Förordning (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg

t.o.m. SFS 2018:875
SFS nr: 2014:1564
Departement/myndighet: Näringsdepartementet RST
Utfärdad: 2014-12-19
Ändrad: t.o.m. SFS 2018:875
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

Innehåll och tillämpningsområde

1 §   Denna förordning innehåller bestämmelser om infrastrukturavgifter på väg.

I fråga om infrastrukturavgifter för tunga godsfordon på enskilda vägar som ingår i TEN-T-vägnätet i Sverige eller som är motorvägar ska endast bestämmelserna om rapportering i 23-25 §§ tillämpas.

I fråga om infrastrukturavgifter för färd på Svinesundsförbindelsen ska endast bestämmelserna om rapportering i 23-25 §§ och om verkställighet i 28 § tillämpas. I förordningen (2005:531) om avgift för färd på Svinesundsförbindelsen finns ytterligare bestämmelser om avgift för färd på det vägavsnittet.

2 §   De termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg och lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

3 §   Trafikverket är avgiftsupptagare på de vägar som anges i 4 §.

För Trafikverkets räkning ska Transportstyrelsen besluta om infrastrukturavgift, förseningsavgift och tilläggsavgift samt verkställa uppbörd av sådana avgifter. Beslut får fattas genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register.

4 §   Infrastrukturavgifter ska tas ut för färd på följande vägavsnitt på allmän väg:
   1. bron över Motalaviken på väg 50, och
   2. bron över Sundsvallsfjärden på Europaväg 4.

Avgiftspliktiga fordon

5 §   Infrastrukturavgift ska betalas för en bil som när avgiftsplikten inträder enligt 8 §
   1. är införd i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, eller
   2. brukas med stöd av saluvagnslicens.

6 §   Infrastrukturavgift ska inte betalas för färd med en
   1. bil som är registrerad på en ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från betalningsskyldighet för infrastrukturavgift i Sverige,
   2. bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,
   3. buss med en totalvikt av minst 14 ton, eller
   4. EG-mobilkran.

Betalningsskyldighet

7 §   Ägaren av en avgiftspliktig bil är betalningsskyldig för infrastrukturavgiften.

Som ägare av bilen anses
   1. den som när avgiftsplikten inträder är eller bör vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret,
   2. i fråga om en bil som används med stöd av saluvagnslicens, den som när avgiftsplikten inträder innehar licensen, eller
   3. den som när avgiftsplikten inträder är upptagen som ägare i ett utländskt register motsvarande vägtrafikregistret eller, om innehavare finns registrerad i det utländska registret, innehavaren.

Avgiftspliktens inträde

8 §   Avgiftsplikt inträder när en avgiftspliktig bil passerar en betalstation på ett vägavsnitt som anges i 4 §.

Beslut om infrastrukturavgift

9 §   Ett beslut om infrastrukturavgift ska fattas för varje bil, för vilken avgiftsplikt enligt 8 § har inträtt. Varje beslut ska avse en kalendermånad och fattas senast den 20 i kalendermånaden efter den månad som beslutet avser.

Om mer än en person under en kalendermånad blivit betalningsskyldig för samma bil, ska ett avgiftsbeslut fattas för varje betalningsskyldig.

Infrastrukturavgift ska betalas senast den sista dagen i den andra kalendermånaden efter den månad som beslutet avser.

Förseningsavgift

10 §   Om infrastrukturavgift inte betalas inom den tid som anges i 9 § tredje stycket, ska en förseningsavgift tas ut av den betalningsskyldige med 300 kronor. Förseningsavgift får tas ut av en betalningsskyldig högst en gång per bil och kalendermånad.

Beslut om förseningsavgift ska fattas senast 20 dagar efter dagen då infrastrukturavgiften skulle ha betalats.

Förseningsavgift och obetald infrastrukturavgift ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om förseningsavgift.

Tilläggsavgift

11 §   Om infrastrukturavgift eller förseningsavgift inte betalas inom den tid som anges i 10 § tredje stycket, ska en tilläggsavgift tas ut av den betalningsskyldige med 500 kronor. Tilläggsavgift får tas ut av en betalningsskyldig högst en gång per bil och kalendermånad.

Beslut om tilläggsavgift ska fattas senast 20 dagar efter dagen då infrastrukturavgift och förseningsavgift skulle ha betalats.

Tilläggsavgift, obetald förseningsavgift och obetald infrastrukturavgift ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om tilläggsavgift.

Omprövning

12 §   Transportstyrelsen ska ompröva ett beslut om infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tilläggsavgift som har fattats genom automatiserad behandling av uppgifter i vägtrafikregistret, om den betalningsskyldige begär det eller det finns andra skäl.

Infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tilläggsavgift som har påförts vid omprövning ska betalas senast 30 dagar efter beslutsdagen.

Bestämmelserna om ändring av beslut i 38 § förvaltningslagen (2017:900) tillämpas inte i fråga om beslut enligt första stycket. Förordning (2018:875).

13 §   När Transportstyrelsen på eget initiativ omprövar ett beslut, ska omprövningsbeslutet fattas senast 60 dagar efter dagen för det första beslut som fattats i frågan.

En begäran av den betalningsskyldige om omprövning ska ha kommit in till Transportstyrelsen senast 60 dagar efter dagen för det första beslut som fattats i frågan. Om Transportstyrelsen på eget initiativ har omprövat ett beslut, ska en begäran om omprövning av beslutet ha kommit in senast 60 dagar efter beslutsdagen.

När Transportstyrelsen på den betalningsskyldiges begäran omprövar ett beslut om förseningsavgift eller tilläggsavgift, får myndigheten samtidigt till den betalningsskyldiges fördel ompröva de avgiftsbeslut som föregått förseningsavgiften eller tilläggsavgiften, även om tiden för att begära omprövning av dessa beslut har gått ut.

Betalning av avgifter

14 §   Infrastrukturavgift, förseningsavgift och
tilläggsavgift ska betalas till Transportstyrelsen genom insättning på ett särskilt konto för avgiftsbetalningar enligt denna förordning.

Avgifterna anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

Anstånd med betalning

15 §   Transportstyrelsen får, efter ansökan från den betalningsskyldige, bevilja anstånd med betalning av infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tillläggsavgift.

16 §   Anstånd med att betala infrastrukturavgift får beviljas om
   1. det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas, eller
   2. den betalningsskyldige har begärt omprövning av eller överklagat beslutet och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den betalningsskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala avgiften.

Anståndstiden ska bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet.

17 §   Anstånd med att betala förseningsavgift eller tilläggsavgift får beviljas om den som avgiften gäller har begärt omprövning av eller till förvaltningsrätten överklagat
   1. beslutet om förseningsavgift eller tilläggsavgift, eller
   2. beslutet i den fråga som har föranlett förseningsavgift eller tilläggsavgift.

Anstånd vid omprövning får dock inte beviljas om anstånd med betalningen tidigare har beviljats enligt första stycket i avvaktan på en omprövning av samma fråga.

Anståndet ska gälla fram till dess att Transportstyrelsen eller förvaltningsrätten har meddelat sitt beslut eller längst tre månader efter dagen för beslutet.

18 §   Bestämmelserna i 65 kap. 4 § första stycket och 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas i fråga om anstånd med betalning av infrastrukturavgift, förseningsavgift och tilläggsavgift.

Avgiftsbefrielse och återbetalning

19 §   Transportstyrelsen får, självmant eller efter ansökan av den betalningsskyldige, besluta att infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tilläggsavgift helt eller delvis inte ska tas ut, eller ska återbetalas, om det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.

Användningsförbud

20 §   Transportstyrelsen prövar frågor om undantag från användningsförbud enligt 14 § fjärde stycket lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.

21 §   Registreringsskyltar som har tagits om hand enligt 16 § första stycket lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg ska förvaras hos Polismyndigheten under en vecka efter omhändertagandet.

Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare, om det visas att användningsförbud inte längre råder för fordonet enligt 14 och 15 §§ lagen om infrastrukturavgifter på väg. Om skyltarna inte återlämnas, ska Polismyndigheten förstöra dem.

22 §   Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt 16 § första stycket lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg ska det finnas ett bevis i fordonet om en polismans eller en bilinspektörs medgivande enligt andra stycket i den paragrafen.

Rapportering

23 §   Den som tar ut eller avser att ta ut infrastrukturavgifter på vägar som ingår i TEN-T-vägnätet i Sverige eller som är motorvägar ska underrätta regeringen
   1. om införandet av ett nytt avgiftssystem, minst sju månader innan systemet införs,
   2. innan en avgiftsstruktur införs som innefattar undantag enligt 10 § andra stycket lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg eller differentiering enligt 12 eller 13 § samma lag, eller
   3. när en befintlig differentieringsstruktur ändras.

24 §   En underrättelse enligt 23 § 1 ska innehålla uppgifter om
   1. det vägavsnitt som är avgiftsbelagt,
   2. de fordon som omfattas av avgiftsplikt,
   3. avgiftsstrukturen,
   4. de enhetsvärden och andra parametrar som använts för beräkning av de olika kostnadsfaktorerna för infrastrukturen, och
   5. den andel av kostnaderna för infrastrukturen som har finansierats eller är tänkt att finansieras med infrastrukturavgifter.

En underrättelse enligt 23 § 2 och 3 ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma om villkoren enligt 10 § andra stycket, 12 och 13 §§ lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg är uppfyllda.

25 §   Trafikverket ska fullgöra de uppgifter om rapportering som ankommer på Sverige som medlemsstat enligt artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer, i lydelsen enligt rådets direktiv 2013/22/EU.

Överklagande

26 §   I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som har fattats genom automatiserad behandling av uppgifter i vägtrafikregistret får inte överklagas innan det har omprövats enligt 12 §. Ett överklagande av ett sådant beslut innan det har omprövats ska behandlas som en begäran om omprövning enligt 12 § första stycket. Förordning (2018:875).

27 §   Ett beslut som rör en fysisk person överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet i saken fattades. Med hemortskommun avses den kommun där personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Bestämmelserna i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tilllämpas i fråga om behörig förvaltningsrätt för juridiska personer.

Verkställighet

28 §   För Trafikverkets räkning ska Transportstyrelsen se till att en obetald fordran lämnas för indrivning enligt 19 § lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.

Vid indrivning gäller 3-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229).

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivningen inte krävs från allmän synpunkt.

Bemyndiganden

29 §   Trafikverket får meddela föreskrifter om infrastrukturavgifternas storlek på de vägavsnitt som avses i 4 §.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om betalning, anstånd, befrielse och återbetalning enligt 14-19 §§ denna förordning samt om undantag från användningsförbud enligt 14 § fjärde stycket lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg.