehållas.
Enligt information som utskottet inhämtat från SGU är tendensen bland
världens gruvländer att slopa system med kronoandel eller royalty. För Sveriges
del används förhållandet med slopad kronoandel som ett argument i
marknadsföringen av Sverige som gruvland. I Gruvkommitténs betänkande framhålls
att den ändring i mineralpolitiken som sannolikt har haft störst betydelse för
den positiva utvecklingen inom gruvnäringen är avskaffandet av kronoandelen.

Utskottets ställningstagande
Mot den redovisade bakgrunden avvisar utskottet förslaget att utreda frågan om
att införa ett system med royalty. Motion 1997/98:N10 (v) avstyrks i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande slopande av Bergsstatens distriktsindelning
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N9 antar det i proposition
1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i minerallagen
(1991:45) såvitt avser 8 kap. 1 och 3 §§ samt 9 kap. 4 §,
2. beträffande lokalisering av Bergsstaten
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N7, 1997/98:N8 yrkande 2, 1997/98:N10
yrkande 3 och 1997/98:N201,
res. 1 (fp, v, mp)
3. beträffande effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:N8 yrkande 3, 1997/98:N11 yrkande 2 och
1997/98:N12 yrkande 4,
res. 2 (m, fp)
4. beträffande ändringar i minerallagen
att riksdagen avslår motion 1997/98:N8 yrkande 1,
res. 3 ( fp)

5. beträffande ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 2 antar det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) såvitt avser 2 kap. 7 §,
res. 4 (mp)
6. beträffande ytterligare skärpning av kraven
att riksdagen avslår motion 1997/98:N12 yrkande 3,
res. 5 (mp) - villk. res. 4
7. beträffande regler om miljöskydd
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 1 antar det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) såvitt avser 3 kap. 6 §,
res. 6 (mp)
8. beträffande skyldighet att redovisa resultat
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N11 yrkande 1 antar det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) såvitt avser 14 kap. 3 §,
res. 7 (m)
9. beträffande sekretess
att riksdagen avslår motion 1997/98:N10 yrkande 2,
res 8. (m) - villk. res. 7
res. 9 (v)
10. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar det i proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag
om ändring i minerallagen (1991:45) i den mån det inte omfattas av
utskottets hemställan i det föregående,
11. beträffande utredning om royalty
att riksdagen avslår motion 1997/98:N10 yrkande 1.
res. 10 (v, mp)

Stockholm den 3 mars 1998

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Karin
Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c),
Marie Granlund (s), Dag Ericson (s), Lennart Beijer (v), Nils-Göran Holmqvist
(s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kd), Laila Bäck (s), Hans
Hoff (s), Sten Tolgfors (m) och Torsten Gavelin (fp)*.
* Har ej deltagit i besluten under momenten 5-10.

Reservationer

1. Lokalisering av Bergsstaten (mom. 2)
Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och Torsten Gavelin (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om lokalisering av
Bergsstaten bort ha följande lydelse:
Både prospektörernas intresse av att få så mycket service som möjligt på
samma ort och nyttan av nära kontakter mellan Bergsstaten och
Mineralinformationskontoret pekar enligt utskottets mening mot en lokalisering
av Bergsstaten till Malå. Härtill kommer det regionalpolitiska motivet för en
sådan placering. Utskottet, som instämmer i den grundsyn som redovisas i
motionerna 1997/98:N8 (fp), 1997/98:N10 (v) och 1997/98:N12 (mp), anser att man
vid omorganisation av Bergsstaten skall överväga en lokalisering av hela eller
väsentliga delar av Bergsstaten till Malå.
Det utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. De aktuella yrkandena i motionerna 1997/98:N8 (fp) och 1997/98:N10 (v)
tillstyrks således. Även motion 1997/98:N201 (fp) ligger i linje med det
anförda. Motion 1997/98:N7 (m) bör däremot avslås av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande lokalisering av Bergsstaten
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N8 yrkande 2 och 1997/98:N10
yrkande 3, med anledning av motion 1997/98:N201 och med avslag på motion
1997/98:N7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten (mom. 3)
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Sten Tolgfors (m) och
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om effektivisering av
handläggningen vid Bergsstaten bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som sägs i motionerna 1997/98:N8 (fp) och
1997/98:N11 (m) om att tillståndsgivningen vid Bergsstaten måste
effektiviseras. Regeringen bör därför snarast utreda vilka faktorer som bromsar
tillståndsgivningen samt överväga lämpliga åtgärder. Därmed tillstyrks de båda
behandlade motionsyrkandena.
Beträffande det - - - (=utskottet) - - - berörd del.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten
att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:N8 yrkande 3 och 1997/98:N11
yrkande 2 och med avslag på motion 1997/98:N12 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ändringar i minerallagen (mom. 4)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om ändringar i minerallagen
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med uppfattningen i motion 1997/98:N8 (fp) att bristerna
i regeringens proposition är så stora att propositionen i sin helhet - med
undantag av de lagändringar som sammanhänger med avskaffande av Bergsstatens
distriktsindelning - bör avslås av riksdagen. För att framgångsrikt kunna
konkurrera om det internationella prospekteringskapitalet bör eventuella
lagändringar i den svenska minerallagen föregås av grundliga studier av
motsvarande lagstiftning i andra gruvländer. Därefter bör regelverket kunna
vara stabilt över en längre tidsperiod.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1997/98:N8 (fp) i aktuell del
avslå propositionen i allt utom vad gäller de lagändringar som sammanhänger med
avskaffande av Bergsstatens distriktsindelning och som tidigare har behandlats
i betänkandet.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande ändringar i minerallagen
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N8 yrkande 1 avslår det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) i den mån det inte omfattas av utskottets
hemställan i det föregående.

4. Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd (mom. 5)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om ändrad
giltighetstid för undersökningstillstånd som börjar med ?Utskottet anser? och
slutar med ?berörd del? bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som sägs i motion 1997/98:N12 (mp) i frågan om
ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd. Den nuvarande maximala
giltighetstiden för undersökningstillstånd - sammanlagt tio år - är väl avvägd.
Det finns inte tillräcklig anledning att ändra på gällande regler. Utskottet
tillstyrker således nämnda motion i aktuell del. Propositionen avstyrks i
motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 2 avslår det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) såvitt avser 2 kap. 7 §.

5. Ytterligare skärpning av kraven (mom. 6)
Under förutsättning av avslag på reservation 4
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om ändrad
giltighetstid för undersökningstillstånd som börjar med ?Vad sedan? och slutar
med ?denna del? bort ha följande lydelse:
Om regeringens förslag på maximala 15 år har bifallits av riksdagen, bör i
enlighet med vad som sägs i motion 1997/98:N12 (mp) en ytterligare skärpning av
kraven övervägas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till
skärpta krav när det gäller beslut om förlängning av undersökningstillstånd
från 10 till maximalt 15 år. Utskottet tillstyrker således här berörd motion i
aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande ytterligare skärpning av kraven
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Regler om miljöskydd (mom. 7)
Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om regler om miljöskydd bort
ha följande lydelse:
Regeringens förslag om att länsstyrelsens medgivande beträffande de obrutna
fjällområdena skall förenas med de villkor som är nödvändiga för att förhindra
att påtaglig skada uppkommer för områdets natur- och kulturvärden går i rätt
riktning men är otillräckligt. Utskottet instämmer med uppfattningen i motion
1997/98:N12 (mp) att länsstyrelsens prövning bör omfatta samtliga områden av
riksintresse enligt 3 kap. 2-5 §§ naturresurslagen. Den aktuella bestämmelsen i
minerallagen bör därför ändras i enlighet härmed.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande regler om miljöskydd
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N12 yrkande 1 antar det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) såvitt avser 3 kap. 6 §, dock med ändrad lydelse
enligt Reservantens förslag i bilaga 2.

7. Skyldighet att redovisa resultat (mom. 8)
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om skyldighet att redovisa
resultat bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de farhågor som framförs i motion 1997/98:N11 (m) för
att prospektering och mineralutvinning i Sverige skulle påverkas negativt om de
föreslagna reglerna för resultatrapportering införs. De nuvarande reglerna är
fullt tillräckliga i och med att rapportering skall göras beträffande vem som
förvarar undersökningsresultaten. Det är således möjligt att köpa resultaten
från det företag som gjort undersökningarna. Utskottet tillstyrker därmed det
aktuella motionsyrkandet och avstyrker motsvarande del i propositionen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande skyldighet att redovisa resultat
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N11 yrkande 1 avslår det i
proposition 1997/98:47 framlagda förslaget till lag om ändring i
minerallagen (1991:45) såvitt avser 14 kap. 3 §.

8. Sekretess (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om sekretess bort ha följande
lydelse:
Om riksdagen bifaller utskottets förslag att avvisa propositionen i den del
som rör en utökad skyldighet att redovisa resultat saknas det anledning för
regeringen att förändra bestämmelserna om sekretess. Yrkandet i motion
1997/98:N10 (v) avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande sekretess
att riksdagen med avslag på motion 1997/98:N10 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Sekretess (mom. 9)
Lennart Beijer (v) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om sekretess bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning och i enlighet med vad som anförs i motion
1997/98:N10 (v) skall prospekteringsresultat inte i första hand vara en
handelsvara utan resultera i gruvbrytning. Mot denna bakgrund är en
sekretesstid på fyra år alltför lång, eftersom den prospektör som kommer in på
ett tidigare lämnat område måste få möjlighet att utnyttja existerande kunskap
innan grundtillståndet går ut. Utskottet gör därför bedömningen att en
sekretesstid på tre år är rimlig med hänsyn till de olika intressena. Det
behandlade motionsyrkandet tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande sekretess
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N10 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Utredning om royalty (mom. 11)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om utredning om royalty bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det finns flera skäl att utreda frågan om royalty i
gruvnäringen. Förutom den rent finansiella aspekten är det rimligt att statens
inflytande bevaras när det gäller detta speciella slag av naturresurser. Sy-
stemet med kronoandelar ger staten en möjlighet att vidta åtgärder, t.ex. för
att påverka att brytningen av en fyndighet verkligen kommer till stånd. Enligt
utskottets uppfattning bör regeringen tillsätta en utredning med den inriktning
som motion 1997/98:N10 (v) talar för. Därutöver bör utredningen se på
möjligheterna att återföra vissa medel till bygden, där gruvhanteringen pågår.
Motionsyrkandet tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utredning om royalty
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N10 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)
I reservation 6 föreslagen ändring i regeringens förslag till lag om ändring i
minerallagen (1991:45)

-------------------------------------------------------
|Regeringens förslag |Reservantens förslag |
-------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
| 3 kap. |
| 6 § |
| Undersökningsarbete får - - - - - - av|
|naturvårdslagen (1964:822). |
| Undersökningsarbete får inte heller, utan medgivande|
|av länsstyrelsen, äga rum inom |
| 1. befästningsområde och sådant område utanför detta|
|som regeringen bestämmer, |
| 2. kyrkogård och annan begravningsplats, |
-------------------------------------------------------
|3. område som avses i 3 | 3. område som avses i 3|
|kap. 5 § lagen (1987:12) |kap. 2-5 §§ lagen|
|om hushållning med |(1987:12) om hushållning|
|naturresurser m.m. |med naturresurser m.m. |
-------------------------------------------------------
Ett medgivande - - - - - - med villkor.

Innehållsförteckning

Ärendet.............................................1
Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................2
Motionerna..........................................2
Utskottet...........................................3
Bakgrund..........................................3
Allmänt om regeringens förslag....................4
Bergsstaten.......................................4
Slopande av Bergsstatens distriktsindelning.....4
Lokalisering av Bergsstaten.....................5
Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten7
Ändringar i minerallagen..........................8
Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd...9
Regler om miljöskydd.............................11
Skyldighet att redovisa resultat.................12
Sekretess........................................13
Lagförslaget i övrigt............................14
Utredning om royalty.............................14
Hemställan.......................................15
Reservationer......................................17
1. Lokalisering av Bergsstaten (fp, v, mp).......17
2. Effektivisering av handläggningen vid Bergsstaten (m, fp)17
3. Ändringar i minerallagen (fp).................18
4. Ändrad giltighetstid för undersökningstillstånd (mp)18
5. Ytterligare skärpning av kraven (mp)..........19
6. Regler om miljöskydd (mp).....................19
7. Skyldighet att redovisa resultat (m)..........19
8. Sekretess (m).................................20
9. Sekretess (v).................................20
10. Utredning om royalty (v, mp).................21
Bilagor
1. Regeringens lagförslag........................22
2. I reservation 6 föreslagen ändring i regeringens lagförslag27