En skyldighet att erbjuda lovskola

Anf. 1 Maria Stockhaus (M)

God morgon, fru talman! Kunskap är makt. Kunskap ger makt och möjligheter att skapa sig det liv man vill leva. Utan kunskaper är individens möjligheter begränsade och det nu mer än någonsin när vi lever i ett kunskapssamhälle.

Utan godkända betyg från grundskolan är uppförsbacken brant för unga människor när det gäller att klara sig i livet. Godkända betyg från grundskolan är en av de starkaste skyddsfaktorerna som finns mot det mesta elände som kan drabba en människa i livet. Det gäller långvarig arbetslöshet, kriminalitet, risken att hamna i fängelse och även risken för psykisk ohälsa.

Läsåret 2015/16 var det ca 20 procent av eleverna som gick ut grundskolan utan att ha godkända betyg i alla ämnen. Det innebär att grundskolan misslyckas med var femte elev. Det är ett stort svek, och vi behöver alla lägga vårt fokus på att säkerställa att alla elever åtminstone når behörighet till gymnasiet för att komma vidare i livet. Det kräver många olika insatser. Vi moderater och även Alliansen gemensamt har flera förslag på hur vi ska kunna förbättra resultaten i skolan.

Under alliansregeringen vändes fokus i skoldebatten till just kunskap. De omfattande reformer som alliansregeringen genomförde hade fokus på att just förbättra kunskapsresultaten och hur man kunde stärka elevernas möjligheter att utvecklas i skolan. Vi kunde också glädjande nog se att resultaten vände uppåt i den senaste PISA-mätningen. Det är naturligtvis lärare och elever som har gjort ett stort arbete. Men det handlar också om att vi som politiker har skapat bättre förutsättningar för skolan.

Moderaterna har sedan länge drivit frågan om lovskola och en skyldighet för huvudmännen att erbjuda det. Det är med viss glädje vi noterar att regeringen nu genomför detta. I Sverige har vi förhållandevis få undervisningstimmar jämfört med övriga OECD-länder. Även om kvantitet i antal timmar inte säger allt måste det ändå vara rimligt att anta att om eleverna får fler undervisningstimmar med en behörig lärare ökar förutsättningarna och möjligheterna att nå kunskapsmålen. Det är bland annat därför som Alliansen driver frågan om fler undervisningstimmar i matematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

Fru talman! Krav på lovskola är ett sätt att utöka undervisningstiden. Det är ett krav som i den här utformningen förhoppningsvis kommer att ge ett stöd för elever som riskerar att inte klara gymnasiebehörigheten. Det är naturligtvis en bra insats, men vi i Alliansen har förslag som skulle göra införandet av lovskola så mycket bättre.

All forskning pekar på att tidiga insatser gör störst skillnad. Ju tidigare man uppmärksammar en elevs svårigheter och utmaningar och kan sätta in stöd, desto bättre är det. Chansen är betydligt större att eleverna klarar skolan. Dessutom innebär det väldigt stora vinster för den enskilde eleven när det gäller självkänsla och självförtroende. Att inte halka efter utan kunna hänga med sina kompisar i utvecklingen betyder mycket för den enskilde eleven.

Vi är därför mycket kritiska till att regeringen begränsar skyldigheten att erbjuda lovskola till årskurs 8 och 9. Vi anser att skyldigheten måste gälla även årkurs 6 och 7.

Skolverket har i en utvärdering av betyg i årskurs 6 konstaterat att många av de elever som får F i betyg i flera ämnen i årskurs 6 även har F i betyg i årskurs 9. Av dem som saknar godkända betyg i årskurs 6 i ett eller flera ämnen är det 72 procent som fortfarande inte har godkänt betyg i något ämne när de går ut nian.

Lovskola är inte den enda lösningen. Men det är väldigt svårt att förstå att inte regeringen vill ställa krav på lovskola från årskurs 6. Det ter sig än märkligare om man läser Skolverkets remissvar. Det anser också att kravet på lovskola borde gälla från årskurs 6.

Fru talman! Regeringen och inte minst utbildningsministern själv har flera gånger uttryckt att vi politiker måste visa tilltro och tillit till professionen och inte detaljstyra skolan. Tyvärr är förslaget om lovskola väldigt detaljreglerat. Det innebär att politiker tappar i förtroende gentemot professionen när vi å ena sidan säger att vi ska ha tillit och å andra sidan detaljreglerar förslag som kommer.

Förslaget innebär bland annat att man bara får erbjuda lovskola i juni. Vad händer om man på en skola bestämmer sig för att det skulle passa bättre att lägga lovskolan för årskurs 8 i augusti? Varför ska vi genom regleringar hindra den möjligheten?

Vi i Alliansen har även i vår följdmotion lyft fram frågan om möjligheter att utnyttja modern teknik i form av fjärrundervisning. Nyligen presenterades en utredning som öppnade för fler möjligheter att använda modern teknik när det gäller både fjärrundervisning och distansundervisning. Förslagen i utredningen är ett steg i rätt riktning, även om det fortfarande innebär en kraftig begränsning på vissa områden. Det finns anledning att återkomma till detta när förslagen dyker upp här i kammaren.

Vårt förslag när det gäller lovskola innebär att huvudmän redan nu skulle få möjlighet att använda fjärrundervisning för lovskola i högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Kravet på lovskola gäller alla huvudmän i hela Sverige. Ska alla huvudmän, och även mindre fristående huvudmän och inte minst mindre kommunala huvudmän och huvudmän med många glesbygdsskolor, kunna erbjuda lovskola i rätt omfattning och med hög kvalitet måste huvudmännen få möjlighet att använda den teknik som finns tillgänglig.

Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till reservation nr 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

(Applåder)

Anf. 2 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag börjar med att för Sverigedemokraterna yrka bifall till reservation nr 1. Vi säger som enda parti nej till detta. Det är visserligen inget ovanligt för Sverigedemokraterna. Som i så många andra frågor kommer vi att få rätt även i detta.

De andra partierna kommer att vända kappan efter vinden när de inser att inte heller detta var ett bra beslut. Jag kan ta några exempel. Det gäller exempelvis migrationspolitiken, att förbjuda tiggeriet, karriärtjänster på riktigt i skolan, gränskontroll, och så vidare.

Fru talman! Om snart 450 dagar får väljarna säga sitt. Då är det dags att se ifall de döda fiskarna som ständigt flyter nedströms är de som kommer att få rösterna eller vi som simmar mot strömmen.

Vad är det vi diskuterar i dag? Jo, vi diskuterar huruvida elever ska erbjudas extrahjälp i årskurs 8 och 9 ifall de inte når betyg E, och det ska vara 50 timmar eller mer.

Fru talman! Det betyder att det som den ordinarie skolan inte lyckas uppnå på 194 dagar per år under åtta nio år ska man alltså klara av på åtta tio dagar på sommarlovet eller något annat lov.

Möjlighet till lovskola finns redan i dag. Varför har inte alla skolor det då om det är den stora lösningen på skolans problem? För att det är resursslöseri. Tid och pengar ska läggas under den ordinarie läsperioden, och framför allt ska det satsas mycket tidigare än under årskurs 6-9.

Varken elever eller lärare vill vidta denna åtgärd. Om de hade velat de skulle den redan ha vidtagits. Jag kan minnas några få elever som jag eller mina lärarkollegor har vidtagit denna åtgärd med. Nästan alla jag träffade senare i livet hade hoppat av sin gymnasieutbildning eftersom kunskap måste sitta djupare än med någon sorts quick fix på åtta tio dagar. Det gör ingen nytta. Det kanske får eleven att komma över en viss gräns ifall läraren är snäll eller rektorn kräver det, men kunskapen kommer inte att sitta djupt.

Fru talman! Det står också att detta ska lämnas på entreprenad. Det kan bli riktigt spännande. Det som ordinarie lärare inte har lyckats med på åtta nio år ska i bästa fall en utbildad lärare eller i sämsta fall en sommarjobbande gymnasieelev som knappt själv har gått ut skolan lyckas med på några dagar.

Hade satsningen i stället gjorts tidigare hade dessa barn inte behövt denna konstgjorda andning.

Lärarkåren är redan i dag en utarbetad grupp. Ska de ställa upp på sin lediga tid som de behöver för återhämtning? Alla som jobbar eller har jobbat som lärare vet att dessa perioder är utlagda för att man ska kunna återhämta sig.

Lärarna har under alla år med kommunal styrning bara fått det sämre. Vi har ett förslag om att förstatliga skolan, och exakt vad vi menar kommer vi att återkomma till många gånger.

Regeringens förslag kommer enligt mig och mitt parti att göra att ännu fler lärare slutar på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

Fru talman! Plåsterlösningar är inte lösningen på skolans problem. Jag känner att de 450 dagarna tills vi äntligen kan byta regering inte kan gå fort nog, för detta är inte bra.

Anf. 3 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag delar Stefan Jakobssons syn på att vi behöver tidiga insatser. Vi behöver många olika insatser för att nå bättre resultat i skolan.

I dag når 20 procent av eleverna som går ut nian inte godkänt.

Det är också 20 procent av huvudmännen som inte erbjuder lovskola över huvud taget. Det kan bero på att man är en liten huvudman som inte har haft möjlighet att söka de statsbidrag som finns.

Det är märkligt och tråkigt att Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom Alliansens reservation. Med vårt förslag skulle vi få in tidigare lovskola än vad regeringens förslag innebär. Vi vill att man ska införa krav på lovskola från årskurs 6 så att vi får tidigare insatser än med regeringens förslag.

Anf. 4 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Vi är överens om att det behövs tidiga insatser. Men tidiga insatser ska inte komma i årskurs 6. De ska komma i förskolan och i årskurs 1 och 2.

Tack vare kiwimetoden kan mer än 99 procent av eleverna som går ut årskurs 1 i Nya Zeeland läsa. Det är lösningen, inte en lovskola med elever som redan är skoltrötta.

Om lovskola var den perfekta lösningen skulle alla skolor redan ha infört det, vilket de inte har. En anledning är kanske att man är en liten skola. Om vi tvingar små skolenheter att införa detta kan de krascha ekonomiskt.

Anf. 5 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Menar Stefan Jakobsson att för de elever som går i en liten skola och riskerar att inte få gymnasiebehörighet ska skolan inte behöva sätta in extrainsatser på sommarlovet så att de kan bli godkända och få gymnasiebehörighet? Det är trist att dessa elever ska få sämre förutsättningar.

I vår reservation har vi en lösning på det, och den är att man skulle kunna utnyttja fjärrundervisning i högre utsträckning så att även en mindre skola kan få bra lovskola.

Det kan inte vara rimligt, Stefan Jakobsson, att elever som går i en mindre skola ska ha sämre chanser än elever i en större skola.

Anf. 6 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag vågar påstå att alla elever som går i en mindre skola har en bättre skolgång än de elever som går i en större skola. På en liten skola kan rektor och lärare namnen på alla elever, och de har en personlig relation till eleverna på ett helt annat sätt än på en stor skola.

Vi är det parti som hårdast driver frågan att de små skolorna inte ska läggas ned. Vi är de enda som ute i kommunerna röstar emot de nedläggningar som görs av både moderat och socialdemokratiskt styrda kommuner. Vi är garanter för att de små skolorna ska finnas kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

Om rektorer och lärare ges möjlighet att bedriva en bra undervisning och om lokalpolitiker låter bli att gå in och pilla politiskt hela tiden är jag övertygad om att vi skulle klara detta mycket bättre.

Jag tror inte att lovskolan är enda lösningen, och därför säger vi nej till bägge förslagen.

Anf. 7 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! I dag debatterar vi alltså proposition 156 och betänkande UbU22 En skyldighet att erbjuda lovskola. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Jag ska ärligt säga att det inte alltid har känts som en självklarhet att vi ska behöva ha sommar- eller lovskola för att barn ska klara sin skolgång. För mig är det naturligt att man under ordinarie undervisning ska kunna tillgodogöra sig så mycket kunskap och stöd att man inte ska behöva gå i skolan under loven.

Jag vet hur det känns att vara en av dem som ibland får sitta i ett annat klassrum och få lite extra stöd. Jag förstår dem som uppfattar det som ett straff och att ingen förstår. Det kan ibland handla om att man är i ett visst skede av livet, att känslor och tankar hindrar en eller att man inte har utrymme och ro att plugga hemma. Att då få en extra pålaga och stigmatiseras och pekas ut som den som inte klarar skolan kan kännas hårt.

Det är därför det är så viktigt att denna skyldighet blir en möjlighet för alla, att den erbjuds på ett så bra sätt som möjligt - ett sätt som känns inkluderande - och att skolan talar om den i positiv bemärkelse och lyfter fram denna möjlighet som just en möjlighet att få lite extra tid att klara sig i de ämnen som behövs för att kunna komma in på en gymnasieutbildning.

Fru talman! Vi vet att en gymnasieexamen är en förutsättning för etablering på svensk arbetsmarknad. De ungdomar som saknar en gymnasieexamen har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Att alla elever i Sverige får möjlighet att ta gymnasieexamen är högt prioriterat för regeringen och på sikt också en viktig tillgång för samhället.

Vår främsta uppgift är att se till att alla barn ges rätt förutsättningar att klara sin skolgång. För att det ska vara möjligt krävs en politik som ger lärare och elever bättre förutsättningar att lyckas. En skyldighet att erbjuda lovskola är ett sätt att verka för den ambitionen.

Fru talman! Många av oss har säkert besökt de oerhört uppskattade sommarskolor som finns runt om i landet, sommarskolor där det oftast är gymnasieelever som hjälper till med stöd i undervisningen till de elever som frivilligt söker denna extrahjälp. Jag har mött elever som är glada och förväntansfulla och som bekräftar att de verkligen har fått hjälp i olika ämnen. Sommarskolor och läxhjälp, i organiserad form eller byggd på frivillighet, är väldigt bra.

Skolverket har i en sammanställning av antalet ansökningar om statsbidrag för undervisning under lov visat att knappt 20 procent av landets kommuner inte ansöker om sådant bidrag.

Vi kan inte utifrån de uppgifterna veta hur många elever som har varit i behov av undervisning under skollov men inte erbjudits att delta i sådan verksamhet. Man kan däremot dra slutsatsen att alla elever i Sverige inte ges denna möjlighet.

Den nuvarande ordningen, där det är upp till huvudmännen att avgöra om det ska anordnas undervisning under skollov eller inte, gör att alla elever inte är garanterade en sådan möjlighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

Vidare medför den nuvarande ordningen att det är upp till huvudmannen att avgöra i vilken omfattning som eleven ska ges möjlighet till undervisning och i vilka ämnen. Det kan innebära att alla elever inte ges möjligheter till kompletterande undervisning, som kan vara avgörande för att de ska nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Det är just detta som bidrar till att likvärdigheten i svensk skola på detta område minskas. Avsaknad av regler för undervisning under skollov gör att det kan uppstå oklarheter om vilka rättigheter man har som elev. Det är därför som en reglering av innehåll och minsta omfattning är välkommet. Detta förväntas bidra till att skapa en mer jämlik skola.

Lovskolan ska erbjudas elever som har avslutat årskurs 8 och som i nästa årskurs riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och därigenom riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program, som jag nämnde. Den ska erbjudas elever som har avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått en sådan behörighet. Lovskolan ska anordnas i juni samma år som eleven har avslutat årskurs 8 respektive 9 och uppgå till minst 50 timmar i båda fallen, precis som vi hörde här tidigare.

Förslaget avser inte att bidra till onödig styrning av verksamheten, utan de huvudmän som hellre vill anordna lovskolan under läslovet eller påsklovet kommer att kunna räkna av den tid som elever har deltagit i en sådan lovskola. Det är mycket viktigt att lyfta fram det.

Den föreslagna regleringen medför också en stor frihet för huvudmän att anordna lovskola när det passar bäst, och då också med hänsyn till lokala förhållanden.

När man debatterar ett sådant här betänkande är det mycket viktigt att även lyfta fram reservationer, eventuella frågetecken och den oro som kan finnas.

Vi har hört Sverigedemokraterna, som reserverar sig mot förslaget i propositionen med hänvisning till att de tror att införandet av en skyldighet kommer att medföra att man dränerar den vanliga undervisningen på resurser och stödinsatser. Men det är mycket viktigt att framhålla att man kan göra både och. Att nästan 80 procent av landets kommuner sökt statsbidrag för att bedriva lovskola talar för att det är en insats som man gärna gör. I det läget är det oerhört viktigt att man säkerställer likvärdigheten i svensk skola i hela landet. Det är positivt om det bidrar till att fler elever kan nå behörighetskraven för ett gymnasieprogram.

Allianspartierna anger i sin reservation att man bör sätta in resurserna och inkludera även årskurs 6 och årskurs 7. Jag tycker inte att tanken är fel. Däremot ser jag inga hinder för att redan i dag erbjuda denna möjlighet. Lagförslaget avser en skyldighet till detta i årskurs 8 och årskurs 9 om man ser att eleverna riskerar att inte nå behörighetskraven.

Det som också lyfts fram i reservationen är att man tycker att man tycker att förslaget är snävt hållet till juni månad. Det är också fel, vilket framgår av propositionen. Det finns även möjlighet att erbjuda detta under andra tider av året och då räkna av den tiden, som jag tidigare nämnde.

Fru talman! Det finns utmaningar i att rekrytera behöriga lärare. Det gäller större delen av skolväsendet. Därför är det viktigt att man framhåller det positiva med denna satsning, bland annat att huvudmännen lyfter fram de speciella undervisningsformerna - den speciella utmaningen. Att huvudmän kan överlämna undervisning på entreprenad ger också möjligheter att hantera en lokal brist på lärarresurser. I och med att lovskolan också ska ses som en del av grundskolan medger det möjlighet att använda sig av fjärrundervisning även på entreprenad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

Fru talman! Jag ser med tillförsikt på framtidens skola och svensk utbildning. Den rödgröna regeringen tillför extra resurser och stöd till skolan. Fokus har varit och är på tidiga insatser, ett attraktivt läraryrke och en jämlik skola.

Jag hoppas att alla som jobbar inom skolvärlden ser och känner att de är viktiga. Det är de nämligen. Jag brukar säga att utan en bra grund, utan utbildning, slutar människor och länder att utvecklas. Våra lärare och all annan fantastisk personal bidrar till denna grund.

Arbetet med att förbättra förutsättningarna för lärandet, bildandet, barnen och personalen är prioriterat. Med detta ser jag fram emot att fortsätta utveckla svensk skola för våra barn och deras framtid.

(Applåder)

Anf. 8 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är jag mycket glad över att regeringen nu går Moderaterna till mötes och inför obligatorisk lovskola. Jag tror att du och jag, Roza Güclü Hedin, är helt överens om att tidiga insatser är viktiga. Även om du nämnde att det kan vara en bra idé med detta även i årskurs 6 är jag lite frågande till varför ni går emot det. Skolverket må väl ändå vara en ganska tung remissinstans just i denna fråga, och de skriver mycket tydligt i sitt remissvar att det, för att säkerställa likvärdighet och med tanke på att det i dag är 20 procent av huvudmännen som inte söker pengar för lovskola, borde vara en skyldighet att erbjuda lovskola redan från årskurs 6. Jag har därför lite svårt att förstå varför regeringen inte vill ta fasta på Skolverkets mycket viktiga synpunkt i denna fråga.

Även om det naturligtvis är så att man kan erbjuda lovskola på påsklov, sportlov och höstlov om man så önskar och räkna av det, är det ändå en begränsning i fråga om när på sommaren som man får erbjuda lovskola. Varför i hela fridens namn ska det inte vara möjligt att erbjuda lovskola i juli och augusti, om huvudmannen tillsammans med lärarprofessionen och rektorer kommer överens om att detta verkar vettigast utifrån deras synpunkter? Jag har oerhört svårt att förstå varför man låser fast möjligheten att ha skola på sommarlovet till just juni månad. Jag vet inte om du har något bra svar på det. Men för mig är det fullkomligt obegripligt.

Anf. 9 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för detta. Jag tycker också att det är mycket positivt att vi har samma ambition i denna mycket viktiga fråga.

Precis som jag sa i mitt anförande kan man i propositionen läsa att det är fullt möjligt att erbjuda lovskola i de lägre årskurserna. Det är då helt enkelt upp till huvudmännen om det behövs.

Denna proposition och detta betänkande är mycket väl avvägda. Man har såklart tagit till sig olika svar från remissinstanserna. Men man har kommit fram till att det är mycket viktigt att fokusera på just årskurs 8 och årskurs 9 utifrån den risk det kan medföra om en elev inte når behörighetskraven och på så sätt inte blir behörig till ett nationellt gymnasieprogram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

När det gäller huruvida man ska ha lovskola i juli och augusti måste man någonstans, om inte skydda eleverna - det är fel ord - ändå se till att eleverna i anslutning till ordinarie skoltid och termin får det stöd som de behöver så att de helt enkelt får ett sommarlov. Det är mycket viktigt att man fokuserar och koncentrerar sig till denna tid i juni, så att dessa elever får sommarlov i juli och augusti likt övriga elever.

Anf. 10 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Betygsstatistiken som Skolverket har tagit fram när det gäller betyg från årskurs 6 och huruvida man sedan klarar sig om man har ett F i årskurs 9 och hur det alltså påverkar slutbetygen, talar faktiskt sitt tydliga språk.

Jag har mycket svårt att ha någon som helst förståelse för att man inte vill att kravet på att det ska anordnas lovskola ska gälla från årskurs 6. Med tanke på möjligheten att sedan klara gymnasieskolan måste det väl ändå vara så att ju tidigare som man kommer i fas och ju tidigare som man kan få upp sina betyg till åtminstone ett E, desto bättre är det.

Naturligtvis hoppas man att alla huvudmän tar ett ansvar och erbjuder lovskola om så behövs tidigare, kanske ännu tidigare än årskurs 6. Men vi vet ändå att det är 20 procent av huvudmännen som faktiskt inte har sökt bidrag för att anordna lovskola. Det kan vara så att de inte har några elever som har behov av det. Men jag har mycket svårt att tro att det är motiveringen. Det kan vara så att det är komplicerat att söka och att det finns olika former av återrapportering och annat som gör att de har valt bort detta.

Vi anser att detta krav ska ställas och att man faktiskt inte ska behöva gå in och söka. Det ligger pengar i det allmänna bidraget till kommunerna, och detta är ett uppdrag som man faktiskt har att redan från årskurs 6 säkerställa att alla elever är med på tåget.

Jag har så svårt att förstå varför regeringen väljer bort detta, speciellt med tanke på Skolverkets statistik och vad Skolverket säger i sitt remisssvar.

När det gäller resonemanget om att eleverna ska få ett sommarlov är det självklart att de ska få det. Men lovskolan kommer att omfatta två veckor oavsett när den är. Om man bedömer att eleven har störst nytta av den om man förlägger den till augusti, varför i hela fridens namn ska vi då reglera det så att skolan inte har möjlighet att erbjuda lovskola i augusti? För mig är det faktiskt fortfarande helt obegripligt, trots det som du, Roza Güclü Hedin, sa tidigare.

Anf. 11 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Jag delar alltså Maria Stockhaus uppfattning att det är väldigt viktigt att man satsar tidigt, och det är också därför som den här regeringen har gjort stora satsningar på tidiga insatser. Det innebär att vi har satsat på mer personal inom skolan, mindre klasser och mindre barngrupper i förskolan, vilket har resulterat i att 2 800 barngrupper har blivit mindre. Vi satsar på fler speciallärare, fler specialpedagoger, och vi satsar på Läslyftet och kompetensutveckling.

Jag kan räkna upp mängder med insatser som regeringen gör för att just satsa på barn och elever tidigt så att de ska klara hela sin skolgång. Det är väldigt viktigt att lyfta fram det i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En skyldighet att erbjuda lovskola

Jag tycker att man fastnar lite i när och hur. Skolorna och huvudmännen har möjlighet att erbjuda lovskola tidigt om de så önskar och ser att det finns ett behov. Skyldigheten har man dock från årskurs 8 och 9.

Det är också väldigt viktigt att lyfta fram att den moderatledda regeringen satsade 20 gånger mer på skattesänkningar än på skolan. Det är viktigt, därför att en jämlik skola får vi genom gemensamma resurser, och därför kommer vi att fortsätta att satsa på fler tidiga insatser, en bättre lovskola och på framtidens barn.

Anf. 12 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag ska inte bli långrandig, för jag vet att det finns andra som sitter och väntar. Jag har dock en intressant frågeställning här.

Först ska jag kanske berätta att även om vi är emot förslaget helt och hållet så är vi och regeringen helt överens om att sommarlov, det måste eleverna få ha. Det vet jag framför allt nu när det är nära förestående.

Jag anser att Roza Güclü Hedin är en ganska klok kvinna. Vi har haft många samtal, och jag tror att i det stora hela är vi ganska överens om att nya förslag ska vara baserade på forskning, relevans och en bra analys av frågorna innan vi släpper fram dessa nya förslag.

Därför blir min enda fråga, fru talman, om det finns någon analys av hur det har gått för de elever som gick i sommarskola, inte bara om de kom in på gymnasiet utan hur det sedan gick för dem i gymnasiet - alltså samma fråga som jag tog upp i talarstolen.

Anf. 13 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Tack, Stefan Jakobsson, för frågan! Det är såklart viktigt att se till forskningen när det gäller nya förslag, det håller jag helt med om, men det här är inget nytt förslag utan en skärpning av vad som redan gäller.

Att det ska bli en skyldighet att erbjuda lovskola är för att vi vill se en likvärdighet inom svensk skola. 80 procent av landets kommuner använder sig redan av den här möjligheten, och därför är det väldigt viktigt att vi härifrån garanterar att man även får det i de återstående 20 procenten av kommunerna.

Detta kan vi alltså vara överens om: Det är inget nytt förslag, utan det är en satsning för att hjälpa och stötta de elever som behöver lite extra stöd i sin undervisning för att kunna klara behörighetskraven och på sikt också komma in på ett gymnasium.

När det gäller en analys huruvida det har gått bra eller inte för de här eleverna kan jag inte svara på det. Däremot har jag mött elever som har gått i sommarskola hemma i min egen kommun, och de har tydligt sagt att det har hjälpt dem och stöttat dem i de delar som de inte klarade av.

Jag skulle alltså kunna säga det har gått bra för i alla fall dem som jag har mött.

Anf. 14 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Det är lite farligt, det där. Vi är lite inne på Vänsterpartiets linje att bedöma allt man gör utifrån en enskild persons erfarenheter.

Jag håller med Roza Güclü Hedin; jag har samma erfarenheter av att ha träffat elever, men min bedömning är tyvärr att det inte har gått så bra för de här eleverna. När vi genomför sådana här stora reformer eller skärpning av redan liggande förslag, som Roza Güclü Hedin så förnämligt kallar det, skulle det vara väldigt bra med en analys.

Jag vet att det inte finns någon sådan statistik, så egentligen är det en retorisk fråga. Det finns alltså ingenstans i den här stora propositionen någon statistik att läsa för att kunna säga okej, det här är ett bra förslag. Det är så pass bra att vi vill genomföra det och vill göra det obligatoriskt just för att det går så väldigt bra för de här eleverna på gymnasiet.

Den analysen är inte gjord, fru talman, och det är det som många gånger är felet med svensk politik: Vi tittar bara ett steg och inte två för att se hur det gick sedan.

Det är självklart inte enkom Roza Güclü Hedins ansvar att se till att det här fixas, men det vore tacknämligt för framtiden om vi får analyser som är baserade på flera steg så att vi vet hur det faktiskt går för de elever som går igenom de reformer som vi genomför i den svenska skolan.

Som lärare har man stått och sett i många år hur reformer genomförs, och om det så i ett senare skede inte blir de resultat som man hade önskat så springer man tillbaka till där vi en gång var och gör om saker.

Frågan kvarstår alltså, även om jag vet att det är en retorisk fråga som knappt behöver besvaras.