Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2003/04:KU15

Konstitutionsutskottets betänkande2003/04:KU15

Allmänna helgdagar m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner
från den allmänna motionstiden. Motionerna gäller
frågor om allmänna helgdagar, offentligt
belöningssystem, Europadagen som allmän flaggdag,
särskilda minnesdagar m.m.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Till
betänkandet har fogats fyra reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nationalsången
Riksdagen avslår motion 2003/04:K264.

2. Skattefridag som helgdag

Riksdagen avslår motion 2003/04:K244.

3. Nationaldagen den 6 juni som allmän
helgdag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K292 och
2003/04:K339 yrkande 1.
Reservation 1 (mp)

4. Offentligt belöningssystem

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K219 och
2003/04:K254.
Reservation 2 (m, kd)

5. Europadagen som allmän flaggdag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K242,
2003/04:K243 och 2003/04:K256.
Reservation 3 (m, fp)

6. Högtidlighållande av införandet av den
allmänna rösträtten

Riksdagen avslår motion 2003/04:K339 yrkande 2.

7. Uppmärksammande av den 11 september som
en dag för demokrati och mot våld

Riksdagen avslår motion 2003/04:K321.

8. Högtidlighållande av kampen mot
slaveriet

Riksdagen avslår motion 2003/04:Ub386 yrkandena
2 och 3.

9. Inrättande av Raoul Wallenbergs dag

Riksdagen avslår motion 2003/04:K337.
Reservation 4 (m, kd)

10. Landssorg

Riksdagen avslår motion 2003/04:K293.

11. FN:s frivilligdag

Riksdagen avslår motionerna 2003/04:K369 och
2003/04:Kr329 yrkande 3.

Stockholm den 23 mars 2004

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Mats Einarsson
(v), Mats Berglind (s), Anders Bengtsson (s),
Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils
Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s), Gustav
Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp), Tuve Skånberg
(kd) och Bertil Kjellberg (m).

2003/04

KU15

Utskottets överväganden

Helgdagar m.m.
Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till
tidigare ställningstagande att riksdagen
avslår en motion om att anta Du gamla du fria
som Sveriges officiella nationalsång. Vidare
föreslås att riksdagen avslår en motion om
att införa en skattefridag som helgdag.
Slutligen föreslår utskottet med hänvisning
till pågående utredningsarbete att riksdagen
avslår motioner i frågan om att göra
nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag.
Jämför reservation 1.

Motioner

I motion 2003/04:K264 av Stefan Hagfeldt (m)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att anta Du
gamla du fria som Sveriges officiella nationalsång.

I motion 2003/04:K244 av Peter Danielsson och
Tobias Billström (båda m) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att införa en skattefridag som
helgdag. Motionärerna anser att den dag då
normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt
med pengar för att kunna betala alla årets skatter
(skattefridagen) bör firas som nationell helgdag i
stället för den 1 maj.
I motion 2003/04:K292 av Runar Patriksson (fp)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att Sveriges
nationaldag bör bli helgdag den 6 juni 2005. I
motion 2003/04:K339 av Karin Pilsäter (fp) och Lena
Ek (c) föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att inte göra den 6 juni till helgdag (yrkande 1).

Bakgrund

Av Nationalencyklopedin framgår följande. "Du gamla,
du fria" är en fosterländsk sång, allmänt använd som
Sveriges nationalsång (ehuru inte officiellt antagen
som sådan).

Utskottet ansåg i betänkande 2000/01:KU15 att det
inte fanns behov av ett juridiskt erkännande av "Du
gamla, du fria" som Sveriges nationalsång, och
avstyrkte en motion med yrkande om ett
tillkännagivande om ett juridiskt erkännande av
sången. I betänkande 2001/02:KU9 vidhöll utskottet
sin tidigare bedömning.

Enligt 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar
avses med allmän helgdag söndagar, däribland
påskdagen och pingstdagen, samt nyårsdagen,
trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag
jul, även när de inte infaller på en söndag, vidare
långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag,
annandag pingst, midsommardagen och alla helgons
dag.

I förarbetena (prop. 1988/89:114 s. 5) konstateras
att flera funktioner är knutna till
helgdagsbegreppet genom föreskrifter i olika
författningar. Det gäller framför allt föreskrifter
som reglerar när åtgärder skall vidtas och hur tiden
skall beräknas när en förfallodag e.d. infaller på
en söndag eller annan allmän helgdag. Som exempel
nämns vidare att enligt 9 § semesterlagen (1977:480)
gäller bl.a. att helgdagar normalt inte räknas som
semesterdagar. Vidare framhålls i propositionen att
vad som är allmän helgdag är av stor rättslig och
samhällsekonomisk betydelse.

Med anledning av propositionen om allmänna helgdagar
väcktes motioner med förslag om att nationaldagen
skulle bli helgdag. Vid sin behandling av
propositionen jämte motioner hänvisade utskottet
(bet. 1988/89:KU29) till ett tidigare uttalande om
att de gällande formerna för firandet av
nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt
utrymme för att markera nationaldagens betydelse i
det svenska samhället.

Frågan om nationaldagen som allmän helgdag har
därefter behandlats av utskottet vid flera
tillfällen. Vid riksmötet 1991/92 ansåg utskottet
(bet. 1991/92:KU9), som var medvetet om att
införande av ytterligare en helgdag bl.a. hade
ekonomiska aspekter, att frågan på lämpligt sätt
borde bli föremål för utredning.

Regeringen tillsatte i september 1993 en utredning
med syfte att utreda förutsättningarna för att göra
nationaldagen den 6 juni till helgdag. Enligt
direktiven (dir. 1993:104) var det av vikt att
utredningen särskilt studerade de ekonomiska
konsekvenserna som inrättandet av en ny helgdag
skulle få, såväl för den offentliga sektorn som för
näringslivet och övriga delar av samhället. I
utredarens uppdrag låg också att undersöka
konsekvenserna, ekonomiska och andra, av att inrätta
nationaldagen som helgdag på bekostnad av någon nu
existerande allmän helgdag.
Utredaren föreslog i sitt betänkande (SOU 1994:58)
att nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag
samtidigt som annandag pingst upphör att vara
helgdag. Utredaren hade kommit fram till denna
slutsats dels genom att studera de ekonomiska
konsekvenserna av ytterligare en helgdag, dels genom
att beakta folkliga och kyrkliga traditioner.
Sammanfattningsvis angav utredaren att om man
införde nationaldagen som en helgdag, utan att ändra
något annat, skulle det medföra ett årligt
inkomstbortfall inom tillverkningsindustrin på
omkring 0,3 % i genomsnitt. Bruttonationalprodukten
skulle minska med mellan 0,2 och 0,3 %, dvs. mellan
3 och 4 miljarder kronor baserat på 1992 års
produktion. Utredaren anförde att det inte kunde
anses rimligt att i dagens ekonomiska läge införa
ytterligare en helgdag. Om nationaldagen skall bli
helgdag borde en befintlig helgdag tas bort eller
flyttas. Som möjliga alternativ i utredningen
diskuterades att första maj, trettondedag jul,
Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst
upphörde att vara helgdag. I valet mellan de
aktuella helgdagarna fann utredaren, med beaktande
av ekonomiska, teologiska och sociala aspekter, att
annandag pingst var den helgdag som framstod som
minst olämplig att ta bort.
I budgetpropositionen 1994/95:100 (bil. 3 s. 14)
angav regeringen att tanken att göra nationaldagen
till helgdag inte borde fullföljas.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande
1995/96:KU11 motioner om nationaldagen som helgdag.
Enligt utskottets mening gav de gällande formerna
för firande av nationaldagen och svenska flaggans
dag den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera
denna dags betydelse i det svenska samhället.
Motionerna avslogs. Detta ställningstagande vidhölls
vid behandlingen av motioner i ämnet i betänkandena
1997/98:KU9, 1999/2000:KU18 och 2000/01:KU15. I
betänkande 2001/02:KU9 föreslog utskottet att
riksdagen med anledning av ett antal motioner i
ämnet som sin mening skulle ge regeringen till känna
att nationaldagen den 6 juni bör bli allmän helgdag.
Utskottet uttalade vidare att det borde få ankomma
på regeringen att utarbeta ett förslag som innebär
att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän
helgdag. Riksdagen följde utskottet (rskr.
2001/02:139).

Regeringen har den 5 juni 2003 (dir. 2003:74)
beslutat att en särskild utredare skall tillkallas
med uppdrag att upprätta ett förslag med innebörd
att nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag.
Det konstateras i direktiven att ett införande av en
ny allmän helgdag innebär en generell
arbetstidsförkortning med bl.a. minskad produktion
och skattebortfall som följd. I utredarens uppdrag
skall därför ligga att studera de ekonomiska
effekterna av att den 6 juni inrättas som allmän
helgdag. Utredaren skall också lämna förslag till
hur de ekonomiska förluster som därigenom uppstår
kan kompenseras, t.ex. genom att någon befintlig
helgdag flyttas eller tas bort. Om utredaren anser
att ett inrättande av den 6 juni som allmän helgdag
måste ske på bekostnad av nu existerande helgdagar
skall utredaren ange vilken eller vilka av dessa
dagar som i sådant fall bör komma i fråga samt
noggrant redovisa skälen för sin bedömning.
Utredaren skall därvid särskilt pröva
Nationaldagsutredningens förslag om att annandag
pingst skall upphöra att vara helgdag. I uppdraget
ingår också att lämna förslag på de lagändringar som
kan föranledas av utredarens överväganden. Enligt
uppgift från sekretariatet skall uppdraget redovisas
den 3 maj 2004.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande
i fråga om juridiskt godkännande av "Du gamla du
fria" som Sveriges nationalsång och anser därför att
motion 2003/04:K264 bör avslås.

Utskottet avstyrker även förslaget i motion
2003/04:K244 om att införa en skattefridag som
helgdag.
När det gäller frågan om att göra nationaldagen
den 6 juni till allmän helgdag anser utskottet att
resultatet av pågående utredningsarbete bör
avvaktas. Utskottet anser därför att motionerna
2003/04:K292 och 2003/04:K339 yrkande 1 bör avslås.

Offentligt belöningssystem m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som anser att det inte är påkallat
med förändringar i det nuvarande offentliga
belöningssystemet, föreslår att riksdagen
avslår motioner med förslag rörande ändringar
i detta system. Jämför reservation 2.

Motioner

I motion 2003/04:K219 av Tobias Billström och Peter
Danielsson (båda m) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av en översyn av och ett
förslag till en reformerad Svärdsorden. I motionen
anförs bl.a. att i takt med att graden av
internationell samverkan ökar, krävs att Sverige kan
belöna goda insatser på det militära området på
samma nivå som andra stater. Således bör regeringen
ta initiativ till att utreda en reform av
Svärdsorden.

I motion 2003/04:K254 av Henrik S Järrel (m)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om en översyn
med sikte på en modernisering av det offentliga
belöningssystemet. Motionären anför bl.a. att en
modernisering t.ex. skulle kunna ta sikte på att i
ökad grad integrera ordnar och medaljer med varandra
och strukturera dem i olika användningsområden efter
behov. Automatiken bör tonas ned till förmån för
kravet på individuell prövning av särskilda
förtjänster under varierande tid och beroende på
prestation, art, grad och verksamhet.

Bakgrund

Det svenska ordensväsendet reformerades år 1975. Då
upphörde möjligheten att tilldela svenska medborgare
ordensutmärkelse (se prop. 1973:91, KU27). Av Kungl.
Maj:ts ordenskungörelse (1974:768) framgår att
utländsk statschef eller därmed jämställd kan
tilldelas utmärkelse inom Kungl. Serafimerorden och
att utländsk medborgare eller statslös bosatt utom
riket kan tilldelas utmärkelse inom Kungl.
Nordstjärneorden på grund av personliga insatser för
Sverige eller för svenskt intresse.

Det finns fyra svenska riddarordnar, nämligen
Serafimer-, Svärds-, Nordstjärne- och Vasaordnarna.
Som sammanfattande beteckning brukar användas Kungl.
Maj:ts orden. Serafimerorden består av endast en
klass och var tidigare avsedd som belöning "för dem,
vilka genom sina tjänster till Konung och
fädernesland gjort sig högst förtjänta och således
blivit värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten".
Serafimerorden kan ges till utländsk statschef eller
därmed jämställd samt medlemmar av det svenska
kungahuset. Tidigare gällde att de svenska
Serafimerriddarnas antal inte fick överstiga 32.
Inom denna orden finns alltsedan tillkomsten en
Serafimermedalj, tidigare avsedd att förlänas
"personer som gjort sig synnerligen förtjänta genom
verksam vård om fattiga".
Svärdsorden utdelas inte längre. Den var avsedd
som en belöning "för gagnande och långvarig
verksamhet" inom krigsmakten. Inom Svärdsorden fanns
fem grader, ett Svärdstecken för underofficer och en
Svärdsmedalj för manskap.
Nordstjärneorden var tidigare avsedd som belöning
"för medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller
tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra, lärda
och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga
inrättningar". Den kan numera förlänas utländsk
medborgare på grund av personliga insatser för
Sverige eller för svenskt intresse. Inom
Nordstjärneorden finns fem grader.
Vasaorden, slutligen, var avsedd som belöning "för
förtjänster inom jordbruk, bergshantering, konst,
handel, industri, hantverk och undervisning, för
nyttiga skrifter i dessa ämnen samt för väl
förrättade allmänna värv och uppdrag". Inom
Vasaorden fanns fem grader samt ett Vasatecken och
en Vasamedalj. I likhet med Svärdsorden utdelas inte
längre Vasaorden.
Antalet innehavare av Svärds-, Nordstjärne- och
Vasaordnarna som är svenska medborgare var 1992
omkring 15 000. Nordstjärneorden delas årligen ut
till 200-300 utländska medborgare.
För närvarande gäller följande i fråga om
medaljer: H.M. Konungen delar ut fem medaljer.
Serafimermedaljen delas ut till personer som genom
humanitär eller allmänt samhällsgagnande gärning
gjort sig synnerligen förtjänta. Denna medalj, som
förekommer i en storlek, utdelas mycket sparsamt.
H.M. Konungens medalj utdelas som särskild
utmärkelse för framstående insatser inom Sverige
eller inom hovet för lång och trogen tjänst. Denna
medalj finns i flera storlekar och med olika
bandfärg. Litteris et Artibus, som finns i förgyllt
silver i en storlek, förlänas för litterära och
konstnärliga förtjänster till i genomsnitt fyra-sex
personer om året. Prins Eugen-medaljen, som finns i
en storlek i förgyllt silver, tilldelas konstnärer,
och enligt bestämmelserna får högst tre medaljer om
året tillfalla svenskar och högst en medalj om året
medborgare i vart och ett av de nordiska länderna.
Prins Carl-medaljen, i en storlek i förgyllt silver,
utdelas till högst en person om året för särskilt
gagnande nationell eller internationell humanitär
verksamhet. Medaljärendena handhas av
Riksmarskalksämbetet.
De statliga medaljer som kommer i fråga är bl.a.
utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst,
som enligt huvudregeln tilldelas den som varit
anställd i staten minst 30 år. Utmärkelsen kan efter
den anställdes önskan ges som konstglas, medalj
eller ur; alla med inskription. Medaljen Illis
quorum meruere labores har kommit att förlänas som
erkänsla för personliga insatser för kulturella,
vetenskapliga och andra allmännyttiga ändamål.
Medaljen förekommer i guld i fyra storlekar och
förlänas endast ett fåtal personer varje år.
Medaljen För medborgerlig förtjänst var under en tid
främst avsedd för kommunala förtroendemän men har
också delats ut som belöning för mer allmänna
samhällsinsatser. Denna medalj förekommer i guld i
fyra storlekar och i silver i en storlek. Även denna
medalj har endast delats ut till ett fåtal personer
om året. Vidare utdelas medaljen För berömliga
gärningar till personer som genom rådighet och stort
personligt mod räddar livet på en människa i
livsfara. Den finns i guld i två storlekar och i
silver i en storlek. Sedan 1944 har den delats ut
vid 18 tillfällen. Slutligen skall nämnas medaljen
För omsorgsfull renvård som förlänas företrädare för
renskötseln och har delats ut två gånger under 1980-
talet. Den förekommer i guld i en storlek och i
silver i en storlek.

Riksdagen har sedan år 1986 återkommande avslagit
motioner om ett reformerat ordens- och medaljväsende
samt vissa andra frågor rörande det offentliga
belöningssystemet. Vid utskottets behandling under
riksmötet 1992/93 av motioner med bl.a. samma syfte
som de nu aktuella, lämnade utskottet (bet.
1992/93:KU7) en ingående redovisning för det
nuvarande ordensväsendet och den reformering härav
som skedde år 1975. I betänkandet redogjordes också
för riksdagens tidigare ställningstaganden i frågan.
Utskottet erinrade om att 1975 års reformering av
det svenska belöningssystemet föregicks av ett
grundligt beredningsarbete och att
konstitutionsutskottet (bet. KU 1973:27) framhöll
att det belöningssystem som då tillämpades
återspeglade en gången tids samhällssyn genom att ge
uttryck för värderingar av samhällsinsatser enbart
med hänsyn till tjänsteställning. Vidare framhölls
att ordnarna inte kunde anses fylla sin uppgift när
det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser.
Reformen stöddes också av de personalorganisationer
som företrädde det övervägande antalet
statsanställda. Det argument som låg till grund för
reformen hade enligt utskottets mening fortfarande
viss tyngd. Mot denna bakgrund borde enligt
utskottet en översyn av det offentliga
belöningssystemet avvaktas intill dess att det
tydligare visats att ett mer utvecklat
belöningssystem skulle kunna fylla sin uppgift. Mot
bakgrund av det anförda avstyrkte utskottet
motionerna.

Detta ställningstagande har sedan upprepats vid
utskottets behandling av denna fråga i betänkandena
1993/94:KU4, 1994/95:KU16, 1997/98:
KU9, 1999/2000:KU18, 2000/01:KU15 och 2001/02:KU9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser inte att det är påkallat med några
förändringar i det offentliga belöningssystemet.
Motionerna 2003/04:K219 och 2003/04:K254 avstyrks.

Europadagen som allmän flaggdag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med hänvisning till
tidigare ställningstagande att riksdagen
avslår motioner om att Europadagen skall bli
allmän flaggdag. Jämför reservation 3.

Motioner

I motion 2003/04:K242 av Cecilia Wigström (fp)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att göra
Europadagen den 9 maj till allmän flaggdag. Yrkanden
av samma innebörd återfinns i motionerna
2003/04:K243 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders
Johansson (båda m) och 2003/04:K256 av Helena
Bargholtz (fp).

Bakgrund

I betänkande 2000/01:KU15 ansåg utskottet att
Europadagen den 9 maj inte borde göras till allmän
flaggdag. Utskottet vidhöll sin tidigare bedömning i
betänkande 2001/02:KU9.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande.
Motionerna 2003/04:K242, 2003/04:K243 och
2003/04:K256 avstyrks.

Särskilda minnesdagar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motioner om högtidlighållande av införandet
av den allmänna rösträtten, om att göra den
11 september till en dag för demokrati och
mot våld och om högtidlighållande av kampen
mot slaveriet. Vidare avstyrker utskottet en
motion om inrättande av Raoul Wallenbergs
dag. Slutligen föreslår utskottet att
riksdagen avslår motioner om att återinföra
begreppet landssorg och om åtgärder för att
uppmärksamma FN:s frivilligdag. Jämför
reservation 4.

Motioner

I motion 2003/04:K339 av Karin Pilsäter (fp) och
Lena Ek (c) föreslås att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att högtidlighålla införandet av den allmänna
rösträtten den 24 maj (yrkande 2). I motionen anförs
bl.a. att införandet av den allmänna rösträtten den
24 maj 1919 årligen bör firas den söndag som i tiden
infaller närmast detta datum.

I motion 2003/04:K321 av Peter Pedersen (v)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att den 11
september bör utses till en dag för demokrati och
mot våld. I motionen anförs att en rad tragiska
händelser har inträffat just datumet den 11
september. Motionären nämner i sammanhanget
militärkuppen i Chile år 1973, attacken mot
tvillingtornen vid World Trade Center i New York år
2001, utrikesminister Anna Lindhs död år 2003 samt
den händelse samma dag då en femårig flicka i Arvika
blev knivhuggen till döds.
I motion 2003/04:Ub386 av Joe Frans och Sylvia
Lindgren (båda s) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen dels vidtar aktiva
åtgärder för att hedra kampen för slaveriets
avskaffande genom att högtidlighålla den 21 augusti
2004 i enlighet med FN:s beslut (yrkande 2), dels
ger sitt stöd till FN:s arbete för att den 21
augusti framgent skall vara en dag för
högtidlighållandet av kampen mot slaveriet (yrkande
3). Motionärerna anför att FN har proklamerat år
2004 som det internationella året för att
uppmärksamma kampen mot slaveriet och slaveriets
avskaffande. Vidare framhåller de att FN:s
generalförsamling också har rekommenderats att anta
en resolution som innebär att den 21 augusti 2004
utses som minnesdag ägnad åt slaveriet och dess
tragiska konsekvenser.
I motion 2003/04:K337 av Mikael Oscarsson (kd)
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta
Raoul Wallenbergs dag. Motionären anför bl.a. att
det skulle kunna vara en dag för att aktualisera
kampen mot nazism, rasism och för fred och
människovärde.
I motion 2003/04:K293 av Margareta Andersson och
Annika Qarlsson (båda c) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att återinföra begreppet
landssorg. Motionärerna anser att regeringen skulle
kunna utfärda landssorg under ett antal dagar för
att markera att något tragiskt som berör hela
befolkningen har inträffat.
I motion 2003/04:K369 av Helena Höij och Inger
Davidsson (båda kd) föreslås att riksdagen beslutar
att uppmärksamma FN:s frivilligdag. I motionen
anförs bl.a. att FN:s generalförsamling i december
1985 godkände en resolution (Nr A/40/212) om att
utse den 5 december till FN:s frivilligdag
(International Volunteer Day). I resolutionen
inbjuds regeringar över hela världen att
uppmärksamma denna dag för att sätta fokus på
ekonomisk och social rättvisa. Motionärerna
konstaterar att flera länder har manifestationer
just detta datum för att uppmuntra och se till att
frivilligorganisationerna kommer i fokus. I väntan
på initiativ från regeringen föreslår motionärerna
att riksdagen uppmärksammar FN:s frivilligdag,
förslagsvis i infocentrum genom t.ex. en utställning
där den ideella sektorns betydelse synliggörs. I
motion 2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. föreslås
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att FN:s
frivilligdag bör uppmärksammas (yrkande 3).
Motionärerna anser att regeringen bör ta initiativ
så att FN:s frivilligdag uppmärksammas även i
Sverige.

Bakgrund

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen
behandlat motioner om Raoul Wallenberg, bl.a. i
betänkande KU 1987/88:10 då utskottet liksom
tidigare framhöll betydelsen av att man i framtiden
håller minnet av hans insatser levande. Utskottet
fann det inte påkallat att föreslå några särskilda
åtgärder.

I betänkande 1990/91:KU8 framhöll utskottet att
det utöver Raoul Wallenberg finns ett flertal
tänkbara personer och företeelser som har eller har
haft stor betydelse för landet eller för någon
internationell uppgift och är värda att hedras med
t.ex. ett minnesmärke. Det kunde därför, enligt
utskottet, komma att göras fler framställningar om
att få placera monument och minnesmärken inom eller
i direkt anslutning till riksdagens byggnader.
Enligt utskottet borde det ankomma på
förvaltningsstyrelsen att ta ställning till den
typen av framställningar och avgöra vilka monument
och minnesmärken som kan fogas in i den konstnärliga
helhet som man eftersträvat vid utsmyckningen av
husen på Helgeandsholmen. I betänkande 1995/96:KU22
hemställde utskottet, med anledning av en motion om
att i konstnärlig form manifestera riksdagens och
det svenska folkets respekt för Raoul Wallenbergs
gärning, att riksdagen skulle uppdra åt
förvaltningsstyrelsen att vidta lämpliga åtgärder.
Det fick, enligt utskottet, ankomma på
förvaltningsstyrelsen att utforma en konstnärlig
utsmyckning av detta slag med hänsyn till den
speciella miljön på Helgeandsholmen.
I betänkande 2001/02:KU9 framhöll utskottet den
stora betydelsen av att man i framtiden håller
minnet av Raoul Wallenbergs insatser levande.
Utskottet ansåg det emellertid inte vara påkallat
med något initiativ från riksdagens sida med
anledning av en motion om inrättande av Raoul
Wallenbergs dag.
I betänkande 2003/04:KrU1 avstyrkte
kulturutskottet en motion om inrättande av Raoul
Wallenbergs dag med motiveringen att det får ankomma
på Forum för levande historia eller andra berörda
institutioner m.fl. att avgöra om och i så fall hur
och när Raoul Wallenbergs minne skall hedras.

Begreppet landssorg innebär enligt
Nationalencyklopedin "en av många delad sorg" eller
enligt Bonniers lexikon "ett folks samfällda sorg",
en allmän sorg som i vissa länder proklameras vid en
framstående persons död eller vid omfattande
nationell katastrof. I Sverige finns inte någon
formell författningsreglering i ämnet. Praxis är
dock att följa statsministerns rekommendationer. Vid
exempelvis Estoniakatastrofen år 1994 och mordet på
utrikesminister Anna Lindh år 2003 rekommenderade
statsministern flaggning på halv stång samt tyst
minut i riksdagen, och vid Göteborgsbranden år 1998
hölls även en tyst minut i riksdagen. Kungssorg är
den enda variant av landssorg som har förekommit i
Sverige. Kungssorg har påbjudits som allmän sorg då
en medlem av kungahuset avlidit och manifesterades
efter år 1872 främst genom s.k. hovsorg samt
inställandet av teaterföreställningar m.m.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla den stora betydelsen av att
man i framtiden håller minnet levande av de
händelser som avses i motionerna 2003/04:K339
yrkande 2, 2003/04:K321 och 2003/04:Ub386 yrkande 2
och 3. Utskottet anser emellertid inte att det är
påkallat med något initiativ från riksdagens sida
med anledning av dessa motioner, som därför bör
avslås.

Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning och
avstyrker därför motion 2003/04:K337 om inrättande
av Raoul Wallenbergs dag.
Utskottet avstyrker även förslaget i motion
2003/04:K293 om att återinföra begreppet landssorg
och förslagen i motionerna 2003/04:K369 och
2003/04:Kr329 yrkande 3 om åtgärder för att
uppmärksamma FN:s frivilligdag.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag
(punkt 3)

av Gustav Fridolin (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 1 om att inte göra den
6 juni till allmän helgdag. Därmed bifaller
riksdagen motion 2003/04:K339 yrkande 1 och
avstyrker motion 2003/04:K292.

Ställningstagande

Enligt min mening ger de gällande formerna för
firande av nationaldagen och svenska flaggans dag
den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera
denna dags betydelse i det svenska samhället.
Miljöpartiets principiella inställning, som tidigare
kommit till utryck vid vissa tidigare års
motionsbehandling, är att man bör söka ersätta
dagens mer stelbenta system för nationella helgdagar
med ett som ger utrymme för individuella skillnader,
baserade på sekulariserade eller religiösa livsval.
Jag avstyrker därför motion 2003/04:K292 och
bifaller motion 2003/04:K339 yrkande 1.

2. Offentligt belöningssystem (punkt 4)

av Gunnar Hökmark (m), Nils Fredrik Aurelius (m),
Tuve Skånberg (kd) och Bertil Kjellberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2 om ett
offentligt belöningssystem och om behovet av en
översyn av och en reformerad svärdsorden. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K219 och
2003/04:K254.

Ställningstagande

Vid den reform av det svenska ordensväsendet som
genomfördes år 1975 upphörde möjligheten att
tilldela svenska medborgare ordensutmärkelser. Vi
anser att erfarenheterna sedan år 1975 talar för att
det finns behov av ett mer nyanserat offentligt
belöningssystem än det nuvarande. Av betydelse i
sammanhanget är de ökade internationella
kontakterna. Ett officiellt ordensväsende som
omfattar egna medborgare finns i nästan alla övriga
länder i Europa. Enligt vår mening finns det sålunda
anledning att göra en översyn av det nuvarande
belöningssystemet och utreda om detta fyller statens
behov av att på ett tillfredsställande sätt kunna
hedra och belöna personer som på olika sätt gjort
särskilt förtjänstfulla insatser. Med bifall till
motionerna 2003/04:K219 och 2003/04:K254 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anför.

3. Europadagen som allmän flaggdag (punkt 5)

av Gunnar Hökmark (m), Helena Bargholtz (fp),
Nils Fredrik Aurelius (m), Liselott Hagberg (fp)
och Bertil Kjellberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3 om att
göra den 9 maj till allmän flaggdag. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2003/04:K242,
2003/04:K243 och 2003/04:K256.

Ställningstagande

Vi anser att Europadagen den 9 maj bör bli allmän
flaggdag.

4. Inrättande av Raoul Wallenbergs dag
(punkt 9)

av Gunnar Hökmark (m), Nils Fredrik Aurelius (m),
Tuve Skånberg (kd) och Bertil Kjellberg (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation 4 om att inrätta Raoul
Wallenbergs dag. Därmed bifaller riksdagen motion
2003/04:K337.

Ställningstagande

Det finns många sätt för oss att uppmärksamma
enskilda svenskars insatser för humanitet, frihet
och människovärde. Vi anser att det vore på sin
plats att avsätta en bestämd dag för att på lämpliga
sätt hedra Raoul Wallenberg.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2003/04:K219 av Tobias Billström och Peter
Danielsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en översyn av
och ett förslag till en reformerad Svärdsorden.

2003/04:K242 av Cecilia Wigström (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att göra Europadagen till
allmän flaggdag.

2003/04:K243 av Magdalena Andersson och Bengt-Anders
Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Europadagen den 9 maj
blir allmän flaggdag.

2003/04:K244 av Peter Danielsson och Tobias
Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att införa en skattefridag
som helgdag.

2003/04:K254 av Henrik S Järrel (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn med sikte på en
modernisering av det offentliga belöningssystemet.

2003/04:K256 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Europadagen den 9 maj
skall bli allmän flaggdag.

2003/04:K264 av Stefan Hagfeldt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att anta "Du gamla du fria"
som Sveriges officiella nationalsång.

2003/04:K292 av Runar Patriksson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Sveriges nationaldag
bör bli helgdag den 6 juni 2005.

2003/04:K293 av Margareta Andersson och Annika
Qarlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att återinföra begreppet
landssorg.

2003/04:K321 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den 11 september bör
utses till en dag för demokrati och mot våld.

2003/04:K337 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att inrätta Raoul
Wallenbergs dag.

2003/04:K339 av Karin Pilsäter och Lena Ek (fp, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte göra den
6 juni till helgdag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att högtidlighålla
införandet av den allmänna rösträtten den 24 maj.

2003/04:K369 av Helena Höij och Inger Davidson (kd):

Riksdagen beslutar att uppmärksamma FN:s
frivilligdag.

2003/04:Kr329 av Helena Höij m.fl. (kd):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att FN:s
frivilligdag bör uppmärksammas.

2003/04:Ub386 av Joe Frans och Sylvia Lindgren (s):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
vidtar aktiva åtgärder för att hedra kampen mot
slaveriets avskaffande genom att högtidlighålla
den 21 augusti 2004 i enlighet med FN:s beslut.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen ger
sitt stöd till FN:s arbete för att den 21 augusti
framgent skall vara en dag för högtidlighållandet
av kampen mot slaveriet.