Ändrade tillståndsregler för personaladministrativa personregister

Betänkande 1991/92:KU22

Konstitutionsutskottets betänkande 1991/92:KU22

Ändrade tillståndsregler för personaladministrativa personregister

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1991/92
KU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1991/92:126 om ändrade
tillståndsregler för personaladministrativa personregister. I
propositionen föreslås att datalagen (1973:289) ändras så att
det inte längre behövs tillstånd för arbetsgivare att inrätta
och föra personregister för löne- och personaladministrativa
ändamål, som innehåller sådana uppgifter om arbetstagares
sjukdom som avser tid för sjukfrånvaro. Förslaget är föranlett
av de nya bestämmelser om arbetstagares rehabiliteringsansvar i
lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller sedan den 1
januari 1992. Ingen motion har väckts med anledning av
propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår vissa
ändringar i utformningen av lagtexten.

Propositionen

I proposition 1991/92:126 yrkas att riksdagen antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
datalagen (1973:298).

Lagförslaget, som har lagts fram efter hörande av lagrådet,
har tagits in som bilaga 1 till betänkandet.

Utskottet

Bakgrund till propositionen

I datalagen (1973:289) finns bestämmelser som syftar till att
skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den
personliga integriteten som kan bli följden av dataregistrering
av personuppgifter hos det allmänna eller hos enskilda. Med
personregister avses register, förteckning eller andra
anteckningar som förs med hjälp av ADB och som innehåller
personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften.
Den allmänna ramen för ett personregisters användning och
innehåll bestäms av ändmålet med registret. Enligt datalagen
skall särskilt iakttas att ett personregister förs för ett
bestämt ändamål, att inte andra uppgifter registreras än som
står i överensstämmelse med registrets ändamål och att uppgifter
inte används annat än i överensstämmelse med registrets ändamål.

För att inrätta och föra särskilt integritetskänsliga
ADB-register, dvs. personregister som innehåller uppgifter om
enskilda personer, krävs normalt tillstånd av datainspektionen.
Sedan år 1982 är dock tillståndskravet begränsat till register
som innehåller uppgifter av känslig art, avser personer som
saknar anknytning till den som är ansvarig för registret eller
uppgifter som hämtas från annat personregister. Anställning är
ett exempel på fall där anknytning anses föreligga mellan den
registeransvarige och den registrerade. Normalt krävs således
inte tillstånd för de flesta arbetsgivares personregister över
sina anställda.

Om ett register skall innehålla känsliga uppgifter krävs
således tillstånd. Uppgifter om sjukdom eller hälsotillstånd
räknas som känsliga uppgifter. Tillstånd att inrätta och föra
ett personregister som skall innehålla sådana uppgifter får bara
ges om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivares löne- och
personalregister innehåller visserligen uppgifter om tidpunkter
för arbetstagarens sjukfrånvaro. Uppgifterna används dock bara i
löneadministrativt syfte. Enligt den praxis som gäller på
området betraktas därför inte en sådan uppgift som en uppgift om
den registrerades sjukdom och hälsostillstånd utan som en
frånvarouppgift som behövs för löne- och sjuklöneberäkning.

Uppgifter om anställdas sjukfrånvaro kan numera behöva
användas i ett annat syfte än det rent löneadministrativa. Genom
en ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, som trädde i
kraft den 1 januari 1992, har nämligen nya bestämmelser införts
om ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och om ekonomisk
ersättning för sådan rehabilitering (prop. 1990/91:141, SfU16,
rskr. 303, SFS 1991:1040). Bestämmelserna innebär att
arbetsgivarna får ett ökat ansvar för de anställdas
rehabilitering. Arbetsgivaren skall sålunda svara för att
behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds när den anställde på
grund av sjukdom har varit borta från arbetet längre än fyra
veckor i följd, när den anställde haft upprepade korta
sjukdomsfall eller när den anställde själv begär det.
Arbetsgivaren skall vidare svara för att sådana
rehabiliteringsåtgärder vidtas som kan genomföras inom eller i
anslutning till den egna verksamheten. I förarbetena till
bestämmelserna understryks vikten av att arbetsgivaren har en
ändmålsenlig organisation för rehabiliteringsarbetet och ett
system för att tidigt fånga upp behovet av rehabilitering.

Datainspektionen har hos regeringen påtalat att arbetsgivarnas
ansvar för att behovet av rehabilitering utreds med största
sannolikhet kommer att medföra att arbetsgivarna vill använda
sina löne- och personalregister för att ta fram uppgifter som
utvisar om de är skyldiga att påbörja en
rehabiliteringsutredning. En sådan användning av registren
innebär enligt inspektionen att dessa blir tillståndspliktiga.
Ett stort antal ansökningar från arbetsgivare att få använda
registren för detta ändamål kan därför förväntas.

Propositionens innehåll

I propositionen anförs att de nya bestämmelserna om
arbetsgivares rehabiliteringsansvar i lagen om allmän försäkring
i och för sig inte innebär att arbetsgivarnas löne- och
personaladministrativa personregister behöver tillföras några
nya uppgifter eller uppgifter av annan art. Däremot skulle en
användning av registren för att ta fram uppgifter om att
arbetsgivaren är skyldig att påbörja en rehabiliteringsutredning
kunna sägas innebära att ändamålet med registren ändras.
Ändamålet med att lagra uppgifter om tidpunkter för sjukfrånvaro
blir enligt propositionen då inte längre enbart en fråga om
löneadministration utan uppgifterna får genom den nya
användningen ett nytt syfte, nämligen att söka fram eventuella
rehabiliteringsfall. Uppgifterna skulle på grund härav kunna
anses vara uppgifter inte endast om frånvaro från arbetet utan
även om arbetstagares hälsotillstånd. I propositionen
konstateras att en sådan användning av registren -- med det
synsätt som ligger bakom den nuvarande lagtillämpningen --
skulle göra att de blir tillståndspliktiga enligt datalagen.

I propositionen anförs att den nya användningen av
tidsuppgifter för arbetstagares sjukfrånvaro visserligen innebär
att uppgifterna med större fog skulle kunna anses vara sådana
för vilka särskilda skäl för tillstånd krävs. Det anförs att
uppgifterna dock ändå inte kan anses vara av särskilt
integritetskänsligt slag, eftersom de endast skall kunna
utnyttjas för att se om det finns anledning att utreda om ett
faktiskt rehabiliteringsbehov föreligger eller ej. Den nya
lagstiftningen om arbetsgivares rehabiliteringsansvar och de
överväganden som ligger bakom denna innebär enligt propositionen
att datalagens krav på särskilda skäl skulle anses uppfyllda, om
registren faller under tillståndsplikten.

Enligt propositionen bör det vidare framgå av datalagen att
tillstånd inte behövs för att registrera tidsuppgifter om
arbetstagares sjukdom, om uppgifterna används i
löneadministrativt syfte.

På grund av det anförda föreslås i propositionen att datalagen
ändras så att en arbetsgivare utan tillstånd från
datainspektionen får inrätta och föra personregister för löne-
och personaladministrativa ändamål, som innehåller sådana
uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser tid för
sjukfrånvaro.

I propositionen understryks att den föreslagna ändringen inte
medför att arbetsgivaren får registrera andra upgifter än vad
som hittills gällt vid användningen av sitt tillståndsfria löne-
och personalregister. Ändringen innebär bara att den nya
användningen av tidsuppgifter om arbetstagares sjukfrånvaro inte
längre omfattas av tillståndsplikt. I den mån en arbetsgivare
vill tillföra registren uppgifter om hälso- eller
sjukdomstillstånd, såsom t.ex. diagnosuppgifter, blir registren
enligt propositionen även i fortsättningen tillståndspliktiga.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen (s. 7) att det
inte längre skall krävas tillstånd från datainspektionen när en
arbetsgivare använder tidsuppgifter om anställdas sjukfrånvaro i
ADB-baserade löne- och personalregister i syfte att bedöma när
en rehabiliteringsutredning enligt lagen om allmän försäkring
skall påbörjas. Utskottet tillstyrker vidare förslaget att det
av datalagen bör framgå att tillstånd inte behövs när sådana
uppgifter används i löneadministrativt syfte.

Propositionens lagförslag är utformat så att användningen av
tidsuppgifterna om sjukfrånvaro i syfte att bedöma när en
rehabiliteringsutredning skall påbörjas inryms i begreppet
personaladministrativa ändamål. Enligt utskottets uppfattning
torde emellertid personaladministrationen hos de flesta
arbetsgivare avse också åtskilligt annat än att bedöma behovet
av rehabiliteringsutredningar. Uppgifter om sjukfrånvaro är av
integritetskänslig natur. Någon möjlighet till ytterligare
användning av sådana uppgifter i personregister hos arbetsgivare
än vad utskottet förordat i det föregående bör inte ges i detta
sammanhang. Med hänsyn härtill anser utskottet att det nya
ändamålet har fått en alltför vidsträckt bestämning i
lagförslaget. Ändamålet bör enligt utskottets mening i stället
preciseras till att avse det som från början föranlett
lagstiftningsärendet, nämligen arbetsgivarens ansvar för att
svara för att behovet av rehabiliteringsåtgärder utreds.

På grund av det anförda föreslår utskottet att den nya punkten
5 i 2 a § tredje stycket får den lydelse som framgår av det
följande.
2 a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister
vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan
sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från
datainspektionen i fråga om register som skall innehålla
uppgifter som avses i 2 § andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som tagits
emot för förvaring av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. -- -- --
2. -- -- --
3. -- -- --
4. -- -- --
5. arbetsgivare inrätta och föra personregister, som
innehåller sådana uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser
tid för sjukfrånvaro, om uppgifterna används för
löneadministrativa ändamål eller för att arbetsgivaren skall
kunna avgöra om han skall påbörja en rehabiliteringsutredning
enligt 22 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Utskottets förslag fogas som bilaga 2 till betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
datalagen (1973:289) med den ändringen att 2 a § erhåller i
bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse.

Stockholm den 12 maj 1992

På konstitutionsutskottets vägnar

Bertil Fiskesjö

I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger
Hagård (m), Hans Nyhage (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove
Johansson (s), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Harriet
Colliander (nyd), Ulla Pettersson (s), Inger René (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Henrik S Järrel (m), Elvy Söderström (s),
Ingela Mårtensson (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens
Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973:289)
Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 a §

Tillstånd av datainspektionen behövs inte för personregister
vars inrättande beslutas av riksdagen eller regeringen. Innan
sådant beslut fattas skall dock yttrande inhämtas från
datainspektionen i fråga om register som skall innehålla
uppgifter som avses i 2 § andra stycket.

Tillstånd behövs inte heller för personregister som har tagits
emot för förvaring av en arkivmyndighet.

Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får

1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som
innehåller sådana uppgifter om medlemmars politiska uppfattning,
religiösa tro eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för
medlemskapet i sammanslutningen,

2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller
behandlingsändamål inrätta och föra personregister som
innehåller uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i
övrigt,

3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra
personregister som innehåller uppgifter om att någon fått
ekonomisk hjälp eller vård inom socialtjänsten,

4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som
innehåller sådana uppgifter om någons sjukdom eller
hälsotillstånd i övrigt som de har erfarit i sin
yrkesverksamhet,

5. arbetsgivare inrätta och 5. arbetsgivare inrätta och
föra personregister för föra personregister, som
löne- och innehåller sådana
personaladministrativa uppgifter om arbetstagares
ändamål, som sjukdom som avser tid för
innehåller sådana sjukfrånvaro, om
uppgifter om arbetstagares uppgifterna används för
sjukdom som avser tid för löneadministrativa
sjukfrånvaro. ändamål eller för att
arbetsgivaren skall kunna
avgöra om han skall
påbörja en
rehabiliteringsutredning
enligt 22 kap. 3 § andra
stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring.