En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (vilande grundlagsförslag)

Betänkande 2026/27:KU3

Betänkandet är redo för debatt

Trycklov
2026-10-23
Bordläggning
2026-11-03
Debatt
2026-11-04
Beslut
2026-11-04

Hela betänkandet

Utdrag ur betänkandet

Konstitutionsutskottets betänkande

2026/27:KU3

 

En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (vilande grundlagsförslag)

Sammanfattning

I betänkandet anmäls för slutligt beslut ett vilande förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen. Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget.

Förslaget innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsför­ordningen förtydligas och att tillämpningsområdet utvidgas i viss mån på så sätt att

–      förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras

–      det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld

–      enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd. 

Motsvarande ändring infördes den 1 juli 2024 i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp. Genom den föreslagna ändringen i tryckfrihetsför­ordningen blir gärningarna straffbara också som tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets­grundlagen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

 

Behandlade förslag

Vilande förslag beslutat den 22 maj 2024 till lag om ändring i tryckfrihets­förordningen (bet. 2023/24:KU22, rskr. 2023/24:194).

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Vilande förslag

Utskottets anmälan och yttrande

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Vilande förslag

Bilaga 2
Vilande förslag

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Vilande förslag

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Stockholm den 22 oktober 2026

På konstitutionsutskottets vägnar

Oscar Sjöstedt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Oscar Sjöstedt (SD), Jennie Nilsson (S), Mats Green (M), Mirja Räihä (S), Per-Arne Håkansson (S), Caroline Täljeblad (V), Ludvig Aspling (SD), Magnus Haara (C), Mats Sander (M), Jan Riise (MP), Cecilia Engström (KD), Peter Hedberg (S), Erik Nygårds (L), Talla Alkurdi (S), Susanne Wahlström (M), Martin Westmont (SD) och Emil Högberg (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Grundlagar stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats.

Det är konstitutionsutskottets uppgift att anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlagar till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § riksdags­ordningen).

Vilande förslag

Under riksmötet 2023/24 lade regeringen fram ett förslag till en ändring i tryckfrihetsförordningen (prop. 2023/24:93). Förslaget behandlades i konstitutionsutskottets betänkande 2023/24:KU22 En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Riksdagen beslutade den 22 maj 2024 att som vilande anta regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (bet. 2023/24:KU22, rskr. 2023/24:194).

Det vilande förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen finns förtecknat i bilaga 1. Förslaget i sin helhet finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Vilande förslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

 

Förslagets innebörd i korthet

Det vilande förslaget innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet utvidgas i viss mån på så sätt att

–      förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras

–      det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld

–      enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd. 

Motsvarande ändring infördes den 1 juli 2024 i brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp. Genom den föreslagna ändringen i tryckfrihetsför­ordningen blir gärningarna straffbara också som tryckfrihetsbrott enligt tryckfrihetsförordningen och som yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets­grundlagen.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Utskottets anmälan och yttrande

Under riksmötet 2023/24 antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu beslutet till kammaren för slutligt beslut.

Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Vilande förslag

Den 22 maj 2024 beslutade riksdagen att som vilande anta det förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen som regeringen lagt fram i proposition 2023/24:93 (bet. 2023/24:KU22, rskr. 2023/24:194).

 

Bilaga 2

Vilande förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Information kommer.

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 15 oktober 2026, justerades 22 oktober 2026 och fick trycklov 23 oktober 2026.

Senaste beredningar i utskottet

2026-10-08, 2026-10-15

Förslagspunkter

1. Vilande förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.

Debatt

Betänkandet bordläggs 3 november 2026 och debatteras i kammaren 4 november 2026.

Beslut

Betänkandet beslutas i kammaren 4 november 2026.Förslagspunkter: 1.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.