Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

7 kap. rättegångsbalken

Betänkande 2000/01:JuU23

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 maj 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC
7 kap. rättegångsbalken(doc, 90 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_juu_23(pdf, 213 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:23 7 kap. rättegångsbalken

Beslut

Modernisering av rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare (JuU23)

Rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare moderniseras. En uttrycklig bestämmelse om vilka åklagare som är allmänna åklagare införs, vilket medför vissa förändringar när det gäller titlarna inom åklagarväsendet. Bestämmelserna om allmänna åklagares behörighet anpassas till åklagar- och domstolsorganisationen. Bestämmelsen om jäv mot åklagare utvidgas till att gälla även vid andra åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt rättegångsbalken. Bestämmelserna om jäv mot polismyndighet och polisman ändras till att gälla anställda inom polisväsendet som vidtar åtgärder eller fattar beslut enligt rättegångsbalken. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2002.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen
Riksdagens beslut
Bifall till utskottets hemställan
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 2
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-04-19
Justering: 2001-04-26
Trycklov: 2001-09-26
Betänkande 2000/01:JuU23

Alla beredningar i utskottet

2001-04-19

Modernisering av rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare (JuU23)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till modernisering av rättegångsbalkens bestämmelser om åklagare. En uttrycklig bestämmelse om vilka åklagare som är allmänna åklagare föreslås, vilket medför vissa förändringar när det gäller titlarna inom åklagarväsendet. Bestämmelserna om allmänna åklagares behörighet anpassas till åklagar- och domstolsorganisationen. Bestämmelsen om jäv mot åklagare utvidgas till att gälla även vid andra åklagaruppgifter än åtgärder eller beslut enligt rättegångsbalken. Bestämmelserna om jäv mot polismyndighet och polisman ändras till att gälla anställda inom polisväsendet som vidtar åtgärder eller fattar beslut enligt rättegångsbalken. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2002.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-05-10
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:JuU23, 7 kap. rättegångsbalken

Debatt om förslag 2000/01:JuU23

Webb-tv: 7 kap. rättegångsbalken

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

ALICE ÅSTRÖM (V)
Anf. 34 ALICE ÅSTRÖM (V)
Herr talman! Anders Sjölunds interpellation är viktig. Han vill ha ett antal konkreta svar som rege- ringen i dag inte kan lämna eftersom det här handlar om en förhandling. Vi har sagt upp avtalet. Vi kom- mer att se till att vi har en särskild statlig representant som tar upp förhandlingarna med landstinget. Det är naturligt att ett antal frågor då kommer upp på bordet. Jag kan i dag inte helt och fullt avslöja exakt hur vi kommer att välja att ta olika mått och steg i dessa förhandlingar. Det är ett alldeles för tidigt skede för det. En naturlig fråga som kommer upp är ju fördel- ningen av befintliga medel. Jag kan gissa att det kommer att finnas starka synpunkter som kommer att variera mellan landstingen. Naturligtvis kommer alla landsting att hävda att just de har förutsättningar att kräva en omfördelning. Under arbetets gång är det naturligtvis viktigt att klargöra hur den här fördelningen bör vara. Då kom- mer vi också till frågan om Umeås ställning i sam- manhanget. Det är inte så att det bara är studieplat- serna som styr resursfördelningen utan det är också forskningsvolymen. Det är det som har gjort att den utredning som jag citerade, som låg till grund för systemet, inte pekade på någon snedfördelning. Låt oss se vad vi kommer fram till i de gemen- samma resonemangen. Det ska naturligtvis vara en ordning som gör att vi får en rättvis och rimlig för- delning baserad på saklig grund av de mycket stora statliga resurser som det här handlar om. Men det är för mig för tidigt att gå in i delarna. Låt oss nu sätta i gång den förhandlingsprocess som ska resultera i att vi efter 2003 ska ha ett system som är moderniserat och som verkligen stämmer överens med dagens högskolesystem.
KIA ANDREASSON (Mp)
Anf. 35 KIA ANDREASSON (Mp)
Herr talman! Jag uppfattar svaret så att det trots allt finns en insikt om att det är en obalans mellan de olika lärosätena. Det är också riktigt att det i början inte var särskilt mycket forskning som kunde av- speglas i medelstilldelningen. Nu är läget ett helt annat, det hoppas jag att utbildningsministern också inser. Det är min förhoppning att han i det här sam- talet med utredaren också beskriver att förhandlingar- na bör föras i den riktningen att det ska tillföras mer medel. Jag har här protokollet från den sista förhandling- en mellan staten och Landstingsförbundet, som regle- rar just det här. Det är intressant läsning. Man kan förstå att andra lärosäten inte är särskilt intresserade av att minska sin nivå för att skicka mer till Norrland. Det skulle förvåna mig om man skulle gå med på det alldeles frivilligt. Därför återkommer jag till frågan om resurstillskott med hänvisning till att det faktiskt är beslutat om fler läkarstudieplatser. Är det minis- terns uppfattning att man kan ta av den här, så att säga, merpotten hur stor den nu blir? Jag utgår från att regeringen tycker att det är rik- tigt säga att tillsätter man fler platser bör det också avspeglas i budgeten. Då kan man tillföra Umeå en större del av den tillkommande kakan, och då får de andra lärosätena lite mindre helt enkelt. Kan man tänka sig en sådan lösning? Jag har talat med kamrater på läkarutbildningen i Umeå. De är bekymrade över det här och funderar över vad som är rimligt. De säger så här: Kan man inte ha ett system som har en direkt koppling, en likvärdig ersättning för samma utbildningsuppdrag, dvs. oavsett var vi finns i landet får vi något slags studiepeng, läkarstudentpeng eller något liknande? Det förespråkar man. Det vore intressant att höra vad ministern har för synpunkter på det.
HELENA ZAKARIASEN (S)
Anf. 36 HELENA ZAKARIASEN (S)
Herr talman! Jag kommer att göra Anders Sjölund besviken om han vill ha ytterligare preciseringar av det skäl som jag nämnde i min förra replik. Vi ska nu börja förhandlingar, förhandlingar som jag tror kan bli ganska komplicerade men som jag också har goda förhoppningar om kan ge oss ett bättre system för att fördela de mycket stora resurser som det handlar om. Jag vill återigen påpeka för Anders Sjölund att det inte bara handlar om läkarstudenter. Det handlar också om forskningsvolymen och den kliniska forsk- ningen, om intrånget där och de ersättningar som därmed är kopplade till detta. Därför blir det inte så enkelt att bara relatera till antalet studenter vid ut- bildningarna. Vidare vill jag egentligen inte gå i denna diskus- sion. Nu har vi framför oss ett uppsagt avtal. Det blir en uppstart på förhandlingar och en chans till ett mycket bättre system. De frågor som Anders Sjölund tar upp kommer med all säkerhet att belysas i dessa diskussioner, och vi ska naturligtvis ha ett system som på ett rättvist och rimligt sätt fördelar resurser över landet. Det kommer inte att vara så att vi är beredda att tillsätta extra resurser för att lösa sådant som vi kommer fram till är snedsitsar. Det måste lösas inom systemet. Extra resurser är kopplat till ökade utbild- ningssatsningar, som Anders Sjölund påpekar.
ALICE ÅSTRÖM (V)
Anf. 37 ALICE ÅSTRÖM (V)
Herr talman! Då vill jag säga något helt kort. Jag förstår att vi inte kommer längre i den här debatten. Jag får åka hem och berätta att vi inte kan få något besked utan får avvakta några år till. Medan gräset växer dör kon, brukar man säga. Jag hoppas att det bara är ett uttryckssätt, men läget är allvarligt. Jag hoppas att ministern trots allt tar med sig de synpunkter som jag har fört fram i den här debatten och att det här är något som berör lärosätet i Umeå på ett mycket kraftfullt sätt. Man är bekymrad, och jag jag hoppas att det också avspeglar sig i den förhand- lingar som kommer. Jag förstår att det inte blir några extra resurser för att åtgärda snedsitsar, som ministern sade. Det kan jag förstå i så fall. Men det lilla hoppet fanns trots allt där att det kommer mer pengar för de extra studieplatser som så småningom dyker upp i systemet.
HELENA ZAKARIASEN (S)
Anf. 38 HELENA ZAKARIASEN (S)
Herr talman! Tomas Högström har i en interpella- tion ställt frågan vilka åtgärder jag tänker vidta på kort sikt och hur jag tänker säkra den långsiktiga finansieringen av den industriella forskningen. Frågan är ställd mot bakgrund av att Tomas Högström säger sig ha hört från olika håll att Vinnova har fått mindre pengar till industrirelaterad forskning. Som jag framhöll i mitt frågesvar den 21 mars har Verket för innovationssystem inte fått neddragna resurser till forskning och utveckling. Olika rykten ändrar inte på detta förhållande. Vinnovas anslag uppgår till drygt 1 miljard kro- nor, varav 10 % avser förvaltningsmedel och reste- rande 90 % satsas på forskning och utveckling under innevarande år. Några minskningar är inte aktuella när det gäller stödet till industrirelaterad forskning och utveckling. Ledningen för Vinnova har förklarat att myndigheten avser att hålla insatserna för industri- forskningsinstituten på ungefär samma nivå som tidigare år. Som jag också sade den 21 mars är jag inte främmande för att föreslå regeringen att vidta åtgärder om så inte blir fallet. Under perioden 1997-2000 erhöll industriforsk- ningsinstituten årligen i genomsnitt 250 miljoner kronor från dåvarande NUTEK samt 100 miljoner kronor via holdingbolaget Ireco som bl. a. förvaltar statens aktier i vissa industriforskningsinstitut. År 2001 erhåller industriforskningsinstituten drygt 260 miljoner kronor från Vinnova samt 75 miljoner kro- nor via Ireco. Dessutom har industriforskningsinsti- tuten också möjlighet att ansöka om medel från Vin- nova inom ramen för myndighetens övriga verksam- heter. Vad gäller statens långsiktiga syn på industri- forskningsinstituten, avser regeringen att till hösten återkomma till riksdagen i denna fråga. Jag kan av naturliga skäl inte här och nu gå närmare in på inne- hållet i regeringens kommande förslag. Jag kan emellertid redan nu säga så mycket att det inte finns några planer på neddragningar av Vinnovas resurser. Avsikten är tvärtom att öka dessa under de komman- de två åren så att anslagsnivån, i enlighet med försla- get i förra årets forskningsproposition, år 2003 ligger 40 miljoner kronor högre än år 2000. Som regeringen framhöll i fjolårets forskningspo- litiska proposition har ett förnyelsearbete redan inletts vad gäller industriforskningsinstituten. Syftet med förnyelseprocessen är att utveckla instituten så att de kan möta nya kunskapsbehov samt utöka och förnya kundkretsen. Det traditionella systemet med ett i praktiken "garanterat" statligt stöd till ett antal intres- seföreningars institut kommer successivt att avveck- las. De direkta anslagen ersätts i stället av olika for- mer av projektstöd.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-05-10

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.