Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd
Betänkande 2026/27:SfU6
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-11-18
- Beslut fattades
- 2026-11-18
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd har behandlats (SfU6)
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets kontroller i arbetstillståndsärenden är effektiva för att motverka fel och missbruk.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att kontrollerna inte är effektiva, vare sig när det gäller kontroller vid ansökan om arbetstillstånd eller i fråga om efterkontroller av pågående arbetstillstånd. Enligt Riksrevisionen riskerar bristerna att bidra till ökad arbetskraftsexploatering, osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.
I en skrivelse har regeringen redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd och sina åtgärder med anledning av iakttagelserna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och anger att den har vidtagit flera åtgärder i linje med dessa.
Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd har behandlats (SfU6)
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets kontroller i arbetstillståndsärenden är effektiva för att motverka fel och missbruk.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att kontrollerna inte är effektiva, vare sig när det gäller kontroller vid ansökan om arbetstillstånd eller i fråga om efterkontroller av pågående arbetstillstånd. Enligt Riksrevisionen riskerar bristerna att bidra till ökad arbetskraftsexploatering, osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.
I en skrivelse har regeringen redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd och sina åtgärder med anledning av iakttagelserna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och anger att den har vidtagit flera åtgärder i linje med dessa.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt om förslag 2026/27:SfU6
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 16 Ola Möller (S)
Fru talman! Riksrevisionen har granskat Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd. Granskningen visar att detta arbete inte har varit effektivt. Brister i arbetet riskerar att öka arbetskraftsexploateringen och den osunda konkurrensen. Sammantaget leder detta också till mer arbetslivskriminalitet.
Bland annat framhålls att arbetstillstånd har beviljats hos arbetsgivare som tidigare bedömts som oseriösa, utan att någon fördjupad utredning gjorts vid nya ansökningar. Vi socialdemokrater har länge påtalat denna brist. Vi hävdar att en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning tillsammans med arbetsmarknadens parter väsentligen skulle minska detta missbruk.
Vi noterar också att den hemställan som Migrationsverket skickade till Justitiedepartementet i juni 2025 om lagändringar i syfte att stärka verkets kontrollverksamhet än så länge inte har lett till någon konkret åtgärd när det gäller hur länge den oseriösa arbetsgivaren ligger kvar i systemet. Den passiviteten förtjänar kritik i ljuset av hur mycket annan migrationspolitik och liknande styrning som levererades under den här perioden. Detta borde ha åtgärdats, eftersom det kom från en myndighet som en hemställan.
Det här visar sammantaget att vi socialdemokrater har en modell som skulle vara bättre för att hantera de här frågorna, nämligen en myndighetsbaserad och behovsprövad arbetskraftsinvandring. Skälet till att vi vill införa denna modell är att vi vill förebygga att allt det som beskrivs i rapporten uppkommer. Väldigt många av de åtgärder som vidtas från regeringens sida har i stället handlat om att straffa dem som gör fel, men det visar sig att även det arbetet brister.
Med en myndighetsbaserad och behovsprövad arbetskraftsinvandring, där de fackliga parterna och arbetsgivarparten är delaktiga på ett mer framträdande sätt, skulle man kunna stoppa det här redan vid gränsen. Då får vi inte en situation där vi behöver straffa de här arbetsgivarna i efterhand och där människor blir utsatta för exploatering.
Rapporten välkomnas såklart, men det är en beklämmande bild som visas upp. Vi tycker att det borde ha vidtagits ytterligare åtgärder för att förebygga detta. Framför allt är rapporten en bekräftelse på att den modell som vi socialdemokrater driver på för är rätt väg att gå.
(Applåder)
Anf. 17 Magnus Resare (M)
Fru talman! Detta är såklart en viktig rapport. Jag tycker om riksrevisionsrapporter. De är bra på att belysa problem som förekommer i svenska myndigheter och som man behöver ta tag i och åtgärda. Det här är inget undantag. Rapporten sätter fingret på några problem som jag hörde talas om och upplevde under den gångna mandatperioden och som jag vet att regeringen har arbetat hårt med att stävja.
Jag var på Migrationsverket för ett par år sedan och fick till mig hur en av landets största hamburgerrestaurangkedjor hade blivit utsatt för attacker, eller vad det ska kallas, av personer som fyllt i att de skulle få anställning inom kedjan. Kedjan bedömdes vara seriös, vilket den också är. När man efter två år ska kontrollera att allting har funkat bra för den arbetstagare som kommit hit är de väldigt frågande på huvudkontoret, eftersom de inte har någon sådan anställd. Det visar sig att personen i fråga bara har gått in och fyllt i blanketterna och fuskat sig till ett arbetstillstånd. Sedan vet man inte vad som har hänt med människan, som har varit här under ett par år och kunnat resa fritt i Europa. Man vet inte om den har begått brott eller levt på andra märkliga eller dåliga sätt. Det är uppenbart att det har skett ett väldigt missbruk i de här systemen.
Rapporten sätter fingret på att det har varit för dåliga kontroller och granskningar av dem som kommer hit. Det är inte positivt om människor kommer hit för att jobba men inte arbetar utan missbrukar våra system. Det finns risk för exploatering av människor och för att människor kommer hit i helt andra syften än att gå till jobbet.
Jag tycker därför att det är bra att regeringen arbetade med arbetskraftsinvandringsfrågan under hela den gångna mandatperioden. Vi har gått från att ha starkt fokus på lågkvalificerad arbetskraft till att nu få hit mer högkvalificerad arbetskraft. Det kommer i sig, tror jag, att minska risken för den här typen av fusk; den typ av arbetsgivare som ger tillstånd till högkvalificerad arbetskraft kanske är mindre benägen att fuska med tillstånden och upprätta skenanställningar eller vad det nu kan vara som utmanar den svenska arbetsmarknaden.
Det är uppenbart att regeringen har tagit tag i den här frågan. Jag hade i september möte med Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Göteborg. Vi pratade om bekymret med arbetsgivare som bedöms vara oseriösa och hur man arbetar vidare med dem. De berättade då att man har tagit tag i det här, så att man nu har bra kontroll på vilka arbetsgivare i landet som bedöms vara oseriösa och att man snabbt kan neka dem att ta hit fler arbetstagare.
Vi pratade också om det faktum att en arbetsgivare som någon gång bedömts vara oseriös rimligtvis måste få chansen att visa att han har bättrat sig och att personen eller företaget nu kan erbjuda sjysta anställningar där det inte finns en massa problem eller risk för missbruk. Det är klart att vissa arbetsgivare under resten av sitt liv kommer att vara olämpliga att ta hit folk, till exempel om de exploaterat människor på ett sätt som inte går att tolerera. Men det kommer också att finnas många arbetsgivare med någon mindre brist som man behöver få chansen att komma till rätta med.
Jag fick goda svar från Migrationsverket och upplevde att man verkligen har tagit tag i och börjat arbeta med den här frågan för att få ordning på den svenska migrationssituationen.
Regeringen tog emot rapporten och har varit tydlig med att de aktivt arbetar vidare med frågan. Jag tror att vi i den här kammaren behöver ha en bred samverkan under den kommande mandatperioden, oavsett vilken regering som tillträder, och fortsätta att arbeta med de här frågorna.
Det är viktigt för oss i Sverige att arbetsmarknaden är rättssäker och att människor som söker arbetstillstånd inte kommer hit av andra skäl än att jobba, för det ska inte missbrukas. När vi har behov av arbetstagare i det här landet ska systemen inte flödas över av människor som tror att det är en genväg in för att kanske begå brott eller leva utanför samhället på annat sätt.
Fru talman! Vi lägger rapporten till handlingarna.
(Applåder)
Anf. 18 Jessica Stegrud (SD)
Fru talman! I dag har vi en dragning om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd.
Jag tänker börja med en berättelse från verkligheten, fru talman. Jag åker av förklarliga skäl mycket taxi i tjänsten, och jag har för vana att fråga i stort sett alla taxichaufförer hur tillståndet i taxibranschen är just nu. Jag tycker att frågan är intressant ur många aspekter. Taxibranschen är konjunkturkänslig och väldigt konkurrensutsatt, och jag upplever att de allra flesta som jobbar där har någon form av invandrarbakgrund.
Taxichaufförer möter många sorters människor och får se olika sidor av vårt land i dag, och de svar jag får ser jag som en temperaturmätare för allt från hur ekonomin ser ut just nu till hur vårt land fungerar eller inte fungerar.
Det senaste året har jag haft många intressanta diskussioner om allt från islams utbredning i Sverige till det val som vi precis har genomfört. Störst intryck gjorde nog diskussionen med en andra generationens invandrare från Irak som, när han fick reda på att jag var politiker, utbrast: ”Du måste göra något åt taxibranschen!”
När jag frågade vad han tänkte på svarade han att det har blivit nästan omöjligt att försörja sig. Han jobbar ofta tolvtimmarspass, ibland upp till sex dagar i veckan. Han har tre barn att försörja, men marginalerna har blivit otroligt små. Man konkurrerar inte bara med Uber och Bolt och så vidare utan också med arbetskraftsinvandrare från tredjeland. Han nämnde framför allt taxichaufförer från Pakistan.
Jag frågade vad problemet med det är – vi införde ju ett lönegolv för några år sedan, som dessutom har höjts nu. Han svarade att det inte spelar någon roll. Oseriösa arbetsgivare registrerar ett stort antal bilar, förmodligen alltför många för hela branschen utifrån vad som är rimligt. På papperet har förarna en lön på kanske 34 000–35 000 i månaden, men sedan får de betala tillbaka till arbetsgivaren. Dessutom bor de kanske tio personer i andra, tredje eller fjärde hand i en tvåa i Rosengård.
Han sa: ”Jessica! Ni måste göra något åt det här. Det fungerar inte för oss som redan är här.”
Man kan undra varför tar jag upp just denna anekdot, för det är ju just anekdotisk bevisföring. Jag gör det därför att det sätter fingret på de problem som vi har i dag. Vi har en arbetskraftsinvandring från tredjeland som har varit alldeles för dåligt reglerad. Nu har vi gjort mycket på det här området. Vi har infört ett lönegolv och har en hel del krav när det handlar om anhöriginvandring och så vidare, men problemen kvarstår.
Fru talman! Man får komma ihåg att rätten att resa till Sverige, arbeta här och bygga en framtid i vårt land är något som har ett mycket stort värde för människor över hela världen, vilket är fullt förståeligt. Ett arbetstillstånd kan innebära en möjlighet att försörja sig, förbättra sin tillvaro och, under vissa förutsättningar, ta hit sin familj och åtnjuta välfärd och en trygghet som man kanske inte skulle haft annars. På några års sikt kan det också öppna vägen till permanent uppehållstillstånd och slutligen svenskt medborgarskap.
Just detta faktum öppnar såklart upp en marknad för oseriösa arbetsgivare – en marknad där människor betalar för anställningar och arbetstillstånd och riskerar att utsättas för arbetslivsexploatering och – i de allvarligaste fallen – människohandel. Det göder skuggsamhället och gör det i praktiken omöjligt att verka lagligt i vissa branscher. Taxibranschen är bara ett exempel.
Just därför måste den här typen av tillstånd tas på största allvar. Vi måste kunna säkerställa att arbetet faktiskt finns, att arbetsgivaren är seriös, att lönen betalas ut och att de villkor som ligger till grund för beslutet också gäller i verkligheten, för när staten beviljar ett arbetstillstånd fattar den samtidigt ett beslut om vem som får vistas i och arbeta i vårt land.
Fru talman! En reglerad migration kräver att vi har kontroll över vilka som kommer till Sverige och vilka grunder de kommer på samt att förutsättningarna för deras tillstånd fortfarande är uppfyllda. Det handlar om vårt lands möjligheter att bestämma över sin egen utveckling och värna vår arbetsmarknad och våra gemensamma resurser och om förtroendet för våra myndigheter. Det handlar också om att skydda människor från att utnyttjas.
För att vi ska förstå hur vi hamnat i den här situationen vill jag prata lite kort om det politiska ansvaret.
År 2008 öppnade den moderatledda alliansregeringen i samarbete med Miljöpartiet upp för arbetskraftsinvandring. Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen avskaffades. Arbetsgivarens bedömning skulle styra rekryteringsbehovet, även i yrken där det redan fanns arbetskraft i Sverige.
Socialdemokraterna, som hade makten i åtta år, behöll denna grundmodell. De gjorde vissa skärpningar, i ärlighetens namn, bland annat krav på anställningsavtal och försörjningskrav för medföljande familj. Åtgärderna infördes 2022 – man kan tycka att det borde ha varit självklart redan från början. Den grundläggande ordningen bestod. Först under sitt sista regeringsår tillsatte de en utredning om en behovsprövad arbetskraftsinvandring, men det infördes inte under deras regeringstid. Åtgärder vidtogs, men de räckte inte för att komma till rätta med problemen.
Fru talman! Jag ska avrunda med att säga varför vi har ett annat problem med det här. Just den arbetskraftsinvandring som vi ser från tredje världen är allt som oftast lågkvalificerad. Samtidigt har vi en arbetsmarknad i Sverige med en halv miljon arbetslösa, varav många inte klarar kraven för svensk arbetsmarknad i dag. Först och främst är det lågkvalificerad arbetskraft som inte finner någon matchning på arbetsmarknaden. Att då fylla på med lågkvalificerad arbetskraftsinvandring från tredje världen är inte receptet för ett framgångsrikt land och en fungerande arbetsmarknad i Sverige.
Det har stramats upp, och mycket har gjorts även under den här mandatperioden. Vi är garanten för att det blir ordning och reda i svensk migrationspolitik, och det kommer vi att fortsätta att vara de kommande åren, oavsett regering.
Jag välkomnar rapporten och tar för givet att man kommer att driva igenom åtgärderna, som behövs för att få ordning på de problem som återstår.
Anf. 19 Ola Möller (S)
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Stegrud!
Det är intressant att taxibranschen tas upp här. Vi har ju läst att Tobias Andersson, som är partikamrat till Jessica Stegrud, åker mycket taxi i sin tjänsteutövning i riksdagen. Han är tydlig med att han åker med Uber eller Bolt. Där finns inga kollektivavtal, utan det handlar om precis de grupper som Jessica Stegrud pekar på med hela handen. Hon säger att de kommer från tredje världen, att de utnyttjas och att de kör till löner som leder till låga priser, vilket slår sönder den svenska taxibranschen.
Nu ser vi att ytterligare företag är på väg till Sverige. Tydligen ska någon miljardär i Vietnam etablera en hiskelig massa taxibilar här. Sannolikheten för att det tecknas kollektivavtal är ganska låg, och risken är att vi hamnar i en Teslaliknande situation. I den stod för övrigt nämnda Andersson på Teslas sida och tyckte att kollektivavtal inte skulle tecknas.
Min fråga till ledamoten Stegrud är: Hur ser ledamoten Stegrud på att man åker med Bolt och Uber, som slår sönder taxibranschen på det sätt som ledamoten Stegrud här beskrev?
Anf. 20 Jessica Stegrud (SD)
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Nu är ju inte det det främsta skälet till att taximarknaden ser ut som den gör. De seriösa taxiförarna har ju den här konkurrensen från tredjeland, som jobbar under helt orimliga villkor. Så borde det inte vara. Vi har ju höjt gränsen med lönegolvet, vilket verkligen är ett steg framåt. Hade Socialdemokraternas modell fått gälla hade det sett ännu värre ut.
Jag tycker att man ska gynna de seriösa taxibolagen. Det ska inte gå att fuska sig till arbetstillstånd när man kommer hit. Det ska bort. De oseriösa taxibolagen måste rensas bort från marknaden. Kontrollerna måste bli mycket bättre. Där är vi helt överens.
När det gäller gigekonomin eller vad vi nu ska kalla det är jag inte insatt i den frågan, men jag tror att vi går under EU-lagstiftning. Min fasta övertygelse är att Sverige är ett land som över huvud taget inte behöver taxichaufförer från Pakistan, Indien eller Bangladesh. Vi har, precis som jag nämnde, en arbetsmarknad med hundratusentals med låg utbildning som står långt från arbetsmarknaden.
Det kan vara ett första steg in på arbetsmarknaden att börja jobba som taxichaufför i Sverige när man redan är här, när man har uppehållstillstånd eller till och med är född här och har medborgarskap. Det tycker vi är den viktigaste reformen att ta med sig.
Anf. 21 Ola Möller (S)
Fru talman! Jag noterar att jag inte får något svar på varför ledande sverigedemokrater då åker med just de förare som ledamoten Stegrud pekar på, så vi går väl vidare.
På tal om lagstiftning för EU undrar jag över det EU-direktiv som heter single permit och den lagrådsremiss som regeringen – och även Sverigedemokraterna, utgår jag från – stod bakom. Det handlar om att man som arbetskraftsinvandrare från tredjeland ska kunna komma in i Sverige och redan då byta arbete, direkt när man har kommit in på svensk arbetsmarknad, bara via en anmälan till Migrationsverket. Givet de enormt bristande kontroller som Riksrevisionens rapport har visat på undrar jag hur Sverigedemokraterna kan ställa upp på att man från dag ett när man har kommit in i Sverige ska kunna byta arbetsgivare.
Det här direktivet möjliggör karenstider och också längre granskningstider – 45 dagars granskningstid och 90 dagar tror jag att det är, nej, nio månader innan man får byta arbetsgivare första gången. Menar ledamoten Stegrud att den sverigedemokratiska positionen är att det är en rimlig väg att gå att man som arbetskraftsinvandrare från dag ett ska kunna byta arbetsgivare endast via en anmälan till Migrationsverket, givet det som kommer fram i Riksrevisionens granskning? Det kommer ju att innebära att det viktiga är att man tar sig in i Sverige. Det är uppenbarligen ganska enkelt, enligt Riksrevisionens rapport, om man bara vet hur man ska göra. Och sedan ska man direkt kunna byta arbete. Det om något kommer ju att slå sönder allt det som ledamoten Stegrud står här och talar sig varm för.
Min fråga är: Kommer Sverigedemokraterna att vidhålla den position man har haft hittills i fråga om singel permit-direktivet, eller kommer Sverigedemokraterna att ställa upp på det som vi socialdemokrater driver, det vill säga att vi ska utnyttja de karenstider som finns i direktivet?
Anf. 22 Jessica Stegrud (SD)
Fru talman! Jag kan göra en lång lista på socialdemokratiska företrädare som tar både Uber och Bolt runt om i landet, så det blir lite tramsigt om jag ska stå här och förklara varför en sverigedemokratisk företrädare väljer att göra det. Det får han helt enkelt svara på själv.
När det gäller single permit är det ett EU-direktiv, som faktiskt redan skulle ha varit infört. Det finns en anledning till att det inte är det, och det är att just Sverigedemokraterna har försökt dra ut på det. Det är helt sant. Vi tycker också att det är orimligt med den ordning som är. Det är förvisso ett EU-direktiv, men vi tycker att det ska finnas spärrar. Vi kan faktiskt införa spärrar i den svenska lagstiftningen trots att det i grunden är ett EU-direktiv som vi behöver följa.
Socialdemokraterna har en stor förkärlek för EU. När jag satt i EU-parlamentet röstade man igenom reform efter reform, allt som flyttar makten ned till Bryssel, så att man nu står här och klagar på ett direktiv som vi i slutänden måste implementera är faktiskt ganska fascinerande.
Jag ska ändå ge ledamoten en inblick: Vi är i den här frågan faktiskt lite mer överens med just er socialdemokrater än med den förra Tidöregeringen. Men, som ledamoten vet, i ett samarbete behöver man ibland – eller väldigt ofta – kompromissa.
Det är väl också därför vi inte ser någon ny regering på plats. Ledamotens parti lyckas ju inte samla det så kallade vinnande laget, så det här framstår som en ganska liten schism i förhållande till mycket annat.
Anf. 23 Jennifer Merelaid Hankins (V)
Fru talman! En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan tillföra mycket till den enskilda individen och till svensk ekonomi och arbetsmarknad. Detta förutsätter dock, enligt Vänsterpartiets uppfattning, ordning och reda på arbetsmarknaden och respekt för gällande lagar, villkor och kollektivavtal.
När granskningen av Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd publicerades kommenterade riksrevisorn följande: ”Bristerna ökar risken för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. De skapar även en grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering.”
Det handlar om att företag som tidigare upprepade gånger nekats arbetstillstånd ändå har fått nya tillstånd. I flera av de här fallen har företagen ansetts vara oseriösa. De har haft skenanställningar eller till och med förfalskat fackliga yttranden. Det är alltså i allra högsta grad skadliga beteenden som drabbar både anställda och svensk arbetsmarknad i stort. Det här är en konsekvens av den slapphänta politik gällande arbetskraftsinvandring som bedrivits i många år och som uppenbarligen gynnar skrupelfria arbetsgivare som utnyttjar människor.
Regeringen instämmer i Riksrevisionens kritik och redogör för ett antal åtgärder man har vidtagit eller ska vidta, vilket är bra och välkommet. Vi ser fram emot ytterligare åtgärder. Men det väcker också en större fråga. Varför får vi med jämna mellanrum år efter år larmrapporter om problem med arbetsgivare som missbrukar systemet?
Frågan om företag som missbrukar arbetstillstånd är inte på något vis ny. Problem med oseriösa arbetsgivare som exploaterar människor har återkommit i många år, säkert snart två decennier. Flera tidigare regeringar har infört åtgärder som periodvis har minskat delar av problemen, men nu står vi här igen med en granskning som visar risker för lönedumpning, arbetslivskriminalitet och exploatering. Uppenbarligen har inte ett lappande och lagande av ett dåligt system varit tillräckligt. Det kanske är på tiden att överväga ett annat system.
Vänsterpartiet har i många år förespråkat en återgång till myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, en behovsprövning där arbetsmarknadens parter är med. För att uppnå ordning och reda på arbetsmarknaden och stärka arbetstagarnas ställning behövs fler åtgärder, exempelvis att ytterligare stärka möjligheterna för arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren att stanna och ha goda förutsättningar att söka nytt jobb, så att vi får upp de här problemen till ytan. Vi vill också införa möjlighet till skadestånd till den arbetstagare som drabbas.
Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att åtgärder som riktar sig mot den som exploaterar – förövaren, så att säga – har större betydelse än mycket av det som regeringen de senaste åren ägnat full kraft åt för att avskräcka eller utvisa människor som arbetar i Sverige, till exempel att slopa spårbytet utan övergångsregler och skapa omöjliga lönekrav som leder till att nödvändig och kompetent arbetskraft utvisas.
Migrationsverket drunknar i Tidöregeringens alla lagändringar, där det bland annat verkar vara prioriterat att nagelfara hederliga människors uppehållstillstånd. Med regeringens utvisningspolitik är det därför inte så konstigt om arbetet med att kontrollera arbetstillstånd hamnade längre ned på priolistan.
Vi i Vänsterpartiet menar att det behövs andra skärpningar av lagstiftningen för att skapa ett rättvist system för arbetskraftsinvandring. Fokus ska ligga på att motverka utnyttjande och exploatering, inte på att allmänt begränsa invandring till Sverige eller göra det svårare för dem som redan har sökt sig till vårt land. Det ska vara arbetsmarknadens behov som styr arbetskraftsinvandringen, inte högerregeringens önskemål om minskad invandring eller nyliberala drömmar om billig arbetskraft.
(Applåder)
Anf. 24 Magnus Resare (M)
Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
Jag upplever att ledamoten väldigt kraftigt riktade sitt anförande mot arbetsgivare och inte öppnade upp för den diskussion som finns kring arbetstagare som begår fel.
Jag vet att ledamotens egen kollega här i riksdagen har fuskat rätt mycket med sitt cv. De senaste veckorna och månaderna har det uppmärksammats hur han har påstått att han har jobbat med både det ena och det andra. Det är en av många brister i den personens karaktär, men det är inte riktigt föremål för debatt i dag.
Men med det som inflygning och mot bakgrund av det som ledamoten sa här i talarstolen undrar jag bara: Hur menar ledamoten att vi ska förhålla oss om en arbetstagare med familjen här visar sig ha misskött sitt arbetstillstånd och fuskat, ljugit eller inte gått till jobbet? Familjen har ju etablerat sig här i Sverige när personen haft det här arbetstillståndet. Kan det vara okej att utvisa en barnfamilj om det visar sig att personen som innehade arbetstillståndet faktiskt har fuskat?
Det finns nämligen två perspektiv i den här frågan. Det finns arbetsgivare som utnyttjar människor, och vi är överens om att det ska upphöra och att de ska straffas hårt. Men jag undrar om vi också är överens om att den arbetstagare som fuskar ska utvisas ur landet.
Anf. 25 Jennifer Merelaid Hankins (V)
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Om arbetstagare begår felaktigheter eller bryter mot lagar och regler ska det utredas och lagföras precis som alla andra felaktigheter. Sedan följer konsekvenser enligt gällande lagstiftning.
Anf. 26 Magnus Resare (M)
Fru talman! I så fall har jag fått svar, även om jag inte tycker att svaret var så utvecklat som jag hade velat efter det fokus som ledamoten hade när hon målade upp arbetsgivare som den enda gruppen i samhället som har brister. Jag tror att det också finns individer som gör fel.
De absolut flesta som kommer till det här landet och arbetar gör det på ett sätt som är rätt och riktigt, och det är ju positivt. Det bidrar till vår välfärd och svenska företags möjlighet att växa. Men det finns också de som begår fel, och då undrar jag om ledamoten tycker att det finns problem med att utvisa personer som inte följer det tillstånd som de har.
Anf. 27 Jennifer Merelaid Hankins (V)
Fru talman! Som sagt, om det begås fel av en person som har arbetstillstånd behöver det utredas och, om det är lagbrott, lagföras enligt gällande lagstiftning.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:284 till handlingarna.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.