Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1999

Betänkande 2000/01:FiU12

Finansutskottets betänkande 2000/01:FIU12

Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999 (skr. 1999/2000:132) FiU12

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande
regeringens skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av
Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999. Utskottet
föreslår att regeringens skrivelse läggs till
handlingarna. Ingen motion har väckts i ärendet.

I skrivelsen finns bl.a. en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar samt regeringens
utvärdering av fondernas verksamhet, resultat och
förvaltning. AP-fondens marknadsvärderade resultat
uppgick 1999 till 77 miljarder kronor. Skillnaden
mellan pensionsavgifterna och
pensionsutbetalningarna - det s.k.
avgiftsunderskottet - blev under året 29,8 miljarder
kronor. De administrativa avgifterna uppgick till
0,8 miljarder kronor (ca 0,1 % av kapitalet) och som
en följd av det reformerade ålderspensionssystemet
levererade AP-fonden 45 miljarder kronor till staten
under 1999. Det sammantagna fondkapitalet ökade
därmed med 1,4 miljarder kronor till 746,7 miljarder
kronor.

Resultatet motsvarar en avkastning på 10,2 % av
det totala fondkapitalet. Räknas inflationen bort
ger det en real avkastning under 1999 på 8,8 %. De
senaste fem åren har avkastningen för första-femte
AP-fondstyrelserna legat på i genomsnitt 11,8 % per
år. Den reala avkastningen blev under samma period
11 % per år.

Utskottets överväganden

Allmänna pensionsfondens verksamhet
1999

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar lägga regeringens
skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av
Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1999
till handlingarna.

Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna
pensionsfondens (AP-fondens) verksamhet under 1999.
Redovisningen innehåller bl.a. en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning
av styrelsernas utvärdering av förvaltningen samt
regeringens utvärdering och bedömning av
förvaltningen av fondkapitalet. I likhet med
tidigare år har regeringen anlitat konsultföretaget
William Mercer för att ta fram ett underlag för
regeringens utvärdering. Utvärderingen omfattar
första till sjätte fondstyrelsen. Den sjunde
fondstyrelsen ingår inte i utvärderingen eftersom
styrelsen inte förvaltat några medel under 1999.

AP-fondens sammantagna s.k. marknadsvärderade
resultat (direktavkastningen plus realiserade och ej
realiserade värdeförändringar av kapitalet) uppgick
under 1999 till 77 miljarder kronor, visar
sammanställningen av fondstyrelsernas
årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och
pensionsutbetalningarna - det s.k.
avgiftsunderskottet - blev under året 29,8 miljarder
kronor. De administrativa avgifterna uppgick till
0,8 miljarder kronor (ca 0,1 % av kapitalet) och som
en följd av det reformerade ålderspensionssystemet
levererade AP-fonden 45 miljarder kronor till staten
under 1999. Detta innebär sammantaget att
fondkapitalet under förra året enbart ökade med 1,4
miljarder kronor till 746,7 miljarder kronor, trots
resultatet på 77 miljarder kronor.

Resultatet motsvarar en nominell avkastning på
10,2 % av det totala fondkapitalet. Räknas
inflationen bort ger det en real avkastning under
1999 på 8,8 %. De senaste fem åren - dvs. perioden
1995-1999 vilket är den period som regeringen har
som utgångspunkt i sin utvärdering av
fondstyrelserna - har avkastningen för första-femte
AP-fondstyrelserna legat på i genomsnitt 11,8 % per
år. Den reala avkastningen blev under samma period
11 % per år.

Det marknadsvärderade resultatet för
första-tredje fondstyrelserna, de kapitalmässigt
största fonderna i AP-fondsystemet (se figur 1),
blev 3,6 miljarder kronor under 1999, vilket
motsvarar en avkastning på nominellt 0,6 % och realt
- 0,6 % av fondkapitalet. Under utvärderingsperioden
1995-1999 har avkastningen i genomsnitt varit 9,2 %
per år nominellt och 8,2 % realt. Fjärde
fondstyrelsens marknadsvärderade resultat för 1999
blev 58,4 miljarder kronor, vilket ger en nominell
avkastning på 64,7 % och en real avkastning på 62,8
%. De senaste fem åren har den nominella
avkastningen varit drygt 30 %. Det marknadsvärderade
resultatet för femte fondstyrelsen blev i fjol 8,2
miljarder kronor. Det motsvarar en nominell
avkastning på 53,1 % och en real avkastning på 51,3
%. Under den senaste femårsperioden har den femte
fondstyrelsens kapitalförvaltning gett en nominell
avkastning på i genomsnitt 30 % per år. Resultatet
för den sjätte fondstyrelsen blev 6,6 miljarder
kronor under 1999. Det ger en nominell avkastning på
55,8 % och en real avkastning på 54 %. Eftersom
sjätte fondstyrelsen endast varit verksam sedan
slutet av 1996 finns än så länge inga uppgifter om
styrelsens resultat under de senaste fem åren.

Figur 1. Storleken på fondstyrelserna 1999
(fondkapital i miljarder kronor)

Som framgår av figur 1 är första till tredje fondstyrelserna
de största fonderna med ett totalt fondkapital på drygt 557
miljarder kronor. Näst störst är fjärde fondstyrelsen med
drygt 147 miljarder kronor, följt av femte fondstyrelsen med
ett fondkapital på 23 miljarder kronor. Kapitalet i den
sjätte fondstyrelsen uppgick i slutet av 1999 till knappt 19
miljarder kronor.

I tabell 1 sammanfattas regeringens bedömning och
utvärdering av fondstyrelsernas resultat, mål och
placeringsinriktning under 1999.

Tabell 1. Regeringens bedömning av fondstyrelsernas verksamhet

-------------------------------------------------------------------------
| |Mål och inriktning av |Resultat av förvaltningen |
| |verksamheten | |
-------------------------------------------------------------------------
|Första-tredje|Målen för de olika |I fjol misslyckades styrelserna|
|fondstyrelserna|delportföljerna är i stort|med att nå det kortsiktiga
målet |
| |sett bra formulerade. Målet |att realvärdesäkra|
| |för den totala portföljen är |fondkapitalet. Sett över en|
| |dock mindre bra. Målet är |femårsperiod har dock målet|
| |otydligt. Ett tydligt och |uppnåtts. Förvaltningen av|
| |investeringsbart mål för hela |fastigheter har gett ett gott|
| |portföljens avkastning och |resultat de senaste fem åren.|
| |risk bör tas fram. Regeringen |Utvärderingen av den utländska|
| |delar styrelsernas syn att |ränteportföljen försvåras av att
|
| |ökade placeringar i utländska |andelen valutasäkring ändrats.|
| |tillgångar är fördelaktigt, |Målet att förvaltningen av|
| |men styrelsen bör precisera |svenska realobligationer skall|
| |om man i förvaltningen av den |överträffa ett realt|
| |utländska nominella |marknadsindex har inte uppnåtts|
| |portföljen avser att |under den period detta varit|
| |överträffa ett valutasäkrat |möjligt att utvärdera. |
| |eller ett ej valutasäkrat | |
| |index. Regeringen vidhåller | |
| |sin tidigare kritik att | |
| |riktmärket för den nominella | |
| |räntebärande portföljen bör | |
| |beräknas av en extern part. | |
| | | |
-------------------------------------------------------------------------
|Fjärde |Regeringen noterar att både |Vare sig fjärde eller femte|
|och |fjärde och femte fondens |fonden har de senaste fem åren|
|femte |målformuleringar är väl |nått de uppsatta målen för den|
|fondstyrelserna|avvägda. Det gör att |totala förvaltningen. Fjärde|
| |förvaltningen kan utvärderas |fondens avkastning har de gångna
|
| |på ett bra sätt. Regeringen |fem åren varit 30,7 % per år,|
| |ställer sig däremot frågande |medan jämförelseindex avkastat|
| |till femte fondens val att |33,1 % per år. Femte fondens|
| |enbart exponera den utländska |avkastning har varit 30 % per år
|
| |portföljen mot Europa. En |medan jämförelseindex gett 32,5|
| |sådan snäv tolkning av |% per år. Det svagare resultatet
|
| |mandatet för |beror främst på dålig avkastning
|
| |utlandsplaceringar bör, |1998 samtidigt som den tidigare|
| |enligt regeringen, bygga på |höga likviditetsandelen i|
| |en tydlig strategi. En sådan |portföljen gjort det svårt att|
| |saknar emellertid femte |nå målen. Under 1999 har fjärde|
| |fondstyrelsen. |fonden nått målet att slå ett|
| | |kombinerat index. Resultatet för
|
| | |den femte fonden var i fjol|
| | |sämre än jämförelseindex. |
| | | |
-------------------------------------------------------------------------
|Sjätte |Målen är i huvudsak |Eftersom verksamheten pågått|
|fondstyrelsen|välgrundade och möjliga att|under kort tid är det svårt
att |
| |följa upp. Målet för |utvärdera resultatet. Det är|
| |totalportföljen att slå det |dock positivt att portföljen med
|
| |s.k. FDAX-index är rimligt. |onoterade innehav har ökat.|
| |Enligt regeringen är dock |Däremot har fonden inte|
| |målet för lågt satt. Målet |utnyttjat de|
| |bör vara att överträffa FDAX |riskspridningsmöjligheter som|
| |med 0,5-1 procentenhet per |finns i att investera i företag|
| |år. |i olika mognadsfaser. Fonden är|
| | |överviktad i företag som|
| | |befinner sig i expansionsfasen.|
| | |Portföljerna bör renodlas.|
| | |Sammanblandningen av noterade|
| | |och onoterade innehav gör att|
| | |det blir svårt att utvärdera|
| | |resultatet samt svårare att nå|
| | |avkastningsmålet för den|
| | |onoterade portföljen. |
| | | |
-------------------------------------------------------------------------
Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 1999/2000:132
Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999 och föreslår
att skrivelsen läggs till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:

Allmänna pensionsfondens verksamhet 1999

Riksdagen lägger regeringens skrivelse 1999/2000:132
till handlingarna.

Stockholm den 26 oktober 2000

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jan
Bergqvist (s), Mats Odell (kd), Gunnar Hökmark (m),
Bengt Silfverstrand (s), Lisbet Calner (s), Johan
Lönnroth (v), Lennart Hedquist (m), Sonia Karlsson
(s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Siv
Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Lena Ek (c), Karin Pilsäter
(fp) och Tommy Waidelich (s).