Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU

Betänkande 2019/20:SkU3

Skatteutskottets betänkande

2019/20:SkU3

Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en ny lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen. Genom lagen genomförs rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen. Direktivet innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser om tvistlösning i fall av dubbelbeskattning inom EU. De berörda staterna ska genom ett förfarande vid ömsesidig överenskommelse försöka komma överens om hur dubbelbeskattningssituationen ska lösas. Direktivet innehåller även bestämmelser om att medlemsstaterna ska inrätta en rådgivande kommitté om de inte kan komma överens om en lösning.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:143 Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:143.

Stockholm den 26 september 2019

På skatteutskottets vägnar

Jörgen Hellman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S), Anne Oskarsson (SD) och Andreas Lennkvist Manriquez (V).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:143 Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Det har inte väckts några motioner i ärendet.

Bakgrund

År 2013 påbörjade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med understöd av G20 det s.k. BEPS-projektet för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster (Base Erosion and Profit Shifting). I den handlingsplan som togs fram i inledningen av projektet angavs att åtgärderna för att motverka BEPS kan komma att innebära en ökad osäkerhet vid beskattningen. I handlingsplanen uttalades att det därför var viktigt att komplettera åtgärderna mot skattebaserosion och flyttning av vinster med åtgärder som minskar nämnda osäkerhet och ökar förutsebarheten vid beskattningen. Arbetet med sådana åtgärder kom att bedrivas i åtgärd 14 och resulterade i slutrapporten Making Dispute Resolution Mechanisms More Effective. Rapporten innehåller minimistandarder och rekommendationer när det gäller bestämmelser i skatteavtal om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse, inklusive skiljeförfarande.

Den 10 oktober 2017 antogs rådets direktiv (EU) 2017/1852 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen (skattetvistlösningsdirektivet). Direktivet syftar till att upprätta ett effektivt förfarande för att lösa tvister mellan stater inom Europeiska unionen om tolkning och tillämpning av skatteavtal eller konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (90/436/EEG). I direktivet finns bestämmelser om ett EU-gemensamt förfarande för att lösa sådana tvister. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2019 anta de författningar som behövs för att genomföra direktivet. Direktivet ska tillämpas på ansökningar om tvistlösning som lämnas in fr.o.m. den 1 juli 2019 och som rör tvister om inkomster eller förmögenheter som intjänats eller innehafts fr.o.m. den 1 januari 2018.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen en ny lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen. Genom lagen genomförs rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen. Direktivet innebär att det införs EU-gemensamma bestämmelser om tvistlösning i fall av dubbelbeskattning inom EU. De berörda staterna ska genom ett förfarande vid ömsesidig överenskommelse försöka komma överens om hur dubbelbeskattningssituationen ska lösas. Direktivet innehåller även bestämmelser om att medlemsstaterna ska inrätta en rådgivande kommitté om de inte kan komma överens om en lösning.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019.

Utskottets överväganden

Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen.

Propositionen

Ny lag och tillämpningsområde

Regeringen föreslår att skattetvistlösningsdirektivets bestämmelser om skattetvistlösningsmekanismer inom Europeiska unionen (EU) ska genomföras i en särskild lag: lagen om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen.

Skattetvistlösningsdirektivets bestämmelser om tvistlösning syftar till att säkerställa att en tvist mellan stater inom EU om tolkningen och tillämpningen av ett bilateralt skatteavtal dem emellan eller av skiljemannakonventionen (genomförd i svensk rätt genom lagen [1999:1211] om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap) blir löst enligt en viss procedur och inom en viss tid. Själva proceduren består av ett förfarande vid ömsesidig överenskommelse liknande det som finns i skatteavtalen. Eftersom skattetvistlösningsdirektivet är av övergripande natur och ska tillämpas vid tvister som grundas på bilaterala skatteavtal eller skiljemannakonventionen bör bestämmelserna enligt regeringen som utgångspunkt regleras i en ny lag. En sådan ordning gör förfarandet mer överskådligt, tydligt och förståeligt.

Vad gäller den nya lagens tillämpningsområde föreslår regeringen att lagen ska tillämpas vid tvister mellan Sverige och en annan stat inom EU om tolkningen och tillämpningen av ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten som ska lösas på ett sådant sätt som avses i skattetvistlösningsdirektivet.

Ansökan

Regeringen föreslår att en fysisk eller juridisk person som enligt skattelagstiftningen i en stat inom EU anses höra hemma där och vars inkomst- eller förmögenhetsbeskattning påverkas direkt av en tvist mellan Sverige och en annan stat inom EU om tolkningen och tillämpningen av ett skatteavtal dem emellan, ska ha rätt att ansöka om att staterna ska lösa tvisten.

Sökanden ska enligt förslaget lämna in en ansökan om tvistlösning till Skatteverket inom tre år från den dag då sökanden fick del av det beslut eller besked om den åtgärd som gett eller kommer att ge upphov till en tvist enligt lagen. Ansökan ska vara skriftlig.

Prövning av ansökan

Regeringen föreslår vidare att Skatteverket ska pröva om en ansökan om tvistlösning ska godtas inom sex månader från den dag som är senast av dagen för mottagandet av ansökan eller dagen för mottagandet av kompletterande uppgifter efter ett föreläggande. Tidsfristen ska enligt förslaget inte gälla om sökanden har överklagat ett beslut som gett upphov till den tvist som ligger till grund för ansökan. I dessa situationer ska tidsfristen i stället räknas från den dag då en dom eller ett slutligt beslut i det förfarandet har fått laga kraft eller förfarandet har vilandeförklarats. En ansökan om tvistlösning ska vidare avvisas om det inte finns någon tvist, om ansökan har lämnats in för sent eller om ansökan inte innehåller de uppgifter som lagen föreskriver ska lämnas in eller inte har kompletterats med de uppgifter som Skatteverket anser behövs för att tvisten ska kunna prövas i sak.

Ömsesidig överenskommelse

När det gäller frågan om själva förfarandet föreslår regeringen en övergripande bestämmelse om att Skatteverket ska försöka lösa tvisten genom en ömsesidig överenskommelse med utländsk behörig myndighet under förutsättning att samtliga behöriga myndigheter har godtagit ansökan om tvistlösning.

Om ömsesidig överenskommelse inte träffas

Om myndigheterna inte träffar en överenskommelse inom två år, eller högst tre år efter förlängning av en behörig myndighet, från det senaste av behöriga myndigheters beslut att godta ansökan om tvistlösning, ska Skatteverket enligt förslaget underrätta sökanden om detta. En sådan underrättelse ska innehålla en förklaring till varför en överenskommelse inte har träffats.

Rådgivande kommitté

Regeringen föreslår vidare att en sökande som underrättats om att de behöriga myndigheterna inte träffat en ömsesidig överenskommelse inom angiven tidsfrist eller en sökande vars ansökan har avvisats av en behörig myndighet, men inte av alla behöriga myndigheter, ska kunna begära att en rådgivande kommitté inrättas för att lösa tvisten. En begäran om att inrätta en rådgivande kommitté ska vara skriftlig och lämnas in till Skatteverket inom en särskilt angiven tidsfrist.

Enligt förslaget ska Skatteverket i samråd med utländsk behörig myndighet inrätta en rådgivande kommitté inom 120 dagar från dagen då begäran om inrättande togs emot om inte begäran om att inrätta en rådgivande kommitté har avslagits på grund av att sökanden eller sökandens företrädare dömts till påföljd enligt skattebrottslagen (1971:69), eller utländsk behörig myndighet har avslagit en sådan begäran. Vid inrättandet ska Skatteverket utnämna en eller flera oberoende personer för Sveriges räkning.

Om en rådgivande kommitté inrättas ska Skatteverket enligt förslaget, inom 120 dagar från mottagandet av begäran om att inrätta kommittén, underrätta sökanden bl.a. om att en rådgivande kommitté har inrättats och den dag då kommittén senast ska lämna ett yttrande om hur tvisten ska lösas.

Kommitté för alternativ tvistlösning

Regeringen föreslår också att Skatteverket ska kunna komma överens med utländsk behörig myndighet om att inrätta en kommitté för alternativ tvistlösning i stället för en rådgivande kommitté. En kommitté för alternativ tvistlösning ska liksom den rådgivande kommittén lämna ett yttrande om hur tvisten ska lösas. Kommittén för alternativ tvistlösning kan dock välja att tillämpa någon annan typ av tvistlösningsförfarande än det konventionella förfarande som en rådgivande kommitté använder.

Ömsesidig överenskommelse efter yttrande

Om Skatteverket tar emot ett yttrande från en rådgivande kommitté eller en kommitté för alternativ tvistlösning ska Skatteverket inom sex månader från det att yttrandet togs emot lösa tvisten genom en ömsesidig överenskommelse med utländsk behörig myndighet. Om inte Skatteverket och utländsk behörig myndighet kommer överens om ett annat sätt att lösa tvisten, ska den ömsesidiga överenskommelsen grundas på yttrandet från kommittén.

Följder av en ömsesidig överenskommelse efter yttrande

Skatteverket ska, under förutsättning att sökanden bl.a. har meddelat att överenskommelsen godtas och att sökanden avstår från att vidta andra rättsliga åtgärder, vidta de åtgärder som krävs för att överenskommelsen ska verkställas senast 13 månader efter det att yttrandet överlämnades till myndigheten. Om Skatteverket inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att verkställa överenskommelsen inom angiven tidsfrist ska sökanden kunna begära att de åtgärder som krävs för att verkställa den vidtas. Skatteverket ska då så snart som möjligt antingen vidta sådana åtgärder eller i ett beslut avslå begäran.

I de fall Skatteverket har träffat en ömsesidig överenskommelse med utländsk behörig myndighet om att lösa tvisten på annat sätt än vad som följer av yttrandet från den rådgivande kommittén, ska Skatteverket vara skyldigt att vidta de åtgärder som krävs för att den ömsesidiga överenskommelsen ska kunna verkställas så snart som möjligt efter det att sökanden har meddelat att överenskommelsen godtas och att sökanden avstår från att vidta andra rättsliga åtgärder eller lämnar in bevis för att sådana åtgärder som redan vidtagits har återkallats. Om Skatteverket inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att verkställa överenskommelsen inom en månad från det att sökanden har meddelat att överenskommelsen godtas och att sökanden avstår från att vidta andra rättsliga åtgärder eller lämnar in bevis för att sådana åtgärder som redan vidtagits har återkallats, får sökanden begära att Skatteverket vidtar de åtgärder som krävs för att verkställa överenskommelsen. Skatteverket ska så snart som möjligt antingen vidta sådana åtgärder eller i ett beslut avslå begäran.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen föreslås träda i kraft den 1 november 2019. Den föreslås tillämpas på tvister som rör beskattning av inkomst eller förmögenhet som har tjänats in eller innehafts under beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017 och på ansökningar om tvistlösning som lämnats in efter den 30 juni 2019.

Utskottets ställningstagande

Den föreslagna lagen om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen innebär att rådets direktiv (EU) 2017/1852 av den 10 oktober 2017 om skattetvistlösningsmekanismer i Europeiska unionen genomförs. Direktivet innehåller bestämmelser om tvistlösning i fall av dubbelbeskattning inom EU och innebär i huvudsak att de berörda staterna genom en ömsesidig överenskommelse ska försöka komma överens om hur dubbelbeskattningssituationen ska lösas.

Utskottet har inget att invända mot förslaget och tillstyrker därför propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:143 Genomförande av direktivet om skattetvistlösningsmekanismer inom EU:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag