Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1997

Betänkande 1998/99:FiU9

Finansutskottets betänkande 1998/99:FIU09

Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1997 (skr. 1997/98:163)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Innehållsförteckning

1998/99
FiU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
skrivelse 1997/98:163 Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1997 samt en motion som väckts med
anledning av skrivelsen.
Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs
till handlingarna och att motionen avstyrks.
Till betänkandet har fogats en reservation och ett
särskilt yttrande.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1997/98:163 lämnas en
redogörelse för Allmänna pensionsfondens verksamhet
under år 1997.

Motionen

1998/99:Fi3 av Peter Eriksson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utarbetande av en etisk
investeringspolicy för Allmänna pensionsfondens
placeringar.

Utskottet

Skrivelsen

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av
Allmänna pensionsfondens verksamhet under år 1997. I
redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning
av fondstyrelsernas utvärderingar av den egna
medelsförvaltningen samt regeringens utvärderingar
av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet.
Nytt för i år är att regeringen har anlitat extern
utvärderingsexpertis för att få ett bättre underlag
för sin utvärdering.
Sammanställningen av fondstyrelsernas
årsredovisningar visar att det marknadsvärderade
resultatet för hela AP-fonden under verksamhetsåret
1997 var 60,3 miljarder kronor. Avgiftsunderskottet
i pensionssystemet uppgick under året till 34
miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att det
totala fondkapitalet under året ökade med drygt 26
miljarder till 711,5 miljarder kronor. Det
marknadsvärderade resultatet motsvarar en avkastning
på 9 % på det totala fondkapitalet.
Konsumentprisindex steg med 1,9 % under år 1997
vilket innebär att den reala avkastningen på
fondkapitalet blev omkring 7 %. Med tanke på
fondstyrelsernas långsiktiga placeringshorisonter
utvärderar regeringen fondernas resultat under
rullande femårsperioder. Den genomsnittliga årliga
avkastningen för femårsperioden 1993-1997 uppgick
till 11,8 %. För femårsperioden blev den reala
avkastningen höga 9,6 %.
I skrivelsen sammanfattas de olika fondstyrelsernas
egna resultatuppföljningar varefter den externa
utvärderarens rapport och regeringens bedömning av
förvaltningen presenteras.
Första-tredje fondstyrelserna har uppfyllt sitt mål
att realvärdesäkra kapitalet under perioden
1993-1997. Regeringen anser emellertid att det av
fondstyrelserna uppställda målet är för lågt satt
och efterlyser ett bra jämförelseindex för att på
ett bättre sätt framdeles kunna utvärdera
totalavkastningen. De nominella räntebärande
placeringarna som utgör 86 % av fondstyrelsernas
kapital har årligen i genomsnitt avkastat 6,2 %,
vilket är något bättre än deras interna index.
Första-tredje fondstyrelserna har enligt regeringens
uppfattning inte utnyttjat möjligheten till
internationell diversifiering. Endast en liten del
av utrymmet för placeringar i utländska tillgångar
har utnyttjats.
Under den senaste femårsperioden uppnådde fjärde
och femte fondstyrelserna en genomsnittlig årlig
avkastning på hela fondkapitalet på 27 respektive 28
%, vilket är sämre än det uppställda målet att
överträffa Findatas avkastningsindex, som under
motsvarande period växte med i genomsnitt 30 % per
år. Ett huvudskäl till att fjärde och femte fond-
styrelserna inte når upp till index är den stora
andelen likvida medel som funnits i portföljerna.
Vid en analys av enbart aktieförvaltningen har bägge
fondstyrelserna haft ett tillfredsställande
resultat. Inte heller fjärde och femte
fondstyrelserna har dock utnyttjat de möjligheter
som finns till utländsk diversifiering på ett
tillfredsställande sätt.
I fjolårets skrivelse riktade regeringen kritik mot
första-femte fondstyrelsernas uppsatta mål för
förvaltningen. Kritiken avsåg såväl målens innehåll
som deras precision. Riksdagen instämde i kritiken
(bet. 1997/98:FiU6, rskr. 60).
I årets skrivelse följer regeringen upp denna
kritik. Första-tredje och fjärde fondstyrelserna har
förbättrat sina mål, men regeringen saknar
fortfarande tydlighet i vissa av målformuleringarna,
särskilt vad beträffar totalavkastning och
portföljrisker. Femte fondstyrelsen har endast gjort
mindre förändringar till följd av regeringens
skrivelse och uppvisar alltjämt brister i verk-
samhetens utformning med avseende på
målformuleringar och uppföljning av verksamheten.
Sjätte fondstyrelsen har inlett sin verksamhet
förtjänstfullt och satt upp tydliga och uppföljbara
mål. Regeringen kritiserar dock sjätte fondstyrelsen
för att man rekvirerade sina medel i ett alltför
tidigt skede, innan erforderliga system och
kompetens fanns på plats.
Sammanfattningsvis anser regeringen återigen att
fondstyrelserna bör se över sina målformuleringar
för att möjliggöra en bra utvärdering av sina
verksamheter.

Motionen

I motion 1998/99:Fi3 av Peter Eriksson (mp) anför
motionären att det är angeläget att AP-fonden
skaffar sig en etisk policy för sina investeringar
eftersom fonden är en viktig aktör på
finansmarknaderna. Enligt motionären är etiskt
investerande ett samlingsnamn för hur investeringar
placeras utifrån moraliska, sociala och/eller
ekologiska kriterier. Motionären anser att den
etiska investeringspolicyn i första hand skall avse
AP-fondens aktieinvesteringar. Men även för AP-
fondens placeringar som görs i obligationslån bör
det vara fullt möjligt att utveckla etiska
kriterier. Motionären anser således att regeringen
bör utarbeta en etisk investeringspolicy för AP-
fondens placeringar.

Utskottet

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat skrivelsen. Liksom regeringen
anser utskottet att det beträffande första-tredje
och fjärde fondstyrelserna fortfarande saknas
tydlighet i vissa av målformuleringarna och att
femte fondstyrelsen alltjämt uppvisar brister i
verksamhetens utformning med avseende på
målformuleringar och uppföljning av verksamheten
(jfr bet. 1997/98:FiU6). Fondstyrelserna bör därför
vidta de åtgärder som regeringen föreslagit. Med det
anförda föreslår utskottet att regeringens skrivelse
läggs till handlingarna.
Med anledning av motionen vill utskottet anföra att
finansminister Erik Åsbrink under hösten 1996
förklarat att regeringen skall se över hela AP-
fondens organisation och placeringsregler. Översynen
har pågått under 1997. I januari 1998 kom de partier
som står bakom ålderspensionsreformen överens om att
genomföra gemensamma överläggningar om AP-fondens
organisation och placeringsregler i ljuset av denna
reform. Arbetet bedrivs i en parlamentarisk
arbetsgrupp under finansministerns ledning. Arbets-
gruppen meddelade i mars att man avser att
presentera ett förslag under hösten 1998 med
inriktning på att de nya reglerna skall kunna träda
i kraft år 2000.
Utskottet har tidigare behandlat en motion liknande
den nu aktuella i betänkande 1997/98:FiU6. Utskottet
avstyrkte motionen med hänvisning till den pågående
översynen av AP-fondens organisation och
placeringsregler. Riksdagen beslutade i enlighet med
utskottets förslag. Mot bakgrund av den pågående
översynen anser utskottet alltjämt att det saknas
skäl att föreslå någon riksdagens åtgärd. Motion Fi3
(mp) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1997
att riksdagen lägger regeringens skrivelse till
handlingarna,
2. beträffande en etisk investeringspolicy
för Allmänna pensionsfonden
att riksdagen avslår motion 1998/99:Fi3.
res 1 (mp)

Stockholm den 5 november 1998

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Mats
Odell (kd), Lars Tobisson (m), Bengt Silfverstrand
(s), Lisbet Calner (s), Johan Lönnroth (v), Lennart
Hedquist (m), Sonia Karlsson (s), Fredrik Reinfeldt
(m), Carin Lundberg (s), Sven-Erik Österberg (s),
Siv Holma (v), Per Landgren (kd), Anna Åkerhielm
(m), Peter Eriksson (mp), Lena Ek (c) och Lars
Leijonborg (fp).

Reservation

En etisk investeringspolicy för Allmänna
pensionsfonden (mom. 2) (mp)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "Motion
Fi3 (mp) avstyrks." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är
angeläget att AP-fonden skaffar sig en etisk policy
för sina investeringar eftersom fonden är en viktig
aktör på finansmarknaderna. Den etiska
investeringspolicyn bör i första hand avse AP-
fondens aktieinvesteringar. Men även för AP-fondens
placeringar som görs i obligationslån bör det vara
fullt möjligt att utveckla etiska kriterier.
Regeringen bör således utarbeta en etisk
investeringspolicy för AP-fondens placeringar. När
arbetet är klart bör fondstyrelserna varje år i
fondernas årsberättelser lämna en redogörelse för
hur de etiska placeringskriterierna uppfylls. Vad
utskottet anfört med bifall till motion Fi3 (mp) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande en etisk investeringspolicy för
Allmänna pensionsfonden
att riksdagen med bifall till motion
1998/99:Fi3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

En etisk investeringspolicy för Allmänna
pensionsfonden

Johan Lönnroth och Siv Holma (båda v) anför:

Vänsterpartiet har tagit upp frågan om AP-fondens
placeringar i motioner (1998/99:Fi708 och
1998/99:N336) som inlämnades under allmänna
motionstiden i år. Motionerna berör till en del de
frågor som tas upp i den miljöpartimotion som
behandlas i detta betänkande. Vi återkommer till
frågan i samband med behandlingen av Vänsterpartiets
motioner.

Elanders Gotab, Stockholm 1998

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Skrivelsen 1
Motionen 1
Utskottet 1
Skrivelsen 1
Motionen 3
Utskottets ställningstagande 3
Hemställan 3
Reservation 4
En etisk investeringspolicy för Allmänna pensionsfonden (mom. 2) (mp) 4
Särskilt yttrande 5
En etisk investeringspolicy för Allmänna pensionsfonden (mom. 2) (v) 5