Behandlingen av riksdagens skrivelser
Betänkande 2024/25:KU21
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 juni 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)
Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut.
Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag.
I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt riksdagen är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt riksdagen, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. Riksdagen har inget att invända mot redogörelsen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen och redogörelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Framställningar / redogörelser: 1
Från regeringen
- Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2024Skrivelse 2024/25:75
Från riksdagens organ
- Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsenFramställning / redogörelse 2024/25:RS4
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-06-10
Trycklov: 2025-06-11
Alla beredningar i utskottet
Behandlingen av riksdagens skrivelser (KU21)
Regeringen redogör varje år, i en skrivelse till riksdagen, för vilka åtgärder som regeringen vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut.
Skrivelsen spelar en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut i allmänhet, och i synnerhet när besluten innehåller tillkännagivanden. Ett tillkännagivande är en uppmaning till regeringen om göra något, till exempel tillsätta en utredning eller återkomma med ett nytt lagförslag.
I den årliga skrivelsen redovisar regeringen hur den förhållit sig till riksdagens uppmaningar. Enligt konstitutionsutskottet, KU, är det viktigt att regeringen behandlar tillkännagivanden skyndsamt. Regeringen behöver, enligt KU, vara utförlig i sin redovisning av vidtagna, pågående och planerade åtgärder utifrån riksdagens tillkännagivanden. Sådana redogörelser ger riksdagen möjlighet att reagera på regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivanden.
Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.
KU föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendena.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-06-16
Debatt om förslag 2024/25:KU21
Webb-tv: Behandlingen av riksdagens skrivelser
Dokument från debatten
- Måndag den 16 juni 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:133
- Protokoll 2024/25:133 Måndagen den 16 juniProtokoll 2024/25:133 Behandlingen av riksdagens skrivelser
- Måndag den 16 juni 2025Talarlista 2024/25:20250616
Protokoll från debatten
Anf. 39 Peter Hedberg (S)
Fru talman! Det nämndes i inledningen av granskningsdebatten att våra utskottsmöten ofta innebär att vi inte hinner med lunch. I den andan har vi fortsatt den här dagen, men förhoppningsvis finns det något annat än den alternativa lunch jag har sett en del använda för att reglera blodsockernivå och energinivå.
Nu har vi kommit till sista debatten där det finns anmälda talare för i dag, och det gäller KU:s betänkande 21, Behandlingen av riksdagens skrivelser. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag, nämligen att lägga regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna.
Det här betänkandet handlar också om förhållandet mellan riksdag och regering, precis som granskningen. Regeringens skrivelse 75 fyller en viktig funktion som redovisning av åtgärder som har vidtagits med anledning av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden.
Det finns vissa saker, fru talman, som återkommer lika säkert varje år: sill på midsommarafton, Kalle Anka klockan 15 på julafton och vad som känns som minst ett helt kvartal av melodifestival. Lika säkert som de fenomenen är innehållet i konstitutionsutskottets ställningstagande vad gäller just behandlingen av riksdagens skrivelser.
Återigen påminner utskottet om att det är en naturlig utgångspunkt att regeringen så snart som möjligt tillmötesgår riksdagens tillkännagivanden. Det är rimligt att tillkännagivanden kan slutredovisas inom en två- till treårsperiod.
Precis som vi har konstaterat tidigare finns tillkännagivanden som har mer än elva år på nacken och som ännu inte har redovisats som slutbehandlade. Visst är en del tillkännagivanden komplicerade och omfattande, och de kan till och med vara politiskt känsliga till sin karaktär, men det bör inte innebära att tillkännagivanden inte kan redovisas som slutbehandlade efter ett eller två årtionden.
Regeringen är i sin fulla rätt att till riksdagen meddela uppfattningen att tillkännagivandet är slutbehandlat även om det inte är tillgodosett. Det är därefter utskotten och slutligen riksdagen som har ansvaret att inom ramen för sin behandling avgöra om det ska anses tillgodosett och slutbehandlat.
Konstitutionsutskottets ställningstagande i betänkandet innehåller inte bara gamla favoriter eller greatest hits utan också en hel del nya resonemang utifrån övriga utskotts yttranden över skrivelse 75.
Fru talman! Vi tycker att det är värdefullt för behandlingen av detta ärende och KU:s arbete att övriga utskott bidrar. Jag vill här särskilt lyfta fram miljö- och jordbruksutskottets yttrande där frågan om äldre tillkännagivanden har tagits upp.
MJU uttryckte en önskan om att KU skulle föra ett resonemang gällande utskottens möjlighet att klassificera öppna tillkännagivanden som slutbehandlade om de inte längre anses aktuella. I KU:s ställningstagande har vi betonat att det är riksdagen, inte enskilda utskott, som avgör om ett tillkännagivande ska anses slutbehandlat. Men det är förståeligt att MJU har lyft upp frågan just med hänsyn till väldigt gamla tillkännagivanden. Det visar återigen på vikten av att regeringen behandlar dessa skyndsamt.
KU menar att det är en god ordning att regeringen till riksdagen redovisar sina åtgärder och bedömningar, under parlamentariskt ansvar, och att det därefter är upp till riksdagen att göra sina bedömningar.
Jag återkommer till det som togs upp i den förra debatten om justitieombudsmännens ämbetsberättelse. Jag vill understryka vikten av att regeringen återkommer om tillkännagivandet från riksmötet 2022/23 gällande översyn av den offentliga tillsynen. Som betonades i den förra debatten har justitieombudsmannen i flera år flaggat för den problematiska utvecklingen med allt fler klagomål inom områden utan ordinär tillsyn.
Jag kan avslutningsvis notera, fru talman, att det nästa år har gått tre år sedan tillkännagivandet. Regeringen har en alldeles utmärkt möjlighet att till nästa år i skrivelse 75 meddela att man anser detta tillkännagivande slutbehandlat och tillgodosett. Jag hoppas att jag inte står här nästa år och upprepar samma gamla fraser en gång till utan kanske till och med får ge regeringen lite beröm.
Jag önskar tjänstgörande talman, kansliet, kollegorna i utskottet och kammarkansliets personal en glad sommar.
Anf. 40 Lars Johnsson (M)
Fru talman! För ungefär en månad sedan kunde man i tidningen Barometern i en ledare av Thomas Hermansson läsa att ”den borgerliga regeringen städar upp efter att den S-ledda regeringen år efter år lät mängden tillkännagivanden från riksdagen svälla”. Thomas Hermanssons ledare handlar om skrivelse 75, som vi debatterar i dag.
Skrivelse 75 är regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redovisningar om vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser, bland annat tillkännagivanden, som överlämnats till regeringen. Ett tillkännagivande är ett beslut där riksdagen meddelar regeringen sin åsikt. Det kan vara till exempel att riksdagen anser att en viss fråga bör utredas eller att regeringen bör komma med ett förslag.
Förra mandatperioden var antalet tillkännagivanden väldigt stort, det största på 30 år. Det sista året under förra mandatperioden var det rekordmånga, 328, tillkännagivanden. Antalet tillkännagivanden avspeglade såklart den tidigare regeringens svaga stöd i riksdagen.
Efter regeringsskiftet har det skett en markant minskning av antalet tillkännagivanden. Förra riksmötet var det endast 17 stycken, och under nuvarande riksmöte har det fram till den 15 maj i år varit endast 4 stycken. Vi får gå tillbaka ända till regeringen Reinfeldts första mandatperiod för att hitta ett lägre tal. Det låga antalet tillkännagivanden är naturligtvis ett resultat av att den nuvarande regeringens politik har stöd av en majoritet i riksdagen.
Samtidigt kan vi konstatera att regeringen i rask takt slutredovisar ett stort antal tillkännagivanden. Förra året var det 146 stycken. Sammantaget innebär det att antalet ännu ej slutbehandlade tillkännagivanden minskar.
Det var just detta som ledarskribenten Thomas Hermansson uppmärksammade i sin ledare; skrivelse 75 har blivit lite, lite tunnare. I år var den på 547 sidor. Förra året var den på 555 sidor och året dessförinnan på hela 570 sidor. Thomas Hermansson konstaterade att det minskade omfånget i sig är ”ett tecken på den sittande regeringens styrka och stabilitet. I och med att regeringen har en riksdagsmajoritet bakom sig minskar också antalet tillkännagivanden”. Thomas Hermansson har onekligen en poäng.
Behandlingen av riks-dagens skrivelser
Fru talman! När det gäller regeringens redogörelse gör konstitutionsutskottet ingen annan bedömning än regeringen vad gäller de slutbehandlade riksdagsskrivelserna. Konstitutionsutskottet har också gett övriga utskott möjlighet att yttra sig. Inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av de slutbehandlade tillkännagivandena på deras respektive område.
I likhet med tidigare år påpekar konstitutionsutskottet att det bör höra till undantagen att tillkännagivanden inte slutredovisas inom två till tre år. Som det ser ut nu är dock flera ännu inte slutredovisade tillkännagivanden betydligt äldre än så. En förklaring till det är naturligtvis den stora mängd tillkännagivanden som fanns när den nuvarande regeringen tillträdde.
Fru talman! Med de orden yrkar jag att riksdagen lägger skrivelserna till handlingarna, i enlighet med utskottets förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 17 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:KU21
Webb-tv: Beslut: Behandlingen av riksdagens skrivelser
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juniProtokoll 2024/25:134 Behandlingen av riksdagens skrivelser
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksdagens skrivelser till regeringen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:75 till handlingarna.Riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger redogörelse 2024/25:RS4 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.