Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete
Betänkande 2025/26:FöU3
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 oktober 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3)
Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.
Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Från regeringen
- Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbeteSkrivelse 2024/25:193
Motioner från ledamöterna
- Motion 2025/26:124 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C) med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete
- Motion 2025/26:54 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete
- Motion 2025/26:76 av Peter Hultqvist m.fl. (S) med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete
- Motion 2025/26:79 av Emma Berginger m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:193 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-10-14
Trycklov: 2025-10-15
Betänkande 2025/26:FöU3
Alla beredningar i utskottet
Regeringens försvarsindustristrategi har behandlats (FöU3)
Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.
Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Försvarsutskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-10-22
Debatt om förslag 2025/26:FöU3
Webb-tv: Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:23
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige - innovation, produktion och samarbete
- Onsdag den 22 oktober 2025Talarlista 2025/26:20251022
Protokoll från debatten
Anf. 44 Per Söderlund (SD)
Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut, så att jag inte glömmer det.
Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt oroväckande och osäkert. Ryssland är, och kommer att vara, ett allvarligt hot mot Sverige och Europa under överskådlig framtid. Man kan utan att överdriva säga att hotet har ökat på senare tid, med ryska kränkningar av våra allierades luftrum.
Rysslands agerande har varit hotfullt under lång tid, men hotet kom väldigt nära oss morgonen den 24 februari 2022 då vi möttes av nyheten att Ryssland gått in i Ukraina med full kraft. Sedan dess har över 1 miljon människor skadats svårt eller dött i Ukraina. Även antalet civila offer är högt: cirka 50 000 sårade och döda, enligt de senaste verifierade uppgifterna. Antalet kan vara betydligt högre eftersom det är svårt att få tillförlitliga uppgifter från de av Ryssland ockuperade områdena. Det står dock helt klart att det mänskliga lidandet är enormt.
Herr talman! För att något liknande inte ska drabba Sverige och våra allierade behöver vi ett starkt och avskräckande försvar, något vi sverigedemokrater har påpekat sedan vi kom in i riksdagen 2010.
Ett starkt försvar bygger på flera delar, varav försvarsindustrin är en. Därför är vi glada att regeringen har hörsammat flera av våra synpunkter i försvarsindustristrategin. Strategin presenterar åtgärder för att stärka näringslivets förutsättningar att bidra till Sveriges säkerhet.
Herr talman! Få, om ens några, länder i vår storlek klarar av att producera avancerade system på så många områden som vi gör. Stridsflyg, stridsfordon, artilleri och sensorsystem är några exempel på områden där Sverige ligger i absolut framkant och exporterar krigsmateriel till flera andra länder. Det är alltså inte bara Sverige som har nytta av vår försvarsindustri, utan den är en tillgång för Europa, Nato och stora delar av världen, inte minst Ukraina.
Herr talman! Den tekniska utvecklingen i världen går fortare än någonsin. Ny teknik dyker upp så fort att man knappt hinner bestämma sig för vilken tv man ska köpa innan den känns gammalmodig. Utvecklingen på slagfältet är inget undantag – om något går den kanske ännu snabbare.
När kriget i Ukraina bröt ut i full skala 2022 kunde en typ av drönare användas i cirka sex månader innan motmedel utvecklades. I dag beräknas de kunna användas i fyra till sex veckor, eventuellt kortare, innan fienden kommer på hur man slår ut dem. I västvärlden har vi betydligt längre utvecklingstider än så. Detta är något som adresseras i strategin genom flera åtgärder. FOI och FMV är några av nyckelaktörerna här, och de har fått utökade uppdrag med inriktning på just innovation.
Herr talman! I krig förbrukas enorma mängder materiel och ammunition. Därför är produktion avgörande för såväl försvar som avskräckning. Försvarsindustrin har lyckligtvis lyckats hålla näsan ovanför vattenytan under den strategiska timeouten.
Små beställningar och korta produktionstider har varit vanligt, fram till nu. Nu är orderingångarna stora, och stora mängder ammunition och materiel behöver produceras snabbt. Det är en omställning som inte alltid är helt enkel att genomföra, och även EU har vidtagit åtgärder för detta.
För att öka produktionen behövs ofta utökade miljötillstånd, något som inte alltid är helt enkelt att få. Det är välkommet och välbehövligt att tillståndsprocesserna nu ses över i Regeringskansliet. Att underlätta tillståndsgivning är nödvändigt för att underlätta försvarsindustrins uppbyggnad.
Investeringar är också nödvändiga för att öka produktionen, men industrin tvekar – helt förståeligt – att göra nödvändiga investeringar om inte framtida beställningar garanteras. Ett sätt att möta detta är att fördela risker genom villkorade, statliga investeringar i produktionsförmåga, något som också föreslås i strategin. Detta har redan skett genom att staten har delfinansierat en förstärkning av produktionen av artilleriammunition.
Herr talman! Under lång tid har banker och investerare, däribland regioner och kommuner, tvekat att investera i försvarsindustrin eftersom den inte ansetts hållbar. Det tar emot att säga det, men även min region har fattat beslut om en hållbar investeringspolicy, vilket innebär att investeringar i försvarsindustrin uteblir.
Nu vaknar allt fler investerare efter den eviga freden och ser över sina investeringsplaner, så även min region. Jag hoppas att fler följer efter så att försvarsindustrin, som lidit av detta under lång tid, äntligen får det stöd och det erkännande den förtjänar.
Herr talman! Natos försvarsindustriella förmåga är komplex och bygger till stor del på internationella samarbeten. Det gäller även vår försvarsindustri, som samarbetar nära med många andra länder. Därför är det välkommet att strategin även syftar till att stärka sådant samarbete, inte minst med Ukraina.
Export har varit en nyckel till överlevnad för vår försvarsindustri under den strategiska timeouten. Utan export är det tveksamt om den svenska försvarsindustrin hade överlevt, åtminstone som just svensk försvarsindustri.
Export kommer också att vara en viktig framgångsfaktor i framtiden. Med den här strategin stärker staten exportstödet, vilket möjliggör en breddad kundbas för vår industri.
Slutligen, herr talman, ska försvarsindustristrategin främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. I en föränderlig omvärld kommer åtgärderna att utvecklas successivt i takt med förändrade omvärldsförutsättningar. Genomförande och uppföljning av försvarsindustristrategin kommer därför att ske löpande.
Anf. 45 Johan Andersson (S)
Herr talman! I dag debatterar vi regeringens skrivelse om försvarsindustristrategin.
Det här är något som vi socialdemokrater har väntat på. Vi har också påpekat under en längre tid att det är ett dokument som Sverige är i behov av i allra högsta grad.
Vi befinner oss i ett väldigt ansträngt omvärldsläge med hot näst intill dagligen och olika attacker i vår omvärld, så det är otroligt viktigt att vi rustar vår försvarsförmåga.
Vi har fattat många beslut om detta i den här kammaren. Vi har haft en försvarsberedning som har sett över många av de viktiga frågorna när det gäller att rusta vårt försvar. Precis som föregående talare sa är försvarsmaterielen en avgörande faktor framgent.
Det här har hanterats i samsyn, vilket är positivt för landet, för riket, för vår framtida säkerhet och också utifrån andra länders syn på Sverige. Anslagen till försvarsmateriel kommer att ligga på betydligt högre nivåer framöver, vilket kommer att ha avgörande betydelse för framtiden.
I Sverige har vi historiskt sett haft en statlig försvarsindustri som tjänat oss väl med innovationer och utveckling av nya produkter som också efterfrågats internationellt. En hel del av de produkterna har också kunnat appliceras på den civila marknaden. Man har använt sig av teknikkunnande, industrikunnande och annat för att utveckla också mot civil marknad.
I dag är industrin privatägd och exportorienterad, vilket den också var tidigare. Det finns hög spetskompetens i svensk försvarsindustri med världsledande produkter och kostnadseffektivitet som utgör de svenska företagens konkurrensfördelar.
Försvarsindustrin i Sverige har byggts upp under lång tid med försvars- och säkerhetspolitiska skäl som grund. Vi hade en period i landets historia då vi avrustade väldigt mycket. Då gick också försvarsindustrin ned under en ganska lång tid, av förklarliga skäl.
Det här har i sin tur resulterat i att några av världens bästa och mest avancerade produkter och vapensystem har utvecklats i Sverige, från ubåtar, artilleri och stridsfordon till, numera, avancerade sensorer, robotar och stridsflygplan. Det är bara några delar.
I nästan alla våra län har vi någon leverantör till försvarsindustrin, antingen direkt eller indirekt, så det är en marknad som verkligen växer. Framför allt visar alla tecken på att detta kommer att vara under lång tid framöver. Man kan ha olika synpunkter på det, men det är utifrån världsläge och annat.
Svensk försvarsindustri är en nyckelkomponent i försvaret av Sverige och Europa och våra allierade och partner samt bidrar till sysselsättning och exportintäkter, även internationellt. Vi har en ganska betydande marknad där vi säljer materiel, naturligtvis under kontrollerade former. Det finns ett strikt reglerat regelverk för hur detta ska ske. Vi har också flera betydelsefulla internationella huvudleverantörer, och vi utvecklar produkter tillsammans med andra företag i andra nationer.
De stora försvarsföretagen pratar vi ofta och mycket om. Men vi ska komma ihåg att de utgör knappt en femtedel av den svenska försvarsindustriella basen. Det är många små företag runt om i landet som levererar till den här marknaden och som också ser en framtida utveckling. Men flera av företagen är utlandsägda. Man har också verksamhet i ett flertal länder, vilket är positivt.
Ur ett europeiskt perspektiv och även ett internationellt perspektiv är många av företagen statligt ägda, helt eller delvis. Det finns flera sådana exempel i våra grannländer.
Försvarsindustrin utvecklas snabbt. I dag är det ungefär 22 000 anställda i de 25 största svenska försvarsföretagen som står för ungefär 90 procent av den svenska krigsmaterielförsäljningen. Vi är naturligtvis väldigt måna om att ha en väl utvecklad industri som kan möta framtiden med nya produkter.
Det är totalt cirka 500 företag med knappt 160 000 anställda som har Försvarets materielverk som kund. Det visar också det jag sa tidigare – att även de små företagen är verksamma på den här marknaden.
Alla produkter som tillverkas står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter, som har ett tydligt regelverk för vad som får exporteras och inte.
I strategin pekar man på tre områden som man vill vidareutveckla: innovation, produktion och samarbete. Alla de tre områdena är väldigt viktiga för framtiden i den här delen.
Regeringen kommer att återkomma i kommande budgetpropositioner i de delar som kräver ändrade ramar. Vi trycker i en av våra reservationer på att det är viktigt att man redovisar handlingar inom områden som har landvunnits.
Statliga kreditgarantier kommer att krävas för nya produktionslinjer. Det behovet ser vi redan i dag. Det är svårt för företagen att starta verksamhet. Det är nämligen ett ganska stort kapital som krävs initialt innan man har kunnat påbörja sin export. Vi ser nödvändigheten av att hitta någon form av finansiell lösning kopplad till det – det kan vara investeringsstöd, kreditgarantier och annat – för att kunna ta den initiala kostnaden när det gäller teknologi, produktionslinjer och annat.
Svensk rådighet över kritisk försvarsmaterielproduktion behöver säkerställas genom ökat statligt ägarskap i strategiskt viktiga delar av försvarsindustrin.
Jag kommer att avsluta med att yrka bifall till två reservationer, herr talman.
Den första är reservation 4 om svensk rådighet över försvarsmaterielproduktionen. Där pekar vi på just detta att statligt ägarskap kommer att krävas i strategiskt viktiga delar av försvarsindustrin som en väldigt angelägen fråga.
Den andra, som också är väldigt viktig, är reservation 9 om nordisk samverkan inom det försvarsindustriella området. Där ser vi att vi har mycket mer att göra när det gäller samverkan med de övriga nordiska länderna. Man har en stark försvarsindustri även där – dock statligt ägd, helt eller delvis – men också ett helt annat inflytande kopplat till detta. Vi pekar även på att den marknaden naturligtvis måste vidareutvecklas så att vi kan uppnå fler landvinningar tillsammans med partner i den delen.
Anf. 46 Lars Püss (M)
Herr talman! Sverige behöver en tydlig riktning i försvarsindustripolitiken. I ett allvarligt säkerhetsläge behöver näringslivet mobiliseras för att det militära försvaret ska ha den uthållighet och materielen den tekniska spets som krävs för att försvara Sverige.
Redan 2019 påtalade den dåvarande Försvarsberedningen behovet av en strategi. Sedan dess har världen förändrats. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges Natotillträde har i grunden ändrat de säkerhetspolitiska förutsättningar vi verkar inom. Därför är det med stor glädje och tillfredsställelse som vi nu kan behandla denna skrivelse i riksdagen och visa på en sammanhållen politik med konkreta åtgärder för att möta de utmaningar vi ser.
Svensk försvarsindustri står stark i dag, men den står inför växande utmaningar. Våra företag är ledande inom flera högteknologiska områden, men de verkar i en global konkurrens där investeringar, tempo och långsiktighet avgör framtiden.
Därför är det avgörande att vi nu skapar stabila och förutsägbara villkor. Det handlar om att staten är en långsiktig och tydlig beställare. Det handlar om att vi säkrar kapacitet för produktion, särskilt i de mest kritiska områdena, och att vi värnar hela värdekedjan från grundforskning till serietillverkning.
Men det handlar också om något mer grundläggande: att vi tydligt visar industrin att den är en del av totalförsvaret, inte ett bihang utan en nödvändig och självklar del av Sveriges säkerhet.
Herr talman! Det är ingen hemlighet att vissa partier gärna ser att staten går in som ägare i strategiska företag. Vi moderater ser annorlunda på saken. Staten ska ta ansvar, men det gör den bäst genom att vara en tydlig beställare, genom långsiktiga kontrakt och genom strategiska inköpsmönster – inte genom att styra varje företag med politiska pekpinnar.
Samtidigt är det rimligt att staten har verktyg redo för extraordinära situationer, som vid en väpnad konflikt eller allvarlig kris. Där kan särskilda lagar, till exempel om beredskapslager, insatsorder eller kreditgarantier, komma till användning. Men det ska ske selektivt och med återhållsamhet.
Vi tror på marknadens kraft. Men vi vet också att man i krig måste kunna fatta vissa beslut snabbt och samlat. Därför krävs en balans, och det är just denna balans vi söker i vår politik.
Svensk försvarsförmåga bygger i allt högre grad på avancerad teknologi. Det är inte bara vapen och fordon; det är AI, cybersäkerhet, kommunikation och sensorsystem. För att klara detta måste vi investera i vår kompetens och i vår innovationsförmåga.
Moderaterna och regeringen vill se ökade satsningar på FOI och andra forskningsaktörer. Men vi vill också stärka bandet mellan civila teknologikluster och försvarssektorn så att innovationer som uppstår inom exempelvis svensk rymdindustri, 5G eller halvledarteknik också kan bidra till vårt militära försvar.
Vi vill även se fler utbildningssatsningar i tekniska högskolor, i yrkesutbildningar och inom Försvarsmakten för att möta industrins växande behov av kvalificerad arbetskraft. Här måste staten, industrin och akademin arbeta tätare tillsammans.
Herr talman! Sveriges försvarsindustri är exportberoende. Det är ingen hemlighet. Men det är också ett faktum vi måste hantera ansvarsfullt. Vapenexport måste ske under strikt kontroll – och det gör den också, genom ISP och gällande lagstiftning. Men vi säger samtidigt nej till alltför långtgående exportbegränsningar som saknar verklighetsförankring. Om vi stryper exportmöjligheterna kommer vi på sikt också att försvaga vår egen försvarsförmåga. Företagen behöver tillgång till internationella marknader för att kunna växa, investera och utveckla nya system som i sin tur också kan användas i försvaret av Sverige.
Med ett svenskt medlemskap i Nato förändras förutsättningarna. Vi blir en del av en större säkerhetsgemenskap, där samarbete och interoperabilitet är helt avgörande.
Moderaterna välkomnar detta. Vi vill se ökad samproduktion, gemensamma utvecklingsprojekt och bättre samordning av logistik och lagerhållning, både inom Norden, inom EU och inom Nato. Men vi ska inte förlora det svenska självbestämmandet. Vår försvarsindustri måste fortsatt kunna agera utifrån svenska behov och inte bara i linje med andras prioriteringar. Vi måste ha förmåga att själva ta ansvar för vår försörjningsberedskap. Det är en grundpelare i totalförsvaret.
Herr talman! Miljö- och klimataspekter ska inte vara ett särintresse. De ska vara en integrerad del av all statlig politik, även i försvarssektorn.
Försvarsindustrin har möjlighet att gå före genom att utveckla mer energieffektiva system, minska sin klimatpåverkan och ta ansvar för sin resursanvändning. Men detta måste ske utan att man tummar på funktionalitet eller leveranssäkerhet. Det är fullt möjligt att förena teknologisk spets med miljömässig hållbarhet, och vi uppmanar industrin att göra just det.
Att bygga en trovärdig försvarsförmåga handlar om mycket mer än budgetposter. Det handlar om långsiktig planering, nationell samling och konkret genomförande. Det handlar om att vi, när det verkligen gäller, måste kunna lita på att försvaret fungerar – att utrustningen är där, att kompetensen finns och att försörjningskedjorna håller.
För Moderaterna är detta inte bara en fråga om säkerhet. Det är en fråga om självständighet – om att Sverige ska kunna fatta egna beslut och ha kraften att stå upp för dem.
Vi står bakom strategin, och vi är beredda att se till att den blir verklighet.
Anf. 47 Johan Andersson (S)
Herr talman! Tack för ditt anförande, Lars Püss! Mycket av det du sa instämmer jag till fullo i. Vi har nog en ganska bred samsyn när det gäller försvarsindustri och annat.
En punkt instämmer jag dock inte i. Det handlar om ägarskapet när det gäller försvarsindustrin. Jag tycker att du delvis utvecklade detta, men jag är ändå inte riktigt nöjd med Moderaternas motiv till att vi inte ska ha något statligt delägarskap eller inflytande här.
Både Lars Püss och jag har varit kommunalpolitiskt aktiva och minns att man när den så kallade gyllene freden inträffade trodde att det fanns en hylla att köpa materiel och annat från. Svensk försvarsindustri fick ställa om väldigt mycket. Det var egentligen bara den internationella marknaden som fanns, och den krympte också väldigt mycket.
Det som också är viktigt är att detta ju inte är en avreglerad marknad. Marknaden för försvarsmateriel är inte som någon annan marknad. Den är otroligt statligt kontrollerad både när det gäller inköp, när det gäller export och när det gäller andra delar. Det är näst intill alltid, vill jag nog hävda, statliga beslut och statlig finansiering som ligger bakom inköpen.
Min fråga till Lars är: Utifrån den diskussion jag nu för, är synen hos Moderaterna fortfarande så bergfast att det inte finns någon öppning för att ändå kunna hitta en möjlighet till statligt inflytande i den här delen? Det handlar inte om att styra men ändå vara med och kunna ha kontroll över verksamheten.
Anf. 48 Lars Püss (M)
Herr talman! Jag tackar Johan Andersson för frågan. Ska jag svara kort och koncist blir svaret nej. Men jag kan utveckla det lite för ordningens skull.
Jag tror på att fri företagsamhet kommer att slå statlig företagsamhet även på det här området. Jag förstår vad ni är ute efter. Tittar man på våra grannländer – Frankrike är väl ett framstående exempel – är vissa delar privata, men det mesta är statligt ägt. Det kan i vissa situationer vara en trygghet, men jag skulle hävda att det är en falsk trygghet. Jag tror att vår industri skulle fungera betydligt bättre om den skulle jobba under samma förutsättningar som alla andra.
Vad vi behöver göra från statens sida är att vara tydliga och ge industrin förutsättningar att faktiskt fungera. Vi behöver vara tydliga i hur vi beställer, och vi behöver ge långsiktiga kontrakt. Vi behöver ge garantier där vi kanske inte har möjlighet att själva göra beställningar, men det finns vid rådande tillfälle ett stort internationellt intresse. Det gäller alltså att laga efter läge.
Jag tror inte på statligt ägande i försvarsindustrin, men jag tror på att vi måste bli betydligt bättre som beställare och integrera industrin på ett betydligt bättre sätt i totalförsvaret.
Anf. 49 Johan Andersson (S)
Herr talman! Jag skulle kunna instämma med Lars Püss om det vore på det sättet att det är frågan om en helt avreglerad marknad, men i det här fallet är det inte så. Det är inte på långt när så i den delen.
Jag anser att det här är en i mångt och mycket basverksamhet för Sverige. Sedan ska jag inte jämföra med andra sektorer, men det är så. Det finns ett högt kunnande. Det finns produkter som efterfrågas, och med all sannolikhet kommer de att efterfrågas under lång tid framöver – även om vi naturligtvis hoppas att världsläget ska ändras till det bättre. Men det finns spetskompetens värd att värna om.
Jag instämmer i frågan om långsiktiga kontrakt. De måste finnas för att kunna ge garantier. Avrustningen visar hur snabbt kompetens och annat försvinner. De länder i vår närhet som har försvarsindustri i helt eller delvis statligt ägande har haft det lättare att starta tillverkning.
Min följdfråga är mer kopplad till samverkan med andra länder. Både Lars Püss och jag är verksamma i Nordiska rådet, och vi har täta kontakter med våra kamrater i de nordiska länderna. Där ser vi socialdemokrater en möjlighet till ännu mer samverkan med våra grannländer när det gäller försvarsindustrin. I dag har vi på olika sätt ett försvarssamarbete, men ser även Lars Püss en möjlighet att utveckla samverkan på det försvarsindustriella området?
Anf. 50 Lars Püss (M)
Herr talman! Jag tackar Johan Andersson för följdfrågan.
Vi är rörande överens om behovet av att samarbeta mer i första hand med våra nordiska grannar. I andra hand bör vi inkludera Baltikum. Vi har ett samarbete inom EU och givetvis numera inom Nato, och jag tycker att det är en självklarhet att vi ska stärka det samarbetet.
Det ligger i vårt intresse att börja titta i Norden eftersom de är våra närmaste grannar. Om vi kan samarbeta med dem har vi mer att vinna än om vi samarbetar med någon som är långt bort. Det förtar inte möjligheten att samarbeta med sådana som är långt bort, men för vår egen säkerhets skull är det mer intressant att samarbeta med Finland, Norge och Danmark än med andra.
Det här ligger också i vårt intresse vad gäller Baltikum. Det är något som vi har pratat om mycket i Nordiska rådet, nämligen att det i allra högsta grad ligger i vårt intresse att deras försvarsförmåga är så stark som det bara går eftersom det i allra högsta grad gynnar oss.
Jag hade velat se betydligt mer. Jag kommer inte exakt ihåg vilka nordiska länder som var med i den här vändan, men vad gäller CV90 ser vi en tydlig trend. Jag pratade med Hans Wallmark, vår ambassadör till Danmark, som menade att Danmark har visat ett betydligt ökat intresse för försvarssamarbeten på alla nivåer. Det finns en stor gemensam syn på området.
Anf. 51 Hanna Gunnarsson (V)
Herr talman och ärade ledamöter! Och hej till alla er som sitter och tittar och lyssnar hemma!
I dag debatterar vi regeringens försvarsindustristrategi – den första i sitt slag. Jag ska erkänna, herr talman, att försvarsindustrin inte har stått jättehögt upp på Vänsterpartiets dagordning tidigare. Närings- och företagspolitik är något som jag kan väldigt lite om.
Men de senaste åren, sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, har såklart försvarsindustrin hamnat väldigt mycket i centrum. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt, en humanitär katastrof för den ukrainska befolkningen och en attack mot freden i Europa.
Det är tack vare industrin, företagen, forskningen och utvecklingen som vi inom svensk försvarsindustri har kunnat bidra så mycket till Ukrainas kamp mot den ryska invasionen. För det vill jag rikta ett stort tack till alla inblandade, både inom industrin och hos de myndigheter som arbetar med den strategiska planeringen och möjliggör att materielen kommer fram.
Möjligheten att producera egen försvarsmateriel och försörjning av råmaterial till produktionen är en viktig grund för vår egen försvarsförmåga och hela vårt totalförsvar. Vi ska inte vara beroende av företag i andra länder.
Svensk försvarsindustri består av både små och stora företag, företag med lång historia och helt nya innovativa företag. Det är viktigt att vi ser till alla dessa olika förutsättningar för olika typer av verksamheter.
Jag vill också passa på att tacka alla de företag som jag har fått göra studiebesök på de senaste åren och för alla de diskussioner vi har fört. Det är otroligt uppskattat av oss politiker att få komma på besök och få ställa frågor, dumma eller inte, och att få lära oss hur allting fungerar. Jag har lärt mig otroligt mycket på de studiebesök jag har gjort inom den svenska försvarsindustrin.
Herr talman! Låt mig gå över till ärendet.
Vänsterpartiet tycker att det är bra att regeringen har tagit fram en försvarsindustristrategi och att innehållet till stora delar också är bra. Framför allt fokuset på långsiktiga beställningar, kontrakt och planering ger försvarsindustrin större möjligheter att säkra råvaror, bygga ut och anställa personal. Det gör också att vi förhoppningsvis kan få bättre pris och kan säkra det vi behöver till den svenska försvarsmakten så att vi vet att vi har materiel när vi behöver den.
Vänsterpartiet anser dock att ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver en offentlig kontroll över den samhällsviktiga verksamheten. Till det måste man räkna försvarsindustrin.
Svensk försvarsindustri är i dag privat. Många av företagen har en lång historia, och de har startats som små företag på mindre orter och sedan vuxit till det de är i dag. Med tanke på försvarsindustrins mycket stora betydelse för Sveriges försvar och säkerhet, och just nu även Ukrainas försvar och säkerhet, och det nära samarbete som industrin har med staten, anser vi i Vänsterpartiet att det behövs ett större statligt ägande och inflytande – och det bör utredas. Ett sådant ägande och inflytande kan se ut på många olika sätt. Jag kan lugna alla; det handlar inte om ett förstatligande. Men det handlar om att säkra produktion i Sverige av det Försvarsmakten behöver.
Herr talman! Det är några saker som vi trots allt saknar i strategin och som vi tycker borde ha varit med. Eftersom det är första gången strategin tas fram ser vi detta som ett inspel till kommande uppdateringar. En sådan sak är personal- och kompetensförsörjningen. Personal är såklart grunden för att kunna producera, och dessutom behöver försvarsindustrin personal med stora kunskaper. Det är på många sätt ett hantverk att jobba inom delar av försvarsindustrin. Det behövs bra utbildning, även för vuxna som vill skola om sig till ett nytt yrke, och det krävs nära kontakter mellan utbildningarna och näringslivet.
Att kunna rekrytera är avgörande för hela totalförsvaret och den stora tillväxt vi nu ser. I det sammanhanget vill jag också påpeka att de nödvändiga säkerhetsprövningarna behöver vara lite snabbare och lite smidigare.
Vi saknar även en diskussion om fungerande samhällsservice på mindre orter och i hela landet. Det handlar om infrastruktur, energiförsörjning, bostäder och välfärd. Många av de viktiga företagen inom försvarsindustrin finns på mindre orter, ofta små bruksorter, som är präglade av industri och produktion. På en del orter kan försvarsföretaget till och med vara ortens dominerande industri och ha varit det under lång tid.
Sverige har under decennier fört en centraliserad politik som inte har tagit hänsyn till hela landets behov. I dag kämpar många kommuner och regioner med begränsade medel för att kunna erbjuda sina invånare goda levnadsvillkor. Det påverkar såklart möjligheten att rekrytera personal.
Även bristerna i infrastrukturen påverkar industrin. För att leveranser ska kunna tas emot och skickas iväg behöver man kunna lita på att transporterna, framför allt på järnvägen, fungerar. En stor del av försvarsmaterielen är tung och skrymmande. I sådana fall är järnvägen det bästa sättet att transportera. Vi vet och ser att järnvägen lider av dåligt underhåll och en mycket stor underhållsskuld, vilket resulterar i både fel och avbrott. Det påverkar såklart näringslivet och industrin och deras leveranser.
Slutligen vill jag lägga till att vi saknar lite skrivningar om miljö och klimat. Om vi ska ha ett land och en värld som är trygga och säkra krävs det att vi tar krafttag mot klimatförändring och miljöförstöring. Vi vet att många konflikter runt om i världen beror på att klimatförändringen leder till konkurrens om resurser och vill därför höja ett varningens finger. Vi behöver förenkla och snabba på miljöprocesser. Miljökraven finns av en anledning: för att skydda vårt dricksvatten, vår rena luft och den biologiska mångfalden. Allt det behövs för vår överlevnad.
Till detta vill jag trycka på behovet av folkförankring och dialog mellan industrin, Försvarsmakten och de kringboende. Dialog är avgörande för att minska de negativa effekter som övning och testning ändå får för dem som bor runt omkring.
Herr talman! Sverige ska vara ett land med höga ambitioner i det internationella arbetet för en hållbar, fredlig och demokratisk utveckling. Sverige måste därför på riktigt stoppa vapenexporten till diktaturer, stater som för angreppskrig och regimer som begår brott mot de mänskliga rättigheterna.
Det ligger också ett stort ansvar hos de enskilda företagen att själva göra en första bedömning av vilka kunder de ska ha och om de är acceptabla utifrån ett demokratiskt och folkrättsligt perspektiv. Det är därför värdefullt att regeringen i strategin har med ett resonemang om god affärsetik och nolltolerans mot korruption.
Vänsterpartiet menar också att Sverige behöver kunna kontrollera importen av försvarsmateriel och behöver en lagstiftning om just import. I dag pågår omfattande import av krigsmateriel från Israel samtidigt som det pågår ett krig och ett folkmord i Gaza. Försvarsmakten har också slutit ett miljardavtal med israelisk vapenindustri. Senast nu i höst har det gjorts ett inköp av en sjömålsrobot.
Vänsterpartiet menar att Sverige omedelbart måste upphöra med att köpa vapen från Israel. Det gäller all vapenhandel med Israel. Vänsterpartiet menar därför att det behövs en lagstiftning om vapenimport, precis som vi har om vapenexport.
Herr talman! Jag vill med anledning av detta yrka bifall till två reservationer: reservation 3, om statligt ägande, och reservation 12, om vapenimport.
Anf. 52 Mikael Oscarsson (KD)
Herr talman! I dag debatterar vi försvarsutskottets betänkande 3 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige – innovation, produktion och samarbete.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
Den debatt och diskussion som vi har i dag sker i ett speciellt läge. Vi har ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge, och ett krig har nu pågått i Ukraina i tre och ett halvt år. Utskottet hade nyligen besök av Ukrainas nya ambassadör till Sverige. Hon påminde om något som det är värt att påminna om också här: Sverige har kanske inte spelat en huvudroll, men vi har spelat en väldigt viktig roll i att hjälpa Ukraina.
Herr talman! Det är glädjande att vi har en enighet om det här, om att stå tillsammans. Vi förstår ju att det krig som Ukraina för inte bara gäller dem, utan det är också vårt krig. Vi vet att det i grunden handlar om att Ryssland vill återupprätta något slags fallet imperium, och det finns flera territorier i vårt närområde som kan komma i fråga. Därför är det moraliskt rätt att ställa upp för Ukraina. Men det handlar också om vår egen, svenska folkets, säkerhet. Vi har all anledning att fortsätta med det stödet.
Kriget, som nu har pågått i tre och ett halvt år, har också lett till att Nato nu rustar upp. Vi har ett förmågemål, som också Sverige har fått. Därför gör vi rejäla satsningar. Det handlar om att öka den procentuella andelen av bnp. Vi har legat runt 1 procent. Steg för steg har vi kommit upp i drygt 2 procent. Nu ska vi upp till 3 ½ procent till 2030. Vi ska också satsa 1 ½ procent på det civila försvaret.
Detta är helt nödvändigt för att ha ett starkt försvar som avskräcker. Det är nämligen att ha en förmåga som det handlar om, herr talman. Det språk som Ryssland förstår är inte ord, utan det är att ha militär förmåga. Det är då chanserna ökar för att det aldrig blir något krig. Men om man bara kan glida in i Sverige eller något av våra grannländer ökar äventyrslustan. Därför är det viktigt, också med tanke på att det kan bli värre.
Både den svenska säkerhetstjänsten, Must, och den danska säkerhetstjänsten har varnat för att det skulle kunna vara ett regionalt krig inom ett par år eller ett storkrig om fem år. Vi har alltså inte all tid i världen. Det gäller att snabba på.
När det gäller försvarsindustrin, som det här handlar om, har vi en stolt historia. Under kalla kriget byggdes det upp en stark försvarsindustri. Om vi jämför oss med andra länder är vi faktiskt unika, med tanke på att vi har Archer, som inte minst ambassadören från Ukraina berömde, Stridsfordon 90, Jas Gripen, sensorteknik och radarteknik. Vi har också företag som Volvo och Scania, som bidrar på olika sätt, och många andra.
Men det här är också viktigt för framtiden, för vår säkerhet och för vårt område och närområde. Strategin bygger i grunden på att det vi nu har och som vi ska vara stolta över, som gör så många viktiga produkter för vår säkerhet, ska växa. Det finns ett behov, i Sverige men också i omvärlden.
Därför är det viktigt, som flera har påpekat, att det blir långa beställningsordrar. Det kan inte vara fråga om kortsiktighet. Det gäller inte minst det som pekats ut i förmågemålen för hela Nato: en väldig brist på ammunition. Som jag pekade på behöver vi därför bättra på och snabba på produktionen i vårt eget land.
Vi har stora företag, som BAE Systems, Saab och andra, men även en lång rad små och medelstora försvarsföretag. Försvarsutskottet uppvaktades nyligen av SOFF, som vi har träffat i olika sammanhang. Vi kan göra mer för att anpassa, så att de här företagen kan växa. Det handlar om ersättningar och att se till att vi har system som är anpassade för att också de små och medelstora företagen ska kunna växa.
I hela den här strategin handlar det också om förståelsen av näringslivets betydelse. Det är en del av vår säkerhet, och det har alltid varit så. Men nu betonar vi i den här strategin att vi vill kroka arm och på det sättet se till att vi tillsammans i Nato, med vår försvarsindustri och med de militära satsningar vi gör, ökar tryggheten och säkerheten för oss och vår omvärld.
Anf. 53 Mikael Larsson (C)
Herr talman! Vi lever i oroliga tider med det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Att satsa på totalförsvaret och allt vad det innebär är oerhört viktigt för att värna vår demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, yttrandefriheten och alla människors rätt att leva som de vill.
Herr talman! För att stärka Sveriges och Natos försvarsförmåga är vår svenska försvarsindustri oerhört viktig. Svensk försvarsindustri har en nyckelroll i att stärka Sveriges totalförsvar. Runt om i Sverige där försvarsindustrin finns bidrar den självklart till att stärka det lokala, men man verkar samtidigt i det globala.
När vi nu lever i denna svåra tid behöver det offentliga ge rätt förutsättningar och underlätta för att försvarsindustrin ska kunna öka produktionen och kapaciteten. Men för att klara av en ökning inom försvarsindustrin krävs mer än slutproduktion. Det kan handla om långsiktiga kontrakt, kompetensförsörjning och tillgång till olika materiel och komponenter för slutproduktion men också om att exempelvis korta ned processerna för miljötillstånd för att man ska kunna provskjuta på ett enklare och effektivare sätt. Byråkrati och långa processer får inte göra att utvecklingen inom industrin stannar upp, och vi hoppas på att strategin ska motverka detta och se till att vi får svar på en hel del av frågorna.
Herr talman! Att fortsätta stödja Ukraina är en av de viktigaste frågorna för Sverige, EU och Nato. Svensk försvarsindustri har en nyckelroll i att stödja Ukraina. Det har tagits flera initiativ av politiken och försvarsindustrin, och det är viktigt att lyfta dem och se till att de blir genomförda. Ukrainas sak är verkligen vår.
Herr talman! Centerpartiet ser överlag positivt på den strategi som regeringen har tagit fram och via denna skrivelse överlämnat till riksdagen. Det är dock viktigt att skrivelsen också leder till konkret handling. Med rådande säkerhetsläge har Sverige inte råd att låta en försvarsstrategi bli en hyllvärmare.
Därför anser Centerpartiet att det är nödvändigt att följa upp strategins genomförande löpande med den omfattning och grundlighet som en skrivelse till riksdagen skulle kunna möjliggöra. Genom en sådan uppföljning blir det också möjligt att på ett bättre sätt sträva efter långsiktiga mål samtidigt som nödvändiga uppdateringar kan göras under tiden då strategin genomförs. Centerpartiets förslag är därför att åtgärderna redovisas i en årlig skrivelse till riksdagen där regeringen kan konkretisera vad som uppnåtts och vilka konkreta åtgärder som vidtagits.
Herr talman! När jag besöker försvarsindustriföretagen slås jag av den stolthet, den framåtanda och den stora innovations- och utvecklingspotential som finns. Det gäller både de stora och de mindre företagen och kanske även de underleverantörer till försvarsindustrin som finns utspridda runt om i hela vårt land.
Svensk försvarsindustri kommer att behövas i dag, i morgon och i framtiden. Därför är det viktigt att jobba mer, bättre och tydligare med uppföljning och utvärdering, som Centerpartiet framhåller i sin reservation tillsammans med Socialdemokraterna.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation nummer 1.
Anf. 54 Gulan Avci (L)
Herr talman! Samtidigt som vi står i den här kammaren har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj precis landat på svensk mark. Han är inte här på någon nöjesresa utan på grund av att vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Europa brinner åter av krig. Vi står inför en tid då hoten mot vår frihet, vår demokrati och vårt öppna samhälle inte längre är teoretiska. De är verkliga och berör oss alla, även här hemma.
Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har visat vad som händer när man underskattar ondskan eller tror att diplomatin ensam kan tämja en despot som inte förstår diplomatins språk. Därför måste Sverige bygga upp sin egen försvarsförmåga och sin egen industriella styrka. Vårt medlemskap i Nato är både historiskt och verkligt. Men det ersätter varken vårt eget ansvar eller vår egen försvarsförmåga. En trovärdig allierad måste också vara självförsörjande. Tiden då vi kunde åka snålskjuts på andra länders bekostnad är förbi. Nu krävs det att även vi som Natoland bidrar till avskräckning.
Det är här försvarsindustrin kommer in, herr talman. Försvarsindustrin är inte bara företag, maskiner och fabriker. Den är en del av Sveriges säkerhetspolitiska ryggrad – där innovationskraft möter vårt behov av skydd, där forskare, ingenjörer och tekniker omsätter svensk kunskap till konkret försvarsförmåga. Men för att vi ska lyckas måste vi sluta se försvarsindustrin genom ideologiska skygglappar och i stället tala klarspråk om vad det innebär att försvara ett land i en tid av krig i vårt eget närområde.
För oss liberaler är försvarsindustrin inte något nödvändigt ont. Tvärtom är den en del av lösningen för att bevara freden, friheten och demokratin. Det är genom att kunna leverera ammunition, fordon, system och teknik både till våra egna förband och till våra allierade som vi bygger en trovärdig säkerhetspolitik och skapar tillit till våra egna förmågor.
Liberalerna står självklart bakom försvarsindustristrategin. Den handlar om tre saker som går rakt in i vår liberala kärna: innovation, produktion och samarbete. Innovation behövs därför att tekniken måste hinna i kapp hoten. Vi vill se snabbare processer, färre hinder och fler testmiljöer där nya lösningar kan nå ut till våra förband i tid. Produktion behövs för att vi ska kunna tillverka den materiel som krävs i kris och krig. Det kräver fleråriga beställningar, riskdelning mellan stat och industri och fokus på strategiska materielområden som ammunition, ledningssystem och undervattensförmåga. Samarbete behövs för att Sverige ska vara en pålitlig och stark partner i Nato, i Norden och i EU. Det handlar om att vi ska kunna bidra till alliansens industriella bas samtidigt som vi står stadigt på våra egna ben.
Herr talman! Försvarsindustristrategin är ett viktigt första steg. Men vi liberaler ser också behovet av nästa steg. Det handlar om att undanröja byråkratiska hinder och öppna upp försvarssektorn för fler aktörer. Sverige har en stark innovationskraft i små och medelstora teknikbolag inom AI, cybersäkerhet och autonoma system. Därför måste dessa företag få en tydligare väg in i försvarsindustrin. Om vi släpper in deras kompetens stärker vi också vår nationella förmåga och svensk industris konkurrenskraft på den globala marknaden.
Herr talman! För att allt detta ska kunna uppnås krävs givetvis politiskt ledarskap. Men i den här debatten finns det vissa inslag som oroar lite.
Oppositionens förslag spretar. Tyvärr, måste jag ändå säga. Jag har varit så stolt över att vi har kunnat enas om inriktningen i försvaret och den totala enigheten som råder om Ukraina. Men man hör lite olika ingångar om försvarsindustristrategin.
När socialdemokraterna står i talarstolen och säger en sak sägs det lite annorlunda saker till vänster om socialdemokraterna. Det är klart att det är oroande. Det kan bli svårt för en framtida socialdemokratisk regering att kunna samla en stark försvarsindustripolitik när dess samarbetspartner ibland ifrågasätter Nato, även om man har accepterat medlemskapet, exporten och också industrins existens.
Det är inte bara en teoretisk fråga. Det är en fråga om trovärdighet gentemot våra allierade, våra svenska försvarsindustriföretag men framför allt gentemot våra svenska soldater som förlitar sig på att politiken också levererar i ansvarstagande.
Sverige har inte råd med splittring när hoten växer. Vi har inte råd med naivitet när granaterna faller över Ukraina. Vi har definitivt inte råd med en säkerhetspolitik som bygger på drömmar om nedrustning medan omvärlden rustar upp i snabb takt.
Liberalerna står för ett nyktert ansvarstagande och ett realistiskt perspektiv. Vi vet att fred inte upprätthålls med ord utan med förmåga. Vi vet att innovation och teknik inte är fiender till etiken utan förutsättningar för att vi ska kunna stärka våra egna förmågor. Ett land som inte kan försvara sig självt kan inte försvara sina värderingar. Så enkelt är det.
Herr talman! Jag vill avsluta med följande. Sverige är i dag ett fritt land, tack och lov, men friheten är inte gratis. Den försvaras varje dag i våra förband, i våra fabriker, i våra forskningslabb och i de beslut som vi fattar här i kammaren.
Vi måste bygga ett försvar och en försvarsindustri som står pall i krig, i kris och i samarbete. Det kräver politiskt mod, samling och att vi släpper naiviteten om att vi fortfarande lever under evig fred.
Putin förstår inte samtalstoner. Han förstår bara styrka, hot och aggressivitet. Vad Sverige behöver är styrka, både för vår egen säkerhet, för trovärdigheten bland våra allierade och för Ukrainas skull.
Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga av oppositionens yrkanden.
Anf. 55 Ulf Holm (MP)
Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag välkomnar att regeringen har presenterat en strategi för försvarsindustrin som vi har att debattera och besluta om i dag. Jag tycker det är viktigt att det finns en öppenhet kring försvarsindustrin, inte minst i dessa tider då en nödvändig upprustning sker, för att vi ska få en samlad strategi för näringslivets och industrins roll som ett säkerhetspolitiskt instrument.
Vi får inte glömma att försvarsindustrin verkar under särskilda omständigheter där statens säkerhetspolitiska avvägningar påverkar industrins inriktning. Vi delar regeringens målsättning att Sverige ska ha en robust försvarsförmåga och en långsiktigt hållbar försörjning av försvarsmateriel. Samtidigt anser vi att strategin bör kompletteras och nyanseras.
Jag vill särskilt understryka tre områden:
Vikten av att svensk vapenexport alltid lever upp till högt ställda demokratiska kriterier.
Betydelsen av svensk kontroll över kritisk försvarsmaterielproduktion.
Försvarsindustrins påverkan på klimat och miljö.
Gällande vikten av att svensk vapenexport ska leva upp till högt ställda demokratiska kriterier betonar regeringen att Sverige ska vara en trovärdig och pålitlig allierad och partner. Det tycker jag är bra.
Det är också viktigt att svensk vapenexport alltid lever upp till högt ställda demokratiska kriterier. Respekten för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid prövningen av tillstånd för att exportera vapen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns för att tillstånd ska beviljas.
Ifall det finns allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen tycker Miljöpartiet att det ska vara ett hinder för att bevilja tillstånd för export av vapen och eventuella följdleveranser.
Herr talman! För att försvarsindustristrategin ska vara trovärdig och etiskt förankrad anser jag att denna princip behöver betonas och efterlevas fullt ut i all exportverksamhet. Lagstiftningen i dag lämnar för stort utrymme för tolkning, vilket gör att export tillåts till länder som rimligen borde falla på ovan nämnda definitioner, till exempel Turkiet och Thailand.
Miljöpartiet vill därför se ett strikt förbud mot vapenexport till diktaturer, krigförande länder eller länder där allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer, inklusive följdleveranser. Det ska dock inte hindra att Sverige solidariskt kan bistå ett angripet land med vapen, vilket har blivit aktuellt efter Rysslands fullskaliga och olagliga invasion av Ukraina.
Regeringen tycks nu vilja tumma på regelverket kring vilka svenska vapen som exporteras och har tillsatt en utredning för att se över regelverket för att utvärdera regelverket, styrning och former för det statliga exportstödet. Jag hoppas att detta inte ska leda till försämrade kriterier och kryphål för svensk vapenexport.
Herr talman! Det andra området i det här betänkandet som är viktigt för oss är att ha en stark inhemsk kontroll över produktion av försvarsmateriel som är strategiskt viktig för Sveriges säkerhet. Regeringen har, på förslag av Försvarsberedningen, definierat vissa försvarstekniska områden som strategiska materielområden. Det är av största vikt att Sverige har rådighet över produktionen inom dessa nyckelområden.
Regeringen understryker att det långsiktiga försörjningsperspektivet inom de strategiska materielområdena förutsätter ett strategiskt partnerskap mellan staten och näringslivet för att den försvarsindustriella förmågan över tid ska möta Sveriges behov. Vi delar denna analys, men menar att det finns fog för Sverige att gå längre.
För att upprätthålla nationell rådighet krävs att staten tar ett aktivt ansvar för försvarsindustrins utveckling. I en tid då försvarsindustrin expanderar snabbt och företagens ägarförhållanden förändras måste vi säkerställa att strategiska företag förblir i linje med de svenska säkerhetsintressena.
Miljöpartiet anser att direkt statligt ägande eller delägande i bolag som hanterar strategiska materielområden skulle kunna vara ett effektivt verktyg just för detta.
Genom statligt ägarengagemang kan Sverige få inflytande över beslut som rör exempelvis företagens inriktning eller ägarstruktur. Offentligt ägande inom detta område skulle dessutom underlätta en styrning av verksamheten mot långsiktiga säkerhetspolitiska mål, snarare än kortsiktig vinstmaximering. Försvarsmateriel är inte vilken marknad som helst. Samhällets intresse av trygg leverans och suveränitet väger tyngre än affärsmässiga motiv i dessa sammanhang.
Herr talman! Det är också värt att notera att Sveriges nuvarande statliga åtagande i försvarsindustrin är relativt litet jämfört med många andra länder. Situationen i flera europeiska länder visar att de ofta tar ett större ansvar, exempelvis genom direkt ägande, för att säkra nationell försörjningsförmåga i händelse av kris och krig.
Genom att staten tar en mer aktiv ägarroll kan vi bättre säkerställa att industrin tjänar landets säkerhet framför något annat. Jag tycker därför att regeringen ska ta fram förslag på hur det offentliga ägandet och inflytandet i strategiska försvarsfrågor kan stärkas.
Detta skulle stödja målet med en tryggad materielförsörjning och bidra till att försvarsindustristrategin för ett starkare Sverige verkligen resulterar i ett starkare och säkrare Sverige under nationell kontroll.
Herr talman! Det tredje området som jag tänkte lyfta i denna debatt är försvarsindustrins påverkan på klimat och miljö. I Försvarsberedningens rapport Allvarstid från 2023 slogs det fast att klimatförändringarna är ett både allvarligt och långsiktigt hot mot Sverige, som också påverkar försvarets uppbyggnad. Jag menar därför att försvarsindustrins klimatpåverkan och miljörisker måste uppmärksammas mer i försvarsindustristrategin. Den nödvändiga upprustningen och ökade försvarsproduktionen får inte ske på bekostnad av miljön eller försvåra möjligheterna för Sverige att nå våra klimatmål.
Regeringen framhäver i strategin att enkla regelverk och snabba tillståndsprocesser skapar förutsättningar för en snabb ökning av försvarsindustriell produktion. Snabba tillståndsprocesser i sig är självklart att föredra. Frågan om effektivare tillståndsprocesser är helt nödvändig för att kunna göra en snabb klimatomställning.
Herr talman! Det får dock inte ske genom att Sveriges helt nödvändiga miljökrav urholkas eller att krav om att söka tillstånd slopas. En hög miljöstandard och en hållbar resursanvändning måste gälla även i försvarssektorn. Att säkerställa att försvarsindustrins utveckling sker i linje med klimat- och miljömål stärker både vår långsiktiga säkerhet och vår trovärdighet som föregångsland i omställningen till ett hållbart samhälle.
Herr talman! Jag står givetvis bakom alla Miljöpartiets reservationer i detta betänkande, men för tids vinning yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 13.
Anf. 56 Göran Hargestam (SD)
Herr talman! I dag debatterar vi 2025/26:FöU3 Försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige. Jag vill yrka bifall till försvarsutskottets förslag till beslut.
Sverige rustar, inte för att vi vill utan för att vi måste. Säkerhetsläget i Europa är det allvarligaste sedan andra världskriget. Rysslands brutala anfall mot Ukraina påminner oss varje dag om att frihet aldrig är gratis. Därför bygger vi nu ett starkare totalförsvar – militärt, civilt och industriellt.
Den försvarsindustristrategi som vi nu debatterar är en central del av det arbetet. Den sätter fokus på tre saker: att vi måste bli snabbare i innovation, starkare i produktion och bättre på samarbete. Men, herr talman, för att den här strategin ska fungera i verkligheten måste vi också ge vår försvarsindustri de rätta förutsättningarna, och här vill jag lägga särskild tonvikt på ett område som alltför länge bromsat utvecklingen, nämligen våra tillståndsprocesser.
I dag tar det ibland flera år att få tillstånd för att bygga ut produktionsanläggningar, lagra sprängämnen eller utöka testverksamhet, trots att alla vet att behoven är akuta. Under tiden väntar vi på ammunition, komponenter och reservdelar som borde vara i produktion. Vi riskerar att i närtid få ett gap mellan försvarets behov och industrins möjligheter att leverera.
Det är ohållbart, herr talman, och därför är det glädjande att strategin är tydlig med att regler och tillståndsprocesser måste förenklas, och vi kommer att gå från ord till handling.
Vi ska införa snabbspår för verksamheter som är avgörande för Sveriges försörjningssäkerhet. När det handlar om försvaret av vårt land ska inte projekten fastna i årslånga handläggningar.
Vi ska samordna myndigheterna bättre. Försvarsföretag ska inte behöva navigera mellan flera olika instanser. En samlad kontaktyta, en one-stop-shop, hos FMV kommer att etableras.
Kortare handläggningstider och parallella prövningar ska bli norm. Miljöprövning, bygglov och säkerhetsskydd ska hanteras samtidigt, inte efter varandra.
Regelverken ska vara förutsägbara och proportionerliga, herr talman. Vi ska ha höga krav på säkerhet och miljö, men det får inte bli byråkratiska hinder som stoppar kritisk produktion.
Herr talman! Förenklade tillståndsprocesser är inte en genväg utan en nödvändighet för att Sverige ska kunna försörja sitt försvar, stötta Ukraina och bidra till Natos gemensamma styrka.
Men det handlar om mer än bara tillstånd. För att försvarsindustrin ska kunna växa behövs också långsiktighet och tillgång till kapital. Därför är det bra att strategin anger att vi ska ge fleråriga beställningar som skapar förutsägbarhet, att vi ska stärka riskdelningen vid investeringar i ny produktionskapacitet samt att vi ska öka dialogen med finanssektorn så att svenska banker och pensionsfonder ser försvarsindustrin för vad den är, nämligen en del av vår demokratiska hållbarhet.
Det är också viktigt med insatser för små och medelstora företag, som är ryggraden i svensk innovation. FMV:s uppdrag att sänka trösklarna för nya aktörer, förenkla upphandlingar och underlätta testverksamhet skapar bättre förutsättningar. Försvarsteknik kan lika gärna växa fram i en liten verkstad i Småland som i en stor koncern i Linköping.
Herr talman! En viktig del är att stärka kopplingen mellan civil och militär innovation. Den dubblerade satsningen på det civil-militära innovationsprogrammet, från 60 till 120 miljoner kronor, är väl investerade pengar. Där möts svenska techbolag, forskare och försvarsmyndigheter för att lösa gemensamma problem. Det är så vi bygger ett modernt försvar – med hela samhällets kompetens.
Slutligen har vi samarbetet. Sverige är nu en del av Nato men också en stark industrination i Europa. Vi ska bidra till Natos försörjningskedjor, driva gemensam materielutveckling inom EU och fördjupa samarbetet inom Norden. Det stärker både vår egen och våra allierades säkerhet.
Herr talman! Sverige har i dag företag som levererar världsledande teknologi, från Gripen och ubåtar till avancerade sensorer och cyberförsvar. Det är en tillgång för vårt land och för hela den fria världen. Men vi kan inte ta detta för givet. Staten måste vara en tydlig, snabb och pålitlig partner.
Försvarsindustristrategin visar vägen. Den är inte bara en plan utan även ett åtagande – ett åtagande att riva hinder, snabba på tillstånd, ge stabila villkor och säkerställa att svensk försvarsindustri fortsätter att vara en grundpelare i vår säkerhet, vår ekonomi och vår frihet.
Ett starkare Sverige kräver en stark försvarsindustri, och den ska vi ge bästa möjliga förutsättningar.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En försvarsindustristrategi för ett starkare Sverige
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.Därmed lägger riksdagen skrivelse 2024/25:193 till handlingarna.Genomförande och uppföljning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:124 av Mikael Larsson och Kerstin Lundgren (båda C).- Reservation 1 (S, C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 0 21 0 3 V 18 0 0 4 KD 17 0 0 2 MP 15 0 0 3 L 13 0 0 3 - 0 1 2 1 Totalt 185 115 2 47 Utredning om statligt ägande, riskkapital och statliga krediter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:54 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 samt
2025/26:76 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 6.- Reservation 2 (S)
- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 93 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 18 0 4 KD 17 0 0 2 MP 15 0 0 3 L 13 0 0 3 - 0 0 3 1 Totalt 188 18 96 47 Svensk rådighet över försvarsmaterielproduktion
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:79 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 2.- Reservation 4 (S, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 18 0 0 4 KD 17 0 0 2 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 0 1 2 1 Totalt 191 109 2 47 Försvarsindustrins villkor och kompetensförsörjning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:76 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 1, 3 och 4.- Reservation 5 (S, V)
Exportfrågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:54 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4,
2025/26:76 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 2 och
2025/26:79 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 6 (S)
- Reservation 7 (V)
- Reservation 8 (MP)
Nordisk samverkan inom det försvarsindustriella området
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:54 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 2 och
2025/26:76 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 7.- Reservation 9 (S, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (S, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 18 0 4 KD 17 0 0 2 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 0 1 2 1 Totalt 173 127 2 47 Internationellt arbete och utveckling
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:54 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1, 8 och 9.- Reservation 10 (V)
Upphandling och import av krigsmateriel
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:54 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 5 och
2025/26:76 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 5 och 8.- Reservation 11 (S)
- Reservation 12 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 1 91 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 18 0 4 KD 17 0 0 2 MP 15 0 0 3 L 13 0 0 3 - 0 3 0 1 Totalt 189 22 91 47 Försvarsindustriell utveckling med hänsyn till Sveriges klimat- och miljömål
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:79 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1.- Reservation 13 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 59 0 0 9 C 21 0 0 3 V 0 18 0 4 KD 17 0 0 2 MP 0 15 0 3 L 13 0 0 3 - 1 2 0 1 Totalt 267 35 0 47
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.