Ändring av utlänningslagens förvarsbestämmelser

Betänkande 1996/97:SfU11

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1996/97:SFU11

Ändring av utlänningslagens förvarsbestämmelser

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
SfU11

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1996/97:147 Ändringar i
utlänningslagens förvarsbestämmelser samt tre motioner som väckts med
anledning av förslaget.
I propositionen föreslås att Statens invandrarverk skall ta över ansvaret
från polismyndigheterna för de utlänningar som tas i förvar enligt utlännings-
lagen och för de lokaler där de förvarstagna skall vistas. För att verkställa
ett förvarsbeslut skall Invandrarverket ha rätt att begära biträde av polis.
Verket skall också under vissa begränsade i lagen angivna förutsättningar
kunna besluta om att den förvarstagne placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte
eller arrest. Detta gäller aldrig barn under 18 år.
Den som är tagen i förvar skall enligt propositionen behandlas med respekt
och humanitet och med beaktande av den svåra situation utlänningen i många
fall befinner sig i. Den förvarstagne skall alltid sättas i centrum och hans
eller hennes ärende skall behandlas skyndsamt och rättssäkert.
Förvarslokalerna skall utformas så att de så långt möjligt överensstämmer
med de lokaler som finns på Invandrarverkets mottagningscentrum. Regeringen
utgår från att verket kommer att ombesörja att lokalerna får en sådan
utformning som underlättar för barn att vara där. Utlänningar som hålls i
förvar skall vidare ges tillfälle till såväl enskilda som organiserade
aktiviteter och förströelser. Enligt förslaget kommer det att ställas stora
krav på personalens kompetens i olika avseenden. I allt väsentligt skall
endast Invandrarverkets egen personal arbeta inom förvarsverksamheten. I vart
fall kommer det inte i fråga att någon som inte tillhör verket har uppgifter
som innebär myndighetsutövning.
Enligt propositionen krävs att Invandrarverket får använda vissa tvångsmedel
för att verket skall kunna genomföra sina uppgifter. Tvångsmedlen skall vara
så få som möjligt men ändå tillräckliga för att upprätthålla ordningen och
säkerheten i förvarslokalerna. Således måste personalen för att tillgodose
ändamålet med förvaret ha rätt att tillse att de förvarstagna inte avviker
från lokalerna. Under vissa i utlänningslagen närmare angivna förutsättningar
föreslås också verket få rätt att under begränsad tid hålla en förvarstagen
avskild från de andra intagna, företa kroppsvisitation, ta om hand
berusningsmedel samt sådan egendom som kan skada någon eller vara till men för
ordningen inom lokalen. Ett beslut av inskränkande karaktär skall enligt
propositionen alltid kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Den förvarstagne föreslås få rätt att ta emot besök i princip i obegränsad
omfattning. Utlänningen föreslås också få rätt till samma dagersättning och
särskilt bidrag som utges enligt lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande. Vidare föreslås att de förvarstagna skall ha samma rätt till
sådan hälso- och sjukvård som asylsökande är berättigade till.
Regeringen föreslår att ändringarna i utlänningslagen träder i kraft den
1 oktober 1997.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker bifall till
motionerna.
Till betänkandet har fogats sju reservationer.

Propositionen

I proposition 1996/97:147 Ändring i utlänningslagens förvarsbestämmelser har
regeringen (Utrikesdepartementet) föreslagit att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529).
Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1996/97:Sf32 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring att 6 kap. 19 § andra stycket 3 i
förslaget till lag om ändring i utlänningslagen skall utgå,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 6 kap.
19 § i förslaget till lag om ändring i utlänningslagen att krav på utbildning
och kompetens gällande barn fastslås för personal som arbetar med barn,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring av 6 kap. 19
§ i förslaget till lag om ändring i utlänningslagen att det framgår att
förvarslokalerna skall ha separata avdelningar för barnfamiljer och ensamma
barn,
4. att riksdagen beslutar om sådan ändring att 6 kap. 22 § första stycket i
förslaget till lag om ändring i utlänningslagen skall ha följande lydelse: "En
utlänning som hålls i förvar och har fyllt 18 år får hållas avskild från andra
som tagits i förvar om utlänningen utgör en allvarlig fara för sig själv eller
annan",
5. att riksdagen beslutar om sådan ändring att 6 kap. 22 § tredje stycket i
förslaget till lag om ändring i utlänningslagen skall ha följande lydelse: "En
förvarstagen utlänning som hålls avskild skall under den tid han hålls avskild
stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal?,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att 6 kap.
24 § i förslaget till lag om ändring av utlänningslagen skall innehålla regler
om rätt för den som är förvarstagen att ta emot minst ett besök per dag,
7. att riksdagen beslutar om sådan ändring att 6 kap. 25 § i förslaget till
lag om ändring i utlänningslagen skall ha följande lydelse: "En utlänning som
hålls i förvar får inte utan tillstånd inneha alkoholhaltiga drycker eller
andra berusningsmedel eller något annat som kan skada någon",
8. att riksdagen beslutar om sådan ändring att 6 kap. 18 § i förslaget till
ändring i utlänningslagen skall ha följande lydelse: "Utlänningar som hålls i
förvar skall behandlas humant och deras inneboende värdighet skall
respekteras".
1996/97:Sf33 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att utlänningar inte skall kunna tas i förvar av rent
transporttekniska skäl eller då ett avvisningsbeslut är nära förestående,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av förvarsverksamheten.
1996/97:Sf34 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förvarstagna som utvisas på grund av brott,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att platsbrist inte får utgöra ett skäl för förvarsplacering i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av förvarslokalerna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att personal som har kompetens och kunskap om barn måste finnas i
förvarslokaler.

Utskottet

Inledning
Bestämmelser om förvar av utlänningar finns i 6 kap. utlänningslagen
(1989:529).
En utlänning som fyllt 18 år får enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen tas i
förvar om hans identitet är oklar vid ankomsten till Sverige eller när han
därefter ansöker om uppehållstillstånd och han inte kan göra sannolikt att den
identitet han uppger är riktig samt hans rätt att få resa in i eller vistas i
Sverige inte kan bedömas ändå. Vidare kan en utlänning tas i förvar om det är
nödvändigt för att en utredning om hans rätt att få stanna i Sverige skall
kunna genomföras, eller det är sannolikt att han kommer att avvisas eller
utvisas enligt 4 kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen. Slutligen kan han tas i
förvar om fråga uppkommer om verkställighet av ett beslut om avvisning eller
utvisning samt det med hänsyn till hans personliga förhållanden finns
anledning att anta att han annars kommer att hålla sig undan eller bedriva
brottslig verksamhet i Sverige.
Om det bedöms tillräckligt, kan utlänningen enligt 6 kap. 6 §
utlänningslagen i stället för att tas i förvar ställas under uppsikt.
Ett utländskt barn under 18 år får enligt 6 kap. 3 § utlänningslagen tas i
förvar endast om det är sannolikt att barnet kommer att avvisas och att
förordnande om omedelbar verkställighet kommer att meddelas eller fråga
uppkommer om verkställighet av ett sådant beslut om avvisning och det finns en
uppenbar risk för att barnet annars håller sig undan och därigenom äventyrar
en förestående verkställighet som inte bör fördröjas. Barnet får dock inte tas
i förvar om det är tillräckligt att det ställs under uppsikt.
Ett barn får också tas i förvar om fråga uppkommer om verkställighet av ett
beslut om avvisning i annat fall än ovan eller av ett beslut om utvisning och
det vid tidigare försök att verkställa beslutet inte visat sig tillräckligt
att barnet ställs under uppsikt.
Uppsikt innebär skyldighet att på vissa tider anmäla sig hos polisen i orten
eller lämna ifrån sig pass eller annan legitimationshandling eller uppfylla
andra särskilda villkor.
Barn får inte hållas i förvar längre än 72 timmar eller, om det finns
synnerliga skäl, ytterligare 72 timmar. Barn får inte skiljas från sin
vårdnadshavare eller, om de är flera, en av dem, genom att vårdnadshavaren
eller barnet tas i förvar. Har barnet ingen vårdnadshavare här i riket får det
tas i förvar endast om det föreligger synnerliga skäl.
Beslut om avvisning eller utvisning skall enligt 5 kap. 11 §
utlänningsförordningen verkställas av polismyndighet. För det praktiska
genomförandet anlitar polismyndigheterna i huvudsak Kriminalvårdens
transporttjänst.
För närvarande finns det förvarslokaler för verkställighet på fyra orter i
landet. Lokalerna drivs av polisen med i huvudsak civilanställd personal från
olika bevakningsföretag. I lokalerna finns olika typer av utrymmen och rum.
Rummen har i stort sett samma standard som på Statens invandrarverks
förläggningar. Tillgång till olika förströelser finns. En förvarstagen kan i
princip vistas inne eller ute i den utsträckning han själv vill. Det finns
dock alltid personal närvarande i såväl inre som yttre utrymmen. I fråga om
behandlingen av förvarstagna utlänningar gäller lagen (1976:371) och
förordningen (1976:376) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. i
tillämpliga delar.
Ett beslut om förvar kan också verkställas genom att utlänningen tas in i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller arrest. Därvid gäller förutom nyss nämnda
lag och förordning att den förvarstagne skall beviljas de lättnader och
förmåner som kan medges med hänsyn till ordning och säkerhet inom anstalten,
häktet eller arresten. Ett barn under 18 år får dock enligt 5 kap. 12 §
utlänningsförordningen aldrig placeras i anstalt, häkte eller arrest.

Ansvaret för verkställighet av beslut om förvar

Propositionen
I propositionen framhålls att polisens huvuduppgift i samhället är att
upprätthålla ordning och säkerhet. Frågor som rör tillämpningen av
utlänningslagen har enligt regeringen i olika sammanhang bedömts ha föga med
polisens uppgifter att göra. Polisens roll vid handläggning av
utlänningsärenden har under senare år också minskat. Om Invandrarverket får ta
över förvarsverksamheten gäller det enligt regeringen att skapa ett
regelsystem som i största möjliga utsträckning garanterar att förvarstagna får
vistas i särskilda lokaler och slipper placering i exempelvis anstalt eller
häkte.
Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen att Statens invandrarverk
skall ha ansvaret för att ett beslut om förvar verkställs. För att befordra
ett förvarsbeslut till verkställighet skall Invandrarverket eller annan
myndighet som fattat ett beslut om förvar få begära biträde av polismyndighet.
Den föreslagna bestämmelsen, 6 kap. 17 §, innebär vidare att Invandrarverket
får rätt att begära polisbiträde i alla verkställighetsfall oavsett vilken
myndighet som fattat beslutet.
Vidare föreslår regeringen att en huvudregel med innebörden att utlänningar
som hålls i förvar skall vistas i särskilda förvarslokaler förs in i
utlänningslagen. Invandrarverket skall ha ansvaret för förvarslokalerna och
för behandlingen av de utlänningar som vistas där.
I vissa angivna fall skall Invandrarverket få besluta att en utlänning som
hålls i förvar skall placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller arrest.
Detta skall gälla om utlänningen har utvisats på grund av brott enligt 4 kap.
7 § utlänningslagen, om utlänningen hålls avskild från andra i förvarslokalen
eller det annars finns synnerliga skäl. Ett barn under 18 år får dock som
tidigare aldrig placeras i anstalt, häkte eller arrest. Bestämmelse härom tas
in i 6 kap. 19 §. Genom att det av lagtexten klart framgår dels vilken
myndighet som är behörig att fatta beslut om nu nämnd placering, dels vilka
omständigheter som kan leda till ett sådant beslut undviks enligt
propositionen godtyckliga beslut.

Motioner
Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begär i motion Sf34 yrkande 1 ett
tillkännagivande om förvarstagna som skall utvisas på grund av att de begått
brott. Det är enligt motionärerna inte rimligt att den nämnda kategorin
förvarstagna blandas med övriga som hålls i förvar. Ett sådant förfarande kan
av de sistnämnda uppfattas som kränkande. Motionärerna anser därför att
polismyndigheten även fortsättningsvis skall ha ansvaret för förvar av
utlänningar som skall utvisas på grund av brott.
Synpunkter på när förvarstagna skall få placeras i kriminalvårdsanstalt,
häkte eller polisarrest framförs i några motioner.
I såväl motion Sf32 av Gudrun Schyman m.fl. (v) som i motion Sf33 av
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) framhålls att det inte kan godtas att en utlänning
placeras i anstalt, häkte eller arrest om utlänningen av transporttekniska
skäl inte omedelbart kan sändas till förvarslokal eller på grund av att
verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är nära förestående.
I Sf32 yrkande 1 begärs därför att regeringens förslag såvitt avser 6 kap. 19
§ andra stycket 3 skall avslås och i Sf33 yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande om det anförda.
Kristdemokraterna framhåller i motion Sf34 att det av lagtexten tydligt bör
framgå att platsbrist inte får utgöra ett skäl för förvarsplacering i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller arrest. I yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om det anförda.

Utskottet
I proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv, som
behandlades av riksdagen hösten 1996, gjorde regeringen den bedömningen att
ansvaret för bl.a. förvar borde föras över från polisen till Invandrarverket
och att regeringen närmare skulle överväga vilka författningsändringar som var
nödvändiga för att genomföra förändringen beträffande ansvaret för
förvarstagna.
I nu förevarande proposition framhålls att statsmakterna under senare år har
strävat efter en renodling av myndigheternas ansvarsområden och en
koncentration på det som kan uppfattas som respektive myndighets
kärnverksamhet. Polisens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla ordning och
säkerhet, och frågor som rör tillämpningen av utlänningslagstiftningen har
föga att göra med dess huvudsakliga uppgifter.
Utskottet delar på angivna skäl regeringens uppfattning att ansvaret för
förvar bör föras över från polisen till Invandrarverket. I ett motionsyrkande
förs fram att polismyndigheten även i fortsättningen skall ha ansvaret för dem
som skall utvisas på grund av brott. En sådan ordning med en ansvarsuppdelning
för förvar är enligt utskottets uppfattning inte meningsfull. Dessutom kan
erinras om att det enligt regeringens förslag skall finnas vissa möjligheter
att placera de utlänningar som skall utvisas på grund av brott i
kriminalvårdsanstalt, häkte eller arrest.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker bifall
till motion Sf34 yrkande 1.
Även frågan om en förvarstagens placering i kriminalvårdsanstalt, häkte
eller arrest berördes i den migrationspolitiska propositionen. Därvid anförde
regeringen att en sådan placering endast borde få förekomma i undantagsfall.
Utskottet anförde därvid att det torde vara svårt att undvika sådana
placeringar. Mot bakgrund av att utskottet vid ett flertal tillfällen
kritiserat att förvarstagna personer placerats i häkte fann utskottet det
mycket tillfredsställande att frågan skulle få en lösning.
Som redogjorts för ovan anges i regeringens förslag under vilka
förutsättningar Invandrarverket får besluta att en förvarstagen utlänning kan
få placeras i anstalt eller liknande. I en av punkterna, 6 kap. 19 § andra
stycket 3, uttrycks detta så att ?det annars finns synnerliga skäl?. I
specialmotiveringen till denna bestämmelse anges att punkten ger ett mycket
begränsat utrymme för placering i t.ex. ett häkte. Bestämmelsen är avsedd att
tillämpas restriktivt vilket framgår av lokutionen synnerliga skäl. De
situationer som avses är att en utlänning av rent transporttekniska skäl kan
behöva placeras några timmar eller en natt i den typen av lokaler och fall där
verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut är mycket nära
förestående. Enligt utskottets uppfattning kan det med avseende på den nu
behandlade bestämmelsen i vissa undantagsfall vara nödvändigt med en placering
i t.ex. ett häkte. Utskottet utgår från att de beskrivna situationerna när så
kan ske är uttömmande och att den tillämpande myndigheten tar fasta på de
uttalanden som framförs i specialmotiveringen så att det inte kommer i fråga
att utvidga bestämmelsens tillämpningsområde. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet regeringens förslag i denna del och avstyrker bifall till motionerna
Sf32 yrkande 1 och Sf33 yrkande 1. Motion Sf34 yrkande 2 får anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Förvarsverksamhetens utformning

Propositionen
I propositionen framhålls att det är självklart att förvarsverksamheten skall
präglas av humanism oavsett vem som ansvarar för verksamheten. Enligt
regeringen kan humanitet i förvarsverksamheten sammanfattas med att den
förvarstagne alltid skall sättas i centrum och att hans eller hennes ärende
skall behandlas rättssäkert och skyndsamt. Det är angeläget att det skapas en
god relation mellan personalen och den förvarstagne redan när han eller hon
kommer till lokalen och att utlänningen känner sig trygg och säker i sin
utsatta situation. I propositionen föreslås mot bakgrund härav att det införs
en bestämmelse, 6 kap. 18 §, som syftar till att inskärpa betydelsen av att
humanitet och respekt skall visas för de svårigheter som är förknippade med
förvarssituationen. Förebilden till bestämmelsen har enligt regeringen hämtats
från riktlinjer som UNHCR har utfärdat rörande villkoren för utlänningar som
hålls i förvar.
I propositionen framhålls vidare att förvarslokalerna så långt möjligt bör
utformas på ett sådant sätt att de överensstämmer med de lokaler som finns på
Invandrarverkets mottagningscentra, låt vara att man vid förvarslokalernas
utformning måste beakta att de som vistas där har en inskränkt rörelsefrihet.
Regeringen utgår därvid från att Invandrarverket kommer att ombesörja att
förvarslokalerna t.ex. får en utformning som underlättar för barn att vara
där.
Enligt regeringen bör vidare de erfarenheter som vunnits vid anordnande av
organiserad verksamhet enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande
(LMA) kunna tas till vara vid utformningen av aktiviteterna vid
förvarslokalerna. Vidare bör i större utsträckning än vad som sker i dag
individuella aktiviteter kunna erbjudas dem som hålls i förvar. I
propositionen framhålls att Invandrarverket för närvarande förbereder ett
övertagande av förvarsverksamheten i olika former. Bl.a. har en projektgrupp
tillsatts inom verket med uppdrag att lägga fram detaljerade förslag om hur
övertagandet skall ske. Såväl verksamhetens innehåll, organisation som
bemanning omfattas.
I propositionen framhålls också att en verksamhet utformad på nu angivna
sätt kommer att ställa stora krav på personalen som tjänstgör vid
förvarslokalerna. Kompetenskraven måste ställas högre än vad som hittills
varit fallet. De som skall arbeta vid lokalerna måste vara insatta i
utlänningslagstiftningen och kunna anordna organiserad verksamhet. Det kommer
också att finnas behov av personal som är vana att arbeta med barn. Mot den
bakgrunden anser regeringen att det i princip endast skall förekomma att
Invandrarverkets egen personal arbetar inom förvarsverksamheten. Det bör inte
förekomma att någon som inte tillhör Invandrarverkets personal får
arbetsuppgifter som innefattar myndighetsutövning. Detta senare förutsätter
också att verkets personal har nödvändig kompetens beträffande
bevakningsuppgifterna.
De utlänningar som är förvarstagna bör enligt regeringen, även om de har fri
kost och logi, ha rätt till någon form av fickpengar för att bestrida
kostnader för exempelvis telefonsamtal och toalettartiklar. I propositionen
föreslås att de förvarstagna skall ha rätt till sådan dagersättning och
särskilt bidrag som utges enligt LMA.
Vidare föreslås att de förvarstagna skall ha rätt till sådan hälso- och
sjukvård som asylsökande är berättigade till.

Motioner
I motion Sf32 (v) anser motionärerna att den i 6 kap. 18 § föreslagna regeln
skall ha följande lydelse: ?Utlänningar som hålls i förvar skall behandlas
humant och deras inneboende värdighet skall respekteras.? Enligt motionärerna
är denna lydelse en bättre översättning av UNHCR:s riktlinjer. I yrkande 8
begärs ett beslut härom.
I några motionsyrkanden framförs synpunkter på förvarslokalernas utformning
samt personalens kompetens med avseende på förvarstagna barnfamiljer och
ensamma barn.
I motion Sf32 (v) yrkandena 2 och 3 begärs ett krav på lagreglering om
utbildning och kompetens för dem som arbetar med förvarstagna barn samt att
förvarslokalerna skall ha separata avdelningar för barnfamiljer och ensamma
barn. Motionärerna anser att Invandrarverkets hittillsvarande ointresse för
dessa frågor gör det nödvändigt med en lagreglering.
I motion S34 (kd) yrkandena 3 och 4 begärs tillkännagivanden om att separata
avdelningar för barn och barnfamiljer inrättas och att lokalerna skall vara så
bostadsliknande som möjligt samt barnanpassade. Motionärerna framhåller att
det måste finnas personal som inte bara har vana vid barn, vilket det ges
uttryck för i propositionen, utan även har den kompetens och kunskap om barn
som krävs. Vidare måste det finnas tillgång till religionsneutrala rum.

Utskottet
Utskottet vill inledningsvis framhålla att humanitet och respekt för de
individer som är föremål för förvar är en självklarhet i verksamheten och att
det är lämpligt att detta på det sätt regeringen föreslagit kommer till
uttryck även i lagtexten. Utskottet kan inte se att det i motion Sf32
framförda förslaget till utformning av 6 kap. 18 § på något avgörande sätt
avviker från regeringens förslag, och utskottet avstyrker bifall till motion
Sf32 yrkande 8.
I likhet med regeringen anser utskottet att man vid utformningen av
förvarslokalerna bör eftersträva att dessa i möjligaste mån kommer att
efterlikna ett mottagningscenter och att man därvid även beaktar den svåra
situation den förvarstagne i många fall befinner sig i.
Utskottet vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten på barnens
situation. Fr.o.m. den 1 januari 1997 har barnkonventionens åldersgräns 18 år
för vem som i lagens mening är barn genomförts i utlänningslagen. Såsom
utskottet konstaterade i ovan nämnda betänkande, 1996/97:SfU5, är det
tillfredsställande att antalet förvar av barn har minskat och att
förvarstiderna nu är kortare. Av tillgänglig statistik från Rikspolisstyrelsen
framgår att inga ensamma barn togs i förvar under år 1996. Statistiken, som
endast förs per månad, tillåter inte att en beräkning på årsbasis görs. Under
april-oktober 1996 fanns varje månad högst fyra barn i förvar. I november 1996
steg antalet till 22 barn, alla i Sockholmsområdet. Följande månad hade
antalet emellertid sjunkit till 10. Som framgått förekommer det att barn tas i
förvar. I remissvar av bl.a. Rädda Barnen framhölls att en separat avdelning
för ensamma barn och barnfamiljer bör inrättas i förvarslokalerna och att det
är nödvändigt att den personal som finns i lokalerna har särskild kunskap om
barn. Att de av Rädda Barnen m.fl. framförda synpunkterna i detta avseende
skall beaktas ges det också uttryck för i propositionen. Utskottet utgår för
sin del från, utan att något särskilt tillkännagivande kan anses påkallat, att
de uttalanden som gjorts såväl av remissinstanser som i propositionen kommer
att beaktas i det fortsatta arbetet inför Invandrarverkets övertagande av
ansvaret för förvarslokalerna.
Att de förvarstagna skall erhålla viss ersättning samt hälso- och sjukvård
på det sätt regeringen föreslagit är enligt utskottets uppfattning rimligt.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i
behandlade delar och, i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad
utskottet anfört, avstyrker bifall till motionerna Sf32 yrkandena 2 och 3 samt
Sf34 yrkandena 3 och 4.

Särskilda befogenheter och vissa tvångsmedel

Propositionen
Enligt propositionen krävs för att Invandrarverket skall kunna ta över
ansvaret för förvarsverksamheten att det i lag införs bestämmelser som ger
verket rätt att använda vissa tvångsmedel. Utgångspunkten är enligt regeringen
att tvångsmedlen skall vara så få som möjligt men ändå tillräckliga för att
tillgodose syftet med förvarsinstitutet och för att upprätthålla ordningen och
säkerheten i lokalerna.
Ett beslut om förvar innebär enligt propositionen med nödvändighet att den
som omfattas av beslutet får en inskränkt rörelsefrihet. Den som är
förvarstagen måste hållas under uppsikt så att han eller hon inte avviker.
Skillnaden mellan en förvarslokal och ett mottagningscenter behöver enligt
propositionen inte bestå i mer än att de som vistas i förvarslokalen har vissa
restriktioner för sin rörelsefrihet och att de inte kan lämna utrymmet.
Personal vid förvarslokaler måste därför ha rätt att hindra utlänningar som
hålls i förvar att lämna förvarslokalen och därvid i undantagsfall få utöva
våld om detta är nödvändigt.
Sammanfattningsvis anser regeringen att det finns rättigheter som är
självklara för en utlänning som hålls i förvar och att det därför inte är
nödvändigt med en detaljreglering av rättigheterna. De inskränkningar som
måste finnas vid förvar är att utlänningen inte får avvika från förvarslokalen
och att en förvarstagen inte får skada sig själv, andra förvarstagna eller
personalen.
Under vissa angivna förutsättningar föreslås att Invandrarverket, eller
efter delegering den tjänsteman som förestår lokalen, får besluta om att hålla
en utlänning som hålls i förvar avskild från de andra, 6 kap. 22 §. De
förutsättningar som därvid skall föreligga, som också är de enda som kan
föranleda ett sådant beslut, är att det är nödvändigt för ordningen och
säkerheten i lokalen eller att utlänningen utgör en allvarlig fara för sig
själv eller andra. Ett sådant beslut skall omprövas så ofta det finns
anledning till det, dock minst var tredje dag. Vad som bör komma i fråga vid
ett beslut om avskiljande är att den berörde placeras i endera det egna rummet
eller i ett annat rum med behövlig övervakning. Om detta inte är möjligt måste
det enligt propositionen finnas möjlighet att omplacera utlänningen till
kriminalvårdsanstalt, arrest eller häkte. En utlänning som hålls avskild på
grund av att han utgör en fara för sig själv skall vidare undersökas av läkare
så snart det kan ske.
En utlänning som hålls i förvar föreslås inte utan tillstånd få inneha
alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel eller något annat som kan
skada någon eller vara till men för ordningen inom lokalen, 6 kap. 25 §. Vid
skälig misstanke om att utlänningen bär på sig något av nu nämnda ting eller
något som faller under narkotikastrafflagen (1968:64) får utlänningen
kroppsvisiteras, 6 kap. 26 §. Nu nämnd egendom skall tas om hand för
utlänningens räkning. Kan det antas att utlänningen gjort sig skyldig till
brott genom att inneha eller ta emot sådan egendom skall dock denna överlämnas
till polisen, 6 kap. 28 §. Om utlänningen erhåller en försändelse där
misstanke kan föreligga om att denna innehåller nämnd egendom har personalen
rätt att undersöka försändelsen, 6 kap. 27 §. Detta får dock endast ske med
den förvarstagnes medgivande. Om medgivande inte ges skall försändelsen tas om
hand, men den får inte öppnas. När förvarsbeslutet upphör att gälla skall
utlänningen återfå egendomen utom i de fall denna överlämnats till polisen.
Även rätten till besök föreslås reglerad i lagen, 6 kap. 24 §. De enda
begränsningar som härvid skall gälla är om besök av praktiska skäl inte kan
genomföras i den omfattning och på de tider som den förvarstagne själv önskar.
Enligt regeringen måste den begränsningen finnas för att förvarsverksamheten
skall kunna fungera i praktiken. Regeringen understryker särskilt att
Invandrarverket här ges möjlighet att i samarbete med samfund och
frivilligorganisationer utöka besöksverksamheten och därmed vidga de
förvarstagnas kontakter med personer utanför lokalen. I undantagsfall kan det
av säkerhetsskäl behövas att besöket övervakas. Detta skall enligt
propositionen självfallet inte gälla vid besök av utlänningens offentliga
biträde eller advokat annat än om advokaten eller biträdet så önskar. Detta
bör enligt propositionen framgå direkt av lagtexten.
Samtliga åtgärder som nu redogjorts för innebär beslut av inskränkande
karaktär som kan fattas av Invandrarverket i samband med verkställighet av ett
förvarsbeslut. I propositionen föreslås att alla dessa beslut skall kunna
överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta skall också gälla ett beslut
om att förvarstagen skall placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte eller
polisarrest.

Motioner
I motion Sf33 (mp) framhålls att övervakningsbehovet av förvarstagna inte är
detsamma som gäller inom kriminalvården. Förvarslokalerna bör därför kunna
utformas som vanliga bostäder inom ramen för ett vanligt förläggningsboende.
En övervakning i form av ett ?skalskydd? så att de förvarstagna inte lämnar
området bör dock finnas. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om det
anförda.
I motion Sf32 (v) yrkandena 4 och 5 begärs att riksdagen beslutar om sådan
ändring att 6 kap. 22 § första stycket och tredje stycket i förslaget till lag
om ändring i utlänningslagen skall ha följande lydelse: ?En utlänning som
hålls i förvar och har fyllt 18 år får hållas avskild från andra som tagits i
förvar om utlänningen utgör en allvarlig fara för sig själv eller annan.? ?En
förvarstagen utlänning som hålls avskild skall under den tid han hålls avskild
stå under fortlöpande uppsikt av vårdpersonal.? Motionärerna delar regeringens
uppfattning om nödvändigheten av att i vissa fall hålla en utlänning avskild
från andra. Detta bör dock endast gälla om den förvarstagne utgör en allvarlig
fara för sig själv eller andra. Den som hålls avskild skall enligt regeringens
förslag undersökas av läkare så snart det kan ske. Motionärerna anför att
enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård gäller att en patient under den tid han
hålls avskild fortlöpande skall stå under uppsikt av vårdpersonal. Skälen för
en motsvarande regel vid avskiljande av en förvarstagen utlänning är enligt
motionärerna minst lika starka som vid psykiatrisk tvångsvård.
I motion Sf32 (v) yrkande 6 begärs förslag från regeringen om ändring av
utlänningslagen så att det klart framgår att den som är förvarstagen skall ha
rätt att ta emot minst ett besök per dag. Enligt motionärerna ger regeringens
förslag såsom detta är formulerat stort utrymme för skönsmässiga bedömningar
och bör därför inte genomföras.
I motion Sf32 (v) yrkande 7 hemställs att riksdagen beslutar om sådan
ändring att 6 kap. 25 § i förslaget till lag om ändring i utlänningslagen
skall ha följande lydelse: ?En utlänning som hålls i förvar får inte utan
tillstånd inneha alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel eller
något annat som kan skada någon.? I motionen framhålls att det inte i
regeringens förslag är närmare preciserat vad som kan ?vara till men för
ordningen inom lokalen?. Enligt motionärerna skulle det teoretiskt kunna
tänkas att tryckta skrifter som innehåller stark kritik mot myndigheternas
beslut i asylärenden anses vara till men för ordningen. Det är inte
acceptabelt att en lagtext ger utrymme för sådana tolkningsmöjligheter, och
därför bör den föreslagna formuleringen utgå.

Utskottet
För att syftet med förvar skall kunna upprätthållas är det enligt utskottets
mening nödvändigt med viss inskränkning av de intagnas rörelsefrihet och att
det i vissa fall kan finnas ett behov av tvångsåtgärder. I propositionen
uttrycks detta så att det gäller att hitta en balansgång mellan de rättigheter
som är så självklara i verksamheten att de inte behöver lagregleras och dem
som det kan finnas anledning att lagfästa. Bestämmandet av de rättigheter som
är av det slag att de skall lagregleras får således vägas mot arten och graden
av de tvångsmedel som får användas för att inskränka rörelsefriheten. Mot
bakgrund härav föreslår regeringen ett antal åtgärder som det redogjorts för
ovan.
Utskottet anser de föreslagna åtgärderna härvidlag vara väl avvägda och stå
i överensstämmelse med såväl nämnda syfte som med portalstadgandet i
utlänningslagens bestämmelse i 1 kap. 1 § att lagen skall tillämpas så att
utlänningars frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje
enskilt fall.
Beträffande de motionsyrkanden som väckts med anledning av regeringens
förslag till särskilda befogenheter och tvångsmedel vill utskottet anföra
följande.
Såsom framhålls i propositionen måste det för den som är tagen i förvar
finnas en inskränkning i rörelsefriheten. Detta innebär att det skall finnas
vissa restriktioner för rörelsefriheten och att de förvarstagna hålls under
uppsikt så att de inte kan lämna utrymmet. Enligt utskottets uppfattning är
förvarsbestämmelserna huvudsakligen utformade som ett ?skalskydd?, dvs. ett
skydd för att de förvarstagna inte lämnar området.
Vad avser förslaget om avskiljande på grund av att ?det är nödvändigt för
säkerheten och ordningen i lokalen? anförs i propositionen exempel på
beteenden som kan föranleda ett sådant beslut. Beträffande ordningen kan
beteendet bestå i allvarliga provokationer mot andra förvarstagna och när det
gäller säkerheten beteenden av uppviglande karaktär. Utskottet delar
regeringens uppfattning att det i sådana fall kan finnas anledning att under
viss begränsad tid hålla en förvarstagen avskild från övriga intagna. Ett
sådant förfarande måste också anses ligga i de övriga intagnas intresse. Den
som hålls avskild på grund av att han utgör en allvarlig fara för sig själv
skall enligt förslaget undersökas av läkare så snart det kan ske. Utskottet
utgår från att så blir fallet och att den avskilde hålls under nödvändig
uppsikt. Om den avskilde är i så dåligt psykiskt skick att sjukhusvård anses
nödvändig kommer han enligt förslaget att ges tillfälle till sådan vård.
Utskottet vill erinra om att nämnda beslut liksom övriga beslut av
inskränkande karaktär enligt förslaget skall kunna överklagas till
förvaltningsdomstol.
Den som hålls i förvar skall enligt propositionen ges möjlighet att ta emot
besök och på annat sätt ha kontakt med personer utanför förvarslokalen om det
inte i särskilt fall möter hinder med hänsyn till förvarsverksamhetens
bedrivande. Enligt propositionen uttrycks därigenom det självklara
förhållandet att förvarstagna utlänningar inte skall jämföras med brottslingar
när det gäller kontakterna med yttervärlden. De skall kunna ta emot besök,
ringa, skriva och på olika sätt ha i princip obegränsad kontakt med personer,
samfund och myndigheter utanför lokalen. Den enda begränsning det kan vara
fråga om när det gäller besök är om besök av rent praktiska skäl inte går att
genomföra i den omfattning och på de tider som önskas. Enligt utskottets
mening innebär det anförda att besöksfrekvensen garanteras och att
lagstiftning om rätt till dagliga besök inte kan anses påkallad.
När det gäller innehav av egendom som kan vara till men för ordningen inom
lokalen framhålls i ett motionsyrkande att detta teoretiskt skulle kunna
tänkas omfatta tryckta skrifter kritiska till myndigheters beslut i
asylärenden. Ett sådant förfarande i det tänkta fallet anser utskottet
uteslutet. Härvidlag kan hänvisas till vad som i propositionen sägs om
försändelser till den förvarstagne. Enligt denna bestämmelse kan en
försändelse undersökas om det finns skälig misstanke om att försändelsen
innehåller egendom som inte får innehas, vilket innefattar sådant som kan vara
till men för ordningen inom lokalen. Som exempel på sådan egendom anges i den
allmänna motiveringen droger eller vapen. En undersökning får vidare aldrig
avse det skriftliga innehållet i brev eller andra försändelser.
Mot bakgrund av det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
såvitt avser särskilda befogenheter och vissa tvångsmedel samt avstyrker
bifall till motionerna Sf32 yrkandena 4-7 samt Sf33 yrkande 2.

Ikraftträdande m.m.
I propositionen föreslås att ändringarna i utlänningslagen träder i kraft den
1 oktober 1997. Ändringarna i lagen berör anslaget A 2 Mottagande av
asylsökande inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Från detta anslag
finansieras Invandrarverkets mottagande av asylsökande och personer med
tidsbegränsade uppehållstillstånd. De berörda personerna kan bo på
förläggningar, enskilt ute i samhället eller hållas i förvar. I finansiellt
hänseende får således förvar ses som en del av mottagningssystemet. Regeringen
menar att de samlade kostnaderna för det behandlade förslaget ryms inom den
nuvarande ramen för förvaren vilka för år 1997 uppgår till 56 miljoner kronor.
Utskottet biträder regeringens förslag till ikraftträdande av ändringarna i
utlänningslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande synnerliga skäl för förvar i häkte etc.
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Sf32 yrkande 1 och
1996/97:Sf33 yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om ändring i
utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 6 kap. 19 §,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande förvar vid utvisning på grund av brott
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf34 yrkande 1 antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
såvitt avser 6 kap. 16 §,
res. 2 (mp, kd)
3. beträffande förvarslokal vid platsbrist
att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf34 yrkande 2,
res. 3 (fp, v, mp, kd)
4. beträffande behandling av förvarstagna
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf32 yrkande 8 antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
såvitt avser 6 kap. 18 §,
res. 4 (v, mp)
5. beträffande barn och barnfamiljer
att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf32 yrkandena 2 och 3 och
1996/97:Sf34 yrkandena 3 och 4,
res. 5 (fp, v, mp, kd)
6. beträffande övervakningsbehov
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf33 yrkande 2 antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
såvitt avser 6 kap. 21 §,
res. 6 (mp)
7. beträffande avskilda förvarstagna, besök m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sf32 yrkandena 4-7 antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
såvitt avser 6 kap. 22, 24 och 25 §§,
res. 7 (v)
8. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
utlänningslagen (1989:529) i den mån förslaget inte omfattas av vad
utskottet hemställt ovan under mom. 1, 2, 4, 6 och 7.

Stockholm den 13 maj 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Margareta Israelsson (s), Maud
Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds
(s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann
(v), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp), Siw Wittgren-Ahl (s),
Åke Sundqvist (m), Karin Israelsson (c), Marietta de Pourbaix-Lundin (m) och
Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. Synnerliga skäl för förvar i häkte etc. (mom. 1)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Som
redogjorts? och slutar med ?utskottet anfört.? bort ha följande lydelse:
I propositionen föreslår regeringen att Invandrarverket i vissa fall skall
få besluta att en förvarstagen skall placeras i kriminalvårdsanstalt, häkte
eller arrest. I en av punkterna, 6 kap. 19 § andra stycket 3, uttrycks detta
så ?att det annars finns synnerliga skäl.? I motiveringen till denna
bestämmelse anförs att de situationer som avses är att en utlänning av rent
transporttekniska skäl kan behöva placeras några timmar eller en natt i den
typen av lokaler och fall där verkställigheten av ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut är nära förestående. När nyssnämnda situationer anförs som
exempel på synnerliga skäl har denna denna lokution enligt utskottets mening
förlorat sitt innehåll och det kan föreligga risk att förvar i exempelvis
häkte blir vanligt i framtiden. Utskottet anser sålunda att den nyss nämnda
bestämmelsen inte bör antas av riksdagen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande synnerliga skäl för förvar i häkte etc.
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sf32 yrkande 1 och
1996/97:Sf33 yrkande 1 och med anledning av propositionen antar
regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529)
såvitt avser 6 kap. 19 § med den ändringen att andra stycket 3 utgår,

2. Förvar vid utvisning på grund av brott (mom. 2)
Ragnhild Pohanka (mp) och Tuve Skånberg (kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Utskottet
delar? och slutar med ?Sf34 yrkande 1.? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör Invandrarverket i princip överta ansvaret
för förvarsverksamheten. Detta bör dock inte ske när det gäller utlänningar
som skall utvisas på grund av att de begått brott. I dessa fall bör
polismyndigheten även fortsättningsvis ha förvarsansvaret. För den grupp
utlänningar som är tagna i förvar av andra skäl kan det kännas kränkande att
komma att förvaras tillsammans med brottslingar. Utskottet kan också förutse
att Invandrarverket kan få svårigheter att hantera dem som utvisas på grund av
begångna brott. Regeringen bör därför återkomma med förslag till uppdelning av
ansvaret för förvar. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande förvar vid utvisning på grund brott
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf34 yrkande 1 och med anledning
av propositionen
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529) såvitt avser 6 kap. 16 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Förvarslokal vid platsbrist (mom. 3)
Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Tuve Skånberg
(kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 som börjar med ?Som
redogjorts? och slutar med ?utskottet anfört.? bort ha följande lydelse:
I propositionen anges under vilka förutsättningar som en förvarstagen skall
kunna placeras i anstalt, häkte eller arrest. Detta skall gälla om utlänningen
har utvisats på grund av brott enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen, om
utlänningen hålls avskild från andra eller det finns synnerliga skäl. I
specialmotiveringen anges att den föreslagna bestämmelsen skall tillämpas
restriktivt. Utskottet anser att det finns en uppenbar risk att bestämmelsen
?synnerliga skäl? kan komma att tillämpas om det skulle uppstå platsbrist vid
en förvarslokal. Enligt utskottets mening bör det av lagtexten framgå att
platsbrist aldrig får utgöra skäl för placering i häkte, arrest eller anstalt.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande förvarslokal vid platsbrist
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf34 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Behandling av förvarstagna (mom. 4)
Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ?Utskottet
vill? och slutar med ?Sf32 yrkande 8.? bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens bedömning att humanitet och respekt för
individen är en självklarhet i förvarsverksamheten och detta bör komma till
uttryck i lagtexten. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Sf32
att en bättre översättning av UNHCR:s riktlinjer är den som föreslås av
motionärerna. I lagtexten bör därför hänvisas till deras ?inneboende
värdighet?. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motion Sf32 yrkande 8.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande behandling av förvarstagna
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf32 yrkande 8 och med anledning
av propositionen antar regeringens förslag till lag om ändring i
utlänningslagen (1989:529) såvitt avser 6 kap. 18 § med den ändringen att
ordet inneboende förs in mellan ordet deras och ordet värdighet,

5. Barn och barnfamiljer (mom. 5)
Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v), Ragnhild Pohanka (mp) och Tuve Skånberg
(kd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Utskottet
vill? och på s. 9 och slutar med ?för förvarslokalerna.? bort ha följande
lydelse:
I remissvar från bl.a. Rädda Barnen anförs att en separat avdelning för
ensamma barn och barnfamiljer bör inrättas i förvarslokalerna och att det är
nödvändigt att den personal som finns i lokalerna har särskild kunskap om
barn. I propositionen framhålls att regeringen utgår från att de av Rädda
Barnen m.fl. framförda synpunkterna skall beaktas inför Invandrarverkets
övertagande av förvarsverksamheten. Utskottet vill för sin del framhålla att
det är en nödvändighet såväl att separata avdelningar för ensamma barn och
barnfamiljer finns tillgängliga på förvarslokalerna som att det finns personal
som har kunskap och kompetens med avseende på barn. För att säkerställa detta
är det enligt utskottets mening mest lämpligt med en lagreglering. Regeringen
bör därför återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med det anförda.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande barn och barnfamiljer
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sf32 yrkandena 2 och 3 och
1996/97:Sf34 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Övervakningsbehov (mom. 6)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Såsom
framhålls? och slutar med ?lämnar området.? bort ha följande lydelse:
I ett delbetänkande av Utredningen om verkställighet av beslut om avvisning
och utvisning (SOU 1995:55) framhålls att det övervakningsbehov som krävs vid
förvar inte är av samma karaktär som inom kriminalvården. Förvarslokalerna bör
därför kunna utformas som vanliga bostäder inom ramen för ett vanligt
förläggningsboende. Enligt utredningen krävs en övervakning som kan kallas
?skalskydd?, dvs. ett skydd för att de förvarstagna inte lämnar ett visst
område. Utskottet delar denna uppfattning. Det är också angeläget att
utformningen av förvarsverksamheten följs upp så att syftet med regeringens
förslag inte går förlorat. Det anförda bör ges regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande övervakningsbehov
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf34 yrkande 2 och med anledning
av propositionen
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529) såvitt avser 6 kap. 21 §,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Avskilda förvarstagna, besök m.m. (mom. 7)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ?Vad avser?
och på s. 13 slutar med ?Sf33 yrkande 2.? bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt med regler som i vissa fall
innebär att en utlänning hålls avskild från andra. Detta bör dock endast gälla
om utlänningen utgör en fara för sig själv eller andra. Utskottet delar
däremot inte regeringens uppfattning att det är nödvändigt att hålla
utlänningen avskild om detta krävs för att upprätthålla säkerheten och
ordningen i lokalen. Om förslaget inte genomförs i denna del kommer
regleringen att stå i bättre överensstämmelse med vad som stadgas i lagen om
psykiatrisk tvångsvård, och enligt utskottets uppfattning finns det ingen
anledning att reglera avskiljande på annat sätt i nu förevarande ärende.
Utskottet anser vidare att det är rimligt att den som avskiljs på grund av att
han utgör en allvarlig fara för sig själv fortlöpande hålls under uppsikt av
vårdpersonal. Även här kommer regleringen att stå i bättre överensstämmelse
med lagen om psykiatrisk tvångsvård.
I propositionen framhålls att den som är förvarstagen i princip skall ha
möjlighet att i obegränsad omfattning kunna ta emot besök om det i särskilda
fall inte möter hinder med hänsyn till förvarsverksamhetens bedrivande. Enligt
utskottets uppfattning ger den föreslagna bestämmelsen stort utrymme för
skönsmässiga värderingar och bör inte genomföras. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett förslag som ger den som är tagen i förvar rätt att ta
emot åtminstone ett besök per dag.
Den som är tagen i förvar skall enligt regeringens förslag inte utan
tillstånd få inneha alkoholhaltiga drycker eller andra berusningsmedel eller
något annat som kan skada någon eller vara till men för ordningen i
förvarslokalen. I propositionen är det inte närmare preciserat vad som kan
vara ?till men för ordningen?. Enligt utskottets uppfattning skulle det
åtminstone teoretiskt kunna innebära att vissa skrifter med ett innehåll som
är starkt kritiskt till myndigheterna vad avser beslut i asylärenden kan komma
att anses vara till men för ordningen. Regeringens förslag i detta avseende
bör därför ändras.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande avskilda förvarstagna, besök, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf32 yrkandena 4-7 och med
anledning av propositionen
dels antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen
(1989:529) såvitt avser 6 kap. 22, 24 och 25 §§ med den ändringen att 22
och 25 §§ erhåller följande som Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag
6 kap.
22 §

-------------------------------------------------------
| En utlänning som hålls i | En utlänning som hålls i|
|förvar och har fyllt 18 år |förvar och har fyllt 18 år|
|får hållas avskild från |får hållas avskild från|
|andra som tagits i förvar, |andra som tagits i förvar,|
|om det är nödvändigt för |om utlänningen utgör en|
|ordningen och säkerheten i |allvarlig fara för sig|
|lokalen eller om |själv eller annan. |
|utlänningen utgör en | |
|allvarlig fara för sig | |
|själv eller andra. | |
-------------------------------------------------------
Beslut om att hålla någon avskild fattas av Statens invandrarverk. Beslutet
skall omprövas så ofta det finns anledning till det, dock minst var tredje
dag.
-------------------------------------------------------
| En utlänning som hålls | En förvarstagen utlänning|
|avskild därför att |som hålls avskild skall|
|utlänningen utgör en fara |under den tid han hålls|
|för sig själv skall |avskild stå under|
|undersökas av läkare så |fortlöpande uppsikt av|
|snart det kan ske. |vårdpersonal. |
-------------------------------------------------------

25 §

-------------------------------------------------------
| En utlänning som hålls | En utlänning som hålls i|
|i förvar får inte utan |förvar får inte utan|
|tillstånd inneha |tillstånd inneha|
|alkoholhaltiga drycker |alkoholhaltiga drycker|
|eller andra |eller andra|
|berusningsmedel eller |berusningsmedel eller|
|något annat som kan skada |något annat som kan skada|
|någon eller vara till men |någon. |
|för ordningen inom | |
|lokalen. | |
-------------------------------------------------------

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagt lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Propositionen.........................................2
Motionerna............................................2
Utskottet.............................................3
Inledning...........................................3
Ansvaret för verkställighet av beslut om förvar.....4
Propositionen.....................................4
Motioner..........................................5
Utskottet.........................................6
Förvarsverksamhetens utformning.....................7
Propositionen.....................................7
Motioner..........................................8
Utskottet.........................................8
Särskilda befogenheter och vissa tvångsmedel........9
Propositionen.....................................9
Motioner.........................................11
Utskottet........................................11
Ikraftträdande m.m.................................13
Hemställan.........................................13
Reservationer........................................14
1. Synnerliga skäl för förvar i häkte etc. (mom. 1)14
2. Förvar vid utvisning på grund av brott (mom. 2).15
3. Förvarslokal vid platsbrist (mom. 3)............15
4. Behandling av förvarstagna (mom. 4).............16
5. Barn och barnfamiljer (mom. 5)..................16
6. Övervakningsbehov (mom. 6)......................17
7. Avskilda förvarstagna, besök m.m. (mom. 7)......17
Bilaga: Propositionens
lagförslag..................................................................20