Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet

Betänkande 2015/16:KU9

Konstitutionsutskottets betänkande

2015/16:KU9

Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vissa ändringar av den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Ändringarna innebär bl.a. att det tydliggörs att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls, att parterna inte längre ska kunna förhindra att domstolens kammare överlämnar ett mål till avgörande i stor sammansättning, att tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader och att domstolen får ökade möjligheter att avvisa ett mål när en klagande inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning.

Ändringarna finns i protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det protokollet och att riksdagen antar en följdändring i lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Lagändringen ska enligt förslaget träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Behandlat förslag

Proposition 2015/16:18 Ändringsprotokoll nr 15 – Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ändringar i Europakonventionen, protokoll nr 15

Propositionen

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Godkännande av ändringsprotokoll

Riksdagen godkänner protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:18 punkt 1.

2.	Antagande av lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:18 punkt 2.

Stockholm den 26 januari 2016

På konstitutionsutskottets vägnar

Andreas Norlén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Hans Ekström (S), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (M), Emanuel Öz (S), Fredrik Eriksson (SD), Mathias Sundin (L), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Emilia Töyrä (S), Berit Högman (S) och Marta Obminska (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 16 maj 2013 antog Europarådets ministerkommitté protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Protokollet öppnades för undertecknande den 24 juni 2013. Sverige undertecknade protokollet med förbehåll för ratifikation den 25 juni 2013.

En redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om proposition den 24 september 2015 finns i propositionen Ändringsprotokoll nr 15 – Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet (prop. 2015/16:18 s. 12).

Bakgrund

Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna antogs 1950 och trädde i kraft 1953. Den har därefter justerats flera gånger. Nämnas kan att genom ändringsprotokoll nr 11 som trädde i kraft 1998 inrättades en heltidsarbetande domstol som ersatte den tidigare kommissionen och domstolen. Vidare kan nämnas att den 1 juni 2010 trädde ändringsprotokoll nr 14 i kraft, vilket bl.a. innebar att kommittéer med tre domare kan döma i mer rutinartade mål och att en enskild domare i enklare fall kan besluta att mål inte ska tas upp till prövning i sak.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen dels godkänner protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, dels antar ett förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Protokollet syftar till att öka effektiviteten hos den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (Europadomstolen), genom att

–      det tydliggörs att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls och att de också har en viss bedömningsmarginal när de utövar denna skyldighet

–      parterna inte längre ska kunna förhindra domstolens kammare att överlämna ett mål till avgörande i stor sammansättning

–      tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen minskas från sex till fyra månader

–      domstolen får ökade möjligheter att avvisa ett mål när en klagande inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning

–      bestämmelsen att en domare måste avsluta sin tjänstgöring när han eller hon fyller 70 år upphävs, och det i stället införs en bestämmelse att en domarkandidat måste vara under 65 år när förfarandet inför tillsättande av en domartjänst inleds.

En följdändring föreslås i lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets överväganden

Ändringar i Europakonventionen, protokoll nr 15

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner protokoll nr 15 om ändring av Europakonventionen och antar regeringens förslag till följdändring i lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen Ändringsprotokoll nr 15 – Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet (prop. 2015/16:18) att riksdagen ska godkänna ändringsprotokoll nr 15 till Europakonventionen samt besluta om den ändring i lagen (1994:1219) som föranleds av godkännandet. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Som en utgångspunkt framhåller regeringen att Europadomstolen, för att även fortsättningsvis kunna axla sin roll som en garant för skyddet av grundläggande rättigheter, måste ges förutsättningar att fatta väl avvägda beslut inom en skälig tid. Regeringen påpekar även att protokoll nr 15 utgör en helhet som Sverige antingen ställer sig bakom eller förkastar. Det är inte möjligt att ratificera endast vissa delar av protokollet. Avgörande för om Sverige bör ratificera protokollet är därför, anför regeringen, om ändringarna i protokollet sammantaget innebär att domstolens möjligheter att slå vakt om skyddet för enskildas fri- och rättigheter stärks.

I ingressen till konventionen förs det in skrivningar som innebär att principerna om subsidiaritet och konventionsstaternas bedömningsmarginal synliggörs. Regeringen understryker att principen om staternas bedömningsmarginal har utvecklats i Europadomstolens praxis och ofta åberopas av såväl konventionsstater som Europadomstolen. Den principen har en nära koppling till subsidiaritetsprincipen, som innebär att det i första hand är konventionsstaterna som ansvarar för att rättigheterna i Europakonventionen upprätthålls och att Europadomstolens uppgift är att kontrollera att staterna uppfyller sina skyldigheter på området. De båda principerna har så stor betydelse att det är rimligt att de kommer till tydligt uttryck i konventionen. I propositionen hänvisas till den förklarande rapporten till protokoll nr 15 och att det där klargörs att förslaget inte innebär någon materiell förändring av principens tillämpningsområde. Hänvisningen till staternas bedömningsmarginal innebär enligt regeringen alltså inte någon förändring i sak. 

En ändring för att ge domstolen förutsättningar att effektivisera arbetet och på så sätt komma till rätta med mängden oavslutade ärenden innebär att parterna inte längre ska ha möjlighet att hindra Europadomstolen från att hänskjuta ett mål till att avgöras i stor sammansättning. Ändringen innebär att processen förkortas i de mål som avgörs i stor sammansättning. Dessutom ges Europadomstolen ökade möjligheter att tillgodose kravet på en enhetlig praxis, eftersom parterna inte längre kan hindra att domstolen i stor sammansättning klargör rättsläget i komplicerade frågor.

Protokollet ger Europadomstolen ökade möjligheter att avvisa klagomål i de fall där klaganden inte har lidit avsevärt men av en konventionskränkning, då det för avvisning inte längre ska krävas att den enskilde fått en prövning i inhemsk domstol. Ändringen ger uttryck för principen de minimis non curat praetor, dvs. principen om att domstolen inte ska ägna sig åt bagatellartade mål. Detta innebär att domstolen inte behöver ägna tid och kraft åt mål som inte bör avgöras av en internationell domstol som Europadomstolen. I stället frigörs tid och resurser för domstolen att handlägga mål där enskilda har lidit avsevärt men. Regeringen betonar att det är viktigt att komma ihåg att Europadomstolen alltid måste pröva ett mål om respekten för mänskliga rättigheter kräver det. Detta gäller alltså även om klaganden inte har lidit avsevärt men. Enligt regeringen finns det därför ingen risk att ändringen kommer att medföra att Europadomstolen avvisar mål som borde ha prövats av domstolen. Ändringen strider enligt regeringens mening inte heller mot subsidiaritetsprincipen. Regeringen uppmärksammar också att det undantag som nu tas bort har haft en mycket begränsad betydelse i domstolens praxis.

Tidsfristen för att ge in klagomål till Europadomstolen minskas från sex till fyra månader med hänvisning till utvecklingen på kommunikationsområdet. Regeringen framhåller att klagofristen, även med den ändringen, är väl tilltagen och att ändringen inte gör att Sverige bör avstå från att ratificera protokollet.

Kandidater för domartjänst måste vara under 65 år det datum till vilket den parlamentariska församlingen begärt in en lista på kandidater. Ändringen ska tillgodose behovet av att inte ha för gamla domare och undanröja risken för att erfarna domare måste avsluta sin tjänstgöring under mandatperioden. Eftersom det inte längre finns någon möjlighet att förlänga en domares mandatperiod finns det heller inte något behov av bestämmelsen att en domare måste avsluta sin tjänstgöring när han eller hon fyller 70 år. 

I lagtexten föreslås dels en ändring som innebär att en hänvisning till protokoll nr 15 förs in i 1 § första stycket, dels en redaktionell ändring i andra stycket som tydliggör att bilagan till lagen innehåller tilläggsprotokollen till konventionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i de bedömningar som regeringen har gjort i propositionen samt anser att Sverige ska tillträda ändringsprotokoll 15 till Europakonventionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner protokollet och antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2015/16:18 Ändringsprotokoll nr 15 - Nya regler för att öka Europadomstolens effektivitet:

1.Riksdagen godkänner protokoll nr 15 om ändring av den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (avsnitt 6).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag