Värnpliktslag (1941:967)

SFS nr: 1941:967
Departement/myndighet: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 1941-12-30
Ändrad: t.o.m. SFS 1993:1600
Upphävd: 1995-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1994:1809
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll:

• 1 kap. Grundläggande bestämmelser om värnplikt
• 2 kap. Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning
• 3 kap. Om de värnpliktigas tjänstgöring m.m.
• 4 kap. Om adressanmälan och uppgiftsskyldighet
• 5 kap. Om påföljder för åsidosättande av föreskrifterna i denna lag och om laga förfall
• 6 kap. Särskilda bestämmelser
• Övergångsbestämmelser

1 kap. Grundläggande bestämmelser om värnplikt

1 §   Svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår under vilket han fyller aderton år till och med det under vilket han fyller fyrtiosju år.

Är svensk man tillika medborgare i främmande stat och har han hemvist i den främmande staten, bestämmer regeringen, huruvida värnplikt skall åligga honom här i riket. Lag (1975:555).

2 §   Vid krig eller omedelbar krigsfara kvarstår värnplikten för den som inkallats till tjänstgöring, så länge behovet det kräver. Lag (1988:96).

3 §   Den som är värnpliktig är skyldig att fullgöra värnpliktstjänstgöring i den omfattning som sägs i denna lag.

Värnpliktstjänstgöring utgörs av
   1. värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom.,
   2. beredskapsövning enligt 27 § 2 mom.,
   3. tjänstgöring enligt 28 §. Lag (1992:523).

4 §   Från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring skall den befrias som
   1. på grund av sjukdom eller av någon annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestationsförmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra tjänstgöringen,
   2. löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av prestationsförmågan som avses under 1,
   3. genom naturalisation upptas till svensk medborgare det kalenderår då han fyller 28 år eller senare,
   4. styrker att han i utlandet genomgått militär utbildning som i huvudsak kan jämställas med grundutbildning enligt denna lag,
   5. på grund av långvarig vistelse utomlands inte har fullgjort sin tjänstgöringsskyldighet och återvänder till riket under det kalenderår då han fyller 28 år eller senare, eller
   6. visar andra, synnerliga skäl för befrielse.

Befrielse får begränsas till visst slag av tjänstgöring och i fråga om befrielse enligt 1 och 2 även viss tid.

Beslut om befrielse får tas upp till ny prövning. Lag (1988:96).

4 a §   De värnpliktiga som inte befriats från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring skall tas ut för värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom. eller till en utbildningsreserv. Lag (1992:523).

4 b §   För värnpliktsutbildning enligt 27 § 1 mom. skall det antal värnpliktiga tas ut som det, enligt vad regeringen bestämmer, finns behov av för försvarsmaktens krigsorganisation eller fredstida beredskap.

Vid uttagningen skall den värnpliktige som är bäst lämpad för en befattning tas ut till utbildning. I den mån det kan ske skall hänsyn tas till den värnpliktiges önskemål. Lag (1992:523).

5 §   Under de villkor regeringen bestämmer må anstånd medgivas med tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. Regeringen meddelar bestämmelser om anstånd med annan värnpliktstjänstgöring. Lag (1988:96).

6 §   Ett beslut om uttagning till utbildning enligt 27 § 1 mom. skall avse
   1. den typ av krigsbefattning som den värnpliktige skall grundutbildas till,
   2. de förband eller skolor där den värnpliktige huvudsakligen skall fullgöra sin grundutbildning,
   3. grundutbildningens längd samt
   4. året och månaden för planerad inryckning till grundutbildning.

Värnpliktig som uttagits för grundutbildning till befattning för menig fördelas på någon av kategorierna G, F och E eller placeras i bevaknings- eller depåtjänst.

Uttagning för utbildning till befattning för kompanibefäl enligt 27 § 1 mom. A andra--fjärde styckena får icke ske utan den värnpliktiges medgivande. För uttagning för annan befattning fordras medgivande av den värnpliktige endast om uttagningen ändras efter inskrivningen och den ändrade uttagningen medför att tiden för grundutbildningen förlänges. Om den värnpliktige före ändringen är uttagen för utbildning till särskild befattning enligt 27 § 1 mom. A femte stycket eller genom ändringen tas ut för utbildning till sådan befattning fordras inte hans medgivande.

För ändrad uttagning efter avslutad grundutbildning fordras ej medgivande av den värnpliktige.

Den värnpliktige bör inte tas ut för utbildning till en befattning som kräver längre grundutbildning än ett år, om han visar att detta medför särskilt svåra olägenheter för honom eller för någon nära anhörig till honom som är beroende av hans arbete. Lag (1992:523).

6 a §   Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får regeringen bestämma att värnpliktiga som tagits ut till utbildningsreserv enligt 4 a § skall tas ut till utbildning enligt 27 § 1 mom. Lag (1992:1404).

7 §   Värnpliktig tillhör militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1976:307).

2 kap. Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning

8 §   Värnpliktsverket är central förvaltningsmyndighet för inskrivning och personalredovisning. Lag (1993:1600).

9 §   För inskrivning av värnpliktiga finnas inskrivningsnämnder och värnpliktskontor till det antal och med de verksamhetsområden som regeringen bestämmer.

Chef för värnpliktskontor är tillika inskrivningschef. Lag (1976:307).

10 §   Inskrivningsnämnd består av ordförande och icke militära ledamöter till det antal regeringen bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsområde hörande landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun.

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.

Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Ersättare för ordföranden är en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliktsverket utser.

De icke militära ledamöterna och ersättare för dessa utses för tre år av vederbörande landsting eller kommunfullmäktige i kommun som ej tillhör landstingskommun. Lag (1976:307).

11 §   Inskrivningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ersättare för honom samt minst två andra ledamöter är närvarande. Lag (1986:1145).

12 §   Inskrivningsnämnden skall vid inskrivningsförrättning
   1. besluta om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4 § 1 och 2,
   2. besluta om inskrivning av värnpliktiga i övriga fall,
   3. besluta om uttagning av värnpliktiga för utbildning eller till utbildningsreserv,
   4. besluta om värnpliktigas tillhörighet till militärområde, flottan eller kustartilleriet enligt 7 §.

Om inskrivningsnämnden finner att det kan antas att en värnpliktigs förutsättningar att fullgöra värnpliktstjänstgöring kan bedömas avsevärt säkrare vid en senare tidpunkt, får prövningen uppskjutas under den tid som behövs. Den värnpliktiges förmåga att fullgöra tjänstgöring skall dock bestämmas senast under det år då han fyller 21 år. Lag (1992:523).

12 a §   har upphävts genom lag (1969:378).

13 §   Inskrivningsförrättning anordnas årligen på tid som värnpliktsverket bestämmer.

I inskrivningförrättning ingår prövningsverksamhet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:555).

14 §   Värnpliktig skall inskrivas tidigast det år han fyller aderton år.

Inskrivningschefen bestämmer om inställelse vid inskrivningsförrätt ning för den som blivit svensk medborgare efter det år då han fyllt aderton år.

Värnpliktsverket bestämmer om skyldighet för värnpliktig att inställa sig vid inskrivningsförrättning när fråga uppstår om ändring i hans värnpliktsförhållanden. Lag (1969:378).

15 §   har upphävts genom förordning (1988:96).

16 §   Värnpliktig kallas till inskrivningsförrättning genom personlig order. Han skall inställa sig vid det värnpliktskontor till vilket han kallats. Han må dock inställa sig vid annat värnpliktskontor, om han i förväg anmält detta till chefen för det värnpliktskontoret och uppvisar inställelseorder eller, om denna har förkommit eller icke utfärdats, styrker sin identitet.

Värnpliktig, som icke är folkbokförd här i landet, äger utan hinder av bestämmelserna i första stycket inställa sig vid närmaste värn pliktskontor.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om den som inskrives enligt 15 §. Lag (1991:500).

17 §   Den som inställer sig vid inskrivningsförrättning är i samband därmed berättigad till dagersättning, fri resa, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider inskrivningsskyldig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt inskrivningsskyldig under inskrivningsförrättning. Om inskrivningsskyldigs rätt till ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under inskrivningsförrättning föreskrives i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. Lag (1991:463).

18 §   Värnpliktig skall efterkomma kallelse till inskrivningsförrättning.
Är han av laga förfall hindrad att inställa sig, skall han så snart det kan ske anmäla förfallet till inskrivningschefen. Lag (1969:378).

19 §   Värnpliktsverket eller den myndighet som värnpliktsverket bestämmer beslutar i ärenden
   1. som avses i 12 §, om ärendet inte avgörs vid inskrivningsförrättningen,
   2. om befrielse enligt 4 § 3--6,
   3. om anstånd med värnpliktstjänstgöring. Lag (1988:96).

20 §   har upphävts genom förordning (1988:96).

21 §   har upphävts genom förordning (1988:96).

22 §   har upphävts genom förordning (1988:96).

23 §   har upphävts genom förordning (1988:96).

24 §   har upphävts genom förordning (1988:96).

25 §   För redovisning av värnpliktiga skola finnas truppregistreringsmyndigheter enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1975:555).

26 §   Till ledning vid inskrivning och redovisning av värnpliktiga skola av vederbörande myndigheter lämnas erforderliga uppgifter och upplysningar enligt bestämmelser, som utfärdas av regeringen. Lag (1975:555).

3 kap. Om de värnpliktigas tjänstgöring m.m.

27 § 1. De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.
      A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
   1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,
   2. menig kategori E minst 265 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,
   3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
   4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 395 och högst 450 dagar,
   5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
   1. menig kategori G minst 385 och högst 425 dagar,
   2. menig kategori F minst 325 och högst 455 dagar,
   3. menig kategori E minst 505 och högst 525 dagar,
   4. gruppbefäl minst 325 och högst 455 dagar,
   5. plutonsbefäl minst 410 och högst 525 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 410 och högst 455 dagar,
   6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
   1. menig kategori G eller F minst 240 och högst 265 dagar,
   2. menig kategori E minst 400 och högst 425 dagar eller, i befattning i kustjägarförband, minst 290 och högst 315 dagar,
   3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,
   4. plutonsbefäl minst 410 och högst 435 dagar,
   5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
   1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,
   2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,
   3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar, eller, i särskild befattning i underhålls-, underrättelse- eller markförsvarstjänst, minst 260 och högst 300 dagar,
   4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,
   5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för
   1. apotekare minst 120 och högst 225 dagar,
   2. läkare minst 120 och högst 225 dagar,
   3. tandläkare minst 120 och högst 255 dagar,
   4. fältpräst minst 320 och högst 345 dagar,
   5. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,
   6. tekniker vid armén minst 320 och högst 345 dagar,
   7. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,
   8. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar,
   9. tolk och förhörsledare minst 360 och högst 380 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra grundutbildning som omfattar minst 220 och högst 245 dagar.
      B. Värnpliktig skall fullgöra vid armén och flygvapnet högst fem, vid flottan högst två och vid kustartilleriet högst fyra krigsförbandsövningar.

Krigsförbandsövning skall vid armén omfatta för värnpliktig i befattning för
   1. menig högst 21 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,
   2. gruppbefäl högst 25 dagar,
   3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid marinen omfatta för värnpliktig i befattning för
   1. menig högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för menig eller i befattning för menig kategori E i kustjägarförband, högst 20 dagar,
   2. gruppbefäl högst 20 dagar,
   3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning för
   1. menig högst 15 dagar,
   2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,
   3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare kan tiden för krigsförbands- övningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Krigsförbandsövningarna inom armén får delas upp på två delövningar om sammanlagt högst 23 dagar för meniga och gruppbefäl och högst 30 dagar för plutons- och kompanibefäl.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.
      C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det. Lag (1993:531).
   2. Beredskapsövning

Om det behövs med hänsyn till landets försvarsberedskap, är en värnpliktig skyldig att, på det sätt regeringen bestämmer, fullgöra en eller flera beredskapsövningar om sammanlagt högst etthundraåttio dagar.

Regeringen får besluta att beredskapsövning skall tillgodoräknas såsom fullgjord repetitionsövning. Lag (1992:1404).
   3. Särskilda bestämmelser
      A. Därest, på sätt regeringen närmare förordnar, uppehåll skall äga rum viss tid under pågående tjänstgöring, äge värnpliktig, som så önskar, efter därom hos Försvarsmakten gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod till vilken han inkallats. Lag (1993:1600).
      B. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordent liga förhållanden prövas vara av nöden, äger regeringen förordna, att tjänstgöring skall taga sin början å senare tid än i 1 mom. föreskrives.

Likaledes äger regeringen där farsot utbrutit vid avdelning av för svarsmakten förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden som finnes nödigt till förebyggande av smittas spridande.
      C. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att ingå till ort inom riket, där byte av personal kan äga rum, och kan till följd därav avmönstring ej ske, då tiden för den tjänstgöring, till vilken den värnpliktige inkallats, gått tillända, är denne skyldig att tjänstgöra ombord, till dess hans avmönstring kan äga rum.
      D. Värnpliktig, vilken till följd av sjukdom eller skada, vartill tjänstgöringen kan antagas hava varit orsak, icke deltagit i tjänst göring, äger såsom tjänstgöringstid tillgodoräkna sig den tid, han sålunda varit frånvarande från tjänstgöring.

Regeringen förordnar huruvida och i vad mån värnpliktig, som av annan anledning än nu nämnts varit frånvarande från tjänstgöringen, äger tillgodoräkna sig tiden för frånvaron såsom tjänstgöringstid.

I vilken ordning värnpliktig, som varit frånvarande från tjänstgöring utan att tiden för frånvaron må tillgodoräknas honom, skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet samt i vad mån därvid må tillgodo räknas honom föregående tjänstgöringstid, bestämmer ock regeringen. Lag (1975:555).

28 § 1. Under höjd beredskap är en värnpliktig skyldig att fullgöra krigstjänstgöring.

Regeringen skall för varje tillfälle besluta hur många värnpliktiga som skall kallas in till krigstjänstgöring. Regeringen beslutar när krigstjänstgöring skall upphöra. Lag (1992:1404).
   2. har upphävts genom lag (1975:555).

29 §   Ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring enligt 4 § 3--6 och om anstånd med tjänstgöring prövas endast efter ansökan av den värnpliktige.

Beslut i ärenden enligt 12 och 19 §§ får överklagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd inom två veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Beslut om ändrad uttagning eller tillhörighet efter fullgjord grundutbildning får dock inte överklagas.

Beslut som meddelas enligt 12 och 19 §§ skall gälla omedelbart.

Totalförsvarets tjänstepliktsnämnds beslut får inte överklagas. Lag (1989:279).

30 §   har upphävts genom lag (1989:279).

31 §   Värnpliktig inkallas till tjänstgöring genom personlig order.
Inkallelse må dock, där regeringen så förordnar, ske på annat ändamålsenligt sätt.

Värnpliktig är skyldig att inställa sig till tjänstgöring enligt inkallelseordern. Är han av laga förfall förhindrad att inställa sig, skall han så snart som möjligt anmäla sitt förhinder till den som utfärdat kallelsen. Lag (1986:646).

32 §   Värnpliktig skall lyda en förmans order, om det inte är uppenbart att ordern inte angår tjänsten.

Värnpliktig skall även i övrigt rätta sig efter de tjänstgöringsföreskrifter som gäller för honom. Lag (1986:646).

33 §   En värnpliktig är i samband med tjänstgöring berättigad till dagersättning eller dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning, fri hälso- och sjukvård samt familjebidrag. När en värnpliktig tjänstgör enligt 27 § 2 mom. eller 28 § är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Om en värnpliktig avlider under den tid då han är berättigad till fri sjukvård, lämnas begravningshjälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktiga under tjänstgöring.

Bestämmelser om rätt till ersättning för skada eller sjukdom som den värnpliktige ådrar sig under tjänstgöring finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m.

Vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må föreskrivas, att värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffas. Skälig ersättning härför skall beredas honom av staten. Lag (1991:1489).

4 kap. Om adressanmälan och uppgiftsskyldighet

34 §   Inskriven värnpliktig, som ej är inkallad till tjänstgöring eller inskriven i sjömansregister och anställd som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) på svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart, skall vidtaga sådan åtgärd att postförsändelse som rör militärt ärende utan dröjsmål kan komma honom tillhanda.
Lag (1993:1600).

35 §   Värnpliktig skall utkvittera postförsändelse som rör militärt ärende, taga del av försändelsens innehåll samt inom åtta dagar efter anmodan lämna de upplysningar som fordras om personliga förhållanden av betydelse för hans tjänstgöring.
Lag (1993:1600).

5 kap. Om påföljder för åsidosättande av föreskrifterna i denna lag och om laga förfall

36 §   Värnpliktig, som utan laga förfall uteblir från inskrivningsförrättning, till vilken han kallats, eller som underlåter att fullgöra skyldighet att anmäla laga förfall enligt 18 §, döms till penningböter. Lag (1991:258).

37 §   Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter att fullgöra skyldighet enligt 34 eller 35 §, döms till penningböter.

Lämnar han vid fullgörande av sådan skyldighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet oriktig uppgift, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1991:258).

38 §   Värnpliktig, som av oaktsamhet underlåter att enligt inkallelseorder inställa sig till tjänstgöring eller som underlåter att anmäla laga förfall enligt 31 §, döms till böter. Lag (1986:646).

39 §   Värnpliktig, som olovligen avviker eller i annat fall än som avses i 38 § uteblir från tjänstgöring, vägrar eller underlåter att lyda en förmans order eller på annat sätt åsidosätter vad som åligger honom, döms, om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för ut bildningen eller tjänsten i övrigt, för /k/ värnpliktsbrott /-k/ till böter eller fängelse i högst ett år.

Ansvar enligt första stycket inträder inte, om straff för gärningen är föreskrivet i 21 kap. brottsbalken. Lag (1986:646).

40 § 1. Uteblir värnpliktig utan anmält laga förfall från inskrivningsförrättning, till vilken han kallats, kan han på egen bekostnad hämtas till förrättningen genom polismyndighetens försorg.
   2. Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, vartill han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas till tjänstgöringens fullgörande.

Har inkallelse skett genom personlig order, vilken befordrats med posten, må den värnpliktige ej anses vara i laga ordning inkallad, om ordern återkommit till avsändaren såsom obeställbar. Därest ordern avsänts under den hos avsändaren senast anmälda adressen, må dock, där med hänsyn till försvarsberedskapen skyndsam inställelse är av nöden, förordnas om hämtning utan hinder därav att ordern ej delgivits den värnpliktige. Lag (1992:1404).

41 §   Såsom laga förfall enligt denna lag anses att någon är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § sagda lag, intagen i häkte eller kriminalvårdsanstalt eller att han är sjuk eller genom annan omständighet, som han ej bort förutse eller som eljest utgör giltig ursäkt, hindrats att fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig som är inskriven i sjömansregister skall anses ha laga förfall när han är anställd som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) på svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart. Lag (1990:66).

42 §   Sjukdom skall för att vara laga förfall styrkas med läkarintyg som anskaffas av den värnpliktige. Kan han ej skaffa sådant intyg, får han styrka sjukdomen med intyg av myndighet eller tjänsteman som regeringen bestämmer. Lag (1975:555).

6 kap. Särskilda bestämmelser

43 §   Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för undergående av förvandlingsstraff för böter.

44 §   Regeringen äger föreskriva, att bestämmelserna i denna lag icke skola tillämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten.

I vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer regeringen.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å personal vid lots- och fyrväsendet.

Särskilda bestämmelser gälla för värnpliktig som erhållit tillstånd till vapenfri tjänst. Lag (1975:555).

45 §   Regeringen bestämmer, om och i vad mån samt under vilka villkor befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tills vidare medgivas såsom renskötare sysselsatta värnpliktiga tillhörande samebefolkningen. Lag (1975:555).

46 §   Regeringen eller myndighet som regeringen utser får besluta att värnpliktig tills vidare eller för viss tid icke skall åläggas tjänstgöring enligt denna lag, om den värnpliktige
   1. vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller olovligen avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan antagas att han icke kommer att fullgöra tjänstgöringen,
   2. hos myndighet som regeringen bestämmer förklarar att han icke kom mer att fullgöra värnpliktstjänstgöring och det med hänsyn till hans anslutning till religiöst samfund kan antagas att han icke kommer att fullgöra värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Lag (1978:525).

Övergångsbestämmelser

1988:96

Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § 1 mom. den 1 juli 1988, och i övrigt den 1 juli 1989.

I fråga om den som har frikallats från värnpliktens fullgörande enligt äldre bestämmelser skall efter ikraftträdandet föreskrifterna om befrielse enligt 4 § första stycket 1 och 2 i den nya lydelsen tillämpas. Den som har undantagits från tjänstgöringsskyldighet enligt äldre bestämmelser skall vid tillämpningen av lagen efter ikraftträdandet anses ha befriats från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring under motsvarande tid.

I fråga om den som har inskrivits som underårig före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.

1989:279

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990, eller vid den tidigare tidpunkt efter den 1 juli 1989 som regeringen bestämmer.

1989:403

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. För värnpliktig, som påbörjat grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.