Till innehåll på sidan

Utvisningar trots arbetskraftsbrist

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1541 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

DOCX


PAGE

2


Dnr Ju2017/05063/POL

Ju2017/05139/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1541 av Cecilia Widegren (M) Utvisningar trots arbetskraftsbrist samt på fråga 2016/17:1545 av Cecilia Widegren (M) Arbetskraftbrist och regeringens agerande

Cecilia Widegren har frågat mig vilka skäl som ligger bakom att dra förslaget om att det ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister i arbetsvillkoren som annars skulle medföra återkallelse i långbänk, hur jag motiverar att det inte behövs några övergångsbestämmelser och om jag är beredd att tills lagändringen träder i kraft vidta åtgärder för att se till att inte fler människor utvisas på grund av mindre misstag från arbetsgivaren.

Cecilia Widegren har även frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen är beredda att vidta för att säkerställa att de individer som redan drabbats av ett återkallande på grund av små misstag av arbetsgivaren kan återställas retroaktivt eller för att få på plats någon form av moratorium fram till dess att den nya lagregleringen träder i kraft.

Jag har valt att besvara frågorna i ett gemensamt svar.

Först vill jag erinra om att den lagstiftning som visat sig vara behäftad med stora brister, drevs igenom av den förra borgerliga regeringen. Som jag tidigare påpekat i ett svar på en snarlik fråga från Cecilia Widegren, så anser jag att invandringen till Sverige är och ska vara reglerad. Förslaget om ett moratorium går ut på att alla arbetstillstånd ska förlängas i avvaktan på ny lagstiftning. Det skulle innebära att den reglerade invandringen sätts ur spel. Förslaget innebär dessutom att oseriösa arbetsgivare kan betala arbetskraftsinvandrare lägre löner och ge dem sämre villkor. Jag tycker inte att det är rätt väg framåt. Regeringen kommer inte att införa system som öppnar upp för lönedumpning och underlättar för oseriösa arbetsgivare att fuska med villkoren.

Det är inte heller rimligt att, så som föreslås, tillämpa nya bestämmelser retroaktivt. Det skulle vara högst orättvist då det kräver att man godtyckligt bestämmer vilka som ska, respektive inte ska, omfattas av de nya bestämmelserna. Rättssäkerheten skulle med andra ord sättas ur spel. Av samma skäl är det inte aktuellt att genom övergångsbestämmelser göra bestämmelserna retroaktivt tillämpliga.

Jag vill slutligen bemöta påståendet om att regeringen medvetet låtit arbetet med att åtgärda problemen dras i långbänk. Verkligheten är den motsatta. Regeringen har brutit ut förslaget om självläkning från övriga förslag som lämnades i betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2016:91). Detta har gjorts just för att snabbt kunna gå vidare med förslaget så att fler inte utvisas på grund av arbetsgivares misstag. Samtidigt är det viktigt att lagstiftningen vilar på rättssäker grund. Lagstiftningsprocessen måste därför få ta sin tid. Ett förhastat förfarande riskerar annars leda till regler som inte kan användas eller som får oönskade effekter.

Stockholm den 13 juni 2017

Morgan Johansson

Skriftlig fråga 2016/17:1541 av Cecilia Widegren (M) (Besvarad 2017-06-07)

Fråga 2016/17:1541 Utvisningar trots arbetskraftsbrist

av Cecilia Widegren (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

I dagarna presenterades en lagrådsremiss där regeringen lägger fram förslag om att det ska vara möjligt att avstå från att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister i arbetsvillkoren som annars skulle medföra återkallelse.

Det är på tiden och lagrådsremissen är mycket efterlängtad. Flera hundra människor har, trots arbetskraftsbrist,  redan utvisats på grund av smärre misstag som har åtgärdats sedan flera år tillbaka. Dessa och många som fortsatt riskerar att falla mellan stolarna tar dock regeringen inte hänsyn till i sin lagrådsremiss. Man kan fråga sig varför. 

I stället föreslår regeringen att detta ska dras i långbänk. Man föreslår att lagändringen ska träda i kraft först om ett halvår, det vill säga den 1 december 2017. Några skäl till denna långbänk som riskerar många människors vilja att göra rätt för sig och bidra till jobbtillväxt i Sverige finns inte att ta del av i lagrådsremissen. Det duger inte.

Det behövs fler i arbete för att stärka och utveckla välfärden, inte färre. Men regeringens politik riskerar att inte ta till vara allas förmågor och vilja.

Varje individ ska ha en trygg och rättssäker prövning av arbetstillstånd. Lagar och regler ska följa utvecklingen och förändras vid behov. Goda arbetsvillkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Så är det tyvärr inte i dag. Dagens regelverk för arbetskraftsinvandring har tydliga brister, vilket medför att enskilda drabbas hårt och faller mellan myndigheternas olika ansvar.

När både arbetsmarknad och integration har mötts på ett välordnat sätt och individer prövats rättssäkert är det bekymmersamt att föråldrade system inte hänger med i utvecklingen. I Skaraborg har vi några av dessa uppmärksammande fall där skaraborgare till fullo stöder de drabbade och frågar sig varför regeringen drar i långbänk. Ett av Arbetsförmedlingens uttalade bristyrken är kockar; trots det utvisas en kock på grund av smärre misstag som begåtts många år tillbaka av arbetsgivaren och som, eftersom det var just ett misstag, justerades direkt. Detta är alltså en person som skapar värde för familj, vänner, arbetskollegor och Skaraborg. Nu har personen utvisats efter tio år och detta på grund av en teknikalitet som sedan länge är justerad.

Systemkrock. Falla mellan stolarna. Har vi inte hört det förut? När varje person som kan arbeta är av betydelse är det oroväckande att en miss av arbetsgivaren i lönekuvertet – under enbart två månader – som justerats retroaktivt riskerar att resultera i utvisning av en person som arbetat och bidragit i snart ett decennium.

Regeringens bedömning, enligt lagrådsremissen, är att det inte finns något behov av några övergångsbestämmelser. Ingen motivering till denna slutsats anges i lagrådsremissen. Detta är uppseendeväckande. Regeringen bör vid det här laget känna till att enskilda individer drabbats på ett orimligt sätt. Det rör till exempel händelser där arbetsgivaren kan ha gjort misstag som när de sedan korrigeras drabbar den enskilde i form av återkallande av uppehållstillstånd.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka skäl ligger bakom att dra förslaget i långbänk, hur motiverar ministern att det inte behövs några övergångsbestämmelser och är ministern beredd att tills lagändringen träder i kraft vidta åtgärder för att se till att inte fler människor utvisas på grund av mindre misstag från arbetsgivaren?

Svar på skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.