Utökad samverkan mellan domstolar

Betänkande 2016/17:JuU26

Justitieutskottets betänkande

2016/17:JuU26

Utökad samverkan mellan domstolar

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. Syftet med förslagen är att underlätta samverkan mellan domstolarna.

   Förslagen innebär bl.a. att justitieråd ges möjlighet att tjänstgöra korsvis i de båda högsta domstolarna och att möjligheterna att delegera beredningsåtgärder utvidgas i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Beredningsåtgärder i dessa domstolar får under vissa förutsättningar delegeras även till någon som är anställd vid en annan allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol eller hyresnämnd.

   De utvidgade möjligheterna att delegera beredningsåtgärder syftar bl.a. till att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå, även när antalet mål ökar kraftigt.

   Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Behandlade förslag

Proposition 2016/17:174 Utökad samverkan mellan domstolar.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Utökad samverkan mellan domstolar

Propositionen

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Utökad samverkan mellan domstolar

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-nämnder.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:174 punkterna 1–3.

Stockholm den 16 maj 2017

På justitieutskottets vägnar

Beatrice Ask

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Annika Hirvonen Falk (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Anders Hansson (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (L), Linda Snecker (V), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S), Crister Spets (SD) och Sultan Kayhan (S).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2016/17:174 Utökad samverkan mellan domstolar. I propositionen föreslår regeringen bl.a. att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i de båda högsta domstolarna och att möjligheten att delegera beredningsåtgärder ska utvidgas i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Lagförslagen har behandlats av Lagrådet.

Utskottets överväganden

Utökad samverkan mellan domstolar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Propositionen

Korsvis tjänstgöring i de högsta domstolarna

Regeringen bedömer att det finns situationer då en samverkan mellan de båda högsta domstolarna genom korsvis tjänstgöring kan vara av stort värde. Det kan exempelvis handla om mål i den ena domstolen som aktualiserar frågor inom ett visst ämnesområde som någon ledamot i den andra domstolen har särskilda kunskaper om. I vissa fall kan även jävsproblematik på så sätt få en tillfredsställande lösning. En utbytestjänstgöring mellan de två högsta domstolarna under en viss tidsperiod kan också fylla en viktig funktion genom att det främjar ett vidare utbyte både av sakkunskap och erfarenheter inom rättsområden som berör båda domstolsslagen, t.ex. europarättsliga frågor och frågor om skattetillägg, men också av arbetsrutiner.

Genom lagförslagen införs en generell möjlighet för respektive högsta domstol att förordna justitieråd från den andra domstolen att tjänstgöra i den egna domstolen. All korsvis tjänstgöring ska ske på frivillig basis, och det överlämnas till de båda högsta domstolarna att själva avgöra när och på vilka sätt möjligheten till korsvis tjänstgöring ska användas.

Regeringen anser slutligen att kravet på lagfarenhet, dvs. juristexamen eller motsvarande äldre examen, för justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen bör ändras så att det omfattar samtliga justitieråd. I dag ska minst två tredjedelar av justitieråden i Högsta förvaltningsdomstolen vara lagfarna, medan motsvarande regel för justitieråden i Högsta domstolen kräver att samtliga ska vara lagfarna. Regeringen uppger att bestämmelsen framstår som uppenbart otidsenlig och att nu aktuella lagförslag talar för att behörighetskraven i de båda högsta domstolarna bör var desamma.

Utökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder

En utgångspunkt för verksamheten inom Sveriges Domstolar är att domstolarna är självständiga myndigheter som var och en ska vara dimensionerad så att arbetsuppgifterna kan utföras av domstolens personal. Det kan dock enligt regeringen i vissa situationer uppstå ett behov av att tillfälligt förstärka en domstol genom utbyte av personal mellan domstolar. Det kan exempelvis handla om en kraftig måltillströmning eller tillfälliga vakanser vid utbildning, pensionsavgångar, sjukdom och liknande. Behovet av tillfällig förstärkning av personal är särskilt påtagligt i den situation som migrationsdomstolarna befinner sig i. Migrationsmålen har ökat markant sedan 2015 och förutses öka även under 2018, för att därefter avta i antal igen. Utbyte av personal mellan domstolar kan även bli aktuellt inom ramen för olika samverkansprojekt.

   En förutsättning för att ett utbyte av personal ska fungera är att de arbetsuppgifter som behöver utföras får delegeras även till personer som inte är anställda vid den egna domstolen. När det gäller dömande uppgifter kan en ordinarie domare förordnas att döma vid en annan domstol än den som domaren är anställd vid. I gällande lagstiftning är det däremot begränsat i vilken utsträckning beredningsåtgärder kan delegeras till exempelvis domstolshandläggare, föredragande, beredningsjurister, notarier och fiskaler i en annan domstol. Många av de åtgärder som behöver utföras inför ett måls eller ärendes avgörande har anställda vid andra domstolar kunskap om och erfarenhet av, oavsett domstolsslag och vilken ort domstolen ligger på. Anställda i en annan domstol bör därmed med endast en kortare introduktion kunna utgöra en reell resursförstärkning, med bibehållen rättssäkerhet i förfarandet.

   Utökade möjligheter till personell samverkan bedöms därför kunna bidra till en mer flexibel och mindre sårbar verksamhet och kan säkerställa och ytterligare höja kvaliteten och effektiviteten i domstolarna. De samlade personalresurserna i Sveriges Domstolar bedöms sammantaget kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt.

   Delegering av beredningsåtgärder över domstols- och ortsgränser bygger på frivillighet, och regeringen bedömer att det inte kommer att inskränka domstolarnas självständighet sinsemellan.

   Slutligen framhåller regeringen att utbildningsaspekter bör beaktas vid bedömningen av lämpligheten för notarier och fiskaler att tjänstgöra vid en annan domstol.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet finner att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas. Med detta föreslår utskottet att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2016/17:174 Utökad samverkan mellan domstolar:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag