Regeringen avser att föreslå en reviderad referensnivå för skog för kommissionen som en del av den bokföringsrapport Sverige i enlighet med LULUCF-förordningen åtagit oss att redovisa. Referensnivån baseras på ett kompletterande underlag från SLU med beräkningar som beaktar LULUCF-förordningens krav, EU-kommissionens tekniska rekommendationer och den tekniska bedömningen från expertgruppen avseende den svenska bokföringsrapporten samt Miljö- och jordbruksutskottet mening i frågan.
Hänsyn till historisk avverkningsintensitet
Referensnivån ska enligt förordningen baseras på en kontinuerlig hållbar skogsbrukspraxis, såsom den dokumenterats under perioden referensperioden 2000–2009. Den reviderade referensnivå som nu föreslås tar hänsyn till historiska avverkningsnivåer. Detta bedömer regeringen är en nödvändighet givet hur Kommissionen formulerat sina tekniska rekommendationer. Referensnivån är därför ca 9 miljoner ton CO2e lägre än den som rapporterades i den preliminära bokföringsrapporten från januari 2019 som utformades i överensstämmelse med Miljö- och jordbruksutskottets ställningstagande vid dess sammanträde den 29 januari 2019.
Referensnivån medger ökad framtida avverkning utan att utsläpp behöver bokföras
Regeringskansliets bedömning är att den föreslagna referensnivån i kombination med den så kallade kompensationsregeln för skogsrika länder i LULUCF-förordningen kommer att möjliggöra en ökad avverkningsnivå jämfört med den avverkningsnivå vi haft under de senaste åren utan att ökade utsläpp från brukad skogsmark bokförs.
Referensnivån baseras på en sammanlagd svensk bruttoavverkning för perioden 2021 - 2025 på 92,3 miljoner m3sk (skogskubikmeter) vilket är i samma storleksordning som de beräkningar som gjordes för den preliminära bokföringsrapporten. Kompensationsregeln tillåter Sverige att avverka ytterligare cirka 4 miljoner m3sk per år. Sammanlagt bedöms således ca 96 miljoner m3sk kunna avverkas per år under perioden 2021 – 2025 utan att Sverige behöver bokföra ökade utsläpp från brukad skogsmark.
Det kan jämföras med dagens avverkningsnivå som Skogsstyrelsen redovisar som, efter omräkning för att få jämförbara tal, motsvarar cirka 88 miljoner m3sk.
Nästan all tillgänglig tillväxt kan avverkas utan negativ effekt i bokföringen
Referensnivån baseras på en avverkning av cirka 92% av tillväxten som är tillgänglig för avverkning. Om kompensationsregeln tillämpas innebär det att cirka 96 % av tillgänglig tillväxt kan avverkas utan att ökade utsläpp från brukad skogsmark bokförs.
Inga framtida begränsningar av avverkningsnivån
Regeringen bedömer att ett aktivt, hållbart skogsbruk kan bidra till klimatomställningen genom att ersätta fossil råvara och genom en långsiktigt ökad inlagring av kol i skogsmark samtidigt som övriga miljökvalitetsmål, bl.a. levande skogar ska nås. Tillräcklig tillgång till hållbar biomassa från den svenska skogen och fortsatt lönsamhet och villighet att investera i hela skogens värdekedja kommer säkerställas genom hållbar skogstillväxt och inom ramen för de nationella miljökvalitetsmålen. Därför kommer regeringen inte att vidta några åtgärder för att begränsa avverkningsnivåerna även om Sverige på grund av kraftigt ökad avverkning riskerar bokföra utsläpp från brukad skogsmark.
Istället kommer ett eventuellt underskott att kunna kompenseras genom det upptag av koldioxid som kan förväntas ske i andra markbokföringskategorier. Skulle avverkningen stiga så mycket att ytterligare åtgärder fordras kommer underskottet att kompenseras i sin helhet genom övriga flexibiliteter som finns i förordningen. Även åtgärder för ökad tillväxt kan öka avverkningsutrymmet.
Sveriges tidigare fastlagda position gäller fortsatt
Kommissionen presenterade den 11 december 2019 ett meddelande där en revidering av LULUCF-förordningen avses göras senast 2021. Den svenska positionen i det fortsatta förhandlingsarbetet är den som tidigare fastslagits i Miljö- och Jordbruksutskottet och påverkas inte av att den reviderade referensnivån, som en följd av KOM:s rekommendationer, tar hänsyn till den historiska intensiteten. Det innebär att Sverige fortsatt vill se ett regelverk som möjliggör en långsiktigt ökad, hållbar produktion av bioenergi och fossilsnåla material från skogsbruket. Sverige anser fortsatt att referensnivåerna bör beräknas utifrån en prognos om framtida hållbar avverkningsnivå utan justering för skogsbrukets historiska intensitet och att hänsyn tas till den klimatnytta särskilt skogrika länder kan bidra med i likhet med i dagens förordning genom att den s.k. ”no debit rule” behålls.
Regeringen avser återkomma till utskottet om den närmare utformningen av Sveriges positioner inför den kommande förhandlingen om revidering av LULUCF-förordningen när ett förslag lagts av kommissionen.
Fortsatt påverkans- och analysarbete
Regeringen avser att noga följa det fortsatta arbetet med LULUCF-förordningen utifrån svenska ståndpunkter om hur referensnivån för brukad skogsmark ska utformas. Sverige bör också tydliggöra att det svenska förslaget till reviderad referensnivå inte ska ses som ett ändrat ställningstagande vad gäller tolkningen av LULUCF-förordningens regelverk kring beräkning av referensnivån för brukad skogsmark.
De svenska modelleringssystemen för beräkning av referensnivån för brukad skogsmark bör utvecklas för att på ett bättre sätt beakta den ökade risk för störningar såsom torka, brand, stormfällning och skadeangrepp som ett förändrat klimat och ett kraftigt ökat virkesförråd leder till. Modelleringssystemet bör också kunna utvecklas för att långsiktigt kunna ta hänsyn till fysiska begräsningar i ökad täthet i virkesförråd per arealenhet. Dessutom bör erfarenheter från andra medlemsstater med liknande förutsättningar som Sverige, inklusive den metodik och ansats som dessa använt, studeras för att undersöka om de bättre kan bidra till att nå målsättningen om att basera referensnivån för brukad skogsmark på högsta hållbara avverkningsnivå. Det gäller t ex de analysverktyg och metoder som Finland använt.
|