Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning

t.o.m. SFS 2018:898
SFS nr: 2016:385
Departement/myndighet: Infrastrukturdepartementet RSED E
Utfärdad: 2016-04-28
Ändrad: t.o.m. SFS 2018:898
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 §   Om det finns medel får bidrag ges enligt denna förordning till
   1. en kommun eller flera kommuner i samarbete för energi- och klimatrådgivning, och
   2. regionala energikontor för samordning och utveckling av kommunal energi- och klimatrådgivning.

Förutsättningar för bidrag till kommuner

2 §   Bidrag till kommuner för energi- och klimatrådgivning får ges endast om kraven i 3-9 §§ uppfylls.

3 §   Rådgivningen ska riktas till hushåll, företag och organisationer. Den ska ha särskilt fokus på de målgrupper som Statens energimyndighet anger som lokalt och regionalt prioriterade i de utlysningar som myndigheten gör inför prövningen av ansökningar om bidrag.

4 §   Rådgivningen ska organiseras så att opartiskhet och frihet från kommersiella intressen garanteras och får inte omfatta
   1. besiktningsverksamhet eller delaktighet vid upprättandet av energideklarationer enligt lagen (2006:985) om energideklarationer, eller
   2. verksamhet som berör arbete med energikartläggning enligt lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag.

5 §   Rådgivningen ska främja
   1. en effektiv och miljöanpassad användning av energi,
   2. en minskad klimatpåverkan från energianvändningen, och
   3. att riksdagens energi- och klimatpolitiska mål nås.

6 §   Rådgivningen ska förmedla lokalt och regionalt anpassad kunskap om
   1. klimatpåverkan,
   2. energieffektivisering,
   3. energianvändning, och
   4. förutsättningar att ändra energianvändningen i lokaler och bostäder.

7 §   Rådgivningen får omfatta transporter av personer och gods.

8 §   Rådgivningen ska ge
   1. information om förnybar energi och om praktiska detaljer och fördelar med användning av sådan energi enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG, och
   2. råd om värmesystem och luftkonditioneringssystem enligt artiklarna 14 och 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.

9 §   Den som är energi- och klimatrådgivare ska delta i de utbildningar för energi- och klimatrådgivare som anordnas av Statens energimyndighet.

Förutsättningar för bidrag till regionala energikontor

10 §   Bidrag till ett regionalt energikontor för samordning och utveckling av kommunal energi- och klimatrådgivning får ges endast om kontoret
   1. har en offentlig huvudman för verksamheten,
   2. har god kännedom om energifrågor i lokalt och regionalt perspektiv, och
   3. bedriver sin samordnings- och utvecklingsverksamhet utan vinstintresse och objektivt utifrån principen om likabehandling.

Ansökan

11 §   Var och en av de kommuner eller de regionala energikontor som vill ha bidrag ska skriftligen ansöka om det hos Statens energimyndighet. Ansökan får avse högst tre år och ska innehålla de uppgifter som myndigheten begär.

Bidragets storlek

12 §   Bidragets storlek ska bestämmas med utgångspunkt i storleken på målgrupperna hushåll, företag och organisationer enligt den statistik som vid tidpunkten för bidragsbeslutet är den senast tillgängliga och har tagits fram enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

13 §   Det bidrag som betalas ut får inte överstiga kostnaderna för den verksamhet som bidraget avser.

Beslut och utbetalning

14 §   Statens energimyndighet prövar frågor om bidrag enligt denna förordning. Ett beslut om bidrag får avse högst tre år.

15 §   Ett beviljat bidrag ska betalas ut för ett år i taget.

16 §   Statens energimyndighet får besluta att ett beviljat bidrag inte ska betalas ut, om
   1. sökanden genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt har orsakat att bidraget getts felaktigt eller med för högt belopp,
   2. bidraget av annan orsak har getts felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta,
   3. det visar sig att det inte har funnits förutsättningar för bidraget och den som ansökt om bidraget borde ha insett detta, eller
   4. förutsättningarna för bidraget inte har uppfyllts.

Redovisning

17 §   Bidragsmottagaren ska redovisa den verksamhet som bidraget avser. I redovisningen ska kostnaderna för verksamheten vara specificerade. Redovisningen ska göras skriftligen till Statens energimyndighet.

Återkrav och återbetalning

18 §   En bidragsmottagare är återbetalningsskyldig om det finns grund för det enligt 16 § eller om det bidrag som har betalats ut överstiger kostnaderna för verksamheten.

19 §   Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt 18 §, ska Statens energimyndighet besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bidraget tillsammans med ränta enligt räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl, får Statens energimyndighet besluta att sätta ned eller avstå från kravet på återbetalning och ränta.

Överklagande

20 §   I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 16 § om att inte betala ut bidrag får dock inte överklagas. Förordning (2018:898).

Bemyndigande

21 §   Statens energimyndighet får meddela föreskrifter om
   1. bidragets storlek,
   2. vad en ansökan om bidrag ska innehålla, och
   3. vilka uppgifter en redovisning enligt 17 § ska innehålla, vilka tidsperioder den ska avse och vid vilka tidpunkter den ska lämnas.

Statens energimyndighet får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.


Övergångsbestämmelser

2016:385
   1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2016.
   2. Genom förordningen upphävs förordningen (1997:1322) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning.
   3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.